Forskarna måste sprida sina resultat

Riksrevisionen efterlyser mer forskning kring spelberoende efter granskning av Svenska spel. Men den finns redan idag. Frågan är snarare hur forskningsresultaten ska göras tillgängliga för allmänheten. Detta är en angelägen utmaning för såväl forskarna som forskningens uppdragsgivare och finansiärer.

I samma stund som man beslutar om studier och uppdrag, så bör man ställa sig frågan: Resultat – för vem? Och hur når vi ut med resultaten till målgrupperna?

Det borde vara lika självklart att tilldela medel för att sprida resultaten som för att samla in dem.

Resultat är ett honnörsord inom forskningsvärlden. Hypoteser, variabler, statistik och analyser ska, förhoppningsvis, leda fram till resultat.

Varje forskare är medveten om resultatens värde. Men det räcker inte längre att presentera arbetet i avhandlingar, rapporter eller utredningar, och det får aldrig vara slutmålet. Man måste nå publiken, allmänheten.

Idag krävs också att man kan förmedla resultaten tillbaka till dem som har deltagit i studierna. Forskningen får allt svårare att rekrytera deltagare och det finns en mättnad över alla undersökningar som försvinner ner i ett svart hål. Då gäller det att fånga upp det stora intresse som trots allt finns för att få veta hur undersökningarna har genomförts och vad ”min” lilla pusselbit har bidragit till.

Inom till exempel missbruks- och beroendeforskningen pågår för närvarande forskning om forskning; vilka metoder är bäst att använda om man vill mäta missbruk i befolkningen, och fånga upp möjligheten för alla att kunna delta? Får man olika deltagare eller svar beroende på vilken metod man använder när man frågar? Studien visar att för att få en representativ grupp av befolkningen så ger telefonintervjuer tillsammans med diagnostiska instrument bäst resultat, jämfört med till exempel enkäter.   

Forskningen måste hitta sin tillgängliga sida, om det så är en Facebook-sida eller torgmöten på stan. Genom större öppenhet så kan forskningen också minska sitt indirekta beroende av uppdragsgivarna. Man får en större arena att agera på och skattebetalarna får en bättre insyn.

Ett område där det har satsats på forskning de senaste åren är just spelberoende. Ändå fortsätter man att ropa efter ”mer forskning”, som riskerar att bli ett självändamål istället för en angelägenhet för allmänheten.   

Budskapet från forskarna borde vara tydligare i debatten: det här vet vi och det här kan man göra något åt. Idag vet vi till exempel att det finns behandlingsmetoder som fungerar mot spelberoende.

Det vore även intressant att höra hur Svenska Spels forskningsråd arbetar med att berätta om spelberoendeproblematiken i debatten.

Det finns inga formella hinder att man försöker skapa kreativa lösningar på hur man ska kommunicera resultat, eller med deltagarna, så länge det kan motiveras i en etikansökan.

Jag är övertygad om att forskningen kan göra sina resultat mer tillgängliga och angelägna genom ett tydligt fokus på användarnyttan. Med stöd från uppdragsgivare som ger anslag till det.

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/45815

2 kommentarer I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Kan du ge referens till studien "Studien visar att för att få en representativ grupp av befolkningen så ger telefonintervjuer tillsammans med diagnostiska instrument bäst resultat, jämfört med till exempel enkäter. "?

Permalänk | Anmäl #1 Pelle P, 2012-07-05, 17:42

Hei,
nå har jeg lest hele artikkelen din. Meget interessant! Passer best til min datter som skriver doktorarbeid om TIK = teknologi-Inovasjon-kultur hvis innhold hun nesten ikke kan formidle til sine foreldre, og i hvert fall ikke til andre, hva hun holder på med. Det belyser jo at det gjøres mye forskning, men en vanlig medborger får lite nytte av den.

Permalänk | Anmäl #2 Friedel Nykamp, 2012-07-15, 21:35

Kommentarsfältet är stängt på denna artikel.