Svenska lärarlöner suger – även i ett europeiskt perspektiv

Även andra akademikeryrken (så gott som alla) visar stora differenser med lönenivån i Tyskland. Detta är alltså inte på något sätt något specifikt för läraryrket.

Samma sak gäller att lönerna är sammanpressade. Det har ju varit en medveten politik från de styrande partierna i Sverige under lång tid att lönespridningen ska vara liten. Det är bara att kolla på vilka rubriker som uppstår så fort något på något sätt kan visa att lönespridningen ökar.

Men, va? Vad falls?! Tillåter vi fortfarande att lärare berikar sig på skattebetalarnas bekostnad? Jag trodde vi skulle avskaffa dessa förhatliga vinsterna i välfärden? Vinstintresse hör ju inte hemma i skolan! (Eller...?)

För övrigt håller jag med #1 Paul Persson. De flesta akademiker i Sverige är underbetalda och de flesta andra yrkesgrupper är överbetalda som ett resultat av en röd ambition om att alla skulle ha det lika. Kolla bara på ingenjörslönerna. De är ett skämt i det här landet.

Alldeles för hög lön för att jobba 6h per dag 10 månader om året.

I de undersökta avtalen ligger minimilönerna mellan 12.790 kronor i månaden och 15.340 kronor i månaden för en 20-åring utan yrkesutbildning och yrkeserfarenhet.

Man kan tänka sig att en lärare som är duktig och har jobbat 15 år då bör ha ca 30 000 kr, dvs 1000 kr extra i året.

#2: "Men, va? Vad falls?! Tillåter vi fortfarande att lärare berikar sig på skattebetalarnas bekostnad? Jag trodde vi skulle avskaffa dessa förhatliga vinsterna i välfärden? Vinstintresse hör ju inte hemma i skolan! (Eller...?)"

I vanliga fall tycker jag att du har en del vettiga saker att säga, men det där är ju idiotiskt. Du blandar ihop vinstintresse med lön. Eller menar du att lärare skall jobba ideellt?

Så länge som lärarna inte klarar av (får eller kan) att förmedla kunskap så ska de inte ha fullt betalt heller, skolan i Sverige är ju kass vid jämförelse med andra länder. De lärare som bara klarar av att förmedla kunskap till tjejer (som verkar ske idag) ska ju bara ha halva lönen också.

#4 Brooke: Vinst och lön är två olika kostnader för anskaffande av resurser. Det förstnämda för finansiella sådana och det sistnämnda för humankapital. Vinsten är investerarens lön, som liksom läraren vill ha något ut av det som denne satsar, i det här fallet pengar (medan läraren satsar tid). Att vara emot vinst i välfärden är att kräva att investerare ska arbeta ideellt. Det är ju otänkbart att lärare ska arbeta ideellt. Varför skulle den enes vinstintresse vara bättre och mera rätt än den andres?

Sverige är av tradition arbetarens land. Det är finare att vara anställd än att äga. Den som bygger upp en verksamhet blir ständigt ifrågasatt, den som riskerar sina pengar för att realisera företagsidéer ses som girig när denne vill få betalt för sitt risktagande. Vi ifrågasätter inte att läraren vill ha betalt för sina tjänster, ingen ska ju behöva jobba gratis! (utom investerare då...)

Jag ber också om ursäkt för att jag går OT i utläggningen, men jag vill mena på att det måste finnas utrymme för replik.

Lärarlönerna borde helt enkelt vara så höga att skolan verkligen fungerade. Välutbildade personer väljer av naturliga skäl attraktivare yrken än läraryrket om lönen är låg och dessutom förmåner, som lov och förtroendearbetstid, inskränks.

Åtskilliga gånger under de senaste femton åren har det hävdats att det behövs fler ”vuxna” i skolan. ”Vuxna” har i regel inga ämneskunskaper och detta har man försökt kompensera med vad man kallar ”didaktik”. Ett exempel på ett didaktiskt påfund är att eleverna ska ”söka kunskap” tillsammans med den ”vuxne”. ”Vuxna” har inte fog för några högre löner och eventuella gediget utbildade lärare, i den mån sådana fortfarande existerar, bemöts med argumentet att skolan uppenbarligen fungerar precis lika bra med ”vuxna” istället. Vad som däremot händer på lång sikt är inte särskilt intressant ur politikersynpunkt.

Makthavare har inte förstått värdet av välutbildade lärare. Man betraktar gärna läraryrket som ”ett kall” och har synsättet att lärare helst bör arbeta ideellt. Sådant förekommer; se länkarna http://www.nada.kth.se/~henrik/Expressen2.pdf och http://www.nada.kth.se/~henrik/Expressen3.pdf.

Självfallet är det aktningsvärt när någon försöker hjälpa Sverige på traven, när vårt land faktiskt vanstyrs beträffande utbildningssektorn. Men samtidigt håller man ju vansinnigheterna under armarna.

Min och mina kollegors löner suger också, i ett europeiskt perspektiv.Vi är inte lärare, men universitets och högskoleutbildade. Vår lönenivå debatteras inte ständigt och jämt på olika insändarsidor, ty den anses vara en sak mellan arbetstagare och arbetsgivare.
Kunde det inte vara likadant med lärarlönerna?

Jag har inte läst jämförelsen som ligger till grund för artikeln. Tar den hänsyn till att lärarna i Sverige har förmånen av en extremt lång semester? Om den omvandlades till lön skulle väl lärarnas löner öka med ca 10% på en gång? Det blir väl ca 3000 mer i månaden för många lärare... Och om ingen hänsyn tagit till detta faller hela debattinläggets grund.

Lönespridningen är som Facket beskriver problemet. Och den ska baseras på kvalité, inte nödvändigtvis på antalet år inom yrket. Jag har letat men inte hittat någon yrkesgrupp som har bra lönespridning samtidigt som de är starkt fackligt anknutna. Läraryrket är inget undantag.

Gällande privatisering av skolan är det en helt egen diskussion. Vinsterna behöver ju inte gå till riskkapitalister utan duktiga och drivna rektorer/lärare som startar upp något eget. Då är det jämförbart med lön eftersom kommunal lön är alternativet.

Men det är väl få om ens några yrkesgrupper inom offentlig verksamhet som ligger bra till lönemässigt? Privata aktörer har nackdelar med sig, men de trycker i varje fall upp lönerna mer än vad kommunerna gör.

#6 Johannes Westlund

Väldigt bra skrivet exakt så är det.

#3
du kan inte mycket om läraryrket om du tror att lärare jobbar 6 timmar om dagen. En lärare arbetar normalt 42-45 timmar i veckan för att kunna få vara ledig lite längre på sommaren. Dock ingalunda 10 månaders arbete. En lärare slutar dagarna innan midsommar och om han/hon är ämneslärare börjar skolarbetet redan andra veckan i augusti dvs. som bäst har en lärare ledigt en och en halv sommarvecka längre än 5 veckors semester. Och den ledigheten samt ledigheten över jul är inarbetad.
När eleverna har oktober och februarilov, så jobbar lärarna oftast någon/några dagar. Utöver de 42-45 timmar som lärare normalt gör så sker en hel del övertid som aldrig betalas. Det är nödvändigt om eleverna skall kunna få sina skrivningar rättade.

En lärare kan sällan räkna med att få äta lunch utan avbrott och ledigheten efter jobbet är det få föräldrar som respekterar.
Så dröm vidare.

Otroligt dåligt språkbruk att tala om företeelser som "suger". Jag utgår från att Metta Fjelkner inte satt rubriken. Skärpning Newsmill, det är inte en 20-åring som skrivit artikeln utan tvärtom en representant för ett skrå vilket är tänkt att bibringa bildningsideal, inklusive ett gott språk.

Att inte Metta Fjelkner påtalat detta väcker en mängd trista funderingar. Jag undrar om brittiska lärarförbundets ordförande skulle känna sig "spot on" under motsvarande rubrikval.

Ja, de suger men felet är fackens som inte velat skilja på lärare med djupa ämneskunskaper och övriga. Speciellt problematiskt har det blivit att få studenter med begåvning för matematik och naturvetenskapliga ämnen att välja läraryrket i stället för att satsa på läkare eller civilingenjör. Vem vid sina sinnens fulla bruk tror att en student väljer att ta ett jobb med en lön som efter några år ligger 20-, 30-, 40-tusen eller mer under vad man kunnat få annars?
Alla tänkande människor förstår att kommunerna inte kan höja lönerna för hela lärarkollektivet. Se i stället till att höja för de grupper som ligger lägst i förhållande till vad deras ämneskunskaper och förmåga kan ge dem i ett annat yrke. Då kanske ni kan få något att hända men att hota med att vi saknar den här typen av lärare och att lönerna för hela kollektivet därför måste höjas med 10 000 kr är ju nonsens.

Metta: gör något istället för att försöka bilda opinion!
Du kommer inte att klara att bilda någon opinion i Sverige då allt för många lever i tron att lärare inte kan något och slipper arbeta.

Det enda som kommer att fungera är en riksstrejk som varar till kraven går igenom.

Antingen tar du tag i saker och ting eller så avgår du och ger din position till någon som är handlingskraftig och har vilja!

Själv valde jag att lämna dårhuset Sverige för att undervisa i Östasien. Hög lön, hög respekt och framförallt; elevernas föräldrar bryr sig och fostrar sina bar (i Sverige frodas idén att det är samhällets ansvar att fostra och "förvara" barn).

#5 Mats Karlsson,

Jag har erfarenhet av att undervisa i flera olika länder, bla i några östasiatiska skolor (och där levererar de resultat som heter duga).
Problemet med svensk skolas fria fall ner i ignoransens och okunskapens hål är eleverna och deras föräldrar.
Jag har aldrig varit i ett modernt och utvecklat land som har så lata och omotiverade elever. Föräldrarna måste också ta sitt ansvar men i Sverige behövs det inte eftersom det alltid "är samhällets fel/någon annans fel".

Nästan skrattretande att folk 2012 fortfarande tror att lärare inte jobbar "full" tid. Myten om lång semester och korta dagar sitter djupt. Skärpning!

Det är en vitt spridd uppfattning att lärare inte utför ett fullvärdigt arbete. I mitt bostadsområde har vi två dagar per år då de gemensamma anläggningarna ska ses över och repareras. Alla delägare i samfälligheten förväntas deltaga och utföra vissa arbetsuppgifter som att måla staket, rensa ogräs od. Som lärare blir jag ofta pikad med kommentarer om hur bra jag har det. Senast, för några veckor sedan, blev jag varnad med följande ord:
"Kungen har visst också arbetat en enda dag i hela sitt liv. Aktare vicken träningsvärk han fick efteråt! Ja' bara säger det, så du vet vad du har att vänta!"
Det var många som skrattade instämmande.

Att grannar anser att lärare inte arbetar kan jag ta med ro. Det är värre när politiker och tjänstemän som styr över skolan också har den uppfattningen. Som matematiklärare har jag kunnat konstatera att eleverna kan allt mindre matematik då de lämnar gymnasiet. Detta är en följd av att lärarnas ämneskunnande inte anses vara viktigt längre. Speciellt i matematik är det många "vuxna" utan någon ämnesutbildning alls som undervisar. Så blir det när de som bestämmer inte själva begriper någonting.

Om en vuxen människa som dessutom är eller företräder lärare använder ord som "suger" i en artikel som antagligen ska föreställa seriös och riktad till vuxna läsare, så kan jag inte ta vederbörande på allvar och "dissar" då skribenten. Det "rockar" helt enkelt inte "fett," även om jag beklagar att att lärare behöver känna sig "rövknullade" på det här viset med sina "sunkiga" löner. "Skämmigt" helt enkelt - om de nu kunde uttrycka sig på svenska.

Nu verkar det dock som om skribenterna inte ens rår över rubrikerna till sina egna artiklar - vilket för övrigt är en avgörande anledning till att jag själv avstår från att skriva artiklar.

Lärarförbundet har själv lagt grunden för låga löner då de har jobbat för att de minst betalda lärarna inte ska hänga efter de bästa. Det medför att de bästa har offrat sig. Vidare har de jobbat för att lärarna bara ska ha en arbetsgivare. Det är självklart att en arbetsgivare inte pressar upp lönerna.

Att jämföra högsta lönen sätter förvisso fingret på den låga lönespridningen i Sverige men den brukar ju ses som positiv och gäller dessutom inte bara läraryrket.

Jag tycker denna artikel från Lärarnas Riksförbund propagerar mer för större lönespridning än för generellt högre lön för lärarna, undrar om det ligger i medlemmarnas intresse.

Vad säger den europeiska statistiken om t.ex medianlön och arbetsvillkor för lärare? Det är väl mer intressant.

Civilingenjörer klagade i Teknisk tidskrift på de stora löneskillnaderna med Tyskland. Det var i mitten av 1800-talet. Samma argument återkommer än idag, särskilt i rötmånaden eller under Almedalsveckan då allt publiceras. Men vad bryr sig arbetsgivarna om det? Alla akademiker har bättre betalt i Tyskland.

Så länge som majoriteten av lärarna tycks hålla fast vid principen att lärarna ska höjas lika mycket och inte differentieras så lär de inte höjas mer än andra angelägna grupper. Jag tippar på goda grunder 2,6 %.
Förr eller senare blir tiden mogen för en ny organisation med nya högre krav och löner där lärarna anställs efter intresseanmälan eller ansökan.

Metta, det här styr ni ju i princip själva. Lönerna är i huvudsak marknadsstyrda, på arbetsmarknaden. Så länge lärare är beredda att sälja sitt arbete till dagens löner kommer de inte att höjas. Det finns ingen anledning för rektorer, vare sig de är kommunala eller i skolföretag, att betala mer än nödvändigt. Den dag lärare slutar sälja sig för dagens löner kommer de höjas. Så enkelt är det, det vet du. Och ni i lärarfacken kan, om några, styra detta, ytterst med strejkvapnet. Det vet du också.

Jag fattar inte hur någon ens överväger att bli lärare idag. Dåligt betalt, osnutna ungar som polisanmäler dig om du så mycket som höjer rösten. Föräldrar som terroriserar dig dag och natt.

Jag undrar bara när politikerna ska vakna upp.

#"22 "Och ni i lärarfacken kan, om några, styra detta, ytterst med strejkvapnet. Det vet du också."

Ganska ineffektivt då kommunerna tjänar pengar på att lärarna strejkar.
Om lärarna strejkar så får barnen föjla med mamma och pappa på jobbet . Det kommer visa sig att resultatet blir bättre än att skicka ungarna till skolan. Då kan man säga upp lärarna helt.
Vågar ni ta risken?
Nej trodde inte det nej....

#24 PerKQ

"Ganska ineffektivt då kommunerna tjänar pengar på att lärarna strejkar.
Om lärarna strejkar så får barnen föjla med mamma och pappa på jobbet . Det kommer visa sig att resultatet blir bättre än att skicka ungarna till skolan".

Du lever i en ganska verklighetsfrånvarande tillvaro.
Ignorance is bliss som det heter.

Vad jag inte förstår med denna artikel är att du Metta nyligen gick med på SKL's bud som innebär att under en 2 års period höjs lärarnas löner med minst 3,2%. Sen skriver du denna artikel drygt en vecka senare? Du säger även i anslutning till ert första avslag av SKL's bud att den höjning de föreslog skulle innebära en knapp hundralapps skillnad i lön, hur får du ihop att 400-500 kr mer/år skulle vara bättre? Det är långt ifrån de 10 000 kr/mån vi anser oss värda för 4 år och mer högskolestudier som hjälper till att locka potentiella studenter till utbildningen, höjer lärares status och stoppar "lärarflykten". Det är vi som ska skola barn till att bli goda samhällsmedborgare.

Alex Rix, Det avtal hon träffade var med Alliansen och gällde främst folkhögskollärarna. Ett eventuellt avtal med SKL är föremål för medling.

#6: "#4 Brooke: Vinst och lön är två olika kostnader för anskaffande av resurser. Det förstnämda för finansiella sådana och det sistnämnda för humankapital. Vinsten är investerarens lön, som liksom läraren vill ha något ut av det som denne satsar, i det här fallet pengar (medan läraren satsar tid). Att vara emot vinst i välfärden är att kräva att investerare ska arbeta ideellt. Det är ju otänkbart att lärare ska arbeta ideellt. Varför skulle den enes vinstintresse vara bättre och mera rätt än den andres?"

Därför att det vi talar här är om statligt ägd verksamhet och dessa saknar vad jag vet någon annan investerare än staten.

"Sverige är av tradition arbetarens land. Det är finare att vara anställd än att äga. Den som bygger upp en verksamhet blir ständigt ifrågasatt, den som riskerar sina pengar för att realisera företagsidéer ses som girig när denne vill få betalt för sitt risktagande. Vi ifrågasätter inte att läraren vill ha betalt för sina tjänster, ingen ska ju behöva jobba gratis! (utom investerare då...)"

Men finns det någon investerare här då? Vi pratar om statligt ägd och finansierad verksamhet.

Nomael är fortfarande tydligast och skarpast i debatten. Att lärarnas lön och arbetsvillkor är så dåliga att meriterade personer väljer bort läraryrket och hälften av lärarna vill byta jobb är delvis ert eget fel Metta.

Det är ju lärarfacken som år efter år skriver under dessa villkor. Sluta med det. Antingen får man ett bra anbud och då skriver man på och är nöjd, annars skriver man inte på. Att först skriva på ett dåligt avtal och sedan oja sig dagligen i media över det dåliga avtalet är dels meningslöst och dels hycklande.

Eller tror ni på allvar att vi lärare kan tjata och prata upp läraryrket ur detta hål?

#28 Brooke: sakupplysning. Skolan har aldrig någonsin varit statlig. Lärarna har en gång varit statligt anställda, men skolan som sådan har aldrig någonsin varit organiserad under staten. Men däremot har skolan drivits i en monopolform inom offentlig sektor. Diverse konstruktioner runt skolan som handlade om att tvinga människor att gå till en viss skola var en av de inverkande faktorerna till den kraftiga bostadssegregering som lever kvar än idag. Det som drev fram friskolereformen var att denna monopolaktör inte klarade av att driva skolor i glesbygd samt skolor med speciella pedagogiska inriktningar. De första friskolorna kom till antingen genom att föräldrar kämpade för att byns skola skulle få vara kvar eller för att föräldrarna ville att deras barn skulle få en utbildning enligt någon annan inriktning än den farbror staten tyckte var lämpligt.

I början av 90-talet skapades alltså förutsättningar för friskolor att konkurrera med offentliga skolor på lika villkor. Där kom investerare in i bilden.

Privata pengar i välfärden är nödvändigt. Det förflyttar risktagande från skattebetalarna till investerare och möjliggör kapitalinjektioner. Privata alternativ konkurrensutsätter det offentliga alternativet och konkurrens driver innovation och effektivisering. Möjligheten att driva skolor på lika villkor har givit människor som brinner för våra barns utbildning möjlighet att aktivt forma och bidra med förbättringar genom att själva vara med och driva verksamhet. Privata alternativ har också givit lärare och elever större valfrihet. Vårt system tar idag bättre vara på individuella människors kreativitet och entusiasm, för idag är det möjligt att på lika villkor försöka göra något som är bättre än det som finns idag och också få någonting för de mervärden man skapar.

#25 Fredric
Strejkvapnet fungerar bara när man har ett produktivt arbete som innebär att arbetsgivaren foörlorar pengar på att man strejkar.

Här är det tvärtom arbetsgivaren tjänar pengar.
Är det verklighetfrånvarande?

Föräldrar har generellt bättre resultat änskolan när de bedriver hemundervsining.
Är det verklighetfrånvarande.

Ett barn som följer med mamma och pappa på jobbet kommer lära sig en massa intressant.
Är det verklighetsfrånvarand?

#31 PerKQ,

Nu ser du bara delen och inte helheten.

Hur många företag tror du vill ha sina anställdas barn hängandes på arbetsplatserna? Hello Mr. Dine, its a pleasure to meet you, by the way, these are my kids, Nisse, Pelle and Kalle, they will observe this meeting today.

Eller kanske två sopåkare och 5 barn i en lastbil?
Eller varför inte hos tandläkaren eller vid en akut operation på sjukhuset?
Eller ännu bättre två poliser i framsätet och 4 barn i baksätet.

För det andra så handlar det inte om att spara pengar i en sådan här situation utan att samhället helt enkelt inte skulle orka ha en massa ungdomar hängandes på stan.

Vidare så leder det du förespråkar till att barn endast kan lära sig sina föräldrars yrke vilket är ett stort steg tillbaka till feodalsamhället samt är väldigt antiliberalt.

Hemundervisning förutsätter att en förälder har tid att göra detta och försök det med svenska skattetrycket och de låga svenska lönerna så får du se hur många bostäder som är till salu efter ett par månader.

Ja, du är verklighetsfrånvänd i denna fråga.

#32 Fredric Nomael: Problematiken som du beskriver är intressant. Det första man måste konstatera är att kommunen inte förlorar på om skolan ligger nere på grund av strejk. Man slipper betala löner och har en ursäkt att inte tillhandahålla utbildning.

Det verkligt intresanta är dock att du just kanske omedvetet beskrivit skolans vikigaste roll. Viktigare än den utbildande rollen är den förvarande. Skolans yttersta syfte i ett högteknologiskt och högspecialiserat industrisamhälle är att förvara barnen så att arbetskraften kan utföra sitt arbete. Sett ur det perspektivet är det exempelvis inte svårt att se varför barngrupper i skolan degenererar in i det tillstånd som skolklasser oftast hamnar i.

Paul Graham förklarar det hela rätt kärnfullt:
"Officially the purpose of schools is to teach kids. In fact their primary purpose is to keep kids locked up in one place for a big chunk of the day so adults can get things done. And I have no problem with this: in a specialized industrial society, it would be a disaster to have kids running around loose."

Så i praktiken är lärare primärt övervakare och möjligen sekundärt undervisare. Det förklarar också lönesättningen i någon mån.

#33 Johannes Westlund,

Skolan är förstås mer än en förvaringsplats men svensk skola fungerar primärt som en förvaringsplats dessvärre.

Skolan ska förmedla (och gör det när den fungerar) kunskap för att fungera i samhället. utbildning är ett redskap för att kunna vara en del av och ta del av demokratin.

Dessvärre så har skolan fungerat som förvaringsplats och indoktrineringsförläggning och det är resultatet vi ser nu.

Dessutom får vi större spridning mellan skolor och områden vilket resulterar i att skolor som ligger i tex Rosengård definitivt fungerar som dagförvaring medans tex Sigtuna faktiskt "fostrar" de som, i morgon ska bestämma och styra över de som bor i Rosengård.

Instämmer fullt ut i #7 och # 17 Arne Söderqvists synpunkter.
Läraryrket kräver kunskaper, stora kunskaper samt desutom förmåga att lära ut dessa, dvs pedagogisk förmåga. Att bara vara vuxen som enda kvalitet för lärarjobbet är absurt. Tyvärr har de formella kraven på lärarna sjunkit genom åren. Då har det som följdeffekt kommit att bli svårare för facken att hävda stora löneökningar. Alla seriösa undersökningar visar att det tydligaste kriteriet på goda skolresultat för elever är skickliga lärare. Då räcker det inte med aldrig så välmenande skolpappor eller skolmammor utan lärarkompetens. Men den viktigaste faktorn för godaskolresultat utelämnas alltid, även i ovan relaterade undersökning. Det är nämligen elevens egen prestation. Denne måste nämligen själv lära sig via egen aktiv insats i samarbete med lärare-pedagog. Jag hör aldrig någon i debatten, vare sig politiker eller pedagog, säga att skoresultatet beror på eleven. Är inte detta konstigt?

#35
Förvisso krävs engagemang från elevens sida för att studierna ska kunna bli framgångsrika.

Många tror att man kan kompensera den ansträngning studier oundvikligen är förknippade med genom "didaktiska metoder". En engelskspråkig student kan säga "Mathematics is my subject". I uttrycket ligger underförstått att man reducerat sig själv till objekt och låter ämnet styra, med de krav på uppmärksamhet det kan kräva för hygglig inlärning. Förr i tiden sade man också på svenska att "man underkastade sig studier" i något ämne.

Jag hävdar att "didaktik" har uppfunnits med avsikt att låta outbildade ikläda sig lärarrollen. Outbildade, som inte har fog för att kräva anständiga löner. Därmed har reallönenivån för hela lärarkåren sänkts. Alltså inte bara medellönen, utan lönen för alla lärare. På kort sikt fungerar samhället ändå. Och budgetar är normalt mycket kortsiktigt planerade.

#15 Fredric Nomael

Har radikalfeminismen maskerad som "genusvetenskap" legat som en tung blöt filt över undervisningen i de länder du har undervisat i?

Har aldrig riktigt brytt mig om debatten om våra löner. Jag får så jag klarar mig och är lärare för att jag älskar att undervisa, så lönen har blivit en perifer sak för mig personligen.

I helgen blev jag dock varse om att jag som lärare är ganska underbetald. Vi är ett gäng gamla barndomskompisar som träffas ganska regelbundet och satt och grillade och drack lite bira i lördags. En av killarna hade haft lönesamtal med sin chef och vi kom in på lön och utbildningssnacket.

Jag är den enda av oss 8 som har en eftergymnasial utbildning och ändå är jag den som tjänade sämst av oss. Jag är gymnasielärare och de andra sju är lagerarbetare (2), bilplåtslagare (2), försäljare, bilmekaniker och en ekonomiassistent. (ingen av de andra tjänade sämre än mina 28600 kr)

Jag har en magisterexamen i både ekonomi och systemvetenskap och har dessutom läst 1,5 år juridik. Efter att ha jobbat flera år med verksamhetsutveckling i näringslivet började min gamla barndomsdröm om att bli lärare att göra sig påmind. Jag sa upp mig från jobbet och kompletterade med pedagogik för att få en lärarexamen.

Nu undervisar jag i ekonomi och juridik på gymnasiet och jag älskar mitt jobb och kommer aldrig byta igen. Inget går upp emot att se eleverna skina upp när de har insett att de verkligen kan mer än de själva trott.... men jag har börjat inse att 28600 är ganska dassigt betalt för det jobb vi har och tyvärr verkar det ha satt sin prägel på nyrekryteringen till yrket. Det är ett jobb, som trots att vissa verkar tro det motsatta, kräver många långa arbetsdagar och ett stort ansvar.

Hög lön får aldrig bli ett självändamål i vårt yrke, det ska vara kärleken till jobbet som ska få oss att söka dit, men nog tycker jag att jag inte bör vara sämst betalt av 8 personer runt ett bort där jag är den enda med en eftergymnasial utbildning.

// Engagerad lärare som älskar jobbet mer än lönen (tyvärr ibland)