Märklig attack mot finska skolan på DN Debatt

Jag håller med dig om många delar av din analys. Att den svenska skolan är alldeles för detaljstyrd har länge varit tydligt. Lärarens roll är överbelamrad med direktiv, vilket stjäl lusten från yrket.

Däremot är det samma gamla vanliga "att varje elev får den goda, likvärdiga och kompensatoriska skola han eller hon garanteras i lag är ett kollektivt, statligt ansvar", att det är staten som ansvarar för barnens utbildning. Det är det inte. Det är föräldrarnas ansvar att se till att barnen får en utbildning. I Finland är detta rollfördelningen: skolan tillhandahåller undervisning, föräldrarna ansvarar för att barnen får mat och har rätt attityd, och barnen ska ju lära sig. Detta ger större flexibilitet, och låter föräldrarna och barnen hitta sin egen lösning om skolan med alla dess direktiv trots allt inte passar dem.

Vad vi har i Sverige är en skola som är som ett stort läckande såll som politiker försökt lappa ihop, men det kommer inte lösas innan man insett att det är föräldrarnas roll att se till att barnen får en utbildning. Stjäl inte detta ansvar längre, och på sikt kommer barnen att lära sig bättre.

DN är socialliberalernas propagandaorgan. Klart att de publicerar tvivelaktiga artiklar så länge de överrensstämmer med agendan.

Ellinor, det jag framför allt vänder mig mot är styrning som handlar om hur. Målen ska vara tydligt formulerade och jag önskar mig detaljstyrning när det gäller timplanen. Alla elever borde få lika mycket undervisning i alla ämnen.
Du skriver att det är föräldrarnas ansvar att barnen får en utbildning och menar att det fungerar mer så i Finland. I Finland som i Sverige finns det föräldrar som inte helt mäktar med sitt uppdrag, barn som kommer hungriga, trötta och motsträviga till skolan. Ges föräldrars engagemang en större roll blir resultatet en ökad snedfördelning. De högutbildade föräldrarna visar stort engagemang, väljer skola, håller reda på meritpoäng, ställer krav, hjälper till med läxor, andra elever får inget av det här - ibland kanske rent av del av föräldrars misstro mot skolan. Det är i Sverige det ser ut så idag. Det är i Sverige de skriftliga omdömena innehåller instruktioner till föräldrarna att hjälpa sina barn med matten och samhällskunskapen. Något jag skulle önska mig är ett föräldraengagemang för alla elever, inte bara för den egna ungen. Jag önskar mig också att skolan tar ett större ansvar, för det är just de elever som inte har engagerade föräldrar vi är skyldiga mest.

Bo T, det är inte de övergripande målen som är problemet, utan genomförandet och uppföljningen.

Daniel, vad har du för grund för att DN är ett progagandaorgan och vad är agendan?

Tack för att DNs vinklade artikel blir genomlyst. Svenska dagstidningar har börjat fungera precis som den svenska skolan. Istället för att på ett neutralt sätt spegla verkligheten är de numera fyllda av lust att undervisa oss alla hur vi ska bete sig. Det är uppenbart för alla hur vinklad DN numera är. Jag har själv slutat läsa alla svenska tidningar. På t.ex newsmill kan man läsa betydligt rakare artiklar.

Här nedan kommer är en höjdar-formulering från artikeln, som ganska väl täcker in hur de styrande tycker att svenska skolan ska fungera. Resultatet är naturligtvis helt nerviga lärare där "kunskap" knuffats undan för en massa annat. Ungefär som för våra nerviga poliser, som inte längre vågar fångar brottslingar. Eller varför inte nerviga journalister, som tror de måste påverka folk istället för att spegla världen.

"Enligt Lgr 11 skall all undervisning genomsyras av ett entreprenöriellt förhållningssätt, baseras på varje enskild elevs önskemål, behov och intressen, ge möjlighet till fördjupning, till ämnesövergripande arbete, vara noggrant dokumenterad, väcka lust och motivation, öka elevernas ansvarstagande, ge underlag för yrkes- och studieval, bygga på samarbete med närings- och föreningsliv, individualiseras, ge utrymme för det ansvar eleverna kan och vill ta, beslutas i samråd med eleverna, vara ändamålsenlig och ägnad att leda till god måluppfyllelse för alla elever, ta särskild hänsyn till elever med inlärningssvårigheter, även ge utmaningar för den som lätt når målen, vara ett resultat av kollegialt samarbete, baseras på forskning och beprövad erfarenhet och samtidigt liksom i förbifarten genomsyras av fyra centrala förhållningssätt. Dessutom ska läraren garantera arbetsro, trygghet och trivsel för varje elev, fungera som mentorer, ha utvecklingssamtal varje termin, kunna dokumentera och förklara sin bedömning, skriva omdömen vid ett tillfälle och sätta betyg vid ett annat varje termin"

Gabriel H Sahlgrens artikel är bara en i den långa raden av artiklar vi kommer att få se fram till valet 2014 där mångfald och privatisering är mantrat som ska upprepas som saliggörande.

Men vi ser vart pengarna hamnar, på kanalöarna, västindien eller som nu med bilprovningen på Cypern. Skatteparadis för riskkapitalister.

Och vart leder det ?
Betygsinflation så skolan blir populär, vilket ger högt elevtryck att få komma in på skolan. Sedan kan man sälja av verksamheten (som man redan fått köpa till ett vrakpris av aningslösa kommuner) med en rejäl förtjänst.

Vem vinner på denna ekvation ?

Bra analys och kritik av DN:s artikel, HvS. Den är faktiskt väldigt tunn och kraftigt vinklad.

Tom, tack för vänliga ord. Det finns många duktiga skribenter i Sverige och jag tycker nog att jag läser många bra ledarartiklar och debattinlägg både i DN och annorstädes - Zaremba, Wolodarski, Helmersson och Köller för att nämna några exempel - men jag håller med om att Newsmill behövs. Både för rakheten och för möjligheten att tala till punkt.

Mats, det är helt och hållet tråkigt när man märker att särintressen styr debatten när det gäller något så viktigt för oss alla som våra barns skola och utbildning. Ska konkurrens ge en positiv effekt måste produkten vara kvalitetsgaranterad.

Tack Doktor Murke. :)

Allt som finns i den finska skolvärlden är fel. Betyg och annat. Ja bortsett från att eleverna lär sig mer, men det låter ju väldigt reaktionärt och fel.

Hej Helena

Du vet redan att jag i de flesta avseenden är ett karbonpapper på Ditt grundläggande tänkande, vilket inte heller gör det konstigt att jag också är brydd.
Med tanke på att Markus Birro samt en del DN-kulturpersonligheter står för både debattklimat samt kunskapsorientering(obefintlig) i den svenska intellektuella eliten, så är motsvarande artiklar om den finska skolan ungefär av samma kunskapsrelevans.
Det kännetecknande för den svenska kulturdebatten är, att inte ha fel, att inte erkänna att man haft fel och att när man ertappats med byxorna nere skylla på sin taskiga barndom.
Att ägna sig åt studier i verklighetsorientering, kausalitet, mätning av kunskaper är ju bara löjligt, när man från ett isolerat skrivbord tror, att man kan forma världen som man vill. Till den överlägsna "Svenska Modellen" vilken ligger ljusår före alla andra troglodyters skolsystem.
Urspårningen började redan med Frenet och Paulo Freire samt pedagogik för förtryckta. Och har aldrig sedan dess återfunnit spåret till verkligheten.
Vi behöver en pedagog som skriver boken: "Pedagogik för söndercurlade och korkade ungar samt bokstavsdiagnosernas djungel". Inget annat.
Tack för ordet.
Ha det bra, Helena...

Utmärkt artikel -- som borde ha publicerats i DN som replik på Sahlgrens rappakalja! Ville inte DN publicera den kanske, då den sätter fokus på Alliansens omhuldade friskolecirkus?

Sahlgren är uppenbart ingen "skolforskare", utan en lobbyist för det vinstgivande friskolesystemet. Och visst är det ett bra system -- för vissa. För folk som ser en chans att håva in pengar genom att starta en skola och sko sig på de bidrag denna skola får, medan man ser till att kostnaderna hålls så låga att det blir en rejäl vinst - är det bra

För oss som har barn i skolåldern, och som vill ha en skola av god kvalitet, är det mindre bra.

Alvin, :)

Jag håller med von Schantz i allt väsentligt. Men varför publiceras inte denna artikel i DN-debatt? Newsmill (ursäkta redaktionen) har betydligt färre läsare än DN debatt. Försökte du få in denna i DN Helena?

Helena

Att nuvarande friskoleprat och äldreomsorgsprivatiseringspolitik följer den kunskapsfientliga och privatekonomiska "gynna Dig själv"-politiken behöver jag väl knappast säga, även om det bara är min privata mening.

Har nyss tagit del av Johan Kants bloggserie om pedagogiska nätverk, som rekommenderades ovan. Det är sorgligt att så många pedagogiska "forskare" motarbetar den uppstramning, som den svenska skolan så väl behöver.
För c:a 25 år sedan skrev en t.f. professor i pedagogik - Torbjörn Stockfelt - på DN debatt en artikel där han hävdade att betyg. var värdelösa som urvalinstrument och att man lika gärna kunde gå efter skonummer.
Kriterierna för publicering på DN debatt blev genom denna artikel diskuterade och det antyddes att författarens skonummer kanske varit avgörande.

PÅståendet

I Finland har man en noggrann och systematisk uppföljning av elevernas måluppfyllelse när det gäller de viktigaste kunskaperna och färdigheterna

är i sig konstigt.

Det finns ingenting alls som hindrar Svenska lärare att göra detta. Det är inte särskilt svårt heller, det enda är att det kräver jobb. Med tanke på att svenska lärare tillbringar nästan ett halvt decennium i skolbänken så borde detta vara en lätt sak för er.

Käre Kristian, jag blir glad varje gång jag får en kommentar från dig. Visst har du rätt i den bild du målar upp, men det finns också många ljusglimtar i debatten. Expressens ledarredaktion gör mig till exempel ofta glad. Zaremba givetvis, men även många andra. Jag känner därför ändå någon slags försiktig optimism. Men ska vi få ordning på skolan måste staten koppla ett betydligt bättre grepp och lärarna få betydligt bättre villkor och möjligheter att fokusera på det viktigaste.

Kai, tack för berömmet och för en analys jag helt skriver under på.

Robert, nej jag gjorde inget sådant försök då jag inte såg någon som helst möjlighet att lyckas.

Kristian, du kanske också borde läsa mitt blogginlägg om frågan, för det handlar precis om den saken. :)

Roligt att du läste Johan Kants artiklar, Sven Georg. De förtjänar stor spridning. Tack för anekdoten. Den alstrar munterhet, men inte enbart.

Anders, det var en märklig kommentar. I Sverige är det just lärarna själva som står för uppföljningen. Känner inte till något annat land där det fungerar på det sättet. Kanske vi skulle låta polisen bedöma om de är duktiga på att lösa brott också?

Helena: Det du skriver låter klokt även om jag är mycket dåligt insatt i detta ämne. Men - jag är full av beundran för att du diskuterar med de som kommenterar.
Många artikelförfattare här på newsmill är för arroganta för att gitta nedvärdera sig att diskutera med kommentatorer. De glömmer att läsare både kan vara mer begåvade och mer lärda än de själva.

Det är förvånade att aldrig den viktigaste orsaken till de stora och växande resultatskilnaderna mellan svensk och finsk skola aldrig nämns...

Utan att ha de exakta siffrorna har sannolikt Sverige en tredjedel MENA barn i skolan mot en bråkdel i Finland.

#11 Helena von Schantz

Det är ju självklart att det behövs kvalitetsäkring.
Men varför finns den inte ???
Detta är ju områden (privatisering) som liberaler ska vara bäst på.
Men nästan hela tiden slarvas utförsäljningarna bort.

Att göra som man nu gör med skolan är ju som att hurra för att man lyckats laga hålet på ett havererat skepp.
Man gjorde det iofs 500 m under havsytan men vilken bedrift !

Snart har en hel generation föräldrar fått sin barnpassning skött av denna institution och det är ju bra iofs, föräldrarna kan ju jobba då. Men sedan är de tvungna att skicka iväg dem till komvux efteråt för att de ska få lära sig något med och det är ju lite onödigt kan man tycka. Var ligger felet i att pröva lära ungdomarna något i skolan med ? Pröva ställa lite krav, testa ge dem lite läxor, kors i taket.
Vad kan gå fel mer än att de lär sig lite mer och spelar några timmar mindre WoW eller missar dito timmar på facebook ?

Lilla Sverige är otroligt beroende av att det kommer ut duktiga ungdomar till våra företag så vi kan hävda oss internationellt.
För en jämförelse kan vi ta Kinas största universitet det ensamt utexaminerar fler personer än Sverige i helhet. Och Kina har många universitet... Men här i Sverige där tycker vi att skära ner på utbildningsplatserna vid universitet och högskolor är god skolpolitik.

Vad håller regeringen på med ?
Som liberal tror man att man drömmer(mardrömmar)...

Viktoria, tack. :) Jag håller helt med om att det finns mycken klokhet och kunskap hos de som kommenterar. Jag har fått kommentarer jag har varit djupt tacksam över här på Newsmill, kommentarer som givit mig nya tankar och ny kunskap. Men man kan inte komma ifrån att det är väldigt tidskrävande. Jag tror att förhållningssättet beror på vad man har för mål. Vill man ha en megafon eller vill man ha en dialog?

Sten, uttrycket MENA barn är nytt för mig, men jag kan gissa mig till innebörden med hjälp av kontexten. Det stämmer att det finns färre utomeuropeiska nyanlända i de finska skolorna, men det är inte förklaringen till skillnaden mellan våra skolresultat. Det finns forskning på den saken.

@Mats #29, jag delar din frustration. Många av de reformer man har gjort är alldeles utmärkta, men kvalitetssäkringen borde ha kommit först. Utan den riskerar man att göra nya dyrköpta misstag. Jag hoppas därför att arbetet med Studentexamen pågår för fulla muggar och att man försöker få en bred uppslutning kring en riktig bra examen. Dessutom behöver de nationella proven centralrättas - åtminstone på högstadiet där det finns en hel del konkurrens.

Håller helt och fullt med dig som vanligt.
Man får hoppas det blir rätt en gång för alla denna gången.

Ps MENA står för Middle East and North Africa

@Mats #33, så då gissade jag rätt då. :( Jag har de mest fantastiskt begåvade och underbara MENA elever själv.

@Mats #33, så då gissade jag rätt då. :( Jag har de mest fantastiskt begåvade och underbara MENA elever själv.

"Det stämmer att det finns färre utomeuropeiska nyanlända i de finska skolorna, men det är inte förklaringen till skillnaden mellan våra skolresultat. Det finns forskning på den saken."

#31 Helena von Schantz. Den omfattande invandringen påverkar samhället på ett genomgripande sätt och skolan speglar samhällets utveckling i stort.

F.ö. håller jag helt med om att skolan är en statlig angelägenhet och att kvalitet uppnås genom systematiska mätningar och kontroller.

Du har rätt i sak så varför sänka din trovärdighet genom att förneka invandringens betydelse helt och hållet?

Självklart finns det underbara begåvade och högpresterande barn inom MENA gruppen. Men jag skulle uppskatta om du kunde prcicera den studie som visar att det inte beror på, låt oss säga, invandrarelever som gör att de svenska skolresultaten sjunkit så mycket särskilt i jämförelse med finska elever.

Så vitt jag vet får man inte forska på sådant...

Ingen har här nämnt en annan Sahlberg. Pasi Sahlberg. Varje seriös skolutvecklare, skolforskare eller skoldebattör rekommenderas att läsa Pasi Sahlbergs bok ”Finnish lessons. What can the world learn from educational change in Finland? ”. Den är en ögonöppnare för den okunnige som Sven-Eric Liedman tidigare uttryckt i DN. Jag instämmer helt och fullt i detta. Läs denna bok nu! Viktigt läsning. Istället för att kasta sand på andras utbildningssystem – gör som finländarna, byt tävlande i skolsystemen mot samarbete och kollaboration, ta lärdom från de bästa utbildningssystemen i världen och implementera dem i den egna kulturen. Detta och en massa annat har de redan tacklat under lång tid. Det finns även många bra videoföreläsningar på nätet. Titta också på vartåt den finska skolan siktar mot år 2020. I Sverige försöker man under tiden förstå hur man ska uppfinna ett hjul alltmedan managementtänkandets utslagningsmekanism spär på obalanser och ojämlikheter i skolsystemet.

Då jag gick i skolan var jag emot skrivningar, läxor, betyg, ja, i stort sett allt inlärningsarbete. Min önskedröm var att jag skulle lära mig allt medan jag sov. Min önskan slog dessvärre inte in.

Numera sägs det att eleven ska själv söka sin egen kunskap. Det hade passat mig. Jag skulle söka den i drömmarna.

@bo #36, man har tittat på PISA-resultaten med utgångspunkterna kön och etnicitet och konstaterat att skillnaden mellan Sveriges och Finlands resultat inte beror på sådant. Jag tror att du kan hitta mer info på Skolverkets hemsida.

Självklart har det betydelse om samma skola tar emot väldigt många nyanlända samtidigt. Det har också betydelse hur undervisningen läggs upp. Men så länge vi inte kontrollerar kunskapsresultaten på ett systematiskt sätt är det svårt att bedöma hur stor betydelsen är.

@sten #37, det bästa jag har läst är Jonas Vlachos blogginlägg: Invandring och Skolresultat i bloggen Ekonomistas: http://ekonomistas.se/2012/06/13/invandring-och-skolresultat/

@ari #38, jag nämner honom i mitt blogginlägg i samma ämne: http://helenavonschantz.blogspot.se/2012/07/vill-vi-ha-en-storst-starkas...

Jag har dock inte läst boken, men den finns där på göra-listan. :)

@alvin #39, tack för en härlig kommentar. :) Har haft en och annan elev som också sökt i drömmarna. Om det var just kunskap de sökte undandrar sig dock mitt bedömande.

#40 Artikelförfattaren. Tack för att du deltar och ger svar på frågor! Nu blev jag omedelbart misstänksam och trovärdogheten i artikeln du hänvisade till sjönk, när man påstod att 10-15! % av eleverna i grundskolan har utländsk bakgrund. men denna definition räcker det med att en förälder är född i utlandet. Varför så oprecis siffra, den borde ju gå att ta fram med flera decimalers noggrannhet. Sedan är nivån 10-15% alldeles för låg!

Jag misstänker att någon med en PK agenda har skrivit för annat resultat ger sannolikt inga pengar till vidare "forskning"!

Sten, Vlachos är en metodisk och saklig forskare som redovisar sitt underlag, ingen agenda hos honom. Däremot är det inte lätt att bedriva skolforskning i ett land utan systematisk kontroll av kunskapsresultaten.

Givetvis har den etniska bakgrunden stor påverkan på studieresultaten eftersom normer och värderingar följer från föräldrarna. Exempelvis lyckas iranier betydligt bättre med sina studier än andra från Mellanöstern - trots att de har samma socioekonomiska bakgrund. Vidare har hur många undersökningar som helst visat att föräldrarnas studiebakgrund är den viktigaste faktorn för barnens framgångar. Invandrare som har föräldrar med låg utbildningsnivå kommer generell att lyckas betydligt sämre.

Tino Sanandaji skrev för en tid sedan ett intressant blogginlägg om jämförelser mellan olika länders utbildningssystem i förhållande till typer av invandring.
http://super-economy.blogspot.se/2010/12/amazing-truth-about-pisa-scores...

Orsaken till att vi ständigt sjunker i PISA-undersökningen är nog både att vi tar emot många "svaga" invandrargrupper och att har ett mediokert utbildningssystem.

Vad Helena von Schantz pekar på är något farligt, vi ser något vi antagligen inte haft tidigare i Sverige.

Riskkapitalister som äger friskolor, köpta före detta politiker, och köpta akademiker samt inköpta legosoldater (PR-firmor) bildar ett slags privat-offentligt maktkomplex.

Det är ju bra att en klok person som Helena lägger fram sina argument men vi vet ju det på Newsmill att framöver kommer det tio nya debattartiklar som falskt tilldelar privata skolor och privata äldreboenden fantastiska resultat.

Den utveckling som vi ser i Sverige stämmer med forskningen. Harvardprofessorn John D Donahue har skrivit en bok som heter "Den svåra konsten att privatisera", SNS-förlag. Denna bok kommenteras av professorn i Statsvetenskap Bo Rothstein, han sammanfattar Donahues resultat:

"privatisering av offentliga tjänster fungerade bara om det var möjligt att tillräckligt noga precisera kontrakten.

Här visade hans (och många andras) forskning att detta kunde relativt lätt göras när det handlade om saker som sophämtning, busstrafik och byggande för att ta några exempel, det vill säga områden där den produktiva effektiviteten är viktig.
Däremot var det mycket svårare, för att inte säga ogörligt, när det handlade om att hantera människor, det vill säga om saker som vård och utbildning där det centrala är att verksamheten sker med respekt för den enskildes integritet och värdighet. Rent konkret, vi bryr oss inte så mycket om hur soporna hämtas, men vi bryr oss verkligen mycket om hur de äldre vårdas och hur våra barn undervisas i skolan.
Det är, visade Donahue, nästan omöjligt att skriva tillräckligt styrande kontrakt för den senare typen av uppgifter och här skulle man vara synnerligen återhållsam med att släppa in vinstdrivande företag eftersom det ligger i marknadslogikens natur att försöka skapa vinst genom att minska kostnaderna så mycket så möjligt."

Alltså: Det är omöjligt att skriva tillräckligt styrande av kontrakt, som upprätthåller kvaliteten snarare än att företagen bara se till kortsiktiga vinster genom att minska kostnaderna.

Länk: http://www.expressen.se/debatt/bo-rothstein-forskare-har-varnat-for-vins...

Det är precis denna utveckling av ökad detaljreglering som vi nu ser i Sverige. Detta är ett försök från politikernas sida att motverka låg kvalitet och att företagen skär ned på kostnaderna.

Tendensen i Sverige till ökad detaljreglering i skolan kommenteras av Jonas Vlachos:

" Min slutsats är att det är problematiskt att släppa in icke-kvalitetsmotiverade huvudmän i skolan och att detta kommer att leda till precis den typ av detaljreglering vi nu ser: lärarlegitimation, krav på skolledare, lag om skolbibliotek, lag om särskilt stöd, ökad användning av nationella prov, mer detaljerade kursplaner, lag om individuella utvecklingsplaner, inskränkning av möjligheterna att ge estetiska kurser osv. Man kan tycka vad man vill om dessa regler men utgångspunkten, bland annat för friskolereformen, var att det inte gick att detaljreglera fram kvalitet i skolan.

Slutsatsen är att statens önskan att förhålla sig neutral mellan olika drifts- och ägarformer tvingar staten att ta ställning i detaljerade pedagogiska verksamhetsfrågor. Utan sådana ställningstaganden är det ju inte möjligt för staten att avgöra om en skola håller på pappret god kvalitet, och då går det inte heller att utkräva ansvar."

Alltså: Vlachos räknar upp en lång rad detaljregleringar av skolan

Länk: http://ekonomistas.se/2011/12/01/rapport-fran-en-sns-konferens-om-frisko...

Min slutsats är baserad på Donahues forskning är att den ökade detaljreglering som vi nu får i Sverige och som Vlachos exemplifierar inte kommer åstadkomma den kvalitetssäkring som politikerna vill ha.

Jag förutspår att vi i den kommande valrörelsen kommer få se Björklund, Hägglund, Lööf och Reinfeldt, bedyra att den ökade detaljregleringen kommer säkra kvaliteten.

Forskning väger lätt för politikerna, de refererar sällan till forskning, deras politik bygger på kaffebordssamtal på partihögkvarteren.

Socialdemokraterna är inte bättre.

Jag retar mig något grymt på att se dem med starkt självförtroende, leende trumpeta ut saker till svenska folket i typ Agenda som jag vet inte stämmer. Och sedan journalisterna, med sömngångaraktig precision ställer de alltid fel frågor. Ledsamt.

RE: #37 Sten Figaro,

"Självklart finns det underbara begåvade och högpresterande barn inom MENA gruppen. Men jag skulle uppskatta om du kunde prcicera den studie som visar att det inte beror på, låt oss säga, invandrarelever som gör att de svenska skolresultaten sjunkit så mycket särskilt i jämförelse med finska elever."

Det är helt meningslöst att dra alla invandrare över en kam, Dina efterfrågade siffror kommer inte att säga något. Utan att vara expert, barn med t.ex asiatiska föräldrar har en betydligt högre motivation att studera än svenska barn. De drar faktiskt upp vårt betygsmedel. Så är det även i USA där asien-invadrare är den starkaste gruppen bland studenter. Det jag tror du menar med "invandrare" är en ganska liten grupp från vissa länder utan studietraditioner. Jag har läst uppskattningar i Rosengård i Malmö om att om alla nyinvandrade barn räknades bort så skulle Rosengårdsskolornas slutbetyg bara stiga marginellt.

Lars, visst påverkar föräldrars inställning till skolan, men det är sällsynt med invandrarföräldrar som inte tycker att skolan är viktig, betydligt vanligare med svenska sådana. En viktigare faktor är föräldrarnas utbildningsgrad och att den är så viktig i Sverige säger en hel del om vårt skolsystem.
Våra skolresultat har gått ner kraftigt och stadigt de senaste två decennierna, det är något vi bör ta på stort allvar. Precis vilken effekt andelen nyanlända från länder utan utbildningstradition har i den ekvationen vet jag inte. Själv har jag sett mer av den omvända effekten. Invandrad studiemotivation, artighet och flit som smittar av sig. I Uppsala upplevde jag också gängbildning och kriminalitet bland invandrarkillar på gymnasiet, men skolan fixade de nästan mangrant i alla fall.

Doktor Eleph@nt, tack för länkarna och för en som vanligt klok och tänkvärd kommentar. :) Efter ett tag på insidan politiken är det mitt intryck att många beslut fattas alldeles för lättvindigt och att vi i Sverige är för förändringsbenägna. En viss tröghet ger tid till både reflektion och utvärdering. Beslut fattas i allmänhet i bästa välvilja, men alldeles för ofta blir det ändå väldigt fel. The road to hell...

@Tom #48, och ändå är Rosengård, Södertälje och några till ställen exempel på integrationsmisslyckanden snarare än skolmisslyckanden. Som jag skriver till Lars, jag ser betydligt mer positiv effekt av invandrarelever än motsatsen.