Elbilen

Kjell Jansson och Henrik Wingfors

Elbilen behöver blocköverskridande överenskommelser

Svensk Energi: Det är viktigt att de politiska målen ligger fast och därför uppmanar vi regeringen att söka ett brett stöd för frågan hos oppositionen. Då vågar aktörerna satsa på de klimatsmarta alternativen.


Om författaren

 

Kjell Jansson är verkställande direktör på Svensk Energi.                    

Henrik Wingfors är ansvarig för elfordon på Svensk Energi.

 

Den svenska energibranschen behövde ungefär 30 år för att ställa om till klimatneutral energiproduktion. Det skedde genom att biobränslen ersatte olja och kol i fjärrvärmeproduktionen, satsningar på kärnkraft och vattenkraft. Dessa förändringar har fortsatt genom stora satsningar på förnybar elproduktion framför allt biokraftvärme och vindkraft. Endast små mängder fossila bränslen återstår och merparten av dessa i transportsektorn.

Sveriges stora återstående utmaning är således transportsektorns klimatutsläpp, där vi har över 90 procent fossil energi. Allianspartierna antog för tre år sedan ett ambitiöst mål för transportsektorn; att Sverige år 2030 ska ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen. Sedan dess har marknadens aktörer väntat på inte bara definitionen av målen utan också åtgärderna i samlad strategi. Det är hög tid att omsätta ambitionen i konkreta åtgärder. Att köra på el är ett av flera klimatsmarta alternativ för att nå målet. Andra sätt kan vara att använda biobränslen.

Om fossiloberoende fordonsflotta är ett skarpt mål är det sannolikt rätt ambitiöst. Vi skriver ”sannolikt” eftersom vi inte vet och företrädare för regeringen har sedan det presenterats givit varierande besked om den exakta innebörden. Det senaste halvåret har IT- och energiminister Anna-Karin Hatt utlovat en utredning men vi har inte sett den ännu. Vi föreställer oss att det behövs en samlad strategi som brett tar sig an transportsektorn.

Fossilberoendet i transportsektorn kommer inte att lösa sig av sig självt. År 2030 kan Sverige förväntas ha ca 10 miljoner invånare och trafikarbetet beräknas öka med 10 procent. Om man undantar utrikes transporter (på vilka krav ställs internationellt), men inkluderar arbetsmaskiner i avgränsningen av transportsektorn, så kommer 90 procent av bränslena fortfarande att vara fossila år 2030. Bättre än så förväntas det inte bli med dagens styrmedel.

Svensk Energi gör bedömningen att Sverige har goda förutsättningar att erbjuda klimatsmarta bränslealternativ. Vi har redan ett elsystem med låga utsläpp av koldioxid och goda förutsättningar att utveckla hållbara alternativ till fossila bränslen, inte minst biogas och etanol.

Men det som kan göra en avgörande skillnad är en samlad strategi med åtgärder under följande rubriker: minskade transportbehov, överflyttning, effektivisering och drivmedelsbyten. Åtgärder bör prioriteras och utvärderas efter hur väl de minskar koldioxidutsläppen. En långsiktig bana för koldioxidskatt i transportsektorn bör fastställas.

Exempel på åtgärder som minskar transportbehoven är stadsplanering och bättre logistik. Att fler människor går, cyklar och åker kollektivt är exempel på överflyttning från fossilt baserade transporter. En attraktiv och väl fungerande kollektivtrafik inkluderar ökade satsningar på lokal, regional och nationell nivå. Det är inte bara snabbtåg som behöver övervägas, utan även åtgärder för att bygga bort flaskhalsar, drift och underhåll av existerande järnvägsnät.

En ökad andel eldrift i transportsektorn innebär en effektivare energianvändning.  Där är vi alla beroende av en teknisk utveckling. Men fordonsparkens sammansättning kan redan nu påverkas enligt det franska systemet med en s.k. bonus-malus, ett system som straffar bränsletunga bilar och gynnar bränslesnåla. Det kommer inte att räcka med en supermiljöbilspremie för att få ut de första 5000 bilarna på marknaden, för att ställa om fordonsparken i rätt riktning. Eftersom personbilarnas utsläppskrav sätts på EU-nivå, bör Sverige vara aktivt där för att öka takten.

Minskade koldioxidutsläpp kan också åstadkommas med byte till alternativa bränslen. Här är tillgången till råvaran en trång sektor och det krävs satsningar i fråga om statligt stöd för att pröva teknik, bygga demonstrationsanläggningar. Det är lätt att inse att konkurrensen om bioråvaran hårdnar om den skulle efterfrågas i större omfattning som råvara till fordonsbränslen. Här finns det målkonflikter att lösa. Redan nu kan dock ett mål om 25 procent förnybart i transportsektorn år 2020 övervägas. Redan 2012 når Sverige nämligen målet om 10 procent år 2020.

Åtgärderna ovan ger en bild av storleken på utmaningen men inte alla svaren. Hur vi ska nå målet och för att skapa långsiktiga, stabila förutsättningar för samhällets aktörer, måste ske i samverkan med berörda aktörer och med bred politisk uppbackning. Inte minst är det viktigt att förankra brett förändringarna hos allmänheten.

I samtalen vi haft med svensk fordonsindustri, biobränsleproducenter, företrädare för centrala myndigheter och forskare, framgår att det finns en stor samsyn kring utmaningen vad målet innebär och vilka åtgärder som behöver övervägas.

För att skapa långsiktighet, är det viktigt att de politiska målen ligger fast och därför uppmanar vi regeringen att söka ett brett stöd för frågan hos oppositionen. Då vågar aktörerna satsa på de klimatsmarta alternativen.





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/45824

14 kommentarer I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Satsning på och ordentligt underhåll av spårtrafiken är bra, den är ganska energieffektiv.

Satsning på biobränsle som etanol och energiskog o.dyl, är väl däremot inte så miljövänligt. Det krävs mycket mark och tillgången blir ändå begränsad. Men avfallsförbränning för fjärrvärme är nog bra och det har vi redan på många ställen.

Vad gäller bilar och mobila maskiner tror jag mer på vätgasbilar än elbilar. Argument: Se diskussionen till
http://www.newsmill.se/artikel/2012/06/27/s-kickstartar-vi-elbilsmarknaden
#8 ff
Många företag och länder satsar redan på vätgasbilar och tankstationer byggs över hela Europa och andra kontinenter. De verkar enklare, behöver inte så mcket av de sällsynta jordmetaller till batterierna och bilarna klarar långsträckor fint.

Permalänk | Anmäl #1 Ina Höst, 2012-07-04, 11:04

Googla på vätgasmotor. Det finns mängder av artiklar om det. Forskningen har kommit väldigt långt och har finansierats av EU och USA, flera företag har utvecklat effektiva motorer som inte kostar mer än en vanlig dieselmotor och tankningen är lika enkel och snabb.

Permalänk | Anmäl #2 Ina Höst, 2012-07-04, 11:18

Jo det är klart att det behövs en blocköverskridande lösning för elbilen för på egna ben kommer den aldrig att kunna stå. Det är och förblir svårt att övertala människor att köpa en bil med 25 km aktionsradie.

Jag tror att det vore bättre om vi helt enkelt förbjöd människor att bo på landet. Lantisarna är ju de verkliga miljöskurkarna, de kör bil och har sig. Annat är det i Stockholm. Där finner man den verkligt klimaträtta livsstilen med folk som röstar på miljöpartiet och äter rätt sorts mat och åker tunnelbana.

Permalänk | Anmäl #3 Kurt Myrhagen, 2012-07-04, 11:20

Så länge batterierna är som de är förblir elbilen en utopi.

Permalänk | Anmäl #4 Tage Andersson, 2012-07-04, 13:53

Den fossila energi som det är lönsamt att utvinna kommer att utvinnas, förr eller senare. Det enda som kan förhindra att de fossila bränslena utvinns ur jordskorpan är att den flödande energin blir billigare än den fossila.

Offentliga medel bör satsas på energiforskning och stöd till demonstrationsanläggningar, resten tar marknaden hand om på ett bättre sätt än politiker och byråkrater. Det löpande stödet till vindkraft hade gjort mycket bättre nytta om det istället hade gått till energiforskning.

Permalänk | Anmäl #5 Göran Fredriksson, 2012-07-04, 21:36

"Blocköverskridande överenskommelser" = "ge oss mera subventioner"

Permalänk | Anmäl #6 Christopher Lejeune, 2012-07-05, 06:48

Jag tänker citera Christer Ljungberg, trafik- och samhällsplanerar samt VD för Trivector. Så att någon som faktiskt har koll på riktigt kommer till tals:

"Vi kommer att behöva ny teknik, som elektriska fordon. Men de är inte problemfria. Och om man tar med hela livscykeln på sådana fordon, kan koldioxidutsläppen bli lika stora som från fossildrivna bilar. Batteritillverkningen svarar nämligen för en stor del av elbilarnas utsläpp av koldioxid. Och om man laddar dem med kolkraftsel blir ekvationen ännu sämre. Sen tillkommer naturligvis alla andra icke önskvärda konsekvenser av biltrafik, som är oberoende av bränsle: resursförbrukning, ytanspråk, trängsel, olyckor osv. Alla sådana konsekvenser som kan hanteras med mobility management."

http://ljungbergsblogg.blogspot.se/2012/06/sitter-pa-taget-fran-frankfur...

Permalänk | Anmäl #7 Johannes Westlund, 2012-07-05, 10:01

Detta leder mig att fundera på om vi behöver "blocköverskridande överenskommelser" (= subventioner) för bilism alls. Det vore mycket bättre att exempelvis satsa på att öka resandet med cykel. Den behöver inte subventioneras. Den är i sig självt samhällsekonomisk lönsam. Ett räknexempel (http://www.movea.se/CYKEL%20CBA%20-%20NV5456.PDF) från Linköping visar att den samhällsekonomiska nyttan med en viss cykelväg uppgick till 7 gånger investeringskostnad och driftkostnad. Detta bör ställas mot förbifarten i Stockholm som beräknas bli en stor och dyr förlustaffär rent ekonomiskt. Den är ingenting annat än ännu en i raden av samhällets bilsubventioner. Förbudet att bygga hus utan väl tilltagna bilparkeringar är en annan bilfrämjande åtgärd som redan finns på plats som enligt byggsektorn själva driver på byggandet av otäta samhällen som tvingar fram ett bilberoende. Mycket få parkeringsplatser går runt rent ekonomiskt av taxorna, ingen står sig ekonomiskt mot annan verksamhet. Inte ens Nordstans parkeringhus drar in tillräckligt per kvadratmeter för att på marknadsmässiga villkor konkurrera med affärsverksamheten som frodas i fastigheterna runt om. Vidare har vi skattesubventioner för resor till jobbet om dessa blir över en viss summa pengar, som man i stort sett bara når om man bilpendlar. Man får alltså pengar baserat på hur mycket man förstör miljön. I Danmark är ett liknande avdrag utformat så att man får dra av ett schablonbelopp oberoende kostnad baserat på antal kilometer man pendlar. Detta gynnar kostnadseffektiva (vilket oftast är samma sak som miljövänliga) transporter.

Bilsubventioner finns redan. Vi behöver inte främja någon bilism mer, snarare mindre. Supermiljöbilsubventionerna exempelvis är skrattretande. Det finns ingenting som heter "miljöbil", det är ingenting annat än ren och skär greenwash. Bilen är en miljöbov på många sätt oavsett om den drivs på el eller på olja. Trafikmiljön blir osäkrare, ljudmiljön blir bullrigare, trängseln ökar och utsläppen förflyttas tydligen inte sällan bara till ett annat steg i livscykeln. Vad är vunnet på det?

Bilen marknadsförs rätt ofta som en frihetsmaskin. Med bilen kan man åka vart man vill, och så vidare. I verkligheten åker vi inte vart vi vill, vi åker till ICA-Maxi och hem igen. Oftast en resa på under 5km. När vi åker dit bidrar vi till att göra trafiken så osäker att föräldrar inte längre vågar låta sina barn ta sig själva till skolan utan hellre skjutsar dem (vilket är det största säkerhetsproblemet runt skolor enligt rektorer). Vi bidrar till att göra trafiken så osäker att barn idag hänvisas till onaturlig inaktivitet framför datorskärmar istället för att få vara ute och uppleva världen och umgås i verkligheten med kompisar. Vi bidrar också till att omkring 2500 personer dör i förtid på grund av förorenad luft, buller och direkta trafikolyckor. Vad är friheten i det?

http://minvision.blogg.se/2012/july/hor-bilen-hemma-bland-manniskor-alls...

http://minvision.blogg.se/2012/march/bilsamhallets-konsekvens.html

http://www.ecoprofile.se/thread-1770-Bilister_skrammer_bort_fotgangare_och_cyklister._Nu_ar_det_bevisat!.html

Permalänk | Anmäl #8 Johannes Westlund, 2012-07-05, 10:50

Kan det vara så att starka lobbygrupper motarbetar vätgas bilar?
Tekniken finns redan, men får inget genomslag.
Olje och elproducenter tjänar stora pengar och är naturligtvis inte intresserade av konkurrens.

Permalänk | Anmäl #9 JEKJEK, 2012-07-06, 09:15

#8.

Cykel är förstås ett utmärkt fortskaffningsmedel på alla sätt och ckelvägar byggs hela tiden. Men cykeln passar ju inte alla och alltid, vi behöver bilen också. Då tror jag mer på vätgasbilen än elbilen och håller med #9. Sen kan man bygga ut alternativ till bilen som spårtrafik, videokonferencer som minskar resandet o.a.

Angående Förbifart Stockholm skrev jag på en namnlista mot planerna. Då skulle det bli en bro från Färkngsö till Kaananbadet och motorväg genom Grimstaskogen. Grimstaskogen är Stockholms största skogsområde och när man kommer in i den upplever man tystnaden där från allt trafikbuller. Många plockar svamp och bär där eftersom föroreningarna inte är så stora. Kaanan är en fullt utrustad badplats och är unik där det ligger i Grimstaskogen och en bra bit från bebyggelsen, det är en oas i Stockholm. Nu har det åtminstone bestämts att motorvägen ska grävas ner under vattnet och Grimstaskogen. Men jag undrar fortfarande om man övervägt utbyggnad av bilfärjeförbindelsen mellan Stockholms söder och nordväst som kunde avlasta trafiken och göra Förbifart Stockholm mindre nödvändig. Bilfärjor är ju kollektivtrafik och sträckan sjövägen är mycket kortare än landvägen vilket skulle spara enrgi och minska miljöpåverkan.

Permalänk | Anmäl #10 Ina Höst, 2012-07-07, 22:54

# 10 Ina Höst, en snabb koll på wikipedia visar att vätgas har många bekymmer kvar från allt från produktion via lagring till användning i bilar, så det låter konstigt att påstå att det är klart för produktion.

Det är inte så att en teknik som uppfyller 168 av 169 absoluta krav kan användas, det blir bara löjligt när ni gång på gång hänvisar till ofärdig teknik till att lösa ett verklgt problem.

Permalänk | Anmäl #11 Anders Olsson, 2012-07-10, 03:15

#11, jag vet inte om jag sagt att vätgasbilen är helt klar för produktion, det finns säkert prolem kvar att lösa med motor och drivmedelframställning och den är väldigt dyr än så länge. Men det verkar vara färre problem kvar att lösa än med elbilen. Också på Chalmers forskas det på vätgasbilen Den fungerar ju rent praktiskt långa sträckor och det finns tankstationer på många ställen. Två vätgasbilar har iaf. körts genom hela Europa från Oslo till Monte Carlo på 5 dygn utan problem. Det klarar inte en elbil. Om jag inte minns fel har BMV har producerat 100 st. vätgasbilar redan.

Permalänk | Anmäl #12 Ina Höst, 2012-07-10, 10:43

Ett sätt att slippa dyra, tunga batterier, är att elektrifiera motorvägar och huvudleder. Om även lastbilar och bussar ska kunna köras på el, krävs detta i alla fall. Batterfidrift ger ingenting på stora, tunga fordon. Om vägarna är elektrifierade, kan bilarna ha både en liten förbränningsmotor + tank, och en liten, lätt, kompakt elmotor. En sådan bil kan köras överallt. En till fyra batterier i bilen skulle klara
av byten från elektrifierad till ej elektriferad vägsträcka på några mil.
På en elektrifierad sträcka kan batterierna laddas upp, förutom att bilen drivs. Läs artikeln om el-lastbil här pånewsmill.

Permalänk | Anmäl #13 Andreas Eklund, 2012-07-25, 02:04

jA, och el-lastbilen samt el-bussen och den teknik man väljer och installerar, kräver blocköverskridande, långsiktigt samförstånd hur man ska göra. Investeringarna, som blir stora, och skapar mycket jobb i lågkonjunktur, och som kan sänka Sveriges kostnader för import av dyr råolja, som blir allt dyrare, kräver finansiering av såväl stat, kommuner och ladsting, som av privata företag + investerare och banker. Det blir högre investeringar, men betydligt billigare drift, om man elektriferar vägarna, och det blir standard att fordon har utrustning för att ta el från elkällan (luftledning eller el i ränna i vägen) och att de även har en förbränningsmotor. Det tar lång tid / blir dyrt att elektrifiera alla vägar överallt. Men den mesta driften av fordon sker på huvudleder. Läs artikeln om el-lastbil på newsmill också.

Permalänk | Anmäl #14 Andreas Eklund, 2012-07-25, 02:37

Kommentarsfältet är stängt på denna artikel.



annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill till TV4 News

 Nyhetsbolaget, som bla producerar Nyheterna i TV4 och TV4 News tar över Newsmill. För våra ...

annons:
annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Newsmill är en del av TV4-gruppen.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill till TV4 News

 Nyhetsbolaget, som bla producerar Nyheterna i TV4 och TV4 News tar över Newsmill. För våra ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.