Wahhabismens seger en katastrof för Egypten

Mohammed Omar är värd en större arena än denna.

Mohamed Omar byter skepnad som Stålmannen.
Men det finns inte så många telefonkiosker kvar.
Dags att bestämma sig?

Den här artikeln faller platt redan i första stycket eftersom Muslimska brödraskapet inte är verksamt i Tunisien.

I Tunisien regerar det islamistiska partiet Ennahda med två vänstersekulära partier. Tillsammans har de avvisat sharia som grund för den nya konstitutionen och valt att inte rucka på det som kallas code statut personnel (csp), dvs ett antal lagar som ger kvinnor otillräckliga men långtgående rättigheter.

Ennahda är konservativt i många värderingsfrågor och högermitten i ekonomiska frågor. Det är illa i sig men det är bara propaganda och nedlåtande mot tunisierna att bunta ihop detta parti med Muslimska brödraskapet och wahhabismen.

Faktum är att Ennahda befinner sig i öppen konflikt med de arbetslösa, unga och ofta kriminellt belastade män som funnit en gemenskap i en lös sammansatt wahhabitisk (salafistisk) rörelse. Enligt nyhetsbyrån AP är dessa högljudda salafister max 10000 till antalet. Mindre nogräknade källor säger 50000.

Som extra tvist på Omars misslyckade text kan nämnas att terroristen Ayman al-Zawahari nyligen ska ha uttalat sig fientligt mot Ennahda just för att partiet anses vara för moderat och modernt.

Omars text ska ses i ljuset av hans dokumenterade stöd till de förtryckande regimerna i Syrien och Iran.

Det är sant att Mursi och MB seger i presidentvalet är en stor olycka. Inte bara för islam utan också för Egypten och hela MÖ.

Tyvärr är denna utveckling endast verkan av en orsak. Och orsaken heter okunnighet. De arabiska massornas okunnighet är vad som drivit fram islamismens seger i såväl Tunisien, Libyen och nu senast i Egypten. Och då ska man inte heller glömma utvecklingen i Somalia, Niger och Nigeria för att nämna några ytterligare ex.

Vi kommer få uppleva flera komplexda händelseförlopp i de muslimska staterna i MÖ.
1. Kampen mellan Iran, Turkiet och Egypten om herraväldet i det muslimska MÖ kommer att stegras.
Islamisterna i Iran vill återuppliva det forna perserrikets storhet och sprida shiismen.
Islamisterna i Turkiet vill återupprätta det Ottomanska rikets storhet och sprida sunni.
MB i Egypten vill återupprätta den faraoniska storhetstiden.
Men alla vill de göra det med islamistiska förtecken.

För att uppnå sina syften kommer de både samarbeta och motarbeta varandra.
Det vi nu ser hända i Syrien blir mycket intressant att följa eftersom vi här också har de otrogna ryssarna med som viktig spelare i kampen om inflytandet i MÖ.

2. Alla världens stater är beroende av oljan från MÖ vilket innebär att också de har intresse av händelseförloppet i MÖ.

3. Det har inte talats något om vad som händer i relationen mellan Israel och Egypten och Gaza nu när MB har tagit över.
Kommer den nya regimen i Kairo att påbörja en utveckling som leder till ännu en ny och betydligt större konflikt med Israel än tidigare? Kommer islamisterna tvinga ut de egyptiska ungomarna i ännu ett krig mot Israel?

Troligen kommer den islamistiske presidenten söka öppna gränsen mot Gaza och tillåta införsel av avanceade vapen till Hamas avknoppningen av MB i Gaza och låta dem intensifiera raketattackerna mot israeliska städer.
Kommer Egypten därtill säga upp fredsavtalet med Israel, börja samarbeta med Iran (som ev. skaffat sig kärnvapen?)och Hezbolla i Libanon för att eliminera Israel, står vi snart inför ett nytt mycket skärpt läge med allvarlig risk för ett nytt storkrig.

Situationen i MÖ kommer nu efter islamisterna seger i Egypten bli kaotisk, labil och oförutsägbar. Eftersom såväl olja som religion, storpolitiska ambitioner, världskonjunktur och ekonomi kommer vara nyckelingredienser i soppan i MÖ kommer hela världen påverkas.
Det var mao. mycket olyckligt att arabvärldens folkrikaste stat gick under för islamismen. Det kommer göra världen mer otrygg och ge eko och en dålig smak i munnen på alla demoktater och frihetsälskare.

Men eftersom Morsi alldeles nytt tillkännagett ett NÄRMANDE mellan Egypten och Iran, så kan vi nog börja nedräkningen innan Iran-apologeten Mohamed Omar kommer göra ännu en helomvändning och börja sjunga Egyptens lov....

http://www.egyptindependent.com/news/morsy-says-he-wants-expand-ties-iran

Demokrati är att frivilligt välja fundamentalism ibland. Även Hitler fick en demokratisk minoritetsregering. Vi får se hur många demokratiska val det blir innan Egyptien blir en teokrati som Iran.
Jag satsar på att det enbart blev ett demokratiskt val.

Arabvärldens 1989? Snarare 1289....
Jo, det är illa, riktigt illa......

Läsvärd pamflett, subtilt värdelös rubrik.

snubben vann för att folket valde honom. svårt att förstå?

#12 Jo, ett spektakulärt censureringsbeslut. Men deras hus, deras regler och deras godtycke.

#14 Christer Eriksson

Nu har Omar visserligen utvecklats till att omfatta en sufisk inriktning av islam, och eftersom sufism har sitt ursprung ur shiismen och står shiismen nära delar de sitt hat mot sunniterna. I synnerhet wahabisterna i Saudi.
Sufismen som är den mest liberala riktningen inom islam tyngs av den nära kopplingen till shiismen, Iran och dess ayatollor. Och så länge de inte lyckas frigöra sig från shiismen och Iran och dess prästerskap är de parter i den inommusliska kampen på Irans sida.
Dock enas shiiter och sunniter ibland som t.ex. i kampen mot Israels existens. Där stöttar Iran sunniterna i Hamas. Men enadet mellan de två muslimska riktningarna är endast tillfällig eftersom konflikten dem emellan är så grundläggande att någon permanent fred dem emellan kommer aldrig kunna uppstå.

#4 Ein Stein

Varför skriver du detta?

Att det går dåligt och värre för Israel vet alla redan. Har det börjat fel, så fortsätter det fel. (Sedan 1948!) Du kan inte begära att vi svenskar ska tycka synd om de självförvållade problem som Israel har satt sig i. Vi gråter inga krokodiltårar för det landet.

Det enda som går bra (?) för Israel är antalet vunna krig och mängden uppnådda krigsförbrytelser, samt antalet uppnådda FN resolutioner man har ordnat mot sig. (FN är så dumt)

Krigen är vunna genom total militarisering av samhället med bl a 3 årig (!) värnplikt och en massiv hjälp (?) från USA vad gäller pengar, M-16 gevär, F-16 stridsplan, artillerigranater med vit fosfor med mera med mera.

Du skriver: "Troligen kommer den islamistiske presidenten söka öppna gränsen mot Gaza och tillåta införsel av avanceade vapen till Hamas avknoppningen av MB i Gaza och låta dem intensifiera raketattackerna mot israeliska städer."

Ja, vore det inte jättebra om båda sidor hade vapen som biter på den andre? Det är ju det som kallas för "terrorbalans". Den ordnade fred i Europa under hela det kalla kriget. Då kanske Israel till slut avhåller sig från sina hittillsvarande övergrepp? Bra anti-tank vapen och avancerat luftvärn står högt på deras önskelista eftersom de behövs titt som tätt.

Jag tror som Muhamed Omar skrev här ovan: " Egyptierna har därmed valt den svåra vägen. De måste nu gå genom fundamentalismens stålbad innan de kan börja få det bättre. För fundamentalismen, hur katastrofal den än är, kan aldrig bli mer än ett övergångsstadium."

Detta är nämligen precis vad som hände i Gaza i valet 2006. Ett DEMOKRATISKT val, men vinnaren blev inte populär i Israel, USA och i många andra länder. "Fel" kandidat vann. Demokratin är nämligen inte fri.

Ein Stein skriver följdriktigt på slutet: " Det kommer göra världen mer otrygg och ge eko och en dålig smak i munnen på alla demoktater och frihetsälskare."

Ein Stein måste framförallt syfta på israeler...

# 16 Backfire

Den här artikeln handlar inte om Israel.

USA och Israel har sina krigsplaner klara, men Ryssland och Kina har också kärnvapen. General Wesley Clark förklarar:

http://www.youtube.com/watch?v=9LTdx1nPu3k&feature=player_embedded

Som vanligt så måste man undersöka lite djupare än att kolla i DN för att få en bättre bild av vad som skett. Se bortom religionen i detta fall. Morsi har bott, studerat, och varit professor i USA. Morsi har arbetat för amerikanska militären med hemliga uppgifter (NASA). Två av Morsis barn är amerikanska medborgare.

Detta kommer inte innebära någon försämring för vare sig USA eller Israel i regionen, tvärtom. Att USA eller Israel skulle stå vid sidan av och titta på när förändringar i ledningen sker i Egypten, Libyen eller Syrien är en utopi. I sak bryr man sig inte om vilken religion som dominerar. Morsi är mycket västvänlig om man ser bortom religionen.

För den som vill fördjupa sig i vad som hänt bakom kulisserna och vad som föranlett den "arabiska våren" och Facebookrevolutionerna kan läsa denna publikation (länk nedan), framtagen av RAND som legat som underlag för USA:s politik i mellanöstern. Den heter building Moderate Muslim Networks och tar upp bl a Muslimska broderskapsrörelsen som ett bra exempel på hur man bygger alternativ för muslimska stater som i religionen kan vara extrema men som politiskt agerar i USA:s intressen.
http://www.rand.org/pubs/monographs/2007/RAND_MG574.pdf

Men kan vi respektera egypternas demokratiska val då? Demokrati innebär "inte" att man måste välja en kandidat som "du" håller med om. I synnerhet inte om du inte ens är medborgare!

Vi har faktiskt ingen aning om hur muslimska brödraskapets politik kommer att yttra sig. Ditcha skrämselpropagandan?

#20 Backfire

Ditt svar #16 var inte ett svar på mitt inlägg, utan endast en ryggmärgsrefllex på det.
Det väsentliga i Omars artikel och mina ch andras okommentarer gäller wahabismen och islam i arabvärlden. Ta och kommentera det istället.
Att du är besatt av israel- palestinafrågan känner jag till. Men försök inse att islam och MÖ är betydligt större än så.

Tummarna uppför denna viktiga artikel....respekt. wahhabismen är ett stort problem var den än visar sig även i Sverige....

Människorna i Egypten bryr sig precis som alla andra om att kunna få ett jobb med lön för att betala mat och hyra, skola för sina barn, och säkerhet i sitt kvarter och det var därför man röstade på Muslimska brödraskapet för man tror de kan leverera det. Dels för att de är Mubarakregimens motpol men också för att i ett land utan välfärdsstat så går mycket av det som vi får av staten som till exempel hjälp med hyra, hjälp vid sjukdom eller mat via religiösa organisationer. När du inte har mat eller något annat viktigt kan man vända sig till sin lokala moské/kyrka och be om hjälp då det inte finns något socialkontor att vända sig till. Därför är det inte så konstigt att många röstade på MB då man inte visste så mycket mer. Den stora frågan kommer dock vara om demokratin kommer bli permanent i Egypten eller inte. Om de eller militären på något sätt lyckas sno åt sig makten ser det mörkt ut för både Egyptens folk och omvärlden. Om demokratin står sig och Mursi/MB måste möta väljarna i ett val om 4 år måste de ha levererat. Om MB lägger för mycket tid på att hetsa mot Israel och/eller andra länder och för lite på att lösa de inhemska problemen som ledde till revolutionen kommer de försvinna lika snabbt som det kom. Det är lätt att stå och skrika Död år Israel när du är i opposiotion och inte behöver ta något ansvar men att fortsätta med det medan sopbergen i Kairo växer, arbetslösheten breder ut sig och matpriser skenar är svårt att motivera för Israel.

@Elin Stein
Du missar en stor pusselbit här med att Iran är Shiamuslimskt och Egypten Sunni vilket gör det inte så sannolikt att de kommer skapa mer än en ytlig relation. Desto troligare att man kommer fördjupa banden med Saudiarabien som dels är deras granne men också landet som miljoner egyptier gästarbetat i.

#24 Anton Kronhage

Jag instämmer helt och fullt i din analys.
Ett samarbete mellan shia-Iran och sunni-Egypten kommer främst kunna fördjupas i de fall deras intressen sammanfaller. Och det gör de främst i deras kamp för att upphäva Israels existens.

Men annars är motsättningarna mellan shia och sunni så grundläggande och oförsonlig att motsättningen dem emellan överskuggar det mesta i MÖ. I själva verket kommer kampen dem emellan att fortgå fram tills den dag någon av riktningarna uppnår religiös och politisk hegemoni och en av dem decimerats till obetydlighet eller obefintlighet.

Morsi är en president utan befogenheter. Det är militärrådet SCAF som styr vad som händer i Egypten. Detta innebär att den gamla regimen i sin essens fortfarande är vid vid makten. Statlig media är
t ex densamma som under Mubarak och styrs av samma intressen.

Menar M. Omar att detta hade varit bättre om Shafiq vann valet?

Åtminstone utgör MB en motvikt till militärrådet i viss mening. Vidare har valet varit demokratiskt utan större tecken på fusk. Därför representerar Morsi folkets vilja, trots att man var tvungna att välja mellan två kandidater som inte representerar den s k revolutionen, då det huvudsakligen var yngre utbrytande fraktioner inom MB som befann sig på Tahrir torget innan Mubarak störtades.

Shafiq kommer från militären och har själv officiellt sagt att Mubarak är hans förebild. Om Shafiq vunnit hade Egypten varit tillbaka till samma styre som den gamla regimem, med få modifikationer. Morsi har indikierat att han är beredd att anta revolutionära fraktioner i en eventuell regering som han ska bilda. Om detta realiseras återstår att se.

Anton Kronhage,

Det är sunnitiska diktaturerna tillsammans med olika pro israeliska/amerikanska element som gynnas av motsättningar mellan shia/sunni som egentligen ej finnes, ty enligt wahabbismen är shia, alawiter, kristna 'heretics'. Kolla bara Syrien.

"Graham Fuller, a Middle East expert and former high-ranking intelligence officer at the CIA, contends that this exaggeration
is the result of Sunni autocrats attempting to hold on to power.
Fuller argues that the ‘‘real split. . . is between the Sunni autocrats and their own citizens.’’ He continues, ‘‘Most Sunni Islamists, except the most fanatic Wahabi-type jihadis, do not condemn these Shiites. Those who they condemn are their
illegitimate Sunni rulers, who in the eyes of the masses, are craven creatures abandoning their peoples and rushing to take refuge in Washington’s embrace.’’

http://www.fpri.org/orbis/5302/helfont.muslimbrotherhood.pdf

#26 Terry K

Visst var Mursi demokratiskt vald och har därmed folklig legimitet, men det gör honom inte till demokrat, lika lite som Mubarak eller Shafiq.
Och det är här vi har huvudproblemet, nämligen att folket valt en av två ickedemokratiska kandidater till president. Så att tro Mursi på något sätt kommer föra en mindre odemokratisk politik än Shafiq är naivt. Tvärtom.
Mursi som representanerar MB kommer föra in ännu en totalitär aspekt i Egyptisk politik nämligen islamism.

Men läget är än så länge osäkert eftersom militärrådet kommer försöka begränsa presidentens maktbefogenheter. Här kommer en kamp uppstå och vilka krafter som kommer utgå med segern. Jag vågar inte gissa.

Det tragiska i hela kråksången är att de demokratiska krafterna varit oorganiserade och naiva som trodde att deras demonstrationer på Tahrirtorget skulle förvandla Egypten till en demokrati per automatik.
Förhoppningsvis har demokratiförkämparna insett att en grundläggande samhällsomvandling som när ett samhälle övergår från diktatur till demokrati inte är någon tebjudning utan kräver mer än enbart missnöjesyttringar och demonstrationer av en liten ungdomsminoritet på ett torg i Kairo.

#27 Goran

Tror din CIA agent har missbedömt läget.
Att shia och sunni är dödsfiender får man klart för sig om man studerat islams historia och de inommuslimska strider och lönnmord som följde i kölvattnet på Muammeds död.

Att det förhåller sig så är utvecklingen i Irak ett gott exempel på, där främst sunniter nästan regelmässigt spränger shiiter i luften.
Vi känner också till Saudis kväsande av shiiternas uppror i Bahrein.
Detta är inga engångsföreteelser utan kommer bli alltmer framträdande i takt med att kampen mellan shia- Iran och sunni-Saudi skärps.

Ein Stein,

Man måste urskilja de sunnitiska wahhabiter från vanliga sunniter. Wahhabiter är bara en liten sekt inom sunni.

"‘Most Sunni Islamists, except the most fanatic Wahabi-type jihadis, do not condemn these Shiites. Those who they condemn are their
illegitimate Sunni rulers, who in the eyes of the masses, are craven creatures abandoning their peoples and rushing to take refuge in Washington’s embrace.’’

#30 Goran

Sant är att de flesta sunniter inte är wahabiter men wahabiterna har stora rikedomar som de använder, inte minst till Sverige, för att sprida sin form av islam.
Deras missionerande sker i hela den muslimska umman. Länder som Pakistan, Talibanerna i Afganistan, Al-qaida, salafisterna i Egypten och övriga arabvärlden, Algeriet och övriga delar av Afrika, till Europa. Ja alla världens fundamentalistiska sunniter står nära wahabiterna och finansieras många gånger av dem. Det är här frågan om många tiotals kanske hundratals miljoner muslimer. Så begränsar man det wahabitska inflytandet till Saudi begår man en grov och allvarlig underskattning av deras infytande i den muslimska umman runt om i världen.

Ein Stein:

Vi kan konstatera att Morsi var demokratiskt vald. Detta är ett stort framsteg i egyptisk politik som endast haft ledare som hållit sig till makten utan att folket kunde bestämma.

Islamism är ingen enhetlig ideologi och är inte oföränderlig. Så länge det kommer att bli fortsatta val har Morsi och MB inget annat val än att försöka tillgodose sina väljares önskemål. Morsi är också landets första civila president, vilket får ses som positivt.

MB kommer säkerligen inte att konsolidera den polis stat man haft under Mubarak, med undantagslagar som varade i 30 år. En majoritet av de revolutionära krafterna i Egypten är idag överens om att det är militären som är det största hindret för en demokratisk utveckling i landet. Om demokratiska val kvarstår, kan det egyptiska folket själva bestämma vilka de vill ha som ledare i framtiden.

Brödrarskapet är inte heller korrupt som den förra regimen, vars elit såg till att få ekonomiska fördelar på folkets bekostnad genom att alliera stat och näringsliv.

Vad MB kan tillföra Egypten återstår att se. Idag kan man dock inte göra så mycket, då militären dominerar landets politik. Det är därför väldigt passande för militären att sedan skylla allt på MB om folket blir missnöjda.

Det största problemet i Egypten är fattigdom och det är mycket tveksamt om MB kan göra något åt detta, då de i stort sett förespråkar en liknade ekonomisk politik som under Mubarak, dock utan korruption.

Ein Stein:

Vi kan konstatera att Morsi var demokratiskt vald. Detta är ett stort framsteg i egyptisk politik som endast haft ledare som hållit sig till makten utan att folket kunde bestämma.

Islamism är ingen enhetlig ideologi och är inte oföränderlig. Vidare, så spelar religion en mycket stor roll hos det egyptiska folket, på ett sätt som inte går att jämföra med t ex europeiska länder. Så länge det kommer att bli fortsatta val har Morsi och MB inget annat val än att försöka tillgodose sina väljares önskemål. Morsi är också landets första civila president, vilket får ses som positivt.

MB kommer säkerligen inte att konsolidera den polis stat man haft under Mubarak, med undantagslagar som varade i 30 år. En majoritet av de revolutionära krafterna i Egypten är idag överens om att det är militären som är det största hindret för en demokratisk utveckling i landet. Om demokratiska val kvarstår, kan det egyptiska folket själva bestämma vilka de vill ha som ledare i framtiden.

Brödrarskapet är inte heller korrupt som den förra regimen, vars elit såg till att få ekonomiska fördelar på folkets bekostnad genom att alliera stat och näringsliv.

Vad MB kan tillföra Egypten återstår att se. Idag kan man dock inte göra så mycket, då militären dominerar landets politik. Det är därför väldigt passande för militären att sedan skylla allt på MB om folket blir missnöjda.

Det största problemet i Egypten är fattigdom och det är mycket tveksamt om MB kan göra något åt detta, då de i stort sett förespråkar en liknade ekonomisk politik som under Mubarak, dock utan korruption.

Ein Stein:

Grundbulten i ett demokratiskt samhälle är att folket får välja sina ledare. På detta område har förbättringar nyligen skett i Egypten. Demokrati innebär också att folket kan avsätta ledare de inte vill ha.

Din ståndpunkt om att MB eventuellt skulle tillämpa valfusk i framtiden begränsar sig till spekulationer. Vad vi däremot vet är att den gamla regimen tillämpade valfusk, vilket var en av anledningarna till revolterna och avsättandet av Mubarak. Parlamentsvalet 2010 gjorde folket mycket disillusionerat.

Idag framgår det också att MB inte har de korrupta banden som finns inom nätverken av Mubaraks gamla parti NDP. Om MB kommer att stå för en korrupt politik i framtiden återstår isåfall också att se. Det finns inga sådana tecken idag vad jag har sett, men du kan belysa detta om du själv noterat sådana tendenser.

Vad som ses som ett problem med MB är att de kan komma att inskränka människors konstnärliga friheter och yttrandefriheter i frågor vad gäller religion. Då landet som jag nämnt tidigare är mycket religiöst skedde dock sådant också under Mubarak, vilket det finns flera exempel på.

Att jämföra Hamas i Gaza med MB är inte fruktbart, då situationen där är helt annorlunda än i Egypten. Den mest korrupta faktionen hos palestinierna förblir också Palestinian Authority med Mahmoud Abbas som ledare.

Turkiets AKP är inget renodlat islamistiskt parti. Turkiet har en sekulär stat även om landet islamiserats. AKP kan betraktas som ett post-islamistiskt parti. Situationen kan knappast ha varit bättre i landet när militären var vid makten och torterade oliktänkande. Turkarna kan också avsätta AKP om de vill.

Jag ser inget positivt med militärrådet SCAF, som dödat hundratals egyptier och söndrat och härskat sedan Mubarak avsattes. Det vore definitivt inte heller fel att hävda att de flesta egyptier som vill ha en demokratisk utveckling i landet vill inskränka militärrådets makt.

Det största problemet idag är om man ska ha en civil stat eller en stat som styrs av miliitären. Islamistkortet som du verkar välja att fokusera på har just nu mindre relevans och används av gamla regim medlemmar som Ahmed Shafiq gjorde i presidentvalet för att skrämma egyptier.

#36 Terry K

Vi hade en intressant debatt som tyvärr avbröts när censuren av någon anledning sorterade bort mitt senaste inlägg. Jag finner det därmed inte meningsfullt att fortsätta.

Tycker det var synd eftersom jag tycker vi hade en saklig och sansad debatt utan övertoner i en viktig fråga.

Jo, det är sant, Ein Stein. Jag ser ingen anledning till censur i denna debatt heller.

Mursi "wahabbi" eller Saudisk marionett, precis tvärtom, brödraskapet har länge varit en fiende till Saudierna som hyser just wahabbi-läran. Skälen är flera och ett är den undergrävande verksamhet som gulfstaterna anser sig vara utsatta från islamistiska rörelser som MB. Här handlar det både om att att islamisterna vill flytta in islam i rättssystemet på ett sätt som inte passar dessa stater samt att dom faktiskt också sprider demokratiska ideer som hotar deras maktstrukturer. Ett annat skäl är att Saudierna faktiskt förlorade inflytande i Egypten när Mubarak föll. För Mubarak var inte Saudierna/salafisterna bara fiendens fiende utan han delade många av deras konservativa ideer. Salafisternas stöd idag i egypten har bl.a. detta som orsak.

Brödraskapet har länge(eller alltid) stött Hamas som finansierats av Iran och Syrien i palestina-konflikten. Nu håller både Hamas och brödraskapet på att lämna detta sjunkande skepp som Iran/Syrien utgör när dom fått komma in i maktens korridorer.

Brödraskapet har sedan länge tagit emot stöd av Iran, frågan dock hur mycket. Idag känner sig Iran som sagt svikna när varken Hamas eller brödrasskapet ger dom stöd för deras linje i Syrien-konflikten. Inte heller tänker han riva upp fredsavtalet med Israel. Vidare har han vägrat ta emot Irans emissarie som ville uppmana honom att erkänna att egyptens revolution inspirerades av Iran. Iran uppmanade Mursi att inte besöka Saudi arabien under sitt första statsbesök, vilket han ändå(eller därför) gjorde. Inte underligt att Iran vill smäda honom på olika sätt!

Närmandet mellan Egypten är smått komiskt för det finns en gammal fatwa från Khomeini som förbjuder diplomatiska förbindelser med Egypten så länge fredsavtalet med Israel finns kvar.