Ekonomi viktigare än religion för Tea-party-anhängare

Nyligen annonserades det att den socialt konservative Rick Santorum och libertarianen Rand Paul (Ron Pauls son) ska hålla tal på republikanernas konvent i Florida i slutet av augusti. Båda dessa kandidater hävdar att de tillhör tea-party-rörelsen, men primärvalen 2012 visar att rörelsen ligger närmare Paul än Santorum.

De senaste två decennierna har standardföreställningen varit att man vinner republikanska primärval genom att betona socialt konservativa värderingar. De som delar denna uppfattning pekar gärna på Rick Santorums stora framgång i kampen om presidentnomineringen. Men all data som hittills samlats in och analyserats visar att Santorum aldrig vunnit någon majoritet av tea-party-rörelsens röster i något primärval.

Tea-party-rörelsen består av en brokig samling individer och grupper som spänner från ”lite höger om mitten” till den amerikanska politiska scenens ytterkanter. Den saknar en klar hierarki och ingen har rätten att deklarera vem som tillhör rörelsen och vem som inte gör det. När rörelsen började få uppmärksamhet hoppade alla möjliga människor på tåget för att åka snålskjuts mot den politiska toppen. En grupp som var med från början var libertarianerna och denna rörelse är sammanflätad med tea-party-rörelsen på ett sätt som inte fått tillräcklig uppmärksamhet av amerikansk media och kampanjorganisationer

Data från både lokala och nationella opinionsundersökningar i kombination med ett allt växande anta intervjuer av tea-party-rörelsens medlemmar och framträdande personer visar att rörelsen utgör en enad front i ekonomiska frågor, men sprittrad sådan i sociala. Ena halvan av rörelsen består av socialt konservativa medan den andra halvan består av libertarianer vilka är konservativa i ekonomiska frågor, men liberala i sociala frågor.

Det var till stor del libertarianerna som fick tea-party-rörelsen att bli ett uttryck för missnöje med det republikanska etablissemanget. Många libertarianer var tillsammans med andra skattekonservativa djupt upprörda över George W. Bushs så kallade ”compassionate conservatism” som innebar ett frikostigt spenderande av skattepengar riktat mot partiets favoritprogram. På grund av lojalitet med det republikanska partiet knöt många handen i byxfickan. Efter Obamas seger 2008 fanns det inte längre någon anledning att hålla tyst och när tea-party-rörelsen var i sin födelseprocess var libertarianerna mer än dubbel så ”arga” på det republikanska partiet, än de socialt konservativa. De var också mer pessimistiska angående ekonomin och Bush-erans budgetunderskott och mer frustrerade över att deras egna idéer hade ett alltför litet inflytande. Libertarianerna, vilka inkluderar alla de unga människor (främst män) som stödde Ron Pauls presidentkandidatur 2008, stod för en stor del av energin i rörelsens tillblivelseprocess och de spred dess budskap via internet och sociala media.

Hela 91 procent av libertarianerna i tea-party-rörelsen är mer bekymrade över skatterna och jobben än över samkönade äktenskap och abort. Att betona religiositet är således inget som gör att man vinner tea-party-rösten i ett primärval. Rörelsens libertarianska rötter förklarar delvis varför fler och fler republikanska politiker kandiderar som libertarianer och vinner. Att betona ekonomiska frågor och lova att minska spenderandet, reformera skattesystemet och stoppa framtida stödpaket (bailouts) och undvika frågor om abort och samkönade äktenskap har visat sig vara en vinnande strategi. Dessa politiker är dock inte nödvändigtvis ideologiskt övertygade, utan bör snarare betraktas, i brist på bättre ord, som taktiska libertarianer. 

Här följer några exempel på republikanska primärval då denna strategi har utnyttjats på ett effektivt sätt.               

Thomas Massie vann över mot Alecia Webb-Edgington i kongressprimärvalet i Kentucky. Massie lyfte fram sitt motstånd mot övervakningssamhälle, the PATRIOT Act, kriget mot droger och landets militariserade utrikespolitik. Alla dessa saker kan karaktäriseras som libertarianernas kärnpunkter. 

I senatsprimärvalet i Indiana kandiderade Richard Mourdock som en taktisk libertarian. Han besegrade den etablerade och mer fiskaliskt moderate Richard Lugar, genom att fränt attackera statligt spenderande och avge löften om att lägga ner diverse statliga myndigheter. Valet kretsade inte kring sociala frågor och värderingar.

I senatsprimärvalet i Florida vann Connie Mack i ett tre-manna-race över den mer fiskaliskt moderate George LeMieux och den socialt konservative Dave Weldon. Som ledamot i representanthuset röstade Mack emot stödpaketet till Wall Street och hans så kallade ”Penny Plan” har gjorts till en del i tea-party-rörelsens officiella budgetförslag. 

Eric Hovde leder just nu över den socialkonservative Mark Neumann i Wisconsins senatsprimärval. Hovdes kampanj kretsar kring hans förslag att dramatiskt skära kostnader och begränsa statens makt.

Det finns dock undantag i denna trend. I senatsprimärvalet i Missouri ledde John Brunner över den socialt konservative Todd Akin. Brunner har i sin kampanj betonat att han studerat vid Foundation for Economic Education, vilken brukar räknas som en av USA:s äldsta libertarianska organisationer. Olyckligt nog för Brunner valde Sarah Palin att sent gå in och stödja Sarah Steelmen, vilket i sin tur splittrade tea-party-rörelsen och resulterade i en seger för Akin.

Dessa siffror och resultat betyder att de som tror att tea-party-rörelsen kan jämställas med den gamla religiösa högern har fel. Taktiska libertarianer som betonar ekonomin och undviker sociala frågor har betydligt större chans att vinna tea-party-rörelsen i primärvalen, än de socialt konservativa.

Tea-party-rörelsen är mer enad under Ron Pauls fana än under Rick Santorums och oavsett om kandidaterna är ideologiskt övertygade eller inte, verkar det som att liberatarianismen håller på att bli en vinnande strategi för kandidater i det republikanska partiet. Detta innebär ett skifte i amerikansk politik och är en stor seger för libertarianerna och Ron Paul. Även om Ron Paul själv inte kommer att få tala på republikanernas partikonvent är det fullt möjligt att han, historiskt sett, kommer att betraktas som primärvalets store segrare, något jag skrivit om tidigare här på Newsmill.

Att Romney valt tea-party-favoriten Paul Ryan till sin vicepresident ligger helt i linje med denna analys. Som ung var Ryan djupt influerad av Ayn Rand och libertarianismen. Men i takt med att hans stjärna har stigit på den politiska himlen har han tagit avstånd från Rands ateism och annamat mer socialt konservativa värderingar. Ateismen särskiljer som bekant libertarianerna från de religiösa konservativa och vill man göra politisk karriär i det republikanska partiet måste man i regel kompromissa på det området. Om Ryan verkligen har genomgått en filosofisk transformation eller bara anpassat sig efter sin väljarbas är svårt att veta. Förmodligen är det lite av båda. Men poängen är att de sista åren har få valt att lägga fokus på Ryans socialt konservativa värderingar. Det är hans libertarianism och hans planer på att skära ner offentliga utgifter, minska statsskulden och tygla statens allt ökande makt som gjort honom till en superstjärna.

Att Ryan har blivit utsedd till Romneys vicepresident är bara ett ytterligare tecken på tea-party-rörelsens inflytande och Ryans position bredvid Romney förändrar dynamiken i valkampanjen på ett mycket intressant sätt. 

Björn M. Ottosson (47 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/46291

13 kommentarer I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Bra artikel. Jag skulle dock vilja påstå att en "libertarian" som oroar sig för enkönade äktenskap och aborter knappast alls är en libertarian.

Permalänk | Anmäl #1 Mr Green, 2012-08-19, 20:32

Romney/Ryan har ingen economisk plan för att "minska statsskulden". De har en bedrägligt enkel plan att sänka skatter men inte offentliga utgifter. Ett par s.k. "loopholes" i skattesystemet sägs ska ge några extra slantar men hur snällt man än räknar på dessa ospecificerade inkomster kommer budgeten aldrig vara i balans, utan kommer sakna otaliga miljarder. Hur man kan gå till val på detta är såklart ett häpnadsväckande dåligt betyg till väljarna. Hur man kan göra det och kalla sig "fiscally responsible" är för dumt att kommentera. Vad den här planen såklart kommer mynna ut i är förstås att när underskotten väl visar sig, så kommer man snabbt balansera budgeten genom att kapa program som medicare/medicaid mfl., åtgärder som man inte kunnat ha i sitt program från början. Det är direkt ohederligt, och att valet handlar om all från aborter till vem som har bäst hår när den ena kandidaten har en budet som är i total obalans är bara en fars.

Permalänk | Anmäl #2 Anders Forsgren, 2012-08-19, 21:02

Bra artikel. Libertianerna kommer få ökat inflytande i hela världen.
Detta pga att det nu är uppenbart att staten mer och mer kommer användas till att hjälpa stora rika intressegrupper istället för den vanliga väljaren.

Bankgarantierna är ett grovt exempel på att staten ska stå som garant när de makalösa felinvesteringarna ska återbetalas.

Det är även uppenbart att alla pensionspengar som staten har "sköter" för medborgarna går till kompisar åt staten.

Vem kan upptäcka att några % mindre utdelning "saknas".

Aldrig har det varit så enkelt att lura vanligt folk på deras besparingar som nu.

Staten kan ju även ta upp lån och ge till kompisar i byggföretag. Kvar står medborgarna och nästa generation och ska betala kalaset.

Permalänk | Anmäl #4 u_19023, 2012-08-19, 21:41

Stort tack för en, såvitt jag förstår, noggrann och initierad och mångfacetterad och rättvis genomgång. Har sällan läst något så, tja, kompetent?

Permalänk | Anmäl #5 Martin A, 2012-08-19, 21:40

Bra artikel och bra kommentarer!

#1 Mr Green
Just abortfrågan är knepig. Är man religiös, som tex Ron Paul, så anser man att liv är heligt, och livsrättighet är även en av grundpelarna i klassisk liberalism.

Bilden är som jag länkar till är tecknad, men den illustrerar problemet för religiösa då sen abort tekniskt sett är mord.
http://s4.hubimg.com/u/1409471_f520.jpg

Men jag ser mycket hellre att en människa som tror på att liv är heligt är president än någon som inte gör det. Det berättar nämligen vilken respektive syn de kommer att ha på krig och övergrepp.

Permalänk | Anmäl #6 Andre Ralvert, 2012-08-20, 01:00

Newsmill har helt klart sin plats. Här får man bland guldkornen en genomarbetad bild som sällan eller aldrig ges i "gammelmedia".
Denna artikel är ett sådant guldkorn, Tack Björn :-)

För övrigt är det så här långt bra kommentarer också.

En libertarian kan tillhöra vilken religion som helst. Libertarianen respekterar andras religion så länge de inte inkräktar på andras rättigheter. En libertarian kämpar för fred och frihet mot tvång, hot och våld.

Att en stor del av etablissemanget i Sverige och övriga Europa hånar, häcklar och tycker illa om dessa säger mer om dem än om libertarianerna.

Hitler dödades men fascismen lever i stor välmåga i Europa. För att uttrycka sig milt är det knöktjockt med elitstyre, korporativism, särintressen, övervakning och militarism i NATO regi.

Permalänk | Anmäl #7 Patrick Sellman, 2012-08-20, 06:34

Bra artikel!

Ron Paul vill ffa ta hem alla amerikanska trupperna och avsluta alla krig. Han vill att USA skall "strunta" i omvärlden och återuppbygga, ett sönderfallande, USA innifrån. Däremot är han inte alls för de öppna gränser, som alla svenska liberaler och libertanianer tycks tro är liberialismens och libertanianismens grundtema. Ron Paul vill stänga gränserna och skapa ett land utgående från de amerikanska basvärderingarna. Han är i allra högsta grad patriot. När det gäller hans motstånd mot överstatlighet, är det den federala staten han menar. När det gäller de fristående staterna är han för självstyre av dessa och adherens till de olika staternas rättväsen och egenart.

Därför är det stor skillnad på Ron Pauls ideologi och de liberala förespråkarna i vårt land, med Annie Lööf i spetsen. De vill få ett Sverige, där folket bockar med pannan i backen. Ron Paul däremot, vill utnyttja de enorma oljefyndigheter, som finns under the Rockies, därmed frigöra USA från Mellanöstern och skapa ett land av fria medborgare i fred och välstånd. Ron Paul och hans son har ffa probelm av ekonomisk karaktär, då de tillhör de få kandidater, som inte finsnsieras av krigsindustrin, bankväsendet, eller de stora multinationella företagen.

Permalänk | Anmäl #10 birgitta ellis, 2012-08-20, 10:32

Jag tycker man kan konstatera att oavsett hur man definierar Tea Party-rörelsen så innebär deras ideer en katastrof för USA:s fattiga.
Men vad är nytt? Ingen har på allvar brytt sig om dom på årtionden.

Permalänk | Anmäl #11 Bo Grahn, 2012-08-20, 11:03

#8 det finns många som använder det i negativ bermärkelse. Exempelvis den som accepterar skillnaden på vad som är vetenskap och inte (inte minst då i frågan om utbildning).

Tar man in mer kontroversiella frågor som t.ex. samkönade äktenskap eller aborträtt så blir den samblade bilden att för en nästan total majoritet av nordbor så är "religös höger" i amerikansk bemärkelse, en negativ stämpel.

Permalänk | Anmäl #12 Anders Forsgren, 2012-08-20, 11:46

Det var intressant att möta en så oförblommerad "amerikanism" på Newsmill ett tag. Inte för att jag själv alls omfattar de idealen, men kul i alla fall.

Permalänk | Anmäl #13 Kristian Grönqvist, 2012-08-20, 14:06

1.Pengar
2. Jesus
Jo, det är nog en bra sammanfattning. Möjligen ska man ha en demontering av naturvetenskapen som nr 3 för tea party då.

Permalänk | Anmäl #14 Johnny Lilja, 2012-08-20, 15:39

Men å andra sidan. Den som förnekar religionens alldeles makalösa påverkan på amerikansk politik har nog inte alla bestick i lådan heller.

Permalänk | Anmäl #15 Kristian Grönqvist, 2012-08-20, 15:40

Ron-Paul är förvisso kristen men är för individens allmänna rättigheter och frihet.
Det medför att han inte moraliserar eller försöker sätta sig över bögar, knarkare eller muslimer.
Samtidigt är han inte någon skenhelig politisk korrekt tyckare som drar minoriteter medhårs.

Det är många som försöker rida på tea-party rörelsen men det är som Ottoson skriver
liberalismen
non-korporativismen
non-imperialismen
Den lilla lokala staten som är grunden.

Det är klart med en agenda att reducera staten så har ju svensk statsmedia använt alla sinna fula knep att framställa tea-party rörelsen som ett gäng med kristna fanatiker utan något fundament att stå på. Propagandan fungerar bara på de dumma fåren i samhället.
Mvh
Per

Permalänk | Anmäl #16 u_19023, 2012-08-20, 22:07

Kommentarsfältet är stängt på denna artikel.