Friskolorna

Gunvor Engström om Friskolorna

Friskolorna står för öppenhet och kvalitet

Publicerad: 2012-07-06 08:07, Uppdaterad: 2012-07-06 08:07

Friskolornas riksförbund: I dag presenterar vi en rapport om kvalitetsarbetet i sex av de mest tongivande friskoleföretagen. Genom att visa goda exempel och dela med sig av sina olika arbetssätt och filosofier ger dessa företag ett viktigt bidrag till diskussionen om hur man kan arbeta för att stärka och vidareutveckla kvaliteten i skolan.

12 kommentarer
Bokmärk & dela artikelnTipsa om artikeln vie e-post
Facebook
Twitter
dela
skriv ut
Facebook
Twitter

Om författaren

Gunvor Engström

Ordförande

Friskolornas riksförbund

Sedan de första friskolorna startade har mycket hänt. Under de tjugo år som svenskarna har haft möjligheten att själva välja skola åt sina barn har allt fler valt fristående alternativ, och många nya skolor har startats. Ett ursprungligen marginellt fenomen har blivit ett vanligt inslag i Skolsverige, även om det fortfarande är många kommuner som saknar fristående alternativ. Andelen elever som går i friskola har ökat för varje år och i dag går 12 procent av grundskoleeleverna och nästan en fjärdedel av gymnasieeleverna i en fristående skola.

Det fria skolvalet var framför allt en valfrihetsreform, som genom att olika alternativ uppstod och blev tillgängliga för alla, oavsett inkomster, kontakter eller bakgrund, skulle ge ökat självbestämmande och bättre möjligheter att hitta en skolform som passar varje individ. Men det handlade också om att konkurrensen skulle leda till en generell utveckling av den svenska skolan, genom att olika undervisningssätt och pedagogiska idéer skulle kunna prövas och jämföras, och de mest framgångsrika metoderna spridas till fler.

I dag presenterar Friskolornas riksförbund rapporten Med kvaliteten i fokus om sex av de mest tongivande friskoleföretagens systematiska kvalitetsarbete vid ett seminarium i Visby.

Vart och ett av dessa företag drivs av en stark övertygelse som handlar om skolans förutsättningar, metoder och mål. Alla skolor välkomnar alla elever, men det är inte säkert att vem som helst trivs på vilken skola som helst. För den enskilda eleven kan det vara helt avgörande att få arbeta på ett sätt som man trivs med och att få möta utmaningar på ett sätt som passar ens personlighet. Det faktum att det finns tydliga skillnader, och att det spelar roll vad man väljer, är ett starkt bevis för att det fria skolvalet har lyckats.

Resultaten, uttryckt som betyg på nationella prov, genomsnittliga meritvärden och behörighet till vidare studier är generellt bättre i fristående skolor, särskilt i grundskolan. Exempelvis hade eleverna på fristående grundskolor ett genomsnittligt meritvärde på 229,5, medan det genomsnittliga meritvärdet för eleverna på kommunala skolor var 210,6. På gymnasienivå är skillnaderna mindre, men även där har friskolorna bättre resultat, till exempel när det gäller andelen elever som fullföljer sin utbildning.

Möjligheten att göra vinst inom skolans område fortsätter trots detta att ifrågasättas, och även om det mesta – i de flesta företag hela – överskottet återinvesteras i verksamheten, förekommer misstanken att strävan efter göra vinst kan leda till sämre kvalitet.

Både kunskapsresultaten och olika undersökningar om inflytande, trygghet och trivsel bland elever, föräldrar och anställda visar tydligt att det inte finns något sådant samband. Men så länge misstanken finns kvar behöver friskoleföretagen fortsätta sträva efter ännu större öppenhet när det gäller metoder och resultat. Ökad insyn och möjlighet att jämföra skolors kvalitet är också något som efterfrågas av medlemmarna i Friskolornas riksförbund.

Vi vet att våra elever trivs i skolan och uppskattar den utbildning de får. Men det innebär inte att vi är nöjda. För att kunna fortsätta att utvecklas och bli ännu bättre är det viktigt att själv vara medveten om sina styrkor och svagheter, och ha en plan för hur man ska komma vidare.

Därför är det viktigt att vi fortsätter att diskutera kvaliteten i skolan och uppmärksammar goda exempel som därmed får chansen att spridas till fler.

Gunvor Engström (8 artiklar)
http://landshovdingen.blekinge.se/

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/45861

12 kommentarer I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Visst, ta och kolla upp vad Arbetsmilkjöverket har att anföra om en Waldorfskola och de mycket allvarliga säkerhetsbristerna där!

Permalänk | Anmäl #1 Joakim Steneberg, 2012-07-06, 08:40

Jonas Vlachos sammanfattar vad han sagt på en konferens om friskolor 1- dec 2011:

" I korthet sa jag att endast en förhärdad planekonom kan tro att det går att detaljreglera fram kvalitet i skolan, men detaljreglering är vad man får när skolan drivs av huvudmän vars motiv finansiären har anledning att misstro. "

Och längre ner:

"Min slutsats är att det är problematiskt att släppa in icke-kvalitetsmotiverade huvudmän i skolan och att detta kommer att leda till precis den typ av detaljreglering vi nu ser: lärarlegitimation, krav på skolledare, lag om skolbibliotek, lag om särskilt stöd, ökad användning av nationella prov, mer detaljerade kursplaner, lag om individuella utvecklingsplaner, inskränkning av möjligheterna att ge estetiska kurser osv. Man kan tycka vad man vill om dessa regler men utgångspunkten, bland annat för friskolereformen, var att det inte gick att detaljreglera fram kvalitet i skolan."

Källa: http://ekonomistas.se/2011/12/01/rapport-fran-en-sns-konferens-om-frisko...

Permalänk | Anmäl #2 Doktor Eleph@nt, 2012-07-06, 09:00

Varför gör man vinst på skolan? Varför betalar riskkapitalbolag jättebelopp för skolor? Varför är kvalitén bättre i friskolor i genomsnitt?

Svaret på alla tre fågorna bör rimligen vara att den offentliga skolan kan rationaliseras genom mindre byråkrati och bättre pedagogik.

På samma sätt som i annan affärsverksamhet är rationaliseringspotential en möjlighet att tjäna pengar. Svårare är det inte. Mångfald genererar nytänkande.

Permalänk | Anmäl #3 P Åke Jansson, 2012-07-06, 09:39

Med tanke på skillnaden i elevunderlag mot kommunala skolor så borde era resultat ligga 30% högre inte 10% högre.

Permalänk | Anmäl #4 Anders Olsson, 2012-07-06, 10:30

Ja, utvecklingen i skolan är fruktansvärt framgångsrik de senaste 20 åren. Mer sån politik och Sverige blir en sönderkrigad soptipp.

Permalänk | Anmäl #5 Bo T, 2012-07-06, 10:35

Man frågar sig direkt...

vad är det för fel på regeringen, som inte själva kan skapa skolor
som består av öppenhet och kvalitet, och där vinsten återförs till
verksamheten?

Vad har vi skattebetalare för glädje av att se skattepengar gå rakt
ner i fickorna på riskkapitalister i skatteparadisen?

Permalänk | Anmäl #6 per svensson, 2012-07-06, 12:01

Nja, att dra alla friskolor över en kam låter sig inte göras i brådrasket. Eller tar Gunvor även ansvar för vad som kolporteras i de muslimska friskolorna? Och Gunvor hävdar att dessa "står för öppenhet och kvalitet" bör nog någon få äta upp sin hatt.

Senast i Norrköping häromveckan slog skolverket larm för att den muslismka friskolan var så undermålig att tillståndet kunde komma att dras in. Eller försvarar du även sådana skolor, Gunvor?

Permalänk | Anmäl #8 Cavatus Carlson, 2012-07-06, 14:12

"Åtta av skolorna följer inte lagen när det gäller betygssättning enligt Skolinspektionen. Elva av skolorna ger inte elever särskilt stöd som de har rätt till.
Samtliga brister på en eller flera punkter när det gäller kvalitetsarbete och rektorns sätt att leda och säkerställa undervisningskvaliten.
SVT:s granskning av rapporterna visar att det finns skolor och program i John Bauerkoncernen där mellan 40 och 50 procent av eleverna inte får godkänt i matematik B.

På flera av skolorna får 30 procent av eleverna inte behörighet till högskola."

Bra reklam för friskolor, Gunvor?

Permalänk | Anmäl #9 Gun Svahn, 2012-07-06, 15:51

Bra propaganda artikel, vi behöver alla hjärntvättas i hur bra allting fungerar i Sverige, speciellt dagen efter en muslimsk friskola tvingat stänga pga misskötsel.

Keep upp the good work, så att det skatteplundrade svenska folket kan fortsätta sova.

Permalänk | Anmäl #10 Johnny Andersson, 2012-07-06, 16:58

Ett ställningstagande kanske inte ska grundas på anekdoter. Dåliga skolor och skolresultat finns på båda sidorna.

I genomsnitt presterar friskolorna enligt de utvärderingar som gjorts lika bra eller bättre än de kommunala. Och de gör detta med samma resurstilldelning som de offentligt drivna skolorna. Det är väl det väsentliga.

Om de kan göra detta och samtidigt få avkastning på kapitalet de satsat så är väl de OK.

Permalänk | Anmäl #11 P Åke Jansson, 2012-07-06, 21:26

Och religiösa friskolor?? Sorglig läsning när man läser Skolinspektionens rapport om den muslimska friskolan som tvangs stänga precis. Religiösa friskolor leder enkom till bibehållen alternativt ökad segregering.

Permalänk | Anmäl #12 Ingemar Hof, 2012-07-06, 21:54

Al Huda är ett alldeles fantastiskt exempel på hur det går, när man släpper alla krav på objektivitet. Och det tycker Du är bra Gunvor...?

Om Er lobbyism består av denna klass av intellektualitet och förnekelse av verkligheten, så undrar jag:

"Vem försöker Ni lura?"

Permalänk | Anmäl #13 Kristian Grönqvist, 2012-07-09, 17:05

Kommentarsfältet är stängt på denna artikel.