Friskolereformens svarta svan lyser med sin frånvaro

Så Gabriel - friskolereformen har inte bidragit till vårt kunskapsfall?
Du såg inte händelsevis "Världens bästa skitskola"?

Det var mottagaren av Riksbankens pris till Nobels minne, ekonomen Milton Friedman som uttalade hypotesen om friskolan (1955).

Han uttalar:

" preferably local governmental units, would give each child, through his parents, a specified sum to be used solely in paying for his general education; the parents would be free to spend this sum at a school of their own choice, provided it met certain minimum standards laid down by the appropriate governmental unit. Such schools would be conducted under a variety of auspices: by private enterprises operated for profit, nonprofit institutions established by private endowment, religious bodies, and some even by governmental units."

Lägg bland annat märke till att vi som enda land i världen tillåtit aktiebolag som ägare av friskolor, lägg märke till att vi där följer (se citatet ovan) vad Friedman specificerat.

Och genom friskolan skulle kvaliteten höjas menar han:

Vouchers "would bring a healthy increase in the variety of educational institutions available and in competition among them. Private initiative and enterprise would quicken the pace of progress in this area as it has in so many others. Government would serve its proper function of improving the operation of the invisible hand without substituting the dead hand of bureaucracy."

Källa: "The Role of Government in Education." , Economics and the Public Interest,

Vi pratar om friskolor alltså skattefinansierade skolor och inte privata skolor i största allmänhet, som vissa debattörer här på NM tror. Och det är denna idé som genomförts i Sverige.

Under de senaste 20 åren har de borgerliga partierna med stor emfas hävdat att privat verksamhet både håller högre kvalitet och är billigare.

Ett exempel är regeringens proposition 2008/09:29, där står att privatisering innebär ”ökad kvalitet och effektivitet i verksamheten”

Karl R. Popper framhåller i boken "Open Universe", att det är den som uttalar den starkare hypotesen som bär bevisbördan.

Socialdemokraterna och Vänsterpartier har endast ställt sig skeptiska till privatiseringarnas nämnda förtjänster.

Det är därför de borgerliga och andra supportrar av hypotesen om privatiseringarnas förträfflighet som ska bevisa att den är sann. Det är inte vi i vänstern ELLER andra skeptiker som ska bära ansvaret för att motbevisa den.

Gabriel H Sahlgren bär själv bevisbördan, som han nu försöker föra över på skeptikerna till friskolan.

Det är mycket märkligt att regeringen Reinfeldt inte ordentligt utvärderar friskolereformen. Frågan är av ENORM betydelse för Sveriges framtid.

Socialdemokratin har det principiella ansvaret för Göran Persson-reformerna, som jag också bär starka misstankar om att de har haft destruktiva effekter.

Slutsatsen borde bli en bred parlamentariskt stödd, omfattande svensk offentlig utredning om skolans reformer under cirka de senaste 20 åren.

Jag vill även hypotetiskt skissa på nuläget i den svenska skolan. Det sker mot bakgrund av viss forskning på området.

Harvardprofessorn John D Donahue har skrivit en bok som heter "Den svåra konsten att privatisera", SNS-förlag. Denna bok kommenteras av professorn i Statsvetenskap Bo Rothstein, han sammanfattar Donahues resultat:

"privatisering av offentliga tjänster fungerade bara om det var möjligt att tillräckligt noga precisera kontrakten. Här visade hans (och många andras) forskning att detta kunde relativt lätt göras när det handlade om saker som sophämtning, busstrafik och byggande för att ta några exempel, det vill säga områden där den produktiva effektiviteten är viktig. Däremot var det mycket svårare, för att inte säga ogörligt, när det handlade om att hantera människor, det vill säga om saker som vård och utbildning där det centrala är att verksamheten sker med respekt för den enskildes integritet och värdighet. Rent konkret, vi bryr oss inte så mycket om hur soporna hämtas, men vi bryr oss verkligen mycket om hur de äldre vårdas och hur våra barn undervisas i skolan. Det är, visade Donahue, nästan omöjligt att skriva tillräckligt styrande kontrakt för den senare typen av uppgifter och här skulle man vara synnerligen återhållsam med att släppa in vinstdrivande företag eftersom det ligger i marknadslogikens natur att försöka skapa vinst genom att minska kostnaderna så mycket så möjligt."

Alltså: Det är OMÖJLIGT att skriva tillräckligt styrande av kontrakt, som upprätthåller kvaliteten snarare än att företagen bara se till kortsiktiga vinster genom att minska kostnaderna.

Länk: http://www.expressen.se/debatt/bo-rothstein-forskare-har-varnat-for-vins...

Vi ser precis det här, aktiebolagen, ofta riskkapitalägda, som äger friskolor gör sitt yttersta för att plocka ut vinster från skolan - genom att minska andelen behörig personal, minska totala mängden personal, ta bort bibliotek, skolrestaurang, gymnsastiksal, kurator, sjuksköterska osv.

Politikernas motreaktion mot detta har varit och är ökad detaljreglering som vi nu ser i Sverige. Detta är ett försök från politikernas sida att motverka låg kvalitet.

Tendensen i Sverige till ökad detaljreglering i skolan kommenteras av Jonas Vlachos: " Min slutsats är att det är problematiskt att släppa in icke-kvalitetsmotiverade huvudmän i skolan och att detta kommer att leda till precis den typ av detaljreglering vi nu ser: lärarlegitimation, krav på skolledare, lag om skolbibliotek, lag om särskilt stöd, ökad användning av nationella prov, mer detaljerade kursplaner, lag om individuella utvecklingsplaner, inskränkning av möjligheterna att ge estetiska kurser osv. Man kan tycka vad man vill om dessa regler men utgångspunkten, bland annat för friskolereformen, var att det inte gick att detaljreglera fram kvalitet i skolan. Slutsatsen är att statens önskan att förhålla sig neutral mellan olika drifts- och ägarformer tvingar staten att ta ställning i detaljerade pedagogiska verksamhetsfrågor. Utan sådana ställningstaganden är det ju inte möjligt för staten att avgöra om en skola håller på pappret god kvalitet, och då går det inte heller att utkräva ansvar."

Alltså: Vlachos räknar upp en lång rad detaljregleringar av skolan för att försöka tvinga fram högre kvalitet. Länk: http://ekonomistas.se/2011/12/01/rapport-fran-en-sns-konferens-om-frisko...

Betoningen av goda incitament för goda prestationer, betoning av mätbarhet, noggrann övervakning och kontroll av den som utför arbetet, detta är arbete utformat efter organisationsteorin Taylorism.

Den svenska skolans introduktion av vinstprincipen leder till dominoeffekter som innebär att skolan genomsyras av en organisationsteori utformad för att med hög produktivitet spotta ut sig verkstadsprodukter.

Men glöm inte Donahue, friskolorna kommer ÄNDÅ, trots den allt mer ökande statliga detaljregleringen, fokus på mätbarhet och kontroll, att kunna förbigå reglerna och kontrollen (Och här har jag en annan uppfattning än von Schantz). De kommer kunna FORTSÄTTA plocka ut höga vinster ur den svenska skolan. Och det kan de göra UTAN att leverera tjänsten god utbildning till svenska elever.

Friskolan ägs så att säga av en rik fabrikör som tillverkar sekunda varor på löpande band och med mycket god förtjänst. Det är så landets friskolor ser ut.

Det ser inte ljust ut för Milton Fridmans friskole-hypotes. Friedman är död, men svenska elever kommer få bära den tunga bördan från detta sociala experiment utan empiriskt stöd - under resten av sina liv.

Riskkapitalbolagen är förmögna institutioner, de här piraterna eller rövarbanden som plundrar svenska skattebetalare på pengar, ser givetvis inte stillatigande på när kritik mot dem framförs i offentligheten.

De har en hel armé av legoknektar i form av PR-bolag, kanske även köpta akademiker som de kastar fram för att skydda sitt kassaflöde. En annan stark kraft är de kapitaliststödda tankesmedjor, som bombaderar debattsidorna med marknadsfundamentalistiska trossatser.

Svenskt Näringsliv har i vår land varit och är själva motorn till friskolan. De har Hayek och Friedmans verk så hårt knutna i handen att de inte inser att deras reformer hotar resursförsörjningen av humankapital till hundratusentals svenska företag.

Svenska elevers prestationer i OECD:s undersökningar har fallit som en sten under det senaste decenniet.

Därför vill jag sluta med att utnämna Svenskt Näringsliv till näringslivets och löntagarnas FIENDE NUMMER ETT.

Jag känner mycket väl till Sture Eskilssons, Svenska Arbetsgivareföreningens legendariska informationsdirektör, uppstart och betoning av organisationens opinionsbildning.

Tanken var att kopiera vänsterns idédebatt i syfte att förhindra de dogmatiska kommunister som fick oroväckande stort inflytande i början på 1970-talet.

Vad Eskilsson kanske inte insåg var att hans egen organisation skulle omvandlas till samma testuggande, dogmatiska figurer som han velat bekämpa. Men nu från högern.

Det här med skolan, det är allvarliga saker. Nu får man från landets politiska partier skärpa till sig och lösa problemen.

Vad den Svenska regeringen tycker (notera: inte detsamma som vet) har hittills lett till ett okontrollerat ras av kunskaper, respekt och incitament för kunskapsinhämtning. Hur kan Du då på allvar hänvisa till deras tyckande. Tror Du att vi är helt tappade bakom en vagn...???

Glömde. Det har också lett till den allmänna uppfattningen att lärare skall tåla lite stryk i vardagen. (Rätten i Kiruna)

Skolans problem är mycket djupare än driftsformen.Det vi ser för närvarande är resultatet av 30 års nedvärdering av lärarrollen och värdet av kunskap överhuvudtaget. Många ungdomar tror på allvar att det är bara att "googla" ifall man ifrågasätter deras ytliga kunskapsinhämtning.

Roten till skolans problem ligger hos våra folkvalda. Handen på hjärtat, hur många av dessa har byggt sina karriärer på en gedigen utbildning med klassiskt kunskapsinnehåll? Så länge som det går lika bra (eller bättre) att ta sig till samhällets topp utan större egna skolsatsningar kommer skolans kräftgång ofrånkomligt att fortsätta.

Anders L, så sent som i PISA 2003: "Svenska 15-åringars läsförståelse och kunnande i matematik, problemlösning och naturvetenskap ligger över genomsnittet i OECD-länderna visar resultaten från PISA 2003"

http://www.skolverket.se/2.3894/publicerat/arkiv_pressmeddelanden/2004/s...

Den här artikeln var bättre än förra och hade mer gedigen argumentation och mindre överord. Jag tror ju fortfarande att friskolereformen eskalerat skolans onda spiral, då målen är otydliga och uppföljningen urusel och tycker att Helena von Schantz lyckas visa på varför detta är troligt. Sen håller jag som jag tidigare sagt med om att svenska skolans kris inte är skapat av friskolereformen utan startade innan den.

Jag har svårt att tänka mig att det skulle vara friskolorna är roten till problemet att kunskaperna minskar. Korrelation innebär inte kausalitet. Snarare är det andra strukturella problem + att vi har en hög invandring från länder där föräldrarna i många fall inte kan läsa eller skriva.

Sahlgren talar om att friskolereformens svarta svan lyser med sin frånvaro. Därigenom försöker lägga över sin egen rättmätiga bevisbörda på någon annan. Sahlgren försöker ta kål på en svart svan, lite som Larry David i detta klipp från Curb your enthusiam.

http://www.youtube.com/watch?v=HInEgFk22WQ

Så länge man inte lyfter fram svensk skolas faktiska problematik så kommer varken debatten att eller skolan att utvecklas.

Svensk skolas problem är eleverna, deras föräldrar och en allmän "det är alltid samhällets fel"-attityd.

Runt 2006 kallades i en skola i väletablerad förortskommun ett föräldrapar till rektor efter att deras son kört "folkrace" med sin trimmade moped på skolgården under matrasten. Pappan avfärdade det med ett lappri: att vadå? När jag gick här i mitten på 70talet körde vi förfan moppe i korridorerna.

Vilket A. Var alldeles sant och B. Det i samma period blev upplopp med fönsterkrossning i aulan under skolavslutningen, och C. Lucia ännu skulle firas med mesta möjliga fylla.

Friksolereformens fel? Inte möjligt. Vi prövar med "dagisgenerationens" - också poppis att skylla på. Nähä inte det. Borgarna? Sekretismvänstern? Det socialdemokratiska maktmonopolet? Ingetdera. Nej den stora skurken då var MELLANÖLET. Nu är det RISKKAPITALISTERNA. Men närmare en sanning är kanske grupptryck och framförallt det sociala arvet. Samt bör vi hålla i minnet att fåtalet ställer till samtidigt som den alldeles överväldigande andelen av oss medborgare oavsett ålder och samhällsklass sköter oss och håller oss inom givna samhälleliga ramar. (för övrigt skulle elefantens - om än jag respekterar hennes val - inlägg ges större tyngd om hon inte skrev under pseudonym)

Friskolreformen tycker nog få att det är något större fel på. Däremot är nog många tveksamma till de stora skolföretag som kapat åt sig en del av marknaden. Att många - i likhet med i en del andra länder - endast vill ha Non Profit Organizations (NPO) inom skattefinansierad vård, skola, omsorg beror nog på att man känner sig främmande för och inte vill ha in kommersiella värderingar i så känsliga verksamheter.

Där man har valfrihet som t ex inom äldreomsorgen i Stockholm ser man att de gamla och deras anhöriga helst väljer olika NPO. Antagligen för att man tycker att dessa har en trovärdig värdegrund som fokuserar på själva kärnverksamheten, på vården. När det gäller vårdföretag som Attendo, Carema, Aleris m fl fruktar man nog att dessas fokusering vid det ekonomiska resultatet gör att kärnverksamheten kan komma i andra hand.