För att inte tala om alla pengar vi slänger bort på vindsnurror. Varför har nästan alla politiker en vilja att driva oss till fattigdom och misär?
Permalänk | Anmäl
Henrik Ekstrand, 2012-08-14, 20:18
Titta på norska Hjernevask för inspiration om var det finns pengar att spara!
Permalänk | Anmäl
Gunnar Claesson, 2012-08-15, 05:21
#4
Det är konstigt att kombinationen av den kinesiska staten och industrin har utklassat sina västliga kolleger de senaste 15 åren medan det enda den fria marknaden har kommit upp med är en husbubbla och en aktiebubbla.
Tyvärr kan väst inte lösa sina problem genom att tro på ideologier, vi har just gjort det så länge att vi inte längre har råd att styras av folk utan verklighetsuppfattning men som har läst en obskyr bok.
Permalänk | Anmäl
Anders Olsson, 2012-08-15, 10:46
Jag ska förtydliga ett par detaljer som blev otydliga ovan; Stora volymer etanol har fått frihet från skatt. Det rör sig om ca 200 000 m3, 200 miljoner liter, per år. Men snart kan det vara det dubbla. Om bensin har ca 5 kr/liter i energiskatt och i CO2-skatt och etanol har ingenting, blir det ett de facto stöd på 5 kr per liter etanol. Dvs någon miljard kronor per år i stöd. Stöd som har funnits länge. Sedan sent 1980-tal, tror jag. Volymerna blev stora först i slutet av 1990-talet. Men det rör sig om minst 10 miljarder kr i stöd under ca 10 till 15 år. Till det kommer stöd för att köpa in etanolbilar FFV, ingen eller mycket lägre fordonsskatt på etanol FFV-bilar, lägre förmånsvärde då företag deklarerar, fri parkering och ingen trängselavgift i Stockholm, osv.
Hoppas att Riksrevisionen kunde sammanställa hur mycket det har kostat totalt, inklusive alla stöd till såväl etanol som till etanolfordon. Bra om de även sammanställer vad det eventuellt har gett.
Det ska jämföras med vad de här pengarna hade kunnat användas till, om man hade satsat på FOU kring drivmedel ur svensk skog. Det finns svensk teknik för utfällning av lignin ur svartlut. Ligninet hade kunnat behandlas med vätgas + katalysator och omvandlats till bensinkomponenter, främst BTX. Förutom förgasning av svartlut till syntesgas + syntes av paraffinoljor att tanka helt vanliga dieselfordon med, som jag nämner ovan.
Biogas har potential att bli minst lika dyrt... Visst är det märkligt, att inga privatägda aktiebolag, bara LRF och kommunala bolag, satsar på produktion av biogas och etanol, om det nu är så bra, och tekniken ska exporteras, m.m. ?
Permalänk | Anmäl
Andreas Eklund, 2012-08-15, 10:49
Frågan rör alltså vilka teknilker som ska subventioneras. Landets korrupta makthavare utgår från olika särintressen och tittar ungefär lika långt som näsan räcker. Det här området är inget undantag.
Under många år Värmlandsmetanol försökt etablera en verksamhet med fordonsbränsle inom förgasning av biomassa. Processen är inte speciellt komplicerad eller dyr och kan jämföras med den vanliga etanolproduktionen. Men kostnaderna här är naturligtvis högre än inom fossilt baserade bränslen. Att den ena når framgång och den andra inte beror bland annat på att skogsindustrin är ett gynnat intresse. Om massabruk eller fjärrvärmeverk stängs av att det blir svårt att få tag på bränsle av metanolproduktion så sätter makthavarna stopp för denna. Spannmål och mat kan lätt importeras och det sker allt mer inom EU-regimen. Om vedimporten från Ryssland styrps av exporttullar så blir det ett fasligt liv på appraten. De korrupta verksamheterna är väl skyddade. Fjärrvärmen även med en världsunik elskatt.
http://www.youtube.com/watch?v=WnRF05_MOe0&feature=player_embedded
Det är tidsfråga innan det här landet med sin maktapparat får packa ihop totalt av att olja, handelsgödsel och mat inte kan importeras. Då får den fina etanolfabriken slå igen och även exportindustrin. Världshandel påverkas kraftigt när alla ser till sitt och kostnaderna fryser transporterna. Att frälsa världen kommer att bli en mycket dyr läxa. Det vore i varje skönt att slippa påhitten från Stockholm och Bryssel och få lite mer frihet när dessa bastioner för vansinne bara försvinner.
Permalänk | Anmäl
Urban Persson, 2012-08-15, 13:33
Hur de politiska svängarna kring vindkraft går till är jag ovetandes om och det finns säkerligen saker som hade kunnat göras bättre, men klart är att vindkraften som energikälla är viktig. De flesta av de största ekonomierna (t.e.x. Kina, USA och Tyskland) har gjort betydande investeringar i vindkraft, om än kanske inte procentuellt sett som del av energibehovet. Kina är idag världsledande på området.
De som skrattar åt vindkraften lever inte i verkligheten eftersom i vårt grannland Danmark står vindkraften för över 20 % av elkraftproduktionen. Det är m.a.o. knappast småpotatis. Lägg till det att Sverige är flera gånger större men har inte ens den dubbla befolkningen så vore det väl konstigt om vi inte skulle hitta bra ställen för vindkraftsanläggningar.
Ingen har påstått att vindkraften kan stå för huvuddelen av elproduktionen, men att den kan fylla en betydande funktion för ett lands energiförsörjning är helt klar. Dessutom är det svårare att slå ut tiotusentals vindkraftverk än att slå ut t.ex. ett vattenkraftverk eller kärnkraftverk vid t.ex. en väpnad konflikt med främmande makt eller vid ett större terroristangrepp. Det är helt enkelt smart ur alla synvinklar att ha en betydande vindkraftspark som komplement till andra energikällor.
Det finns oerhört mycket vindpinade och sällan besökta delar av Sverige, inklusive våra kustnära farvatten, där man skulle kunna sätta upp stora vindkraftsparker. Visst blir alltid någon lidande på sina ställen, men att några fåtal ska få sätta käppar i hjulet för att de inte gillar utsikten eller ljudet av vindkraftverk är löjeväckande ur ett nationellt perspektiv och i jämförelse med hur minimalt miljöpåverkande vindkraftverk är jämfört med andra energislag.
Permalänk | Anmäl
Peter Andersson 2, 2012-08-15, 14:23
Vätgas ("bränsleceller" etc.) är förmodligen den energibärare som kommer att utgöra huvudelen av det som kommer att ersätta bensin och diesel som drivmedel. Tekniken finns redan, inklusive bilar med hög prestanda som går på vätgas. Priset är idag högt, men det är mest en fråga om brist på massproduktion och svårigheterna att konkurrera med den fortfarande billiga bensinen och dieseln. När eller innan bensinen kostar 50 kr litern kommer detta att slå igenom totalt. För omfattande vätgasproduktion kommer vi att behöva så billig elproduktion som möjligt, möjligen med hjälp av nya kärnkraftverk.
Permalänk | Anmäl
Peter Andersson 2, 2012-08-15, 14:37
Re #8 Peter Andersson
Vindkraft är ett dåligt skämt som elproducent vilket fastslagits ett flertal gånger. Den behöver ett elpris på över 60 öre per kw plus elcertifikatsubventioner för att ens vara lönsam. Varför i hela världen skall vi då inte mycket hellre bygga ny kärnkraft som kan levereras till ett fast pris som ger en produktionskostnad på 20 öre/kwh?
Permalänk | Anmäl
Henrik Ekstrand, 2012-08-15, 20:52
Re #9
Förstår du inte att bensinen aldrig kommer kosta 50 kr litern i dagens penningvärde så är du extremt dåligt insatt och borde för att slippa skämma ut dig låta bli energidebatten.
Permalänk | Anmäl
Henrik Ekstrand, 2012-08-15, 20:56
#11 Henrik Ekstrand, 2012-08-15, 21:56:
Vännen, bensinen kommer självklart att en dag kosta 50 kr litern (men jag har inte påstått att det nödvändigtvis måste vara i dagens penningvärde). Oljan, som är en ändlig resurs, kommer att bli allt dyrare per liter, så och bensinen. Däremot är det oklart vid vilken kostnadsnivå folk kommer att sluta köra bensinbilar (och bilproducenterna därmed sluta tillverka bensinbilar). Dock kommer det rimligen för lång tid framöver att finnas bilentusiaster som vill köra sina gamla bensinbilar för skojs skull. Om inte annat används bensin till annat än som drivmedel.
Bensinen har t.ex. i USA mer än fördubblats i dagens penningvärde sedan mitten på 90-talet så kan det väl inte vara speciellt svårt att förstå att bensinen kommer att mer än tredubblas i pris. Frågan är bara hur snabbt det kommer att gå.
http://inflationdata.com/inflation/inflation_rate/gasoline_inflation.asp
Det är nog du som skämmer ut dig med din kommentar ;-)
Permalänk | Anmäl
Peter Andersson 2, 2012-08-15, 21:36
#5 Anders Olsson
Framgångarna i Kina rent kapitalistisk är inte relevant för kommunism eller socialism. Kina har ännu inte lärt sig att ta ut "ordentligt" med skatt och eftersom Kina inte har "fria" politiker kommer de inte att skapa tusentals onödiga regleringar, regler och lagar som hämmar näringslivet. När de väl kommer i det stadiet kommer även deras ekonomi att kollapsa. Inte som ett ekonomiskt problem utan så som det är i västvärden, en politisk kollaps.
Permalänk | Anmäl
Göran Axelsson, 2012-08-15, 22:04
Idag kostar råoljan cirka 4 kr/lit. För att bensinpriset ska komma upp i 50 kr/lit måste råoljepriset ungefär tiodubblas. Samtidigt står råoljans försäljningsvärde för cirka 5 procent av världens BNP. Alla andra naturresurser står för kanske 10 procent av världens BNP.
Om oljepriset tiodubblas åtgår enorma mängder av energi, stål, metaller, arbetstid, teknisk utveckling, kapital med mera i dess utvinning. Varje år ökar kostnaderna inom oljan och det mesta som utvinns med ungefär med 5 procent. Med den takten i prisökningen behövs närmare 50 år för en tiodubbling. Men den kommer nog inte eftersom världsekonomin knäcks i grunden innan. Kostnaderna inom det svenska järnet ökar förövrigt med cirka 8 procent realt.
De områden som inte har något att tillhandahålla och ett överskott kommer att isoleras och får leva på sina rester. Om exempelvis Grekland inte har några turister och deras rederiverksamhet går dåligt av att världshandeln har stannat så är kört där. Även här är det nog kört innan bensinpriset når 50 kr/lit.
Innan dess försvinner alltså staten, landstingen, kommunerna, riksdagen, politikerna, journalisterna, mataffärerna, lastbilarna, skolorna, elnätet, avloppsnätet, intenet, telefonerna med mera. Naturen har ingen stabiliserande botten på området. Även pengarna upphör nog att finnas innan bensinpriset når 50 kr/lit.
Permalänk | Anmäl
Urban Persson, 2012-08-15, 22:50
Vad är rätt och vad är fel? Vem vet? I alla fall inte journalister och deras nickedockor politikerna.Därför blir det ofta ensidiga megasatsningar på det som du beskriver som politiskt korrekt och som jag kallar flummiga idéer.
Permalänk | Anmäl
Totte, 2012-08-15, 23:11
nr 13 göran axelsson
Skatter och regler finns i Kina också.
Men när vi på fullt allvar trodde att vi skulle konkurrera med löner som ligger 5-10 ggr högre än deras så skrev vi vår dödsdom. Men religionen om den fria marknaden var viktigare än verklighetemn.
Permalänk | Anmäl
Anders Olsson, 2012-08-16, 08:34
Till sist är det nog så att demokrati är det sämsta sätt att styra ett land på förutom alla andra sätt.
Öppna diskutioner som den här artikeln är ett exempel på är ett sätt att korrigera galenskapern, så tack Anders Eklund för den!
Det kanske kan behövas upprepas att biogas och naturgas är exakt samma sak dvs metan.
Subventionerna av biogas och etanol för fordonsdrift är ett försök att ersätta fosil naturgas och råolja med bränslen som produceras av fotosyntesen. Det viktiga är alltså att få jorden att producera så stor mängd biomassa som möjligt. Dvs med hjälp av effektivt jord och skogsbruk. Den stora miljöskandalen är att betala bönder för att lägga mark i träda istället för att producera biomassa med hjälp av industrielt jordbruk.
Hur biomassan skall omvandlas är ett ekonomiskt/tekniskt optimeringsproblem som bör ligga på forskare och industrifolks bord. Men det är politikerna som måste formulera reglerna.
Permalänk | Anmäl
Tage Fridolfssn, 2012-08-16, 11:19
Jag vet inte hur dessa syntetiska drivmedel som artikelförfattaren skriver om framställs. Men han har helt fel om vätgasbilar med bränsleceller.
För det första finns de inga bussar som drivs med vätgas och bränsleceller, de har inte tillverkats ännu. De som drivs med gas drivs med biogas.
För det andra behöver vätgasbilen inte tankas hela tiden. Det finns inte många tankställen heller ännu. Räckvidden för en tankning är 525km, lite kortare med kupévärmen på eller aircondition. Så om fordons- och drivmedelindustrin påstår att en sådan bil måste tankas ofta, är de ute och cyklar!
http://www.dn.se/motor/tester/bilen-som-bara-slapper-ut-anga
För några dagar sedan skjutsades jag runt i Oslo med just en sådan bil som DN-artikeln beskriver och som min bror hade som demonstrationsbil, en hel dag och vi tankade inte en enda gång. Det tar förövrigt 6 minuter att tanka en sådan bil full. Den var precis lika bekväm som att köra en vanlig bil, men tyst så man fick se upp med folk som inte hörde den komma. Den har förövrigt provkörts från Oslo till Monte Carlo och klarade det på 5 dygn utan problem.
Jag fick också titta på sportbilen och elbilen som går på enbart batterier, Tesla Roadster som har en toppfart på 210km/tim. Den klarar 400km på en laddning. Det tar dock tid att ladda den, men man kan ladda den under natten så jämnar man ut dygnets elförbrukning dessutom. Det är en lätt bil och väger knappt 500kg i motsatts till ovannämnda vätgasbil som väger ca 2 ton.
Vätgas och bränsleceller samt laddningsbara batterier är förmodligen de enda alternativen som har kapacitet nog att ersätta bensin och diesel. Ethanol som tar mark i anspråk samt fossila bränslen för framställningen (ful-ethanol) ger ingen miljövinst och gör oss inte mindre oljeberoende. Det håller jag med artikelförfattaren om. Biogas som framställs ur vårt avfall ger ju den miljövinsten, men den framställningen blir ju i mycket mindre skala (om den inte ska kompletteras med naturgas och då är vi ju där igen - gasberoende av en ändlig resurs). Ren biogas kan kanske användas till jordbruksmaskiner.
Hur miljövänlig elbilen och vätgasbilen blir totalt sett (lokalt blir det ju inga utsläpp) beror helt på hur elen framställs. Vätgasbilen behöver också el för framställningen av drivmedlet. (Det sker genom att el går genom vatten - elektrolys - varpå elektronerna skiljs från atomen. Elektronerna är drivmedlet och vätejonerna förenar sig med syre och bildar vatten som släpps ut som ånga pga. hettan). Om elen fås från vindkraft, solenergi, vattenkraft och kärnkraft (uranbrytningen kan dock kanske vara farlig), så blir det inga utsläpp och vätgas- respektive elbilen blir helt miljören.
Man måste satsa på flera alternativ, tycker jag. Elektrifiering av vägar och gator kan också vara en idé. Det är gammalt och beprövat, men metoden slogs ut pga. den då billiga oljan. Spårvägar är också energibesparande och kan i många fall användas för tunga transporter och kollektivtrafik.
Permalänk | Anmäl
Ina Höst, 2012-08-16, 12:16
Ina, jag antar att du menar att Teslas Roadsters batteri är det som väger 500 kg, inte hela bilen...? http://en.wikipedia.org/wiki/Tesla_Roadster
-
Batterierna är för övrigt helt vanliga datorbatterier av Li-Ion typ med 6 831 stycken celler fördelade i 11 block. En full uppladdning tar 3,5 timmar - OM man har tillgång till ett 70 Amp-uttag (de flesta bostäder kanske har en 25 Ampere säkring hemma idag).
-
Var sjunde år (enligt Tesla åtminstone) måste batteriet bytas ut. Man lämnar dock endast en treårig garanti för att batterierna skall hålla och förväntar sig att batteriet efter fem år ska ha kvar 70% av sin kapacitet.
-
Enligt Boston Consulting Group kostar batterierna idag från tillverkarna ca 800-/kWh och Roadstern har 53 kWh i energimängd. Visserligen förväntar man sig att batterikostnaden skall sjunka, men antag att priset sjunker till /kWh så ger det ändock en avsevärd kostnad. Det blir med dagens dollarkurs ca 200 000 SEK (!)
-
Vidare innebär denna stora omsättning av batterier (om vi antar att elbilarna tar fart). Förutom att Litiumbrytning innebär en mycket stor miljöpåverkan vill få diskutera vilket nytt logistikflöde samt vilka tungmetaller vi sätter i omlopp som kan få framtida miljöpåverkan. Återvinning är dessutom komplicerad och dyr.
-
Anledningen till att ingen vill diskutera detta är att
1. Politikerna har agerat som de nyttiga idioter de är och har - utan kunskap - litat på rådgivare med egenintressen.
2. Miljörörelsen anser att man till varje pris måste stödja sådant som - åtminstone utåt sett - använde sig av prefixet miljö... miljö-bil, miljö-buss osv osv.
-
Jag tycker inte att Tesla direkt är något föredöme för elbilsutvecklingen. Man har tagit ett chassi och fullkomligt proppat in vanliga batterier i det - och genom överkapacitet har man fått en elbil som genom sin massa förbrukar en massa energi att köra - för jag hoppas att ni inte tror att energi kommer hokus pokus ur eluttaget? Dessutom marknadsförs den som - zero emission - trots att brytningen av Litium osv tar massa energi. Undrar om man inte skulle göra en "Tesla" och använda engångsbatterier - det är bara obetydligt mindre smart än det koncept Tesla kör med... Undrar vad jag ska kalla den? Miljö-någonting...
Permalänk | Anmäl
BIAS, 2012-08-16, 22:18
Hej Ina #18, du skrev bl.a. att: "För det första finns det inga bussar som drivs med vätgas och bränsleceller, de har inte tillverkats ännu. De som drivs med gas drivs med biogas."
Åren 2004-2005 fanns det i alla fall 3 bussar, producerade av Mercedes, som körde på Söder i Sthlm. På ett bussgarage på Söder fanns en anläggning, som producerade lite vätgas ur vatten mha mycket el åt dessa bussar. Bussar som hade bränselceller på taket, med dånande fläktar, som skulle hindra bränslecellerna från att överhettas. Dessa bussar bullrade mer än vanliga bussar. (Lämpligt i innerstaden?) Värmen från bränslecellerna gick rakt ut i luften, så vintertid var det frost inne i bussarna... De hade ingen kupévärmning, därför att de hade ingen dieselolja till värmarna.
Syntetiska paraffinoljor, som fungerar i helt vanliga dieselmotorer, kan du tanka på mack på bl.a. Järfälla kommun. Kontakta dem och fråga var macken står. Hos Sven Johanssons Olje AB i Uppsala kan man också tanka sådana oljor. Syntetparaffinoljor säljs mest business-to-business idag. Projekt Citybanan, tunneln under Stockholm, använder sådana drivmedel av miljöskäl. Ingenting blir förgiftat i händelse av olycka. Avgaserna blir mycket mindre giftiga och irriterande. Syntet-paraffonoljor används även av maskiner i tunnelbygget i Hallandsåsen. Många maskiner på alla byggen i Sthlm använder dem också, men det borde vara många fler. För att skona luften i Sthlm. SKB i Oskarshamn använder dem. Stena i Göteborg använder dem till jättetruckarna som lastar och lossar containers på båtar.
Alla som undrar över syntet-paraffinoljor, kan väl använda www.google.se eller www.altavista.com och sökord: "GTL fuel", "Neste Oil" + "NexBTL", "syntetisk diesel", "EcoPar", "Andreas Eklund" + "syntetisk", m.m.
Världens vanvettiga gasfackling, som alla s.k. "miljömedvetna" i Sverige struntar i, de förnekar eller förringar problemet, och struntar i att försöka finna lösningar på det, den gasfacklingen kan man se på www.youtube.com och hitta med sökord: "gas flaring", "flare gas".
De sökorden gör att man hittar intressanta artiklar. World Bank i Washington DC har kartlagt världens gasfackling. Han som är ansvarig för den kartläggningen heter: Bent Svensson.
Permalänk | Anmäl
Andreas Eklund, 2012-08-17, 09:08
#19.
Ber så mycket om ursäkt! Tesla Roadsters batteri väger ca. 1/2 ton och hela bilen drygt 1.2ton. Tack för korrigeringen! (Det bästa med kommentatorsfält är att man kan kan korrigera varandras uppgifter när de är felaktiga)
Ska passa på att korrigera mig själv också. Jag skrev: "Elektronerna är drivmedlet och vätejonerna förenar sig med syre och bildar vatten som släpps ut som ånga pga. hettan"
Jag vill stryka det sista "pga. hettan" Jag vet inte om det alstras hetta (energiförluster). Utsläppet blir vatten i någon form, helt enkelt.
Orsaken till att jag nämnde Tesla-bilen, var att det påstås att elbilar har en räckvidd på max 10 - 15 mil per uppladdning och skulle då duga enbart som stadsbil, vilket alltså inte är sant.
Man behöver inte snabbladda på 3.5 timmar vilket även sliter på batteriet utan kan välja att ladda under natten med mindre strömstyrka.
Dina invändningar är bra och jag kan inte bemöta dem alla, för jag är ingen expert. Men litiumbatterier anses mer skonsamma för miljön än andra typer av batterier.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Litiumjonackumulator
Ett stort problem är dock mängden batterier som går åt och den stora omsättningen, batteritillverkning påverkar ju alltid miljön ganska mycket.
Nu är ju Tesla Roadster en sportbil med alldeles för hög toppfart och accelerationsförmåga för våra vägar och därför avsedd för ett mindre antal köpare med ekonomiska resurser. Får se när familjebilen kommer ut.
F.ö. tycker jag inte det verkar som att Tesla Roadster förbrukar mycket energi under körningen. Enligt Wikpedia: "Elförbrukning i stadstrafik: 133 Wh/km, vilket motsvarar 1,74 l bensin per 100 km."
Kanske ska man ändå satsa på mindre elbilar? Eller om elbilarna kunde ta el från luftledningar (elekkriska vägar)? Då kunde man klara sig med mindre batterier som kompenserade de sträckor som inte hade el. Är det en möjlig lösning för långdistanskörning?
Elvägar:
http://www.elvag.se/blogg/om/film-om-elvagar/
När det gäller elbilar och elektriska vägar, är det naturligtvis också av största vikt hur elen framställs. Om elen framställs med fossila bränslen och andra begränsade naturresurser, är den totala miljövinsten med elfordon lika med noll. Vindkraft, solenergi, vattenkraft och kärnkraft är däremot ren el och Sverige har gott om uran och Norge är självförsörjande på vattenkraft..
Permalänk | Anmäl
Ina Höst, 2012-08-17, 10:21
Här är Neste Oil:s och StoraEnso:s joint venture för produktion av syntetiska paraffinoljor ur finsk skogsråvara:
http://www.youtube.com/watch?v=XeoOODNrI3g
Även UPM Kymmene i Finland satsar på BTL-drivmedel ur
skogsråvara:
http://www.youtube.com/watch?v=1bIsPdu6z40
Sådana är syntetiska paraffinoljor, framställda ur syntesgas i katalytiska processer, där syntesgasen i sin tur framställs genom förgasning av fast skogsråvara / skogsavfall, kallas för: BTL (Biomass-To-Liquids)
Ur slakteriavfall, palmfett, fett avfall från palmoljeindustrin, m.m.
gör Nest Oil också syntetiska paraffinoljor. Sådana sorts syntet-drivmedel kallas också för: HVO (Hydrogenated Vegetable Oil)
EU har snart klart en standard för dem: CEN/TS 15940. Ortwin Costenoble på NEN i Nederländerna och på CEN i Bryssel kan berätta mer.
Syntetiska paraffinoljor görs i stor skala ur naturgas, och ur gaser som tidigare bara facklades bort på oljefälten. Det är inte lönsamt överallt att bygga långa, dyra pipelines. Det finns ofta inga köpare av gas lokalt. Då gasen "omförpackats" till paraffinolja, som är icke giftig och bionedbrytbar, kan denna "naturgas / fackelgas som förtätats till vätska" transporteras enkelt med tankbil eller kort, billig vätskepipeline till en kust / hamn, och sedan fraktas med båt till marknaderna, t.ex. EU / USA / Östasien.
Tänk vad som kan åstadkommas i form av forskning och teknikutveckling i länder, där företag och forskare får styra,
istället för politiker!
Permalänk | Anmäl
Andreas Eklund, 2012-08-17, 10:49
Andreas Eklund, tack så mycket för svar!
När du säger att det funnits vätgasbussar med bränsleceller i Stockholm, måste jag tro på ditt ord. Men de var långt ifrån färdigutvecklade och ganska omöjliga enligt din beskrivning. Den prototyp som jag fick åka med i Oslo var alldeles tyst, endast hjulen mot vägunderlaget kunde höras om man körde fort. Den hade också kupévärme och aircondition. Det var precis samma bil som DN skrev om:
http://www.dn.se/motor/tester/bilen-som-bara-slapper-ut-anga
Här kan du läsa mer om bilen och långdistanskörning och tankstationer på vägen.
http://www.zero.no/transport/zero-setter-rekord-med-hydrogenbil-kjorte-o...
Angående syntetiska paraffinoljor, så är jag inte kompetent att bedöma miljövinsterna. Jag vet inte hur de framställs, om mängden är så stor att den kan ersätta bensin och diesel eller hur utsläppen ser ut. Andra med kompetens får ta ställning till dessa drivmedel. Fördelen som jag kan se, är att bensin- och dieselbilar inte behöver byggas om.
Men jag tror inte på ensidig satsning på en enda lösning, jag tror att man måste satsa på flera alternativ som visat sig fungera och ger miljövinster, samtidigt. Det finns även EU-pengar att hämta för forskning och demon på transportområdet.
Jag vill se att vi gör oss av med oljeberoendet (den fossila oljan) till bränsle innan den blir för dyr och vi står där med häst-och-vagn som alternativ, för att sätta det på sin spets. Gärna slippa naturgas också. Skulle vilja att Sverige blev någorlunda självförsörjande och slippa import på energiområdet. Och om vinsterna blir renare luft, mindre buller och mindre förbrukning av naturresurser, är det verkligen något att se framemot! Så jobba på alla ni som är kunniga på området. :) .
Permalänk | Anmäl
Ina Höst, 2012-08-17, 11:00
#22. Tack för förklaringen. Men jag kan ändå inte göra någon bedömning om du frågar mig. Kanske andra kan. Fortsätt ditt arbete bara.
Permalänk | Anmäl
Ina Höst, 2012-08-17, 11:08
Var det någon som inte "trodde" på att vanliga dieselfordon kan byggas om, så att de körs i hög grad på biogas (när / om den finns) och enbart på flytande dieseldrivmedel (dieselolja eller syntetisk paraffinolja, ev. spetsad med lite RME/FAME) när ingen biogas finns att tillgå?
I Sthlms stad så får entrepenörer som kör sopor BARA köra gasfordon som BARA kan gå på gas, s.k. "fordonsgas" (mer naturgas än biogas), levererad av Sthlms stads eget bolag, Sthlm Vatten AB, i samarbete med AGA Linde gas och EON Gas.
Nå, se detta:
http://www.youtube.com/watch?v=rL8gla3V8ms
Använd www.altavista.com och sökord: "dual fuel" och "Volvo Methane Diesel" och läs mer.
Permalänk | Anmäl
Andreas Eklund, 2012-08-17, 11:07
Ina #23, ”Jag vill se att vi gör oss av med oljeberoendet (den fossila oljan) till bränsle innan den blir för dyr och vi står där med häst-och-vagn som alternativ, för att sätta det på sin spets.”
Människan kan inte gå tillbaka till historisk teknik. Om oljan blir så dyr att nästan ingen har råd med bil så kommer den inte finnas inom annat heller och därmed försvinner det modena livet. Med den gamla tekniken har dagens kunskaper inget värde. Och då är förutsättningarna sämre på alla plan, bortsett från koldioxidens fördelar och diverse tekniska detaljer som kan kallas rester (inkl bilhjul till hästvagnar). Det som behövs är svårare att utvinna. Antalet individer är på tok för stort. Den gamla skulle snabbt leda till konkurs på alla plan. Det går att köra saktare, men inte att backa. Att byta fordon till häst och vagn är helt omöjligt.
Permalänk | Anmäl
Urban Persson, 2012-08-17, 13:23
Tack alla som har läst artikeln, och ett extra tack till er som har kommenterat artikeln!
Newsmill är ytterst restriktiv med artiklar, i synnerhet med mina, men det går att skriva en artikel till om skatteslöseri och miljrdrullningar på kommunal nivå, enbart inom fordon och drivmedel;
Jämför vad som står här (tryck på länken) med det som
står i Åkeritidningen. Tryck på nästa länk.
Visst måste man kunna få kalla Miljökontoret i
Stockholms stad för "lögnare"?
http://www.stockholm.se/Fristaende-webbplatser/Fackforvaltningssajter/Mi...
Miljözon; Mätning, densitet = Avgör vilket drivmedel fordon körs på.
http://www.akeri.se/svensk-akeritidning/nyheter/2012/08/13/analyserar-br...
Det var dessutom ett blindtest; Kent Larsson på Oleinitec AB skulle avgöra, vilka lastbilar som kördes på syntetisk paraffinolja (EcoPar i detta fall) och vilka lastbilar som kördes på MK1 dieselolja. Kent bedömde rätt i 100 % av fallen. Ja, jag var med hos Ragnsells och såg hur det fungerade.
Det tog ca 15 sekunder per fordon att mäta. Att mäta om chauffören är rattfull eller kolla färdskrivaren, dvs kolla att chauffören inte har kört för länge i sträck utan att vila, etc. tar längre tid. Det är kontroller som redan görs hela tiden av Polisens tunga grupp.
Varför påstår t.ex. Lars-Göran Jansson på Sthlms stads Trafikkontor att det inte går att mäta vilket drivmedel som finns i tanken?
Så Sthlms Stads hela strategi med att alla vanliga dieselfordon, inkl. de allra senaste EURO5- och EURO6-fordonen, SKA kastas bort, el. fås bort från Sthlm, oavsett vad de tankar, oavsett avgaser, bygger på att "man kan inte mäta vad som finns i tanken", vilket är direkt felaktigt?
Små densitetsmätare som man kan ha i handen, t.ex. för mätning av densiteten på drivmedel i tanken på fordon, har funnits i 30 år...
Mätning tar ca 15 sekunder.
... Av samma skäl vill Sthlms stad, Gtb stad och Transportstyrelsen ändra i reglerna för miljözon i Trafikförordningen, 4 kap. §22. De tjatar på Kommunikationsministern och hennes medarbetare, att hon ska ändra i Miljöförordningen. Bra om någon fler kunde be Näringsdep. att låta bli att ändra reglerna för Miljözon i Trafikförordningen.
Nya fordon med katalysatorer i avgas-systemet har inte alls alltid renare avgaser. Katalysatorerna fungerar ofta dåligt på riktigt. Kolla gärna detta med fordonsansvariga på Ragnsells AB, Pierre Bertilsson och Joel Andersson. Syntet-paraffinolja ger renare avgaser på riktigt i alla dieselfordon.
Permalänk | Anmäl
Andreas Eklund, 2012-08-17, 14:45
Såklart, Urban Persson! Jag skrev som jag skrev för at spetsa till det hela. Att gå bakåt i den tekniska utvecklingen och förlora kunskap vill nog ingen, men det KAN ske. Det ligger ju i den mänskliga naturen att gå framåt och lösa problem som uppstår och jag tycker inte att vi hamnat i en återvändsgränd i de här fallen då vi måste backa.
Tack Andreas för din artikel, det är ett spännande ämne. Jag börjar dock fastna för elvägar som kan minska elbilarnas behov av stora batterier och omsättning av batterier som ju är ett stort problem. Elvägarna kan alltså kompletteras med el- och hydrogenbilar där el saknas.
http://www.elvag.se/blogg/om/film-om-elvagar/
Förutsatt förstås att ren el framställs.
Jag är också förtjust i spårvägar och vill att vi åtminstone tar till vara de som redan är lagda.
Men som sagt, jag tycker det ska satsas på flera alternativ som troligen kommer att fungera, för flera olika behov. Inget av alternativen är perfekt till alla delar och satsar man fullt på ett av dem, kan det gå som med oljan, i morgon. Det är svårt att sia om.
Permalänk | Anmäl
Ina Höst, 2012-08-17, 16:06
26 kommentarer I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
För att inte tala om alla pengar vi slänger bort på vindsnurror. Varför har nästan alla politiker en vilja att driva oss till fattigdom och misär?
Titta på norska Hjernevask för inspiration om var det finns pengar att spara!
#4
Det är konstigt att kombinationen av den kinesiska staten och industrin har utklassat sina västliga kolleger de senaste 15 åren medan det enda den fria marknaden har kommit upp med är en husbubbla och en aktiebubbla.
Tyvärr kan väst inte lösa sina problem genom att tro på ideologier, vi har just gjort det så länge att vi inte längre har råd att styras av folk utan verklighetsuppfattning men som har läst en obskyr bok.
Jag ska förtydliga ett par detaljer som blev otydliga ovan; Stora volymer etanol har fått frihet från skatt. Det rör sig om ca 200 000 m3, 200 miljoner liter, per år. Men snart kan det vara det dubbla. Om bensin har ca 5 kr/liter i energiskatt och i CO2-skatt och etanol har ingenting, blir det ett de facto stöd på 5 kr per liter etanol. Dvs någon miljard kronor per år i stöd. Stöd som har funnits länge. Sedan sent 1980-tal, tror jag. Volymerna blev stora först i slutet av 1990-talet. Men det rör sig om minst 10 miljarder kr i stöd under ca 10 till 15 år. Till det kommer stöd för att köpa in etanolbilar FFV, ingen eller mycket lägre fordonsskatt på etanol FFV-bilar, lägre förmånsvärde då företag deklarerar, fri parkering och ingen trängselavgift i Stockholm, osv.
Hoppas att Riksrevisionen kunde sammanställa hur mycket det har kostat totalt, inklusive alla stöd till såväl etanol som till etanolfordon. Bra om de även sammanställer vad det eventuellt har gett.
Det ska jämföras med vad de här pengarna hade kunnat användas till, om man hade satsat på FOU kring drivmedel ur svensk skog. Det finns svensk teknik för utfällning av lignin ur svartlut. Ligninet hade kunnat behandlas med vätgas + katalysator och omvandlats till bensinkomponenter, främst BTX. Förutom förgasning av svartlut till syntesgas + syntes av paraffinoljor att tanka helt vanliga dieselfordon med, som jag nämner ovan.
Biogas har potential att bli minst lika dyrt... Visst är det märkligt, att inga privatägda aktiebolag, bara LRF och kommunala bolag, satsar på produktion av biogas och etanol, om det nu är så bra, och tekniken ska exporteras, m.m. ?
Frågan rör alltså vilka teknilker som ska subventioneras. Landets korrupta makthavare utgår från olika särintressen och tittar ungefär lika långt som näsan räcker. Det här området är inget undantag.
Under många år Värmlandsmetanol försökt etablera en verksamhet med fordonsbränsle inom förgasning av biomassa. Processen är inte speciellt komplicerad eller dyr och kan jämföras med den vanliga etanolproduktionen. Men kostnaderna här är naturligtvis högre än inom fossilt baserade bränslen. Att den ena når framgång och den andra inte beror bland annat på att skogsindustrin är ett gynnat intresse. Om massabruk eller fjärrvärmeverk stängs av att det blir svårt att få tag på bränsle av metanolproduktion så sätter makthavarna stopp för denna. Spannmål och mat kan lätt importeras och det sker allt mer inom EU-regimen. Om vedimporten från Ryssland styrps av exporttullar så blir det ett fasligt liv på appraten. De korrupta verksamheterna är väl skyddade. Fjärrvärmen även med en världsunik elskatt.
http://www.youtube.com/watch?v=WnRF05_MOe0&feature=player_embedded
Det är tidsfråga innan det här landet med sin maktapparat får packa ihop totalt av att olja, handelsgödsel och mat inte kan importeras. Då får den fina etanolfabriken slå igen och även exportindustrin. Världshandel påverkas kraftigt när alla ser till sitt och kostnaderna fryser transporterna. Att frälsa världen kommer att bli en mycket dyr läxa. Det vore i varje skönt att slippa påhitten från Stockholm och Bryssel och få lite mer frihet när dessa bastioner för vansinne bara försvinner.
Hur de politiska svängarna kring vindkraft går till är jag ovetandes om och det finns säkerligen saker som hade kunnat göras bättre, men klart är att vindkraften som energikälla är viktig. De flesta av de största ekonomierna (t.e.x. Kina, USA och Tyskland) har gjort betydande investeringar i vindkraft, om än kanske inte procentuellt sett som del av energibehovet. Kina är idag världsledande på området.
De som skrattar åt vindkraften lever inte i verkligheten eftersom i vårt grannland Danmark står vindkraften för över 20 % av elkraftproduktionen. Det är m.a.o. knappast småpotatis. Lägg till det att Sverige är flera gånger större men har inte ens den dubbla befolkningen så vore det väl konstigt om vi inte skulle hitta bra ställen för vindkraftsanläggningar.
Ingen har påstått att vindkraften kan stå för huvuddelen av elproduktionen, men att den kan fylla en betydande funktion för ett lands energiförsörjning är helt klar. Dessutom är det svårare att slå ut tiotusentals vindkraftverk än att slå ut t.ex. ett vattenkraftverk eller kärnkraftverk vid t.ex. en väpnad konflikt med främmande makt eller vid ett större terroristangrepp. Det är helt enkelt smart ur alla synvinklar att ha en betydande vindkraftspark som komplement till andra energikällor.
Det finns oerhört mycket vindpinade och sällan besökta delar av Sverige, inklusive våra kustnära farvatten, där man skulle kunna sätta upp stora vindkraftsparker. Visst blir alltid någon lidande på sina ställen, men att några fåtal ska få sätta käppar i hjulet för att de inte gillar utsikten eller ljudet av vindkraftverk är löjeväckande ur ett nationellt perspektiv och i jämförelse med hur minimalt miljöpåverkande vindkraftverk är jämfört med andra energislag.
Vätgas ("bränsleceller" etc.) är förmodligen den energibärare som kommer att utgöra huvudelen av det som kommer att ersätta bensin och diesel som drivmedel. Tekniken finns redan, inklusive bilar med hög prestanda som går på vätgas. Priset är idag högt, men det är mest en fråga om brist på massproduktion och svårigheterna att konkurrera med den fortfarande billiga bensinen och dieseln. När eller innan bensinen kostar 50 kr litern kommer detta att slå igenom totalt. För omfattande vätgasproduktion kommer vi att behöva så billig elproduktion som möjligt, möjligen med hjälp av nya kärnkraftverk.
Re #8 Peter Andersson
Vindkraft är ett dåligt skämt som elproducent vilket fastslagits ett flertal gånger. Den behöver ett elpris på över 60 öre per kw plus elcertifikatsubventioner för att ens vara lönsam. Varför i hela världen skall vi då inte mycket hellre bygga ny kärnkraft som kan levereras till ett fast pris som ger en produktionskostnad på 20 öre/kwh?
Re #9
Förstår du inte att bensinen aldrig kommer kosta 50 kr litern i dagens penningvärde så är du extremt dåligt insatt och borde för att slippa skämma ut dig låta bli energidebatten.
#11 Henrik Ekstrand, 2012-08-15, 21:56:
Vännen, bensinen kommer självklart att en dag kosta 50 kr litern (men jag har inte påstått att det nödvändigtvis måste vara i dagens penningvärde). Oljan, som är en ändlig resurs, kommer att bli allt dyrare per liter, så och bensinen. Däremot är det oklart vid vilken kostnadsnivå folk kommer att sluta köra bensinbilar (och bilproducenterna därmed sluta tillverka bensinbilar). Dock kommer det rimligen för lång tid framöver att finnas bilentusiaster som vill köra sina gamla bensinbilar för skojs skull. Om inte annat används bensin till annat än som drivmedel.
Bensinen har t.ex. i USA mer än fördubblats i dagens penningvärde sedan mitten på 90-talet så kan det väl inte vara speciellt svårt att förstå att bensinen kommer att mer än tredubblas i pris. Frågan är bara hur snabbt det kommer att gå.
http://inflationdata.com/inflation/inflation_rate/gasoline_inflation.asp
Det är nog du som skämmer ut dig med din kommentar ;-)
#5 Anders Olsson
Framgångarna i Kina rent kapitalistisk är inte relevant för kommunism eller socialism. Kina har ännu inte lärt sig att ta ut "ordentligt" med skatt och eftersom Kina inte har "fria" politiker kommer de inte att skapa tusentals onödiga regleringar, regler och lagar som hämmar näringslivet. När de väl kommer i det stadiet kommer även deras ekonomi att kollapsa. Inte som ett ekonomiskt problem utan så som det är i västvärden, en politisk kollaps.
Idag kostar råoljan cirka 4 kr/lit. För att bensinpriset ska komma upp i 50 kr/lit måste råoljepriset ungefär tiodubblas. Samtidigt står råoljans försäljningsvärde för cirka 5 procent av världens BNP. Alla andra naturresurser står för kanske 10 procent av världens BNP.
Om oljepriset tiodubblas åtgår enorma mängder av energi, stål, metaller, arbetstid, teknisk utveckling, kapital med mera i dess utvinning. Varje år ökar kostnaderna inom oljan och det mesta som utvinns med ungefär med 5 procent. Med den takten i prisökningen behövs närmare 50 år för en tiodubbling. Men den kommer nog inte eftersom världsekonomin knäcks i grunden innan. Kostnaderna inom det svenska järnet ökar förövrigt med cirka 8 procent realt.
De områden som inte har något att tillhandahålla och ett överskott kommer att isoleras och får leva på sina rester. Om exempelvis Grekland inte har några turister och deras rederiverksamhet går dåligt av att världshandeln har stannat så är kört där. Även här är det nog kört innan bensinpriset når 50 kr/lit.
Innan dess försvinner alltså staten, landstingen, kommunerna, riksdagen, politikerna, journalisterna, mataffärerna, lastbilarna, skolorna, elnätet, avloppsnätet, intenet, telefonerna med mera. Naturen har ingen stabiliserande botten på området. Även pengarna upphör nog att finnas innan bensinpriset når 50 kr/lit.
Vad är rätt och vad är fel? Vem vet? I alla fall inte journalister och deras nickedockor politikerna.Därför blir det ofta ensidiga megasatsningar på det som du beskriver som politiskt korrekt och som jag kallar flummiga idéer.
nr 13 göran axelsson
Skatter och regler finns i Kina också.
Men när vi på fullt allvar trodde att vi skulle konkurrera med löner som ligger 5-10 ggr högre än deras så skrev vi vår dödsdom. Men religionen om den fria marknaden var viktigare än verklighetemn.
Till sist är det nog så att demokrati är det sämsta sätt att styra ett land på förutom alla andra sätt.
Öppna diskutioner som den här artikeln är ett exempel på är ett sätt att korrigera galenskapern, så tack Anders Eklund för den!
Det kanske kan behövas upprepas att biogas och naturgas är exakt samma sak dvs metan.
Subventionerna av biogas och etanol för fordonsdrift är ett försök att ersätta fosil naturgas och råolja med bränslen som produceras av fotosyntesen. Det viktiga är alltså att få jorden att producera så stor mängd biomassa som möjligt. Dvs med hjälp av effektivt jord och skogsbruk. Den stora miljöskandalen är att betala bönder för att lägga mark i träda istället för att producera biomassa med hjälp av industrielt jordbruk.
Hur biomassan skall omvandlas är ett ekonomiskt/tekniskt optimeringsproblem som bör ligga på forskare och industrifolks bord. Men det är politikerna som måste formulera reglerna.
Jag vet inte hur dessa syntetiska drivmedel som artikelförfattaren skriver om framställs. Men han har helt fel om vätgasbilar med bränsleceller.
För det första finns de inga bussar som drivs med vätgas och bränsleceller, de har inte tillverkats ännu. De som drivs med gas drivs med biogas.
För det andra behöver vätgasbilen inte tankas hela tiden. Det finns inte många tankställen heller ännu. Räckvidden för en tankning är 525km, lite kortare med kupévärmen på eller aircondition. Så om fordons- och drivmedelindustrin påstår att en sådan bil måste tankas ofta, är de ute och cyklar!
http://www.dn.se/motor/tester/bilen-som-bara-slapper-ut-anga
För några dagar sedan skjutsades jag runt i Oslo med just en sådan bil som DN-artikeln beskriver och som min bror hade som demonstrationsbil, en hel dag och vi tankade inte en enda gång. Det tar förövrigt 6 minuter att tanka en sådan bil full. Den var precis lika bekväm som att köra en vanlig bil, men tyst så man fick se upp med folk som inte hörde den komma. Den har förövrigt provkörts från Oslo till Monte Carlo och klarade det på 5 dygn utan problem.
Jag fick också titta på sportbilen och elbilen som går på enbart batterier, Tesla Roadster som har en toppfart på 210km/tim. Den klarar 400km på en laddning. Det tar dock tid att ladda den, men man kan ladda den under natten så jämnar man ut dygnets elförbrukning dessutom. Det är en lätt bil och väger knappt 500kg i motsatts till ovannämnda vätgasbil som väger ca 2 ton.
Vätgas och bränsleceller samt laddningsbara batterier är förmodligen de enda alternativen som har kapacitet nog att ersätta bensin och diesel. Ethanol som tar mark i anspråk samt fossila bränslen för framställningen (ful-ethanol) ger ingen miljövinst och gör oss inte mindre oljeberoende. Det håller jag med artikelförfattaren om. Biogas som framställs ur vårt avfall ger ju den miljövinsten, men den framställningen blir ju i mycket mindre skala (om den inte ska kompletteras med naturgas och då är vi ju där igen - gasberoende av en ändlig resurs). Ren biogas kan kanske användas till jordbruksmaskiner.
Hur miljövänlig elbilen och vätgasbilen blir totalt sett (lokalt blir det ju inga utsläpp) beror helt på hur elen framställs. Vätgasbilen behöver också el för framställningen av drivmedlet. (Det sker genom att el går genom vatten - elektrolys - varpå elektronerna skiljs från atomen. Elektronerna är drivmedlet och vätejonerna förenar sig med syre och bildar vatten som släpps ut som ånga pga. hettan). Om elen fås från vindkraft, solenergi, vattenkraft och kärnkraft (uranbrytningen kan dock kanske vara farlig), så blir det inga utsläpp och vätgas- respektive elbilen blir helt miljören.
Man måste satsa på flera alternativ, tycker jag. Elektrifiering av vägar och gator kan också vara en idé. Det är gammalt och beprövat, men metoden slogs ut pga. den då billiga oljan. Spårvägar är också energibesparande och kan i många fall användas för tunga transporter och kollektivtrafik.
Ina, jag antar att du menar att Teslas Roadsters batteri är det som väger 500 kg, inte hela bilen...? http://en.wikipedia.org/wiki/Tesla_Roadster
-
Batterierna är för övrigt helt vanliga datorbatterier av Li-Ion typ med 6 831 stycken celler fördelade i 11 block. En full uppladdning tar 3,5 timmar - OM man har tillgång till ett 70 Amp-uttag (de flesta bostäder kanske har en 25 Ampere säkring hemma idag).
-
Var sjunde år (enligt Tesla åtminstone) måste batteriet bytas ut. Man lämnar dock endast en treårig garanti för att batterierna skall hålla och förväntar sig att batteriet efter fem år ska ha kvar 70% av sin kapacitet.
-
Enligt Boston Consulting Group kostar batterierna idag från tillverkarna ca 800-/kWh och Roadstern har 53 kWh i energimängd. Visserligen förväntar man sig att batterikostnaden skall sjunka, men antag att priset sjunker till /kWh så ger det ändock en avsevärd kostnad. Det blir med dagens dollarkurs ca 200 000 SEK (!)
-
Vidare innebär denna stora omsättning av batterier (om vi antar att elbilarna tar fart). Förutom att Litiumbrytning innebär en mycket stor miljöpåverkan vill få diskutera vilket nytt logistikflöde samt vilka tungmetaller vi sätter i omlopp som kan få framtida miljöpåverkan. Återvinning är dessutom komplicerad och dyr.
-
Anledningen till att ingen vill diskutera detta är att
1. Politikerna har agerat som de nyttiga idioter de är och har - utan kunskap - litat på rådgivare med egenintressen.
2. Miljörörelsen anser att man till varje pris måste stödja sådant som - åtminstone utåt sett - använde sig av prefixet miljö... miljö-bil, miljö-buss osv osv.
-
Jag tycker inte att Tesla direkt är något föredöme för elbilsutvecklingen. Man har tagit ett chassi och fullkomligt proppat in vanliga batterier i det - och genom överkapacitet har man fått en elbil som genom sin massa förbrukar en massa energi att köra - för jag hoppas att ni inte tror att energi kommer hokus pokus ur eluttaget? Dessutom marknadsförs den som - zero emission - trots att brytningen av Litium osv tar massa energi. Undrar om man inte skulle göra en "Tesla" och använda engångsbatterier - det är bara obetydligt mindre smart än det koncept Tesla kör med... Undrar vad jag ska kalla den? Miljö-någonting...
Hej Ina #18, du skrev bl.a. att: "För det första finns det inga bussar som drivs med vätgas och bränsleceller, de har inte tillverkats ännu. De som drivs med gas drivs med biogas."
Åren 2004-2005 fanns det i alla fall 3 bussar, producerade av Mercedes, som körde på Söder i Sthlm. På ett bussgarage på Söder fanns en anläggning, som producerade lite vätgas ur vatten mha mycket el åt dessa bussar. Bussar som hade bränselceller på taket, med dånande fläktar, som skulle hindra bränslecellerna från att överhettas. Dessa bussar bullrade mer än vanliga bussar. (Lämpligt i innerstaden?) Värmen från bränslecellerna gick rakt ut i luften, så vintertid var det frost inne i bussarna... De hade ingen kupévärmning, därför att de hade ingen dieselolja till värmarna.
Syntetiska paraffinoljor, som fungerar i helt vanliga dieselmotorer, kan du tanka på mack på bl.a. Järfälla kommun. Kontakta dem och fråga var macken står. Hos Sven Johanssons Olje AB i Uppsala kan man också tanka sådana oljor. Syntetparaffinoljor säljs mest business-to-business idag. Projekt Citybanan, tunneln under Stockholm, använder sådana drivmedel av miljöskäl. Ingenting blir förgiftat i händelse av olycka. Avgaserna blir mycket mindre giftiga och irriterande. Syntet-paraffonoljor används även av maskiner i tunnelbygget i Hallandsåsen. Många maskiner på alla byggen i Sthlm använder dem också, men det borde vara många fler. För att skona luften i Sthlm. SKB i Oskarshamn använder dem. Stena i Göteborg använder dem till jättetruckarna som lastar och lossar containers på båtar.
Alla som undrar över syntet-paraffinoljor, kan väl använda www.google.se eller www.altavista.com och sökord: "GTL fuel", "Neste Oil" + "NexBTL", "syntetisk diesel", "EcoPar", "Andreas Eklund" + "syntetisk", m.m.
Världens vanvettiga gasfackling, som alla s.k. "miljömedvetna" i Sverige struntar i, de förnekar eller förringar problemet, och struntar i att försöka finna lösningar på det, den gasfacklingen kan man se på www.youtube.com och hitta med sökord: "gas flaring", "flare gas".
De sökorden gör att man hittar intressanta artiklar. World Bank i Washington DC har kartlagt världens gasfackling. Han som är ansvarig för den kartläggningen heter: Bent Svensson.
#19.
Ber så mycket om ursäkt! Tesla Roadsters batteri väger ca. 1/2 ton och hela bilen drygt 1.2ton. Tack för korrigeringen! (Det bästa med kommentatorsfält är att man kan kan korrigera varandras uppgifter när de är felaktiga)
Ska passa på att korrigera mig själv också. Jag skrev: "Elektronerna är drivmedlet och vätejonerna förenar sig med syre och bildar vatten som släpps ut som ånga pga. hettan"
Jag vill stryka det sista "pga. hettan" Jag vet inte om det alstras hetta (energiförluster). Utsläppet blir vatten i någon form, helt enkelt.
Orsaken till att jag nämnde Tesla-bilen, var att det påstås att elbilar har en räckvidd på max 10 - 15 mil per uppladdning och skulle då duga enbart som stadsbil, vilket alltså inte är sant.
Man behöver inte snabbladda på 3.5 timmar vilket även sliter på batteriet utan kan välja att ladda under natten med mindre strömstyrka.
Dina invändningar är bra och jag kan inte bemöta dem alla, för jag är ingen expert. Men litiumbatterier anses mer skonsamma för miljön än andra typer av batterier.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Litiumjonackumulator
Ett stort problem är dock mängden batterier som går åt och den stora omsättningen, batteritillverkning påverkar ju alltid miljön ganska mycket.
Nu är ju Tesla Roadster en sportbil med alldeles för hög toppfart och accelerationsförmåga för våra vägar och därför avsedd för ett mindre antal köpare med ekonomiska resurser. Får se när familjebilen kommer ut.
F.ö. tycker jag inte det verkar som att Tesla Roadster förbrukar mycket energi under körningen. Enligt Wikpedia: "Elförbrukning i stadstrafik: 133 Wh/km, vilket motsvarar 1,74 l bensin per 100 km."
Kanske ska man ändå satsa på mindre elbilar? Eller om elbilarna kunde ta el från luftledningar (elekkriska vägar)? Då kunde man klara sig med mindre batterier som kompenserade de sträckor som inte hade el. Är det en möjlig lösning för långdistanskörning?
Elvägar:
http://www.elvag.se/blogg/om/film-om-elvagar/
När det gäller elbilar och elektriska vägar, är det naturligtvis också av största vikt hur elen framställs. Om elen framställs med fossila bränslen och andra begränsade naturresurser, är den totala miljövinsten med elfordon lika med noll. Vindkraft, solenergi, vattenkraft och kärnkraft är däremot ren el och Sverige har gott om uran och Norge är självförsörjande på vattenkraft..
Här är Neste Oil:s och StoraEnso:s joint venture för produktion av syntetiska paraffinoljor ur finsk skogsråvara:
http://www.youtube.com/watch?v=XeoOODNrI3g
Även UPM Kymmene i Finland satsar på BTL-drivmedel ur
skogsråvara:
http://www.youtube.com/watch?v=1bIsPdu6z40
Sådana är syntetiska paraffinoljor, framställda ur syntesgas i katalytiska processer, där syntesgasen i sin tur framställs genom förgasning av fast skogsråvara / skogsavfall, kallas för: BTL (Biomass-To-Liquids)
Ur slakteriavfall, palmfett, fett avfall från palmoljeindustrin, m.m.
gör Nest Oil också syntetiska paraffinoljor. Sådana sorts syntet-drivmedel kallas också för: HVO (Hydrogenated Vegetable Oil)
EU har snart klart en standard för dem: CEN/TS 15940. Ortwin Costenoble på NEN i Nederländerna och på CEN i Bryssel kan berätta mer.
Syntetiska paraffinoljor görs i stor skala ur naturgas, och ur gaser som tidigare bara facklades bort på oljefälten. Det är inte lönsamt överallt att bygga långa, dyra pipelines. Det finns ofta inga köpare av gas lokalt. Då gasen "omförpackats" till paraffinolja, som är icke giftig och bionedbrytbar, kan denna "naturgas / fackelgas som förtätats till vätska" transporteras enkelt med tankbil eller kort, billig vätskepipeline till en kust / hamn, och sedan fraktas med båt till marknaderna, t.ex. EU / USA / Östasien.
Tänk vad som kan åstadkommas i form av forskning och teknikutveckling i länder, där företag och forskare får styra,
istället för politiker!
Andreas Eklund, tack så mycket för svar!
När du säger att det funnits vätgasbussar med bränsleceller i Stockholm, måste jag tro på ditt ord. Men de var långt ifrån färdigutvecklade och ganska omöjliga enligt din beskrivning. Den prototyp som jag fick åka med i Oslo var alldeles tyst, endast hjulen mot vägunderlaget kunde höras om man körde fort. Den hade också kupévärme och aircondition. Det var precis samma bil som DN skrev om:
http://www.dn.se/motor/tester/bilen-som-bara-slapper-ut-anga
Här kan du läsa mer om bilen och långdistanskörning och tankstationer på vägen.
http://www.zero.no/transport/zero-setter-rekord-med-hydrogenbil-kjorte-o...
Angående syntetiska paraffinoljor, så är jag inte kompetent att bedöma miljövinsterna. Jag vet inte hur de framställs, om mängden är så stor att den kan ersätta bensin och diesel eller hur utsläppen ser ut. Andra med kompetens får ta ställning till dessa drivmedel. Fördelen som jag kan se, är att bensin- och dieselbilar inte behöver byggas om.
Men jag tror inte på ensidig satsning på en enda lösning, jag tror att man måste satsa på flera alternativ som visat sig fungera och ger miljövinster, samtidigt. Det finns även EU-pengar att hämta för forskning och demon på transportområdet.
Jag vill se att vi gör oss av med oljeberoendet (den fossila oljan) till bränsle innan den blir för dyr och vi står där med häst-och-vagn som alternativ, för att sätta det på sin spets. Gärna slippa naturgas också. Skulle vilja att Sverige blev någorlunda självförsörjande och slippa import på energiområdet. Och om vinsterna blir renare luft, mindre buller och mindre förbrukning av naturresurser, är det verkligen något att se framemot! Så jobba på alla ni som är kunniga på området. :) .
#22. Tack för förklaringen. Men jag kan ändå inte göra någon bedömning om du frågar mig. Kanske andra kan. Fortsätt ditt arbete bara.
Var det någon som inte "trodde" på att vanliga dieselfordon kan byggas om, så att de körs i hög grad på biogas (när / om den finns) och enbart på flytande dieseldrivmedel (dieselolja eller syntetisk paraffinolja, ev. spetsad med lite RME/FAME) när ingen biogas finns att tillgå?
I Sthlms stad så får entrepenörer som kör sopor BARA köra gasfordon som BARA kan gå på gas, s.k. "fordonsgas" (mer naturgas än biogas), levererad av Sthlms stads eget bolag, Sthlm Vatten AB, i samarbete med AGA Linde gas och EON Gas.
Nå, se detta:
http://www.youtube.com/watch?v=rL8gla3V8ms
Använd www.altavista.com och sökord: "dual fuel" och "Volvo Methane Diesel" och läs mer.
Ina #23, ”Jag vill se att vi gör oss av med oljeberoendet (den fossila oljan) till bränsle innan den blir för dyr och vi står där med häst-och-vagn som alternativ, för att sätta det på sin spets.”
Människan kan inte gå tillbaka till historisk teknik. Om oljan blir så dyr att nästan ingen har råd med bil så kommer den inte finnas inom annat heller och därmed försvinner det modena livet. Med den gamla tekniken har dagens kunskaper inget värde. Och då är förutsättningarna sämre på alla plan, bortsett från koldioxidens fördelar och diverse tekniska detaljer som kan kallas rester (inkl bilhjul till hästvagnar). Det som behövs är svårare att utvinna. Antalet individer är på tok för stort. Den gamla skulle snabbt leda till konkurs på alla plan. Det går att köra saktare, men inte att backa. Att byta fordon till häst och vagn är helt omöjligt.
Tack alla som har läst artikeln, och ett extra tack till er som har kommenterat artikeln!
Newsmill är ytterst restriktiv med artiklar, i synnerhet med mina, men det går att skriva en artikel till om skatteslöseri och miljrdrullningar på kommunal nivå, enbart inom fordon och drivmedel;
Jämför vad som står här (tryck på länken) med det som
står i Åkeritidningen. Tryck på nästa länk.
Visst måste man kunna få kalla Miljökontoret i
Stockholms stad för "lögnare"?
http://www.stockholm.se/Fristaende-webbplatser/Fackforvaltningssajter/Mi...
Miljözon; Mätning, densitet = Avgör vilket drivmedel fordon körs på.
http://www.akeri.se/svensk-akeritidning/nyheter/2012/08/13/analyserar-br...
Det var dessutom ett blindtest; Kent Larsson på Oleinitec AB skulle avgöra, vilka lastbilar som kördes på syntetisk paraffinolja (EcoPar i detta fall) och vilka lastbilar som kördes på MK1 dieselolja. Kent bedömde rätt i 100 % av fallen. Ja, jag var med hos Ragnsells och såg hur det fungerade.
Det tog ca 15 sekunder per fordon att mäta. Att mäta om chauffören är rattfull eller kolla färdskrivaren, dvs kolla att chauffören inte har kört för länge i sträck utan att vila, etc. tar längre tid. Det är kontroller som redan görs hela tiden av Polisens tunga grupp.
Varför påstår t.ex. Lars-Göran Jansson på Sthlms stads Trafikkontor att det inte går att mäta vilket drivmedel som finns i tanken?
Så Sthlms Stads hela strategi med att alla vanliga dieselfordon, inkl. de allra senaste EURO5- och EURO6-fordonen, SKA kastas bort, el. fås bort från Sthlm, oavsett vad de tankar, oavsett avgaser, bygger på att "man kan inte mäta vad som finns i tanken", vilket är direkt felaktigt?
Små densitetsmätare som man kan ha i handen, t.ex. för mätning av densiteten på drivmedel i tanken på fordon, har funnits i 30 år...
Mätning tar ca 15 sekunder.
... Av samma skäl vill Sthlms stad, Gtb stad och Transportstyrelsen ändra i reglerna för miljözon i Trafikförordningen, 4 kap. §22. De tjatar på Kommunikationsministern och hennes medarbetare, att hon ska ändra i Miljöförordningen. Bra om någon fler kunde be Näringsdep. att låta bli att ändra reglerna för Miljözon i Trafikförordningen.
Nya fordon med katalysatorer i avgas-systemet har inte alls alltid renare avgaser. Katalysatorerna fungerar ofta dåligt på riktigt. Kolla gärna detta med fordonsansvariga på Ragnsells AB, Pierre Bertilsson och Joel Andersson. Syntet-paraffinolja ger renare avgaser på riktigt i alla dieselfordon.
Såklart, Urban Persson! Jag skrev som jag skrev för at spetsa till det hela. Att gå bakåt i den tekniska utvecklingen och förlora kunskap vill nog ingen, men det KAN ske. Det ligger ju i den mänskliga naturen att gå framåt och lösa problem som uppstår och jag tycker inte att vi hamnat i en återvändsgränd i de här fallen då vi måste backa.
Tack Andreas för din artikel, det är ett spännande ämne. Jag börjar dock fastna för elvägar som kan minska elbilarnas behov av stora batterier och omsättning av batterier som ju är ett stort problem. Elvägarna kan alltså kompletteras med el- och hydrogenbilar där el saknas.
http://www.elvag.se/blogg/om/film-om-elvagar/
Förutsatt förstås att ren el framställs.
Jag är också förtjust i spårvägar och vill att vi åtminstone tar till vara de som redan är lagda.
Men som sagt, jag tycker det ska satsas på flera alternativ som troligen kommer att fungera, för flera olika behov. Inget av alternativen är perfekt till alla delar och satsar man fullt på ett av dem, kan det gå som med oljan, i morgon. Det är svårt att sia om.
Kommentarsfältet är stängt på denna artikel.