Därför undvek Stefan Löfven att tala om rättvisa

Knack-knack. Dörren till huset för stora S-talare öppnas. ”Ja?” ”Hej, jag heter Stefan, och undrar om jag kan få komma in?” Den kraftfulle mannen i dörren skruvar lite på sig. ”Stefan, jag vet inte hur jag ska säga det här. Du har ju många andra kvaliteter, men…”. En hes röst inifrån huset hörs: ”Göran - är det Stefan som knackar på? Släpp in honom för böveln. Karln höll ju ett fantastiskt Almedalstal idag!” Mannen vid dörren skiner lättat upp, och ropar tillbaka: ”Okej, Olof. Jag lyssnade ju inte ens på talet. Kom in Stefan! Slå dig ned där mellan Mona och Håkan. Det blir perfekt.”

Ja, vi var flera som tidigare har haft våra dubier om huruvida Stefan Löfvens främsta tillgångar låg i hans förmåga att fånga publiken vid stora tal. Vissa har till och med gjort en poäng av detta, för att understryka hans påstått mer lågmälda och resonerande stil – som en kontrast till Håkan Juholts mer färgstarka talarkonst. Allt är givetvis relativt, men med dagens Almedalstal visade Stefan Löfven ändå att bilden av honom som tystlåten och försiktig i överkant behöver nyanseras.

Det var en visionär och slagkraftig Stefan Löfven i opinionsmässig medvind som idag höll sitt första partiledartal i Almedalen. Efter väl genomförda tal av sex av de övriga sju partiledarna i veckan var nyfikenheten stor på vad Löfven skulle säga. Och hur han skulle lyckas framföra sitt tredje stora tal som partiledare.

Det märktes att detta tal både var bättre genomarbetat och att Stefan Löfven har kommit in i sin roll som partiledare bättre. Med självförtroende valde han att lyfta blicken, med den tydliga ambitionen att visa att Socialdemokraterna är ett framtidsparti.

Saknnehåll

Partiledartal i Almedalen behöver inte innehålla någon saknyhet, något nytt budgetförslag. Det skulle egentligen räcka med att ta med åhörarna på en resa från samhällsproblemen till framtidens lösningar och möjligheter. Ändå har det – inte minst från hungriga politiska reportrar – vuxit fram högt ställda förväntningar på att partiledarna i Visby ska leverera någon nyhet. Den som inte gör det straffas med taskig snedvinkel på någon gammal inte allt för fördelaktig fråga. Därför har vi under veckan fått höra mer eller mindre substansfyllda förslag om jobbpakt, sänkt a-kasseavgift och Alliansen 2.0.

Löfven var uppenbarligen medveten om detta, och presenterade därför två – eller en och en halv – nyheter: en klimatmiljard för att bland annat stimulera innovationer som minskar utsläppen; en satsning på Exportrådet på 100 miljoner kronor över två-tre år; och en satsning på miljötekniska innovationer. Det är uppenbart att Löfven – som tidigare har fått dras med en betydligt mindre grön profil än till exempel Göran Persson och Mona Sahlin – nu ville visa på att också han kan vara ekologiskt progressiv. Men han gör det på sitt sätt. Det är hela tiden kopplat till jobb, export, innovationer och teknik. Sådant som han själv sannolikt både tror på och har trovärdighet kring.

Förslagens storhet går att diskutera – inte minst satsningen på Exportrådet, som i sig självt kanske inte känns som det mest omvälvande förslaget – men det är ändå förslag som bidrar till att understryka Socialdemokraternas huvudbudskap: jobben först. Det gjorde även de nyheter om miljötekniska innovationssatsningar som Mikael Damberg och Carin Jämtin presenterade några dagar innan.

Löfven visade också på en fortsatt öppenhet för samverkan över blockgränsen – när förutsättningarna finns. Idag välkomnade han att Moderaterna i jobbpaktsutspelet ställer sig positiva till den yrkesintroduktion som IF Metall för ett antal år sedan accepterade. Samtidigt kunde han inte hålla sig från att ge dem en känga för senfärdighet.

Stefan Löfven lyfte även upp vikten av att resultaten i skolan måste vändas. Det var viktigt för Socialdemokraterna att ha med ett rejält stycke om utbildning – och här har säkert utbildningspolitiskt engagerade företrädare som Mikael Damberg och Ibrahim Baylan varit drivande i att få så tydliga besked som möjligt. Inga detaljförslag kom, men en tydlig inriktning om satsningar på lärarnas kompetensutveckling och krav och möjligheter för ungdomar som inte klarar av att nå kunskapsresultaten under den ordinarie skolgången. Halvnytt var även att partiledaren lyfte upp forskning om lärande, vilket återigen visar på att Socialdemokraterna gärna vill bygga så mycket som möjligt av sin politik på forskningsrön.

Riktigt intressant var även att Löfven tog upp kompetensutvecklingsfrågan. Utbildning får aldrig enbart handla om de som går i skolan eller de som står utanför arbetsmarknaden – utan även om de som redan har ett arbete. Det är en fråga både om utveckling för individen och om stärkt konkurrenskraft för ett land som vill konkurrera med kunskap, inte låga löner. Men luften gick ur förhoppningarna något när Löfven enbart hänvisade till de pågående förhandlingarna mellan arbetsmarknadens parter i denna fråga. Betyder det att Socialdemokraterna inte själva kommer att prioritera politiska satsningar på kompetensutveckling? Detta kanske vore ett område där man kunde tydliggöra vikten av samverkan mellan stat, kommuner, landsting, fack och näringsliv?

I övrigt är det fortfarande allt för tidigt i mandatperioden för de riktigt stora nysatsningarna och beskeden. De lär komma under 2013 och 2014 – men givetvis med ett sammanhållet budgetförslag med ett antal skarpa nya förslag redan till hösten. Partierna – även Socialdemokraterna – är inne i en fas av politikutveckling, och vill även av taktiska skäl avvakta utvecklingen ”på marken” men också hos motståndarna. Än gäller därför mer inriktning och signal snarare än sakpolitik.

Framförande

Stefan Löfven var betydligt mer varm i kläderna idag jämfört med hans installations- och Första Majtal. Men talet innehöll också ett antal riktigt bra retoriska grepp. Det fanns en hel del kött och blod i talet: ”410 000 människor vaknar upp till ännu en dag av arbetslöshet”, ”fler ungdomar ska kunna komma hem till sina föräldrar och stolt berätta om sitt första jobb” och ”på landets socialkontor sitter de som in på bara skinnet vet att tuffare villkor och fattigdom inte skapar ett enda nytt jobb” var bara några lyckade exempel.

Men också andra liknelser – ”industrin står och stampar” liksom indignationsretoriska grepp som ”Fas 3 är idag Sveriges största arbetsgivare” – funkade bra retoriskt.

Humorinslagen kan Löfven – liksom de flesta övriga partiledare – bli betydligt bättre på. Att ’regeringen säger att alla ska arbeta men gör ett undantag för de borgerliga statsråden’ kändes mer som en låg taskspark och tjuvnyp än ett kul inslag. Relativt sett är Almedalstalen mer lämpliga för ett par kvalitativa humorinslag än mer formella eller kampfyllda tal i riksdagen (vilket dock inte är aktuellt i Löfvens fall), på kongresser eller liknande.

Genom att använda ett citat av Robert Kennedy visade Löfven att han har en väl genomtänkt tanke med sitt förslag – som han begär legitimitet för genom att peka på att andra storheter har uttryckt sig i samma riktning.

Vision

Det har alltid finns två små burkar i huset för stora s-talare. I den ena finns ord som ”tillväxt”, ”utveckling” och ”frihet”. I den andra ligger ord som ”rättvisa”, ”folkhem” och ”jämlikhet”. På senare tid har någon ställt dit en tredje burk. Där i den ligger det framför allt ett ord: ”hållbarhet”. Varje talare har sedan skakat om de olika burkarna, och sedan dragit ord ur dem. Så har man fått fram olika kombinationer av de viktiga signalorden i det socialdemokratiska språkbruket: ”Tillväxt & rättvisa”, ”Jämlikhet & utveckling”, och så vidare.

När Stefan skakade om sina burkar kom orden ”Hållbar frihet” fram. Tanken att Socialdemokraterna är den sanna frihetsrörelsen bygger givetvis på en mer emancipatorisk människo- och samhällssyn än den liberala/borgerliga frihetstanken. Genom politik – inte till skydd mot den – ska alla människor, oavsett bakgrund, kunna förverkliga sina drömmar och därmed uppnå frihet från de begränsningar som fattigdom, arbetslöshet och brist på utbildning innebär.

Och hållbarhetsbegreppet innebär att Löfven till detta adderar ett modernt och framtidsinriktat – men också ansvarstagande – perspektiv.

Det som är intressant är att Löfven inte hade med något från ”rättviseburken”. Det är ingen slump. För Löfven är den främsta rättvisan – om man ska välja – att alla har ett jobb, och de bästa möjligheterna till jämlikhet går genom att tillväxten används till att öka fler människors frihet. En lek med ord? Nej, med däremot viktiga signaler både utåt och inåt.

Allra mest vågad blev Löfven när han med ett målande språkbruk gav uttryck för en extremt tydlig utvecklingsoptimism i frågan om energiomställningen: ”människan har odlat upp kontinenter, tyglat elektriciteten, … fångat vindens kraft och solens strålar”. Mycket bra både retoriskt och visionärt. Löfven är tydlig med att de som är skeptiska till om energiomställningen verkligen är möjlig har fel. Sedan återstår den lilla detaljen att fylla det med ett sakinnehåll som innebär att Socialdemokraterna inte bara hamnar i en diskussion om ja eller nej till kärnkraft.

Med årets Almedalstal har Stefan Löfven tydligt stakat ut en utvecklingsorienterad och optimistisk linje som kommunikativt ligger långt ifrån det ”trygga hörnet”-parti som partiets motståndare vill klistra på Socialdemokraterna.

Jobb. Ordning och reda. Samverkan. Utbildning. Hållbar frihet. De är alla begrepp som vi lär får höra många gånger fram till valet. Nu gäller det att leva upp till de högt ställda förväntningar som finns på att fylla detta med både gamla och nya förslag som känns relevanta.

Daniel Färm (15 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/45883

7 kommentarer I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Löfven: "Jag är en övertygad feminist, punkt slut!".
Feminism har ingenting med rättvisa att göra, statfeminism är oficiell könsrasism.

Permalänk | Anmäl #1 Joakim Steneberg, 2012-07-08, 08:02

Ordet rättvisa, är en av socialdemokratins paroller. Men ordet betyder uppenbarligen olika saker i olika sammanhang. För Löfven handlar rättvisa enligt artikeln om att alla har ett arbete.

För en del kan det betyda att alla människor på jorden har lika mycket pengar att röra sig med. Om det vore så, skulle vi i Sverige där t.ex. ett hus kostar miljonbelopp vara ytterst fattiga, eftersom hus i varma delar av världen kanske kostar ett par tiotusentalskronor.

För en del kan rättvisa betyda att man har samma lön oavsett vilket yrke man har. Problemet blir då att många skulle undvika att anstränga sig, och ta studielån för att studera till yrken som kräver särskild utbildning.

För en del kan rättvisa betyda att alla i Sverige får en medborgarlön på t.ex. 7 000 kr/mån, oavsett man arbetar eller inte. Man skulle då inte behöva någon socialtjänst som fördelar ut socialbidrag, eller någon administration för att räkna ut bostadsbidrag etc. De som ville skulle då kunna arbeta, och andra som inte vill, leva på medborgarlönen. Jag har aldrig förstått logiken av denna idé, eftersom jag överhuvudtaget inte förstår varifrån dessa pengar skulle tas ifrån. Hur många skulle arbeta om det var helt frivilligt och därmed betala in skatt till denna medborgarlön? En del som anser att då behövs ju inget socialbidrag, förstår inte att många människor idag har socialbidrag/försörjningsstöd under denna nivå (t.ex. om man lever i hushållsgemenskap), eller studerar och bor hemma eller med make/sambo.

Löfvéns tanke om rättvisa utifrån att alla har ett arbete, är god. Samhället borde ge stöd åt alla för att kunna försörja sig själva. Men den svenska modellen bygger på att alla människor vill arbeta och bidra till sin egen försörjning. Socialismens idé om att alla bakar bröd åt varandra, bygger på att alla också bakar sitt bröd. Tanken bygger på att människan i grunden "är god". Människan behöver inte kontrolleras, utan gör det rätta av egen fri vilja. Men ser verkligheten ut så?

Det talas ibland om att ha "rätt människosyn", vilket innebär att man utgår från att människan i grunden är god, som vill ta ansvar för sig själv, arbeta och vara laglydig. Man anser då att en människa som inte är anpassad i samhället är "sjuk", eftersom det normala är att människan vill vara anpassad. Det är lätt att bli besviken och utbränd som samhällsarbetare om man märker att en människa trots samhällets hjälp, inte anpassar sig till samhället.

Martin Luther talar om att människans vilja är "bunden i synden". Om man inte tar med den bibliska synen på människan, tror jag att man riskerar att bli besviken, bitter och utbränd. Något stämmer inte. Människan kanske får stöd till arbete, pengar och utbildning, men svarar inte upp genom att ta eget ansvar. Bibeln är krass här och säger att "den som inte VILL arbeta, skall heller inte äta". Ofta får man en bild av att kristendomen enbart handlar om alternativ socialtjänst, att vilja hjälpa alla svältande i hela världen. Men ens pengar räcker inte särskilt långt och man blir då snabbt utfattig och kan inte hjälpa någon. Något i denna idé är fel. Felet är att man bara betonar ena sidan - ansvaret att hjälpa den svage, men inte den andra sidan - det egna ansvaret. Sedan är det ju en annan sak om politikers goda humanistiska idéer verkligen är förankrade i verkligheten. Är det verkligen så att alla människor i Sverige i dag, ges möjlighet att försörja sig själva?

Permalänk | Anmäl #2 Mimmi Karlsson, 2012-07-08, 08:30

2 "Om det vore så, skulle vi i Sverige där t.ex. ett hus kostar miljonbelopp vara ytterst fattiga, eftersom hus i varma delar av världen kanske kostar ett par tiotusentalskronor"
Ja det där stämmer ju inte alls, verkligen grov förenkling! Om "varmare länder" skulle ha samma standard som vi väst, så behövs t.ex lufkonditionering och annat (luftfuktighet och mögel t.ex. stort problem). Dessutom är de inte alltid så varma, Kina på vkintern, N Indien, Anderna, kalla nätter i Nordafrika och osv.
Dessutom kan man ju fråga sig vilket kön som kräver dessa påkostade statushem som vi har i väst...

Permalänk | Anmäl #3 Joakim Steneberg, 2012-07-08, 10:17

Rättvisa och frihet hör ihop. Det är inte rättvist att staten stjäl 75% av människor produktinsresultat. Det är frihet att kunna bestämma över sig själv,sinn kropp och sitt produktionsresultat.
Staten bör bara ta 10% av produktionsresultatet. De pengarna bör envart gå till att skydda människors produktionsresultat från tjuvar och mördare.

Permalänk | Anmäl #4 u_19023, 2012-07-08, 10:49

Antecknat :

Lövven prioriterar jobben.
Visioner om en stark miljöteknisk sektor med innovationer och know how, lovar bort 100 miljoner till exportrådet.
410 000 arbetslösa.
Fas 3 ( arbetsgivare med slavkontrakt)

Check = Under den tid som (s) inte var vid makten så har Invandringen 2006-2011 ökat med 475 000 individer. Enligt AF:s veckostatistik finns det just nu 29 183 lediga platser att söka.

Fas 3 hette aktivitetsgarantin under (s) , med samma regelverk som fas3 anställda. dvs - en individ kan bli anställd, men räknas inte som arbetande med avtalsenlig lön och försäkringar.

Fotnot : Man kan räkna på arbetslösheten på olika sätt. Tar vi först och främst definitionen med alla sveriges finansministrar och riksbanken , så ska det finnas en jämviktsarbetslöshet. Hos oss just nu minst 6 %. Allt därutöver är den verkliga arbetslösheten som alla pratar om, inklusive lövven och Borg samt Ingves.

Det betyder egentligen att vår invandring , förutom att kunna erbjuda trygghet och säkerhet - och en garanterat statlig minimiinkomst även är designerade att agera inflationsbekämpare genom att hålla lönerna nere som i sin tur håller inflationen och räntor i schack.

Mitt tips är att väljarnas tålamod med (s) ännu en gång rinner ut fram till valet 2014

Permalänk | Anmäl #5 Sven Stromitzky, 2012-07-08, 11:56

3 Till Joakim Steneberg. Jag håller absolut med om att de hus vi har i vår kultur är onödigt dyra pga. statustänkande. Det beror också på den lånemöjlighet vi har, som länder i u-världen ofta inte har. Sedan håller jag med om att det var en grov förenkling, mest utifrån min egen erfarenhet av uttlandsvistelse och bland människor jag känner. Det jag menar är att vi ofta inte inser hur fattiga vi egentligen är, när banken äger det mesta av det vi har. Utomlands är det ofta självklart att man sparar först och bygger sedan, utan banklån. Istället bor man hos föräldrarna fram tills dess, och bygger inte för stort.

Permalänk | Anmäl #6 Mimmi Karlsson, 2012-07-08, 18:51

Fantastiskt att ett linjetal(?) som ska staka ut vägen för ett stort parti och vars ledare "har talat" genererar hela 7 sju inlägg på Newsmill. på en och en halv månad!
Är det ett tecken på intresset för partiet eller beror på att partiets väljare ski-er i vad dess ledare säger och gör?
Undrar bara lite försynt..

Permalänk | Anmäl #7 Pastor Semla, 2012-08-25, 15:37

Kommentarsfältet är stängt på denna artikel.