FN:s nya ramverk för försäkringsbolag är problematiskt

Vid den stora FN-konferensen Rio+20 nyligen lanserades ett internationellt ramverk för hållbara försäkringar. Arbetet med att ta fram det har letts av UNEP, i samarbete med en rad internationella försäkringsbolag, från Norden bland annat Storebrand/SPP och Folksam. Initiativet är mycket välkommet, eftersom försäkringsbolag generellt har lågt förtroende, men också därför att försäkringssystem är extremt viktiga för ett hållbart samhälle.

Likafullt är ramverket mer problematiskt än lovande.

Ett hållbart samhälle handlar om trygghet, långsiktig trygghet. Det handlar om att skapa trygghet för kommande generationer likaväl som för dagens samhällsmedborgare. Att bidra till att skapa finansiell trygghet är också försäkringsbolagens uppgift, så försäkringar handlar i någon mening verkligen om att skapa en hållbar utveckling. Om försäkringsbolagen redan bidrar till finansiell trygghet, då är väl allt frid och fröjd? Varför behövs det ett ramverk? Och varför har försäkringsbolagen så lågt förtroende?

Låt mig beskriva fem perspektiv på utmaningarna där det nya ramverket tyvärr kommer till korta.

1. Inkluderande snarare än exkluderande

Försäkringar handlar om att vi gemensamt kan skapa ett vänligare samhälle genom att dela på risker. Om ett av tusen hus brinner upp eller skadas på annat sätt, så är kostnaden liten för oss att dela på. Alla betalar en tusendel, och det räcker för att täcka skadan. Inkluderande, kollektivt ansvar är alltså grunden. Hur ”inkluderande” är då utvecklingen av försäkringar? Har du märkt att du får betala högre premie på hemförsäkringen om din bostad ligger i ett riskområde? Eller att sjukförsäkringen inte täcker ditt barn med handikapp? Eller att utförsåkning räknas som ”extremsport” och att uppkomna skador och handikapp därför inte ersätts?

Försäkringsbolagen som skall hjälpa oss att dela på risker, vill helst inte dela några risker alls. Försäkringsbolagen tjänar mest pengar på att försäkra människor och verksamheter som inte har några risker alls. Vilka löper störst risk, av olika slag? Jo, det gör förstås samhällets svagaste. Större risk att bli sjuka, större risk för inbrott, större risk att bli arbetslösa och så vidare. Om försäkringsbolagens affärsmodell driver dem att undvika de risker som vi som samhälle vill försäkra våra medborgare emot, då har vi ett problem. Försäkringsbolagen lägger mycket möda på att förutse och räkna på alla risker ned på individnivå, och se till att allt är betalt i förväg. Men om var och en skall betala ”i förväg” för precis det som riskerar att drabba en, då har den ursprungliga försäkringsidén havererat.

2. Försäkringsbedrägerier

Försäkring handlar som sagt om kollektivt delad risk. Vi delar på kostnaderna. Detta kräver i grunden en solidarisk inställning från försäkringstagarna. Även om du har lite högre risk än jag inom något område, så delar jag gärna försäkring med dig. Det som undergräver den solidariska tanken mer än annat, det är om jag inte litar på de medförsäkrade. Om jag tror att de kommer att försöka utnyttja försäkringen för att vinna ekonomiska fördelar. Detta är vad försäkringsbedrägerier handlar om. Solidariteten mellan försäkringstagarna är borta och enskilda försäkringstagare försöker profitera på de andra och på försäkringsbolaget. Detta påverkas förstås också om den enskilde känner att försäkringsbolaget skapar oskäliga vinster från de betalda premierna. Detta driver i sin tur försäkringsbolagen till strategin enligt ovan, där man undviker risk. En ond cirkel.

3. Ansvarsfull hantering av andras pengar

Försäkringsbolag är en del av den finansiella sektorn. Bolagen hanterar stora finansiella tillgångar som skall bidra till ett tryggare samhälle framöver. Merparten av försäkringsinvesteringar är långsiktiga, vi vill ju känna oss trygga i livets alla skeden, inte bara nästa vecka. Det betyder att de finansiella placeringarna av pengarna måste följa höga hållbarhetskrav. Investeringarna skall bidra till ett långsiktigt tryggare samhälle, med avseende på såväl miljöfrågor som sociala och ekonomiska perspektiv. Annars underminerar ju investeringarna själva grunden till att de finns. Det finns redan ett FN-ramverk för hållbara investeringar, Principles for Responsible Investments, PRI. Många försäkringsbolag använder sig redan av detta ramverk. Det nya ramverket för försäkringar adderar väldigt lite i denna riktning, och även PRI är så pass löst skrivet att många försäkringsbolag till exempel investerar i oljebolag utan att tveka.

4. Långsiktigt samhällsbyggande och lägre risker

Försäkringsbolagen mår bäst när riskerna är låga. Men riskerna kan bli låga med två fundamentalt olika tillvägagångssätt för försäkringsbolagen. Det ena sättet är att undvika kunder med risker, eller att friskriva sig från dem som jag diskuterat ovan. Det skapar ett tudelat samhälle och lägre trygghet. Det andra sättet är att arbeta för att riskerna i samhället skall minska generellt. Till exempel genom att arbeta för trafiksäkerhet som Folksam gör väldigt aktivt, att arbeta med integrationsfrågor som SPP gör eller med klimatfrågor som If. Det vore väl rimligt att det nya ramverket tydligt pekade ut denna strategi för att minska riskerna? Men icke.

5. Ledningens ansvar

Ett annat perspektiv som är viktigt är att hållbar utveckling i hög grad handlar om ledarskap. Ett ledarskap som är visionärt och kan ta sig an utmaningarna på ett seriöst sätt, men också ett i grunden etiskt ledarskap, eftersom en sund etik är en hörnsten för hållbar utveckling, likaväl som det är grundläggande för att vi som medborgare skall ha förtroende för de stora försäkringsbolagen. Ett perspektiv på etiskt affärsmannaskap är rimliga ersättningsnivåer för ledningen. Det är ju försäkringstagarnas kapital man förvaltar och osunda ersättningsnivåer är inte acceptabelt. Tyvärr har vi sett både stötande ersättningsnivåer, korruption och synnerligen ovarsamma affärer med försäkringstagarnas kapital i försäkringsbranschen under senare år. Bottenrekordet utgörs av skandalerna i Skandia för några år sedan. Hur är då ledningens ansvar uttryckt i det nya FN-ramverket? Skall man vara krass kan man säga att den lilla detaljen har man glömt bort bland alla vackra ord.

Detta är bara några aspekter på ett sällsynt fluffigt ramverk som skall göra försäkringsbranschen mera hållbar. Bättre kan ni!