Hållbarhetsindex bör publiceras på näringslivssidorna

Hållbarhet innebär flera konsekvenser som få ännu tar på fullt allvar: prissättning - inklusive externaliteter, d v s kostnader som företaget åsamkar samhälle och miljö genom sin verksamhet, som ska räknas in i företagets kostnadskalkyl för en korrekt prisbild,  intressenters förändrade åsikter och att hitta en balans mellan konkurrens och samarbete.

Kostnader för externaliteter är intimt förknippade med det faktum att relativt få av företagens miljökostnader för verksamheten, som föroreningar eller avfall finns med i prissättningen av produkter och tjänster. Detta drivs av konsumentkrav och ny reglering inom området. Strategiansvariga måste ta hela den verkliga kostnaden i beaktande men också var och hur dessa kostnader ska fördelas inom existerande försörjningskedja eller verksamhet. Det kommer att bli allt viktigare att identifiera så kallade ” strandade tillgångar” , eller de vars värde skulle förändras dramatiskt om stora externaliteter tas med i beräkningen. Kol är ett bra exempel, liksom en mer realistisk prissättning på vattenanvändning. Både externa kostnader för kol- och vattenanvändning kommer att innebära avsevärda förändringar och påverka verksamhetsmässiga beslut. Frågor som: Vilka externaliteter skapar vår affärsmodell, vilka risker utsätts vi för och sist men inte minst hur förändrar och anpassar vi vår affärsmodell därefter?, kommer att bli allt viktigare. Hållbarhetsfrågor genererar förändringar i affärsmodeller, underliggande system, kostnader, teknik och distribution.

Frågor att beakta som ansvarig för strategi är:

• Vilka framtida regleringar och /eller konsumentkrav utgör en risk för den egna affärsmodellen eller operationella kostnader?
• Är affärsplanen anpassad för multipla tidshorisonter, med direktiv för kort, medium och långt perspektiv beroende på hur hållbarhetsinitiativ integreras?
• Vilka hållbarhetsfrågor är vitala för den egna verksamheten? Fokusera på de som är direkt avgörande.
• Vilka hållbarhetsperspektiv har våra intressenter (kunder, myndigheter, leverantörer, medarbetare och partners), vilka nya ekosystem uppstår, vilka nya partnerskap kommer att krävas?
• Vilka förmågor och färdigheter kommer att krävas hos strategifunktionen för att hantera hållbarhetsfrågor, som inte finns i dagsläget?

En viktig aspekt när det gäller hållbarhet och strategi är att anpassa organisationen till den nya strategin. Hur förändrar detta verksamheten, strukturen, underliggande processer, bonussystem och ledarskap?

En av de mest avgörande aspekterna vid hållbara strategier är förmågan att blicka bortanför den allra närmaste tidshorisonten, att försöka känna av i vilken riktning förändringskrafterna drar och anpassa verksamheten därefter. Detta kräver att en hållbar strateg skaffar sig insikter i hur samhället kommer att utvecklas under fem års tid och så långt fram som flera decenniers tid. Kvartalsperspektiv är bortkastat när det gäller hållbarhet.

Hållbarhet innebär ofta komplexitet, eftersom hållbarhet  kräver samarbete och nätverkslösningar. Samarbete kan innebära innovativa lösningar som enskilda aktörer ensamma inte kan åstadkomma. Ett bra exempel är biltillverkaren som vill expandera genom att börja tillverka eldrivna bilar som t ex franska Renault. Tillsammans med batteriföretaget Better Place samarbetar man genom att skapa eldrivna bilar där batterierna på fem minuter byts ut vid speciella ”tankstationer” redo att köras vidare igen samtidigt som man håller nere inköpspriset på bilen för konsumenten.

En förutsättning för hållbar strategi och hållbara företag är att ägare, investerare och kapitalförvaltare har kunskapen om och förståelsen för att de är beroende av den globala marknaden för långsiktig hållbar tillväxt. En investeringsfilosofi som inkluderar miljö-, sociala och ägarstyrningsfrågor (ESG – Environmental, social governance), i kombination med aktivt ägande, ökar chanserna till att kunna mäta och hantera långsiktiga riskexponeringar mot negativa ESG-faktorer och identifiera möjligheter kopplade till positiva ESG-faktorer. Den bakomliggande tanken är enkel – om man integrerar ESG-faktorer kommer man att ha bättre kunskap om de objekt man väljer att investera i och deras möjligheter och risker. De bästa möjligheterna till överavkastning har de placerare som tar hänsyn till information utanför den traditionella rapporteringen, känner till sina placeringsobjekt bättre än andra samt identifierar risker och möjligheter ur ett bredare perspektiv.

För att kunna hålla sig informerad  om hållbara placeringar, både privat och institutionellt, krävs tillgänglig information om vilka företag som bedriver hållbar verksamhet i linje med internationella normer och regelverk. Var finns den informationen i dag? – ja inte på ekonomi- och näringslivssidorna i media i alla fall. Det är faktiskt så att det sedan länge funnits hållbarhetsindex med de bäst ratade företagen både globalt och nationellt. Några exempel är KLD Domini 400 Social Index, FTSE4Good, Dow Jones Sustainability Index och i Sverige OMX GES Sustainability Sverige med de 40 bäst "ratade" bolagen på stockholmsbörsen. Hållbarhetsindex finns också för övriga nordiska länder.

Som marknaden idag fungerar, genom investeringskedjan från aktieägare via kapitalförvaltare (externa eller interna) till företag, tjänar den inte alltid de verkliga och sant långsiktiga intressen som miljoner av vanliga människor - som sparar i pensiondfonder och försäkringsprodukter - har världen över. Deras intressen som medborgare, anställda och människor med värderingar är inte betjänta av att klimatförändringar, förlorad biologisk mångfald, mänskliga och arbetsrättsliga rättigheter och andra hållbarhetsfrågor INTE tas hänsyn till.

Vi behöver förstå den långsiktiga inverkan som kostnader för externaliteter och marknadsmisslyckanden som klimatförändringar har på hela portföljer, över grupper av tillgångar och hur investerare kan agera. Målsättningen här är att säkerställa att hela investeringskedjan är konsekvent inriktad på långsiktigt värdeskapande, vilket innebär att kortsiktigt egenintresse underställs det långsiktiga samhällsintresset. Detta innebär att en långt större hänsyn tas till miljö-, sociala och hållbara frågor än i dagsläget.

Den rådande ekonomiska tillväxtmodellen är INTE hållbar, eftersom den på kort sikt konsumerar icke-förnybara naturresurser och förorenar miljön utan att på ett rättvist sätt förbättra de sämre lottades välfärd. Vill vi leva på ett sätt som försämrar livsförutsättningarna för andra människor, oavsett om de finns i vår närmiljö eller på andra sidan klotet? Det vill inte jag. Det blir allt viktigare att hitta lösningen på hur vi ska få ekonomin att respektera naturens gränser och samtidigt kunna leva lyckliga liv.

Två miljarder människor lever på ett hållbart sätt enligt Happy Planet Index. Indexet listar 151 länder enligt den förväntade livslängden, hur nöjda människorna är och det ekologiska fotspåret. Indexet baseras på länders effektivitet i antal långa och lyckliga liv producerade per utsläppt mängd förorening. Vilka är då bäst? Jo, hög- och medelutvecklade latinamerikanska länder som Costa Rica som intar första platsen. Norge hamnar på nionde plats, Sverige på 52:a, Finland på 70:e och Island på 88:e plats. Inget höjdarresultat – de flesta svenskar går nog omkring och tror att vi är så mycket bättre, men det är vi inte.

Enligt FN:s Principles for Responsible Investments så har de aktieägare, kapitalförvaltare och finansiella tjänsteleverantörer som undertecknat principerna en plikt att agera i det långsiktigt bästas intresse och förse investerare med samhällets bredare perspektiv. Här finns en mycket viktig nyckel till en hållbar värld. Fortsätter vi att investera i icke hållbara verksamheter, med kortsiktiga vinster i åtanke, som inte tar hänsyn till miljö- och samhällskostnader, skjuter vi oss själva i foten, företag som samhällen och som människor. Vi behöver en väl fungerande och hållbar värld om det ska finnas några marknader överhuvudtaget att investera i. Men då måste rätt och hållbar information, kunskap och färdigheter finnas tillgängligt för och hos investerare, aktieägare, kapitalförvaltare och medborgare. Vad svarar vi på frågan från våra barn: varför gjorde ni ingenting, fast ni visste?

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/46218

6 kommentarer I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Det var många ord om ett problem som inte existerar. Och en lustig reflexion över utbytbara batteripackar. Om batteribilar ska slippa att bli stående i timmar vid laddstationerna så kommer man att behöva minst tio batteripackar till varje bil till en kostnad av hundratusen kronor som håller i ett par tre år. Ja, räkna själva.

Permalänk | Anmäl #1 Robert Pettersson, 2012-08-13, 18:20

Nope, det här håller inte i längden ( No pun intended)

Det finns gott om institut som håller reda på långsiktiga hållbarhetsanalyser- redan. En hel massa av dem är redan dels skattefinansierade dels företagsfinansierade. UN,Greenpeace,Oxfam ....the list goes on and on. Fler alarmister än vad det finns marknad för

Permalänk | Anmäl #2 Sven Stromitzky, 2012-08-13, 23:25

Kvantfysikens uppfinnare sa en gång att för att få genomslag för sina ideer så var han tvungen att vänta på att hans gamla kolleger skulle pensionera sig och en ny generation skulle växa upp.

Hela värkdens förutsättningar har ändrats totalt till och med de som utbildas på skolorna idag har en utdaterad utbildning.

Så tyvärr, vi kommer inte att vara the masters of our dreams, vi kommer att knuffas runt av en tuff värld när våra inlärda ideologier inte håller längre.

Permalänk | Anmäl #3 Anders Olsson, 2012-08-14, 00:16

Konsulten Petersson är specialiserad på att framföra vad folk vill höra mot betalning. Att hon upprepar ordet hållbar som en papegoja gör det inte mer sannt. En hållbar utveckling har aldrig funnits och kommer aldrig att finnas och det blir bara bli mer och mer tydligt. Det urflippade konsultspråket biter inte på mig.

Det skulle vara intressant att se vad som händer när politiska poäng vinns på att säga att hållbarhet är trams. De med makt och pengar har mest att förlora och kör nog längst med tramset. Hållbarhetstramsare får nog stora framgångar innan de blir utskattade.

Permalänk | Anmäl #5 Urban Persson, 2012-08-14, 08:16

"Den rådande ekonomiska tillväxtmodellen är INTE hållbar, eftersom den på kort sikt konsumerar icke-förnybara naturresurser och förorenar miljön utan att på ett rättvist sätt förbättra de sämre lottades välfärd"

Jag håller inte med om detta. En mycket stark ekonomisk tillväxt är själva grundpelaren för ett mer ekologiskt och hållbart samhälle och kan den ekonomiska tillväxten också komma tredje världen tillgodo så ökar också den ekonomiska rättvisan per automatik.

Jag tycker att det kan vara acceptabelt att förbruka vissa icke-förnybara resurser. Med det ekonomiska försprång det kan ge oss kan vi utveckla nya teknologier som hjälper oss att vara utan de förbrukade resurserna.

Ta oljan som exempel. Det råder väl ingen tvekan om att utvinnandet av oljan varit en av grunderna för västerlandets välstånd. Och just den ekonomiska nivån har möjliggjort utveckling inom kärn-, sol- och vindkraft t ex. Denna utveckling hade troligen inte hänt utan frigörandet av dessa ekonomiska resurser. Nu har vi möjlighet att utforma ett elproduktionssystem som är oberoende av olja, tack vare oljan.

Mänskligheten har stått inför dessa utmaningar under lång tid. När man i Norditalien avverkat all skog för bränsle under medeltiden tvingades man ställa om. Det gick. På samma sätt kommer nutidens och framtidens människor att kunna ställa om.

Permalänk | Anmäl #6 Kurt Myrhagen, 2012-08-14, 10:14

#4 Lars Andersson
Tack för klargörandet.

Permalänk | Anmäl #7 Robert Pettersson, 2012-08-14, 23:14

Kommentarsfältet är stängt på denna artikel.