Konkurrens inte orsak till svenskt skolfall

Jag tycker det är olyckligt att Gabriel H Sahlgren skrivit en artikel (som jag själv inte läst) som tydligen kan läsas som kritisk till delar av den finländska skolan. Det olyckliga är att det finns många i Sverige som har åsikter som skulle göra den svenska skolan ännu mer illa (de vill ha bort betyg, mer individbaserad undervisning, ännu mindre kunskap och mer "annat", mer för eleven att bestämma, fler datorer osv), och i alla de frågorna har Finlands skola rätt svar. Men nu kan "skol-stollarna" enligt ovan läsa in i en artikel att de har rätt och fortsätta propagera för sina åsikter.

Men när jag nu läser vad Gabriel skriver så står både han och Helena rätt nära varann i de flesta (inte alla) frågor, och enligt mig nära sanningen till orsakerna till kunskapsraset. Så de båda borde egentligen skaka hand och sprida den kunskap de uppenbarligen besitter. Och inte tala ner Finland som faktiskt är det bäst fungerande skollandet i Europa. Detta vore till fördel för alla svenska skolelever, som egentligen borde ligga i topp i PISA men som krossats av gammal icke-evidensbaserad svensk skol-politik.

Vari ligger ad hominem-argumentet?

"is an attempt to negate the truth of a claim by pointing out negative characteristics of the person supporting it"

Helena von Schantz beskriver bakgrundsparadigmet till dina åsikter. Såvida inte du själv anser detta vara negativt, föreligger inget ad hominem-argumnet.

Däremot visar början på din egen artikel lite halmgubbeförsök.

Forskningen på området verkar ju minst sagt bristfällig om det bara finns ett par studier.
Ett grundproblem är att Sahlgren (som så många andra) blandar ihop bra betyg och bra resultat på test, samt bra förmåga att komma in på universitet, med verkliga kunskaper. De studenter som antas på svenska universitet har rekordhöga betyg, men rekordlåga kunskaper.
Den svenska skolan utvecklas alltmer i amerikansk riktning, och eftersom amerikaner styr i forskningsvärlden så anses det i regel vara något positivt. Följande händer:
1) Skolorna konkurrerar om studenter (med krympande generationer blir konkurrensen värre).
2) Eftersom eleverna vill ha bra betyg, så måste skolorna ge bra betyg för att kunna attrahera elever. Detta leder till betygsinflation, där ett MVG idag är värt ungefär som den gamla 4.
3) Universiteten finner att betygen blir alltmer irrelevanta för urval, och börjar med antagningsprov. (typ SATs)
4) Eftersom dessa prov måste vara "objektiva", och gå att rätta snabbt, så är det kryssfrågor som gäller. Således kan man bara fråga om sådant som passar för kryssfrågor, dvs ytliga kunskaper av Jeopardy-typ.
5) Skolans fokus går alltmer över till att maximera studenternas resultat på dessa antagningsprov, istället för att förmedla verkliga kunskaper. Böcker om historia ersätts med böcker om hur man får bra resultat på historiedelen av antagningsprovet
6) Universiteten får börja sin undervisning på i princip ruta noll.
7) Samhället fördummas

Sverige har nått steg 3, men resten av stegen kommer antagligen inom 5-10 år. USA har redan gått hela vägen, och där är gymnasiet i stort sett bortkastad tid.

Det underlag som GH Sahlgren hävdar stödjer friskolan, stödjer i själva verket inte friskolan - vid en närmare granskning.

Sahlgren påstår: "Den internationella forskningen gällande Pisa tyder på att skolautonomi vad gäller kurser, innehållet i läroplanen samt vilka textböcker som används är bra för resultaten i utvecklade länder. "

Men svenska friskolan omfattar inte den definition av atuonomi som den anförda studien har: http://ftp.iza.org/dp6185.pdf

Nämnda länk återger hela studien (Sahlgrens länk gör det ej).

I studien står:

"School autonomy or the decentralization of decision-making power can be understood as the delegation of a task by a principal (in this case, the government agency in charge of the school system), who wishes to facilitate the provision of knowledge, to agents, namely the schools (see Woessmann (2005)). " (s. 6)

Längre ned:

"In all waves, principals were asked to report the level of
responsibility for different types of decisions regarding the management of their school. We make use of six decision-making types: 1. Deciding which courses are offered; 2. Determining course content; 3. Choosing which textbooks are used; 4. Selecting teachers for hire; 5. Establishing teachers’ starting salaries; and 6. Deciding on budget allocations within the school." (s. 10)

"For each area, we begin by constructing a variable indicating full autonomy at the school level, which equals one if a school entity – the principal, the school’s board, department heads, or teachers – is the only one to carry responsibility (and zero otherwise). Thus, as soon as
responsibility is also carried by external education authorities, we do not classify a school as autonomous." (s. 10)

Svenska friskolan kännetecknas av stora koncerner, dessa styrs inte från lokala skolor utan från koncernhögkvarteret i Stockholm och i gemensamma policydokument. Även i övrigt präglas friskolor av gemensamma policys till exempel för pedagogik. Friskolor är INTE autonoma i angiven mening.

Sahlgren hävdar vidare att: " Den bästa studien på området indikerar att privat- och friskolekonkurrens leder till bättre resultat i Pisa för elever i både statliga och fristående skolor samt också till lägre kostnader."

Inte heller denna studie stödjer Sahlgrens argument, det beror på Sverige är det enda landet i världen som tillåter aktiebolag som ägare av friskolor. Sahlgrens jämförelse haltar därför mycket betänkligt.

" Friskolor är INTE autonoma i angiven mening", borde egentligen ha stått att den svenska friskolan till stor del präglas av en mycket begränsad lokal autonomi.

http://www.imo-official.org/country_team_r.aspx?code=FIN
http://www.imo-official.org/year_country_r.aspx?year=2011

Finlands resultater i International Mathematical Olympiad - typisk ca. _65._ plass - viser klart at matematikk-grunnutdanningen i Finland i beste fall er middelmådig.

For land kan ha en liten elite og oppnå meget høye IMO-plasseringer selv med en middelmådig matematikk-grunnutdanning (eksempel: USA), men alle land som har en sterk matematikk-grunnutdanning oppnår gode IMO-resultater, også de med liten befolkning (eksempel: Ungarn).

Re: #6 Erik Syring,

För den som inte hinner följa länkarna ligger svenska elever på 54:e plats av 102 länder, något efter Mongoliet, Colombia och Macao. Långt långt före ligger Turkiet, Rumänien, Iran, Brasilien. Allra först ligger Kina, USA, SIngapore, Ryssland. Sverige var en gån en stolt kvalitetsnation på olika områden. Vet inte vad som hände 1968, men fallet är stort. Ganska skämmigt faktiskt.

Kejsaren är naken och alla ser det, utom ideologiskt förblindade som Sahlberg, Timbro Svd m.fl.
Det säger sig självt att konkurrens mellan verksamheter som är i behov av att kunna jobba långsiktigt och under trygga förhållanden inte är sunt.
Konkurrens är inget trygghetstillstånd utan snarare ett tillstånd av oro och kamp att hålla konkurrenterna bakom sig, och består per definition av vinnare och förlorare. Som det här har utvecklat sig så har skolorna att jobba efter ettårs-perspektiv där förutsättningarna plötsligt kan ändras från ett år till ett annat pga. av omständigheter som man inte kan råder över, exempelvis en nyetablering av en skola i dess närhet. Möjligheterna till att jobba långsiktigt är därmed osäkra.

Med nuvarande skolsytem och de förutsättningar de ger kommer Sverige aldrig att kunna skapa en skola för framtiden. Att tro något annat är bara naivt.

Rekommenderad läsning är Jonas Vlachos artikel i senaste numret av Ekonomisk Debatt, där han skriver nyanserat om konkurrensen konsekvenser inom skolan:
http://www2.ne.su.se/ed/pdf/40-4-jv.pdf

Re: #9 Cavatus Carlson

Det blir lite svårt att tro dig, med tanke på att t.ex Turkiska (topp-)barn uppenbart presterar mycket bättre i matematik än svenska (topp-)barn. Läs listan istället, och förundras över de 50 länder, varav många som du säkert rackar ner på, som ligger före Sverige. Och inse att problemet är skapat av oss svenskar för oss svenskar, inte av invandringen (som iofs ger andra problem).

Att inte se orsakerna klart och tydligt är ett stort problem för oss svenskar. För det gör att vi diskuterar en massa annat som inte leder till förbättring. Typ "förbjud vinster", "förbjud skolval", eller "förbjud invandring": Inget av detta är orsaker till kunskapsluckorna. Orsakerna ligger i svensk skol-politik, som krossat våra svenska lärare och tagit bort all motivation från våra elever.

Bä'ste Gabriel H Dahlgren.

Inte med bäst vilja i världen kan jag förstå Din artikel som en sant inlägg i debatten. Mera som ett försök till uppehållande försvar för en i grunden misslyckad friskola, där allt intresse för skolans kvalitet får stå tillbaka för ett vinstintresse.
Att Sverige har i så hög grad blivit en högborg för privat vinstintresse, i just företeelser som saknar incitament för detsamma, visar bara på den oerhört risiga kvalitet skolan idag uppvisar på elever som lämnat densamma.
Är jag snygg, så är det bra. Är jag rik är det ändå bättre.

Fjärran från den tanke som en gång skapade välfärdssystemen, fjärran från den verkligheten som gav svenskarna ryktet hyggligt folk, fjärran från intellektuell resning överhuvudtaget och fjärran från den spetsteknologi, som en gång var en svensk stolthet...

Vi har de artiklar vi som folk förtjänar och tydligen förtjänar vi inte bättre än så här.

När elever i svenska skolan lär sig mer utanför skolan än i skolan är del av problemet att lärare inte utbildas på ett bra sätt.
Dagens lärare vet inte hur elever lär sig på bästa sätt och därför har inte alla elever samma möjlighet att lära sig i skolan.
I Svenska Lärarutbildningen var det länge valfritt med pedagogisk kurser.
Om man inte kan lära ut på ett pedagogiskt sätt så är det färre elever som lär sig.
Vi har dessutom en dåre till utbildningsminister som försöker förvärra situationen ännu mer och att återigen ändra om betygssystemet är förödande för eleverna som återigen drabbas av omställningen av betygssystemet.

I Sverige har vi alltså aktiebolag som äger friskolor, de sparar in på antalet personal, behörig personal, skolrestauranger försvinner, inga bibliotek, ingen gymnastiksal, ingen sjuksköterska eller kurator.

Lagstiftaren har därför känt sig tvingad att ökad detaljregleringen. Det faktum att friskolan i form av aktiebolag leder till MERA detaljreglering kommenteras av Jonas Vlachos:

" Min slutsats är att det är problematiskt att släppa in icke-kvalitetsmotiverade huvudmän i skolan och att detta kommer att leda till precis den typ av detaljreglering vi nu ser: lärarlegitimation, krav på skolledare, lag om skolbibliotek, lag om särskilt stöd, ökad användning av nationella prov, mer detaljerade kursplaner, lag om individuella utvecklingsplaner, inskränkning av möjligheterna att ge estetiska kurser osv. Man kan tycka vad man vill om dessa regler men utgångspunkten, bland annat för friskolereformen, var att det inte gick att detaljreglera fram kvalitet i skolan.

Slutsatsen är att statens önskan att förhålla sig neutral mellan olika drifts- och ägarformer tvingar staten att ta ställning i detaljerade pedagogiska verksamhetsfrågor. Utan sådana ställningstaganden är det ju inte möjligt för staten att avgöra om en skola håller på pappret god kvalitet, och då går det inte heller att utkräva ansvar."

Man kan sköja några viktiga steg i utvecklingen:

1. Aktiebolagsformen för friskolan tvingar fram detaljreglering och noggrann kontroll från staten eftersom bolagen ser till vinsten i första hand och allting annat i andra hand.

Staten tvingas alltså - för att kunna utkräva ansvar och försöka bibehålla kvalitet - öka detaljregleringen.

2. Detta medför också, vill jag påpeka, ökade krav på exakthet, mätbara kriterier samt statliga inspektioner för att säkerställa att de detaljerade reglerna åtföljs.

Och det är precis vad vi nu ser i Sverige. Politikerna - som Björklund med flera - vill detaljreglera och inspektera sig fram till högre kvalitet i skolan. Samma idé ser vi också inom äldrevården.

3. Slutresultatet för Sverige stämmer väl med vad Diane Ravitch talar om med referens till Amerikansk skola. Hon menar att skolan präglas av organisationsteorin Taylorismen dvs. en betoning av produktivitet, ekonomiska incitament för den som utför arbetet och noggrann övervakning av den som utför arbetet.

Ekonomen Milton Friedmans (1955) recept för skolan, alltså att införa friskolor inklusive vinstdrivna friskolor, slutar i Taylorism. Friskolan innebär att den Svenska skolan får en allt starkare betoning av en organisationsteori som dominerade under det förra seklets tidiga del.

Ravitch frågar efter det empiriska stödet som bekräftar att betoningen av mätande och mätbarhet förbättrar skolresultaten.

Och det gör hon på goda grunder, för vad jag vet så finns det inga empiriska studier som visar att en Tayloristisk organisationsteori är ett överlägset sätt att bedriva skolor.

Jag har länge funderat över vilken beskrivning som bäst fångar dagens svenska skola och särskilt den riktning som den är på väg. Och mitt svar är Taylorism.

Lägg det på minnet för organisationsteorin Taylorism kommer långt in i framtiden styra perspektivet på skolan i vårt land. Trist nog.

#7 Vad som hänt sedan 1968 och framåt är att medveten politik att ta in människor till Sverige på andra grunder än den då rådande arbetskraftsinvandringen. Från och med då skulle denna förändras till en asylinvandring. En sådan fyrtioårig politik har givetvis satt spår i skolan och dess resultat, konstig vore väl något annat!

Problemet är att diskussionskombattanter behandlar detta, för många inom skolan arbetande människor helt uppenbara problem och orsak, som om just denna parameter inte existerade. Det är helt enkelt den stora rosa elefanten i mitten av rummet som man vägrar att se, erkänna eller tala om.

Så stort har detta problem nu blivit att skulle det dryftas, så skulle hela korthuset falla. Dessutom skulle den som blir den första att dra ur proppen ur badkaren mista all sin rätt att åter få lufta sina åsikter i den offentliga debatten. Och vilken samhällsdebattör vill mista den möjligheten? Därför fortsätter man att gnugga sina hjärnceller för att uppfinna andra, mer storvulna orsaker till det svenska skolraset.

Jag kan bara säga till er, att vi som redan sett grundproblematiken kommer aldrig att ta er "highbrow-debattörer" på allvar förrän ni väger in även denna parameter, och därtill inser att det är ett av de största problemen svenska skola står inför, oavsett om skolan är kommunal eller en friskola. Sanna mina ord!

Jag arbetade som lärare under 80, 90 och 2000- talet och är helt overtygad om att friskolereformen är den storsta orsaken till betygsinflationen. De som lyckades hålla emot bäst var katedralskolorna runt om i landet med sina hoga kunskapskrav. Även andra statliga och sedemera kommunala skolor kunde uppvisa likahoga kunskapskrav ända fram till några år efter kommunaliseringen. Då forsvann golvet under lärarnas fotter och tio år senare hade kunskapskraven sjunkit dramatiskt. En lärarehittade ett tio år gammalt matematikprov under ett podium i en skrivsal. När vi matematiklärare fick se det var det många som blev chockade. Det behover inte vara något fel med friskolereformen bara resultaten i form av betyg blir rättvisande. De skolor som hänger sig åt betygsinflation måste rättas in i ledet och for att det ska kunna ske finns det ingen annan losning än en statlig examination som är likvärdig for alla skolor och elever i Sverige. Undervisande lärare kommer då inte att sätta betyg på sina egna elever på samma sätt som gors inom den engelska IB utbildningen. Det är en tråkig losning, men om vi ska behålla friskolereformen måste det nog tyvärr bli så. I annat fall kommer skolor och lärare att fortsätta ge toppbetyg for kunskapsnivåer som tidigare uppnåddes av 5 år yngre elever i den svenska skolan. Det är forodande att det har blivit så här.

Re: #15 Kristian Fredriksson
",,,är helt overtygad om att friskolereformen är den storsta orsaken till betygsinflationen"

Ja, du har säkert rätt. Men du har bara med halva parametern. Friskolorna kan sätta vilka betyg de vill därför att staten låter dem. Så man kan skylla 50% av felet på friskolornas lärare, 50% på politikerna. Betyg ska sättas efter kunskaper som mäts lika över hela landet och inte var lärarberoende. Hur svårt kan det vara för politiker att fatta det? Jag tror vi är på väg dit hur som helst, men det går inte precis snabbt.

Mitt samlade intryck beträffande svensk skolas utveckling sammanfattade jag i # 13 under Sahlgrens artikel.

// Tom

Men det förutsätter att kunskaper går att mätas på ett smidigt sätt. Det leder bara till fokus på ytliga kunskaper, typ kungalängder, på bekostnad av djupare förståelse. Eftersom ytliga kunskaper nu finns tillgängliga i var mans mobiltelefon, så borde väl skolan fokusera snarare fokusera mer på förståelsen.

Med friskolorna har vi fått ett gigantiskt incitamentsproblem. Visst fanns det tryck på lärarna förr också, men nu är det nåt helt annat. Många friskolor slåss för sin överlevnad, och då ska det mycket till för en lärare att underkänna sina elever.

Det finns skäl till att man undviker såna här situationer i andra typer av myndighetsutövningar. Tänk tex om trafikpoliserna fick sin lön från böterna, eller om läkarna fick betalt per behandling. Oj, det sista exemplet var visst lite daterat...

”Konkurrens inte orsak till svenskt skolfall.” Nej men det gör absolut inte saken bättre.

En sak kan ungarna räkna ut och det är att om de får 20 kronor av mamma att köpa godis för så räcker det till en viss mängd sötsaker.

Lika väl kan de räkna ut, att om mamma säger att ungarna för samma summa skall köpa en liter mjölk och godis för resten, så blir det mindre sötsaker.

Samma sak gäller givetvis privata skolor. De pengar som går till vinster eller skolor i andra länder gör naturligtvis att det blir mindre pengar kvar till utbildning. Även det kan ungarna räkna ut. Däremot tycks det vara svårt att räkna ut för vissa vuxna.

Re: #18 Jakob Jonsson

"Men det förutsätter att kunskaper går att mätas på ett smidigt sätt. Det leder bara till fokus på ytliga kunskaper,"

Ja, då måste väl dagens svenska skola vara idealet för dig, liksom dagens betygsinflation. Men jag tror tvärtom, att elever som kan kungalängder och annat mätbart, särskilt matematik är mätbar, även har lättare att förstå andra samband som är svårare att mäta. Dessutom sporrar mätbarhet uppenbarligen barn från icke studievana hem att anstränga sig. Dessa tar nu den största smällen i den svenska skola där ingenting mäts, allting bara flyter.

Men visst, Einstein sägs ha haft dåliga betyg i matematik. Det gick uppenbarligen bra ändå. Så det finns många olika faktorer som spelar in. Men att eftersträva något som inte är mätbart, det tror jag är meningslöst för andra än drömmare.

Jag var nyligen på en föreläsning på Malmö högskola. Föreläsaren, en naturvetare, hade studerat svenska elevers prestationer mellan åren 2000 och 2011. De svenska eleverna fick lösa samma eller liknande uppgifter inom ämnet naturkunskap som elever i en lång rad andra länder. Föreläsaren kunde visa följande resultat av sina studier:

1) År 2000 höll svenska elever internationell toppklass. Det var speciellt de svagare eleverna som, trots att de presterade sämre än de flesta av sina svenska kamrater, ändå presterade väldigt mycket bättre än de allra flesta andra länders "sämsta elever". Eller med andra ord: Även de sämsta svenska eleverna var ganska duktiga på naturkunskap år 2000.

2) Efter år 2000 har de svenska elevernas resultat sjunkit år för år. ALLA kategorier av svenska elever har försämrats, från de sämsta till de bästa. De bästa eleverna har försämrats obetydligt. De sämsta eleverna har försämrats rent katastrofalt.

3) Det är framför allt elevernas förmåga att resonera och förklara som har försämrats. Exempelvis verkar väldigt många elever inte längre ha förmåga att tolka kurvor eller resonera om olika typer av trender. Därmed försämras deras förmåga att förstå världen omkring dem.

4) Eftersom svenska elever presenterade på toppnivå år 2000, och därefter på lite mer än tio år har sjunkit till en sämre nivå än de flesta OECD-länder, så går det absolut inte att förklara de svenska elevernas dåliga resultat med socialdemokraternas långa maktinnehav under 1900-talet skulle ha förstört den svenska skolan.

5) Föreläsaren, som presenterade sina undersökningsresultat för oss, drog själv slutsatsen att den sortering av eleverna som har följt av det fria skolvalet har varit katastrofal. De bästa eleverna har inte blivit bättre (utan en liten aning sämre), och de sämsta eleverna har försämrats oerhört.

Det är nog dags att sluta skylla på 1900-talets socialdemokrati och inse att det är 2000-talets fria skolval, och riskkapitaldrivna friskolor, som ligger bakom den svenska skolans förfall.

// Tom

Einstein hade toppbetyg i matematik. Det där är en myt, som har uppkommit eftersom betygssystemet ändrades när han gick i skolan. En lustig ironi i den här debatten :-)

Ann Sidbrant, intressant info.

Artikelförfattarens IEA-studie bör tas med en rejäl skopa salt då den refererar till betyg. Betyg är dessvärre inte ett säkert mått på kunskap.
Framförallt visar många studier att diskrepansen mellan betyg och faktiskt kunskap är stor i privatskolor (dvs, betygen är högre än kunskapen då privata skolor kan konkurrera med bra betyg).

Dock håller jag med författaren i övrtigt då jag också anser att det inte är konkurrensen som är orsak till svensk skolas förfall. Problemet är eleverna, elevernas föräldrar och en allmänrådande attityd att "det alltid är någon annans fel".

#21 Ann sidbrant: Fast i stort sett samma storry, med att elever ska lösa samma gamla uppgifter kan dras i ett ännu längre perspektiv, vilket den pensionerade läraren Krister Renard gör:

http://www.gluefox.com/kontr/skola.shtm

Denna försämring inleddes då skolan var, som det populärt kallas, "statlig". Man kan inte rimligen anföra att den berodde på något fritt val eller på konkurrens. För det fanns inte. Så trenden fanns långt tidigare, och det som den där snubben rapade upp är egentligen inget annat än en fortsättning av samma trend. Jag vet inte hur kurvan blir, men antagligen är nedgången stadig och stabil vilket i så fall betyder att konkurrens och friskolor varken förbättrat eller försämrat läget. I så fall så ligger felet någon annanstans. Jag misstänker lärarutbildningen eller upplägget.

Ett fall på OEDC kan också bero på att andra länder blivit bättre, vilket skulle kunna förklara ett snabbt fall. Effekten blir ju dubbel om många andra blir bättre och vi blir sämre i ungefär samma grad.

Re: #21 Ann sidbrant

"1) År 2000 höll svenska elever internationell toppklass."

Ja, kunskapsraset kan snarare kallas kunskapsminskning 1968-2000. Det stora raset tilltog efter Göran Perssons 90-talsreformer: kommunaliserig av skolan, bara ge betyg i 9:an, ta bort särskild kurs i språk och matematik, ta bort centrala prov, ändrat betygssystemet som gav betygsinflation, alla skulle gå gymnasiet, praktiska linjer försvann och alla måste ha läsämnen osv osv osv. Varenda ändring av skolan hela 90-talet är till det sämre för alla elever, särskilt de svaga. Jag vet inte vilken av dessa ändringar som är värst. Men jag vet att Göran Persson är den sämsta utbildningsminister ett land någonsin haft.

"...skolkonkurrensen kan inte beskyllas för det svenska fallet i internationella undersökningar. Om något har den istället minskat det."

Jaså? Skolkonkurrensen är säkerligen ingen ensam bov i dramat, men oskyldig? Knappast:

En ökad andel nedlagd tid på "öppna hus", grillkvällar och skolmässor (där skolor berättar om just den egna skolas förträfflighet) har sedan det fria skolvalet infördes stulit tid som borde ägnats åt att vässa undervisningen.

Ingen har någon styrsel över betygsinflationen, utan den satta betygsnivån blir honungen med vilken elever lockas till den egna skolan.

Friskolorna har heller inte blivit något draglok i lärarnas löneutveckling - tvärtom. De negativa effekterna av detta har samhället i stort ännu inte sett slutresultatet av. Att söktrycket till lärarutbildningen fortsätter att minska är bara ett inledande symptom...

Att sätta betyg är att göra en mätning. En mätning är en tillordning av en symbolmängd till en verklighetsmängd på ett sätt som är entydigt och strukturlikt. Strukurlikt innebär att lika relationer i verklighetsmängden motsvaras av lika relationer i symbolmängden. Att mäta kunskap förutsätter att det är väl definierat vad kunskapsskillnader är för någonting. Det är knappast endimensionell påfyllning utan snarare kvalitativa skillnader i att uppfatta, förstå, lösa problem etc. Betygskriterierna i såväl 94 års kursplaner som 2011 års läroplaner är uttryckta i termer av förmågor och understryker just kvalitativa skillnader. Så långt - allt väl. Betygskriterierna är väl tänkta från kunskapsteoretiska och mätteortiska utgångspunkter. MEN de är krävande att tillämpa och det finns många incitament i konkrensutsatta skolor att ta lätt på kraven. Vad som behövs för en likvärdig bedömning och för att kriterierna skall fungera som kunskapskrav är att varje betygsättare verkligen kan "översätta" sitt underlag för bedömning såsom redovisningar, inlämningsuppgifter och prov till kriterierna. För att uppnå en högre interbedömarreliabilitet fordras samarbete i grupper av lärare, vilka granskar "översättningen" och prövar argumennten för bedömningen. Detta har prövats i många skolor. Det borde vara ett krav att någon form av panelförfarande används för att säkra tillförlitligheten i bedömningen. Nationella prov kan vara ett stöd för att sätta nivån för en skolklass men inte uteslutande grund för enskilda elevers betyg. Det är däremot inte en lösning att införa centrala betygssättande prov (som man gör i de mest underutvecklade ländernas skolsystem). Det leder till att endast det lättast mätbara blir det giltiga stoffet. Mätningen behöver omfatta alla väsntliga kunskapsformer nämligen (i) praktiskt behärskande; (ii) vetande om fakta, begrepp och samband; (iii) omdömesgilt resonerande grundat i vetande och erfarenhet; och slutligen (iv) reflektion om kunskapen. Det är näst intill omöjligt att mäta alla dessa förmågor med centrala prov som rättas efter mall. En så enkel sak som muntlig framställning i engelska skulle falla utanför, liksom det mesta av kreativ problemlösning. Dock kan det nödvändiga vetandet om fakta, begrepp och samband i viss mån mätas med centrala prov men de måste då kopletteras med "school based assessment", d.v.s bedömning genom lärarlag.

#22 Jakob Jonsson

Påståendet kommer från en fransman och i Frankrike hade man en omvänd sifferskala jämfort med Tyskland. Socialdemokratern har under lång tid foreträtt ett kunskaps och utbildningsforakt som är orsak till mycket av problemen. Friskolereformen är fr¨mst ansvarig for betygsinflationen. Det forekommer säkert kunskapsforat i många friskolor också men det beror endast de elever som går där. Vi måste uprätta en ny standard for vad som bor räknas som vetenskaplig kunskap och alla flumideer bor kastas ut ur den svenska skolan. Detta gäller även mycket av de nya postmoderna samhällsvetenskaperna som helt enkelt inte kvalificerar sig som vetenskaper utan är kvasivetenskaper. Koncentration på nyttiga kunskaper som är centrala for den utbildning det är frågan om. Alla andra distraktioner bor motas i sin vagga. Vi måste se till att få duktiga och kunniga ungdomar inom alla de yrken som är viktiga for vårt samhälle och dit räknar jag inte utbildare i pedagogik eller feminism. De samhällsfenomenen är snarare propagandamasiner for ideologiska avarter inom vårt moderna samhälle.

Re: #2 birgitta ellis
Det torde vara uppenbart att von Schantz ifrågasättande av huruvida Sahlgren faktiskt är en "skolforskare" är vad som åsyftas. Att angripa en debattörs yrkesstatus för att på detta sätt påvisa att dennes åsikt är felaktig är ett tydligt ad hominem-argument.

Ett mycket högt tonläge och fina ord, ad hominem, för påståenden helt utan täckning får mig att tappa tilltron till dig herr Sahlgren.

Jag håller med dig om att konkurrens inte har skapat svenska skolans problem men samtidigt borde lite grundläggande kunskap om behovet av synlighet för att marknader ska fungera fått dig att hålla igen med konkurrens som lösning på svenska skolans problem. Jag förstår inte din önskan att bygga en nidbild av finska skolan, andra framgångsrika länder visar upp samma utveckling av en respekterad lärarkår och uppföljning av det viktigaste. Oavsett friskola eller ej så behöver vi göra något åt dessa grundproblem. Du hade framstått som mycket mer påläst om du hade adresserat de nödvändiga förutsättningarna i övrigt också.

En grundbult i att kritisera Finland och lyfta Sverige brukar handla om att hävda att Finland står sig så dåligt i kreativitet. Det är ju ett område där Sverige klarat sig bra i ett sekel. Sahlgren mfl borde dock ha tittat på vad som händer nu det sista och sett att Finlands skolförbättrimgar sker samtidigt som kreativiteten i landet går upp.

Kristian Fredriksson skrev: "...inom alla de yrken som är viktiga for vårt samhälle och dit räknar jag inte utbildare i pedagogik eller feminism. De samhällsfenomenen är snarare propagandamasiner for ideologiska avarter..."
Lite väl grovt Kristian. Utbildare i pedagogik är som regel vetenskapligt skolade inom samhällsvetenskaplig metod och vetenskapsteori och de allra flesta arbetar med empiriska datainsamlingar och databearbetningar med vedertagna metoder och som alla andra forskare granskas och kritisras deras rapporter före publicering. Visst har det förekommit lättviktig debattlitteratur på litteraturlistorna i lärarutbildning men den tiden är förbi nu och visst florerar en del postmodrnism inom samhällsvetenskaperna men det vanliga är alltså bearbetning av empiriska data. Sedan är det ett lite fult trick att nämna utbildare i pedagogik i samma andetag som utbildare i feminism, alltså att associera en yrkesgrupp med en annan för att ge dem en släng av sleven. Om man nu skall använda ordet "flum" i debaten så kan man kanske räkna dit ideologiska utläggningar utan att ha granskat underlaget såsom du gjorde i din kommentar.

#35 Göran Linde

Du måste helt ha missat den kritik som har riktats mot de här två grupperna ur vetenskapligt perspektiv. Jag har studerat de vetenskapliga metoderna både inom naturvetenskap och samhällsvetenskap då jag har studerat naturvetenskap, teknik, ekonomi, och sociologi på universitetsnivå. Dessutom har jag over tjugo års erfarenhet av den svenska gymnasieskolan och den pedagogiska forkningen. Så att jag inte skulle ha granskat underlaget är lite väl magstarkt. De båda foreteelserna som jag nämner är inte vetenskapliga i samma mening som de tunga vetenskaperna. Det är inte många samhällsvetenskapliga forskare som vet hur en hypotesprovning går till och det är ett krav när det gäller modern vetenskap. Man kan komma med vilka påståenden som helst inom de här åsiktsriktningarna for det ställs i stort sätt aldrig upp mågra testbara hypoteser som kan provas och då kan de inte bli något annat än personligt tyckande eller filosoferande i slutänden. Tyvärr är det så och det här är ett stort problem inom den svenska skolan. Foreteelsen bor inte tillåtas att kalla sig vetenskap då det helt enkelt inte är frågan om det. Det spelar ingen som helst roll hur många som granskar det hela om ingen känner till vilka krav som ställs på vetenskapliga undersokningar. Den "vetenskapliga artikel" som skickdes in til en av de mest framträdande samällsvetenskapliga tidskrifterna for ett tiotal år sedan och som blev publicerad, var en medveten parodi, vilken visade att kejsaren saknade kläder. Så granska du underlaget en gång till innan du kritiserar andra for bristande insikt.

Kristian Fredriksson. Du skrev: "Det är inte många samhällsvetenskapliga forskare som vet hur en hypotesprovning går till och det är ett krav när det gäller modern vetenskap".
Visst måste en forskare oavsett disciplin kunna göra en hypotesprövning och även i texttolkande samhällsvetenskap kunna använda en hyptetisk-deduktiv metod för att pröva tolkningarnas rimlighet. Forskningsresultat som inte är prövbara räknas inte till serös forskning. Så långt är vi nog överens. Däremot håller jag alls inte med om att: "Det är inte många samhällsvetenskapliga forskare som vet hur en hypotesprovning går till"
Jag har handlett doktorander och suttit i otaliga betygsnämnder och också i läsgruppsseminarier där avhandlingar granskas innan fakulteten släpper fram dem och jag har aldrig träffat på något fall av en avhandling som släpps fram utan att de gängse kriterierna för vetenskaplighet har prövats. Om du hävdar motsatsen inom disciplinen Pedagogik, så vill jag ha en referens till vilka forskningsrapporter i seriösa tidskrifter som inte håller måttet. Vad beträfffar den medvetna parodin som Sokal fick publicerad så handlade den om matematik och det han drev med var den poststrukturalistiska jargongen. Det var bra gjort att klä av kejsaren men poststrukturalism är en borttynande fluga inom samhällsvetenskap. En del som publiceras inom den skolan kan vara intresseväckande lärda essäer men är inte resultaten prövbara så ska de inte klassas som vetenskap.

Intressant Kristian Fredriksson, det känns relevant att påbörja en diskussion kring om hypotesprövning borde vara ett krav även på pedagogisk forskning. Det är lite skrämmande att den sveska pedagogiska forskningen använder sig av en sådan uppsjö av metoder och tillvägagångssätt att det blir ytterst svårt att granska metodernas giltighet. För varje avhandling blir man tvungen att gå tillbaka till källorna för metoderna och det är ett gediget inläsningsarbete att göra innan slutresultat ofta är att resonemanget inte genomförts tillräckligt stringent för att ha något värde.

Herr Sahlgren, din referens till skolautonomi, landade i en analys, där det troliggjordes att välutvecklade skolsystem kunde vinna på att öka autonomin. Jag som inte anser att vi har ett välutvecklat skolsystem utan en verklighet där olika intressenter drar åt femtioelva olika håll ser din referens som en indikation om att det var ytterst olämpligt för Sverige att göra en större friskolereform i samband med att den gjordes. Den kunde ha lyckats i ett läge då målen för skolan och uppföljningen av skolor hade fungerat bra.

#37 Göran Linde

Ok. hur använder man en nollhypotes i vetenskapliga sammanhang? Jag har deltagit i åtmistonde tre kurser i samhällsvetenskaplig metod och ingen av foreläsarna eller lektorerna hade en susning. Jag drog slutsatsen att den vetenskapliga insikten kanske inte var så gedigen inom de här "vetenskaperna". Om det var en forhastad slutsats så skulle ingen bli mer glad än jag då jag anser att vetenskapliga framsteg inom de här kunskapsområdena är viktiga. Tyvärr är de flesta faktiska exempel mycket nedslående och i synnerhet vad gäller de här två foretelserna. Pedagogik och genusvetenskap, alltså.

Kristian. Jag tror att du förväxlar det vetenskapliga kravet på prövbarhet med den experimentella metoden hypotesprövning. Hypotesprövning utgår från att forskaren från tidigare kunskap kommer på idén att det kan vara så att faktor x orsakar effekten y. För att pröva frågan görs en experimentell studie i vilken en hypotetisk orsakande faktor isoleras och jämförs med annan tänkbar orsakande faktor, d.v.s två olika oberoende variabler isoleras, allt annat lika. Skillnaderna i utfall i den beorende variabeln prövas med för datamaterialet relevant formel för signifikansprövning och om det visar sig att effekten av faktor F1 med mer än t.ex. 95% sannolikhet skiljer sig mer än slumpen från effekten av faktor F2, så kan man preliminärt anta att faktor F1 har en starkare orsakande verkan. Detta hör till experimentella metoder, vilket är en grund för all vetenskaplighet MEN inte tillämplig för ALLA forskningsfrågor. Det finns studier där man utgår fån en undran och vill kartlägga utan att ha prövbara hypoteser. Ett klassiskt exempel i pedagogiken (från Göteborgs universitet 1969 utfört av Kärrqvist och Andersson) var att kartlägga hur elever tänker om elektriska stömkretsar. Forskarna visade fyra bilder av glödlampor kopplade till batterier så att i ett fall kopplades en pol på glödlampan till en pol på batteriet. i två fall en pol till två poler och i ett fall två poler till två poler. Frågan till eleverna: Vilken glödlampa lyser? Elevernas svar ledde till ytterligare frågor för att förstå hur de tänkte och resonerade. Det visade sig att flera elever som klarat prov med beräkning enl. Ohms lag visade inte ha en susning om vad en strömkrets är och alltså hade klarat prov med död kunskap. Denna studie följdes upp under cirka tjugo år med liknande studier av förståelse och uppfattningar av det som undervisningen handlade om i skilda ämnen (metoden kallas fenomenografi).
Detta är ett exempel på kartläggande studier vilka inte är hypotesprövande. Det vetenskapliga kravet är PRÖVBARHET, vilket innebär att den som tar del av forskningsrapporten skall kunna följa avsikten med frågeformuleringen, argumnten för val av metod, genomförande av datainsamlingar och dataanlys och slutligen resultatens hållbarhet utifrån datamaterialet och den generalitet resultaten har, d.v.s pretantionen av resultatpresntationen. Alltså. All forkning måste inte vara hypotesprövande men den skall alltid vara PRÖVBAR, vilket är en annan sak än hyptesprövande. Jag vill tilägga att jag inte svarar för någonting inom genusvetenskap eller poststruklturalism, vilket jag inte har intresserat mig för. Svensk pedagogisk forkning står sig bra internationellt och inom alla discipliner finns också undemålig forskning somvi kan glömma.
med bästa hälsning
Göran

#37 Göran Linde

PS. Sokals artikel handlade inte om någonting, men han fick den publicerad i en vetenskaplig tidskrift där den borde blivit väl granskad och godkänd av den vetenskapliga expertisen for att bli godtagen. Den handlade inte alls om matematik. Hans syfte var att visa att de här så kallade vetenskaperna inte är värda att kallas något annat än buffel och båg och han lyckades. Läs artikeln och få lite insikt om hur den samhällsvetenskapliga verkligheten ser ut. Du kommer att häpna. DS.

#41 Göran Linde

Nej, jag forväxlar inte hypotesprovning med någonting alls. Vad jag hävdar är att man inom samhällsvetenskaplig metod inte har en aning om hur en nollhypotes skall användas. När man använder en sådan så gor man det på ett sätt som ar totalt felaktigt. Nämnligen som ett alternativ till den ursprungliga hypotesen vilket inte alls är vetenskapligt korrekt. Man kan givetvis använda en nollhypotes som vilken hypotes som helst men det är inte dess syfte.

Kristian. Jag tillstår att min kännedom om Sokals artikel bygger på sekundärkällor och jag tycker ändå att det var ett bra tilltag att driva med postmodernismen. Jag har själv redan häpnat ibland då jag som sakkunniggranskare för docentkompetens eller lektorstjänster ibland fått åberopat material av postmodernistisk art, vilka åberopats som ventenskapliga. Dock måste jag erkänna att vissa atiklar inom genren ibland varit mycket läsvärda som lärda och reflekterande essäer men inte som vetenskap. Naturvetenskaper, samhällsvetenskaper och humanvetenskaper har det gemensamt att de söker svar på det vi undrar över och gör det på ett sätt som bygger på på tidigare forskning som kan utvidgas, nyanseras, omvandlas eller kullkastas och som är metodisk, transparant och framför allt prövbar. Men eftersom de verkligheter som beforskas är olika så är också metoderna olika. Samhällsvetenskapens uppgift är att göra sociala fenomen förklarade, d.v.s. att finna de tankekedjor som gör förklaringen till en konsekvens av förklarande faktorer. Man bör använda de metoder som har starkast förklaringsvärde (i vissa fall bevisvärde) och då är förstås hypotesprövning starkast om forkningsfrågan gör det möjligt. Men ofta kan ju forskningsfrågan bli för "mager" och ointressant om utgångspunkten är att en viss metod skall användas. Det är klokare att välja starkast möjliga metod efter kunskapsintresset.Då blir inte hypotesprövande forskning så ofta intressant för genuin undan i samhällsvetenskap,men ibland blir den det.Det är ju viktigare att de som undervisar i metodlära i samhällsvetenskap behärskar de metoder som magistrander eller andra studenter använder. än att de behärskar metoder som huvudsakligen används inom andra fakulteter. Dock vill jag påpeka att de forskare/lärare som är fyrtiotalister (som jag själv och en fortfarande icke pensionerad stor bulk i kåren) är mycket gediget skolade i experimentella metoder med tillhörande statistik och hypotesprövning. Det dröjde till senare sjuttital innan kvaliativa metoder fick genomslag i universitetens undervisning. När de fick det så kastades tyvärr en del barn ut med badvatten så att kunskapen om kvantitativa metoder blev uttunnad. Som slutsats vill jag ändå säga att frågan om pedagogikforskningens kvalitet i Sverige inte främst handlar om hypotesprövning utan om vetenskaplighet i bredare bemärkelse med alla de krav som måste ställas på de metoder som används och som kan leda till intressanta kunskapstillskott och så förstås - deras prövbarhet.

En sund konkurrens är det inget fel på. Att många tycker att man - som i en del andra länder - endast bör godkänna Non Profit Organizations inom skattefinansierad vård, skola, omsorg beror nog på att man känner sig främmande för och inte vill ha in kommersiella värderingar i denna känsliga verksamhet.

Man ser där man har valfrihet som t ex inom äldreomsorgen i Stockholm att de gamla och deras anhöriga helst väljer olika NPO. Antagligen för att dessa har en mer trovärdig värdegrund som fokuserar på själva kärnverksamheten, på vården. När det gäller vårdföretagen fruktar man nog att dessas fokusering vid det ekonomiska resultatet gör att kärnverksamheten kan komma i andra hand.

Kam tänks mig att vi har samma inställning hos många när det gäller skolor, att man är tveksam till de stora skolföretagen av samma skäl.