Identitetspolitik hotar Obamas vinstchans i valet

Ytterligare en snusförnuftig artikel av en (ursäkta!) yngre person.
I USA stundar nu ytterligare ett ganska likgiltigt presidentval.
Likgiltigt därför att det är kongressen precis lika mycket som presidenten som styr. Det presidentan kan göra är att i kraft av personliga egenskaper och -trovärdighet skapa en bredaare uppslutning kring den politik han stâr bakom. Detta lyckas endast ganska sällan och allt mindre ju mer media och det politiska livet i stort alltmer domineras av det som här i Sverige skulle betecknas som rena särintressen (BIG money!).

Här kan vi nu notera att Obama väljer att lyfta fram ett antal nya och à priori omstridda politiska idéer. Vi kan anta att han anser detta gynna honom bäst. Skulle han här gâ och förlora är det inte mer med detta. Detta vore i sâ fall bara ytterligare en bekräftelse pâ den lilla och plutokratiska falangens totala dominans över samhället och, även, ytterligare en illustration till den s.k. amerikanska demokratins ihâlighet -den där stora grupper finner det helt meningslöst att ens rösta eller ännu mindre engagera sig politiskt. Det är mycket typiskt att Frankrike helt nyligen valde sig en socialistisk president och d:o parlament pâ temat att lâta de rika betala mera. (Ingen höjdare i sak, enl. min enkla mening, men onekligen ett teckan pâ demokratisk a) frihet och b) vitalitet)

I USA handlar det tvärtom om att dra ned pâ utgifterna för landets mânga loosers medan den lilla kretsen super-rika blir allt super-rikare. Om detta kan man sedan tycka bu eller bä men nâgonstans finns det kring den ensidigheten i utbudet ett rent demokratiskt USA-problem.

Samma fel har också gjorts i Sverige där man har likställt rasism med homfobi.

Jag kommer ihåg att jag såg en undersökning på vilka frågor amerikanarna prioriterar, och homo-giftermål var mycket lågt/ointressant.

Däremot är jobb, frihet, krig och budgeten viktiga frågor. Det ryktas om att Obama inte är långt ifrån att anfalla Iran vilket hade markant påverkat hans popularitet. Även så har han varit en total katastrof för ekonomin, och risken är väldigt stor för en finansiell krasch innan valet i november.

#3: Nja, du fâr skilja pâ nationen och de super-duper-rika.
Ekonomin och finanserna är liksom de fattigas bekymmer.
De rika har hämtat en betydande del av sina pengar frân just de finansiella bubblorna. Här har vinsterna varit privata och de uppkommande rea-förlusterna samhällerliga. Jag skulle inte säga att de mycket rika har haft nâgon olägenhet av Obama. Att sedan hela landet alltmer stâr pâ öronen tror jag inte mycket bekymrar de super-duper-rika. Tvärtom fyller Obama en viktig uppgift som a) de fattigas hopp och b) de andras spottkopp.

Hade de rika i stället släppt fram typen Ron Paul/Peter Schiff enlit vilka allt svagt och dâligt borde ha skickats i konkurs kanske det hade utbrutit typ revolution. Obama är m.a.o. mera de rikas nyttiga idiot. De rika är typiskt smartare och mera analytiskt lagda än genomsnittet. "Intresset ljuger inte" skrev redan Karl Marx.

Det är väl underbart att det amerikanska valet verkar bli ideologiskt, med två kandidater som faktiskt vill något mer än att erövra makten. Fram för fler politiker som vill göra saker, och inte bara röstmaximerar!
Och jag tror faktiskt att Obama får respekt för sina ambitioner

#4 Sirius
Det är fel att använda benämningen "de rika" som du gör, då ordet inkluderar och exkluderar personer hej vilt utan någon koppling. Peter Schiff är exempelvis "rik", men han är ett hot mot nuvarande makt i Washington. Många av de liberty-rörelsen kartlägger är inte ett dugg rika, men de är en del av det korrupta etablissemanget.

Ett mer korrekt ord är "etablissemanget", de som styr Washington och media. Inte heller stämmer den bild som svensk media förmedlar (som är tyvärr helt felaktig), och samtidigt är även amerikansk stormedia politiskt vinklat.

Jag måste fatta mig kort, och problemet är att USA förvandlas till en socialistisk/fascistisk polisstat där snart allt är förbjudet förutom att vara en skatteslav åt vissa intresseorganisationer. Folket blir mer fängslade och fattigare, vilket till slut kan leda till att de måste börja slås tillbaka. Till skillnad från svenskarna så har amerikanarna en historia av att våga stå på sig och kämpa sig ur svåra situationer. Även deras egna konstitution/grundlag nämner klart och tydligt att när staten har förvandlats till en tyranni utan att folket kan påverka, så är det dags för en ny väpnad revolution (varav "the second amandment").

De rörelser som jag följer har börjat beväpna sig, och det har börjat byggas privatarméer runt om i landet (vapenhandeln har ökat över hundra procent förra året om jag kom ihåg siffrorna rätt). Även så har Obama-administrationen infört/väckt nya lagar som förbereder för inbördeskrig. Flera personer från Homeland Security säger att de nu börjar få order på att förbereda sig för inbördeskrig.

Här finns en artikel jag precis läste.
http://www.washingtontimes.com/news/2012/aug/7/the-civil-war-of-2016/

Etablissemanget har anledning till att oroa sig, då det är inte första gången amerikanare hade stått upp mot korrupta politiker. Här är ett filmklipp om striderna i Athens i USA, där folket tog till vapen och besegrade korrupta politiker och deras korrupta poliser.
http://www.youtube.com/watch?v=U5ut6yPrObw&list=FLTpQklimoJCj4prcL1sjju

#6: Det jag syftar pâ är att USA ifrân att ha varit ett den välmâende och utbredda medelklassens förlovade land under det senaste halvseklet har utvecklats till ett land där en ytterst liten krets äger mer än alla de andra tillsammans. Om jag minns rätt handlar det om 0,1 % mot de resterande 99,9. Dessa extremt rika ingâr inte alls i nâgon konspiration och inte heller är de organiserade i nâgot samlat block med politiskt syfte.

Däremot finns det ibland dem personer med sâdana syften som dâ, alldeles pâ egen hand, kan köpa t.ex. sâ mânga medier eller sâ mycket reklamtid att de pâverkar hela den allmänna opinionen och därmed själva politikens inriktning. Allt detta fullt öppet och -givetvis- fullt lagligt. Deras valvinnande politiker har utformat de gällande lagarna just sâ.

I sak är dessa enskildas enorma de fakto-inflytande över politiken likartat i det av mäktiga oligarker och ganster-syndikat behärskade Ryssland inte helt olikartat dessa privat-rikas motsv. de fakto inflytande över USA. Skillnaden är att deras framfart i t.ex. Ryssland i princip är illegal (även om statsmakten inte förmâr stävja trafiken) medan den i USA är i varje avseende legal.
En annan skillnad är att den ryska valmanskâren är mycket vâl medveten om vad som pâgâr och vilka det är som till sist har den yttersta makten att bestämma.

Enligt min enkla mening kräver en fungerande demokrati ett visst mâtt av ocksâ ekonomiskt jämställdhet. Där den saknas gâr ocksâ demokratin pâ skruvar.

Charlie

"Dessa grupper av exempelvis hispanics har ofta lågt valdeltagande och anses demokratiskt underpresenterade. När de väl gick till urnan fråntog de tragiskt nog samtidigt andra grupper rättigheter genom att rösta för proposition 8 som fastslog att äktenskap är mellan man och kvinna."

Ska du skriva en debattartikel bör du först kolla upp fakta och inte bara gissa. Sant är att ca 70 % bland svarta röstade för proposition 8 men bland latinos och folk med asiatiskt ursprung var andelen nästan exakt densamma som bland vita (att även latinos är vita är en annan sak men i USA har räknas de inte som det vilket i sig är absurt), ungefär 50 %.

Det är en fördom både bland vissa i USA och i andra länder att latinos skulle vara mer negativa till homorättigheter som en könsneutral äktenskapslag i USA. Deras stöd för reformen är lika högt som bland vita (icke-latinos". I USA är stödet för homoäktenskap något högre bland katoliker än bland protestanter. Högst är stödet dock bland ateister och judar.

Bengt