Invandringen

Martin Marmgren om Invandringen

Om klasshat, rasism och generaliseringar

Publicerad: 2012-06-19 21:06, Uppdaterad: 2012-06-19 21:06

En poet diktar i klasshatets anda om hur han vill ge alla i en välbärgad familj, inklusive barnen, herpes, och får applåder ifrån den samlade (gissningsvis vänsterintellektuella) publiken på Dramaten. En debattör och skribent använder statistik om bebisnamn för att visa på en demografisk förändring som hon sedan kopplar till ökad rasism/antisemitism, och blir sedan bildligt sett kölhalad av samma grupp vänsterintellektuella. Är det skillnad på barn och barn? Generaliseringar och generaliseringar? Kollektiviseringar och kollektiviseringar? Hat och hat?

22 kommentarer
Bokmärk & dela artikelnTipsa om artikeln vie e-post
Facebook
Twitter
dela
skriv ut
Facebook
Twitter

Om författaren

Samhällsintresserad polis som jobbar i Stockholms nordvästra förorter. Miljöpartist.

Bloggar på http://konstapelbastian.blogspot.com/

och http://martinfunderar.blogspot.com/

samt twittrar på @martinmarmgren

Paulina Neuding startade för några månader sedan en hetsig debatt med sin artikel i Jerusalem Post, där hon beskriver den växande antisemitismen i Malmö och kopplar den till att staden har en ökande befolkningsandel med ursprung ifrån företrädelsevis muslimska länder i Mellanöstern. Det retoriska grepp som kritiserades hårdast var att hon nämnde att Muhammed var det vanligaste namnet bland pojkar födda 2004 i staden. Neuding anklagades för att på ett kollektiviserande sätt skuldbelägga hela den grupp människor med muslimsk bakgrund som hon refererade till för den tilltagande antisemitismen, och framställa dem som ett samhällsproblem. Hennes ”räkna muhammed-bebisar”-retorik lades fram som ett exempel på den ökande islamofobin i samhället. Några debattörer, främst då vänsterintelektuella, gick så långt att de anklagade Neuding för att ”hata” bebisar.

Det kom dock även en hel del sansade svar på Neudings artikel, som t.ex. Dilsa Demirbag-Sten och Johan Norbergs artikel där de lyfter fram risken med att generalisera om invandrare, och kanske speciellt vissa invandrargrupper. Även denna artikel bemöttes av välformulerade svar, bland annat Adam Cwejmans text om att kritisera invandringens baksidor inte innebär att man är emot invandring, samt Eli Göndörs text i vilken han menar att det faktum att man pekar på ett problem (antisemitism bland människor med muslimsk bakgrund) inte innebär en kollektiv skuldbeläggning. Båda texterna finns på Newsmill.

Frågan är svår och behöver diskuteras. Man måste, som Göndör påpekar, få lyfta problem i vissa etniska eller religiösa grupper utan att anklagas för rasism. Mina egna tankar går till exempel till hederskultur. Utan att tala om problemen kommer vi heller inte att kunna lösa dem. Däremot måste man alltid vara extremt noga med att inte skuldbelägga eller döma en individ baserat på tillhörighet till en etnisk eller religiös grupp. Frågan blir speciellt komplicerad när det gäller grupper som redan utsätts för mängder med missaktande, negativa generaliseringar. Som judar. Och muslimer. Min uppfattning är att Neuding har all rätt att peka på problemet med antisemitism hos den muslimska gruppen i Malmö, men att hon borde ha varit betydligt försiktigare i sin användning av retoriska grepp då hon oavsiktligt halkar in i att använda termer som förekommer flitigt i islamofobiska kretsar (Eurabia-teorin).

Det finns dock en ”elefant i rummet”, som få verkar vilja se. Göndör beskriver en tilltagande antisemitism i arabvärlden. Så är det säkert, men att inte se kopplingen emellan den och Israels ideliga kränkningar av mänskliga rättigheter i Gaza och på Västbanken är att stoppa huvudet i sanden, speciellt som många israeliska politiker har gjort det till en kommunikationsstrategi att kalla all kritik av Israels politik för antisemitism. Det faktum att en person bara genom sitt judiska påbrå eller sin judiska religion inte har någon som helst skuld för vad israeliska politiker, bosättare eller militärer ställer till med är lika självklart som att ingen muslim bara genom sin tro eller sitt påbrå kan tvingas ta ansvar för terrordåd i Pakistan eller steningar i Somalia som utförs i islams namn. Men det innebär inte att vi behöver stoppa huvudet i sanden och låtsas som att dylika vidrigheter inte ger upphov till ökad rasism.

Pudelns kärna är för mig att man måste kunna reagera mot, bekämpa, ja även hata, övergreppen i sig och dess gärningsmän oavsett om det gäller fosforbomber över Gaza eller kyrkbomber i Nigeria, utan att skuldbelägga eller hata en löst definierad grupp av vilka den överväldigande majoriteten varken är ansvariga för eller stöder illdåden. Tvärtom, det är lika viktigt att fördöma och bekämpa de rasistiska generaliserande skuldbeläggningarna (antisemitism och islamofobi) som det är att födöma och bekämpa terrorbomber och steningar. Och det är här jag halkar över i debatten om ”klasshat”.

Skribenten Jens Liljestrand skrev för någon månad sedan en text där han reagerade mot att poeten Johan Jönson i en dikt i vilken berättarjaget befinner sig i en dyrare villa beskriver hur han ”torkade av sin herpesbubblande kuk på familjens, också barnens, handdukar” och sedan talar om att han vill att de här personerna ”skulle skadas fysiskt”. Liljestrands text, i vilken han reagerade starkt mot och tog avstånd ifrån det klasshat som Jönson gav uttryck för, gav dock också upphov till något sorts gatlopp av påhopp ifrån vänsterintellektuella. En strid ström av debattörer tog klasshatet i försvar, ja lyfte till och med fram det som något gott, nyttigt och sympatiskt. Ett av de mest överraskande försvarstalen kom igår ifrån den liberala skribenten Isobel Hadley-Kamptz som argumenterar att det är helt naturligt att hata alla som har någon sorts makt över dig, och exemplifierar med barns hat mot sina föräldrar. Hadley-Kamptz anklagar även Liljestrand för att vara ”oefterhärmligt överlägsen” i det svar han också skrev igår på all den kritik som riktats mot hans förra artikel. Hadley-Kamptz text har dock också bemötts av alltid lika kloka liberala skribenten och debattören Torbjörn Jerlerup, som går till storms mot allt politiskt hat.

Försvarandet och vurmandet av klasshatet gör mig förvånad och beklämd. Begreppet är till sin natur generaliserande och kollektivt skuldbeläggande. Alla, även små barn, som tillhör ”överklassen” har skuld i underklassens lidande, och kan, ja bör, hållas ansvariga. Även barnen skall smittas med herpes. Men det här är ju bara poesi, retoriska figurer? För inte har väl klasshat lett till verkliga övergrepp, massmord, med mera… Inte har väl oskyldiga barn fått sätta livet till i kommunistiska revolutioner eller diktaturer…Jo, miljontals barn. Det är närmast absurt hur samma människor som är snabbast med att fördöma en retorik som kan uppfattas ha kopplingar till rasistiska tankefigurer (t.ex. Neudings text) för att den kan riskera att uppmana till illdåd (Breivik) gärna försvarar direkt hatiska uppviglingar till våld och mord bara dessa ryms inom ett underifrånperspektiv (klasshat). Rwanda, någon? Överklassen, tutsierna, slaktas med machetes av de mindre bemedlade huterna. Ofarligt? Berättigat klasshat?

Klassfrågor behöver diskuteras, inte minst på en global nivå. Det begås fruktansvärda övergrepp av ett antal priviligierade människor i styrelserum som fattar beslut som skapar ofantligt med lidande i andra delar av världen. Människor får sina levnadsförutsättningar raserade för att öka vinsterna hos aktieägare och lönerna hos ledningar i stora multinationella företag. Detta behöver uppmärksammas, kritiseras, ja kanske även hatas. Det borde varken vara lagligt eller socialt accepterat att tjäna pengar på att sälja trampminor eller att förgifta regnskog och odlingsmark. Men kommer vi åt det problemet genom att hata alla som har fötts med eller skaffat sig en viss levnadsstandard? Vare sig de är för unga för att vara medvetna om problemen, eller kanske försöker göra en insats för att förändra och förbättra? Knappast. Faktum är att ibland känns det som att klasshatarna egentligen inte främst drivs av en vilja att bekämpa orättvisor utan av en vilja att befästa sin grupptillhörighet. Lite som när liberaler går till storms mot Kuba för kränkningar av mänskliga rättigheter men alltid ursäktar Israel och socialister gör precis tvärt om. Man kan få känslan av att det lika gärna kunde ha handlat om AIK mot Djurgården…

Vi behöver inget ”klasshat”, lika lite som vi behöver rasistiska generaliseringar eller skuldbeläggningar av människor bara för att de tillhör gruppen ”judar” eller ”muslimer”. Däremot behöver vi fortsätta att peka på, lyfta och bekämpa alla sorters kränkningar och problem, oavsett vilka strukturer de grundar sig på. Och för att lyckas komma framåt så behöver vi även ha en öppen debatt med högt i tak där vi fokuserar mer på att förstå och komma framåt än att stämpla varandra med kränkande epitet. Diskussioner om etnicitet, religion och rasism, om klass och orättvisor, är ofta väldigt svåra, men de är också absolut nödvändiga. Och om vi kan få in samma tolerans och vilja att se andra perspektiv än våra egna i diskussionen och debatten som vi rättmätligen kräver i bemötandet av människor i samhället så ökar också förutsättningarna för att hitta lösningar på de problem som diskuteras. Även rasism bekämpas bäst utan överdrivet polariserande retorik (vilket jag skrivit om tidigare på Newsmill).

Slutligen, som ett exempel på en sund debatt om just situationen i Malmö, kan jag rekommendera P1s alltid lika strålande ”Konflikt” om antisemitism som hot och slagträ.

Martin Marmgren (20 artiklar)
http://martinfunderar.blogspot.com

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/45617

22 kommentarer I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Mycket bra.

Hoppas många läser artikeln.

Permalänk | Anmäl #1 Mats F Eriksson, 2012-06-19, 21:54

Slarvläste förstås delen om antisemitismen.
My bad i inlägget ovan och inte skribentens.

Permalänk | Anmäl #3 Fredric Nomael, 2012-06-19, 21:56

Bra artikel.

I majoriteten av historiens alla revolutioner har de nya makthavarna, den tidigare "förtryckta" grupperingen, förtryckt eller slaktat de gamla makthavarna. Alla ser sig själva som de "goda" och tror att detta ger dom rätt att hata, förtrycka och i sämsta fall mörda. Underifrånföraktet är precis samma form av revirtänkande och arbetar mot all form av kommunikation och utveckling.

Permalänk | Anmäl #4 Jonas L Lundström, 2012-06-19, 22:50

Bra artikel! Heder till # 3 för tillrättaläggandet.

Permalänk | Anmäl #5 Tommy puma, 2012-06-19, 23:00

Mycket läsvärt. Och tänkvärt.

En sak som man måste beakta är att poeter (särskilt inom estradpoesi) ofta kan vara provokativa på olika sätt, ibland mycket överdrivet... Men det är inte någonting ovanligt med s.k. "klasshat" och/eller antikapitalistiska teman från poeter. Hela grejen har fått lite väl stora proportioner... Men som sagt, du skrev en mycket bra artikel.

Permalänk | Anmäl #6 Nedim Kirlic, 2012-06-19, 23:06

Tack vare kapitalism, marknadsekonomi och globalisering har mellan 600 000 000 och 1000 000 000 människor lyfts från totalfatigdom till en relativt sett dräglig standard under de senaste 10 åren.

Vänstern hatar det förståss...

De har ju haft fel hela tiden. Klart de blir paranoida på riktigt då...

Inget att oroa sig för. De har ändå inget att sätta emot unga hungriga Ungrare, Karnatakaner, Jianjgsuer, Ester och Sydkoreaner och kommer at konkurreras ut från arbetsplats efter arbetsplats. Snart finns bara mossiga statsjobb kvar åt de röda förlorarna. Rätt åt dem.

Permalänk | Anmäl #7 Tom Croker, 2012-06-19, 23:54

De är galna, de där miljöpartisterna. Mjukt och softat och utan stora åthävor (om de själva får bestämma) vill de föra Sverige tillbaka till stenåldern (såvida inte den fria invandringen de förespråkar hinner göra oss till ett kalifat först, då blir det medeltiden vi får nöjet att uppleva). Hellre en vänster som visar sitt rätta ansikte OCH en modig klassisk borgerlig sida som står upp för andra ideal och visioner (men den borgeligheten finns bara i fantasin, eller möjligen inom sd, ett sorgligt faktum). Problemet att vänstern låter och upppträder som som den gör för tillfället är för att vi (med risk att bli tjatig) just nu har den fegaste borgerlighet som någonsin existerat. Den står för intet, utom löneskatteavdrag. Det är borgerlighetens tillkortakommanden som öppnar fälttet för vänsterretoriken och excesserna vi ser i dagstidningarna.

Permalänk | Anmäl #8 Calle Bengtsson, 2012-06-20, 00:18

#7 Tom Croker Lika många är fortfarande fattiga dock. Så har lidandet minskat? Och är det värt det, när populationskraschen kommer? För var så säker, den kommer, halvhårt eller jättehårt. Exponentiella rörelser inom biologin slutar alltid där, tyvärr. Och Homo Sapiens lever inte utanför de biologiska lagarna, även om vi gärna vill tro det.

Permalänk | Anmäl #9 Calle Bengtsson, 2012-06-20, 00:23

#9 Calle Bengtsson

Under de senaste 20 åren har mänskligheten ökat med typ 2 miljarder från 5 till 7 miljarder, medan den totala fattigdomen samtidigt har minskat. Att påstå att "lika många" fortfarande är fattiga (om det skulle stämma) är därför grovt missvisande, procentuellt sett är det färre. Befolkningstillväxten i Kina, Indien och arabvärlden går bakåt, växer gör befolkningen i Afrika och till viss del i Latinamerika, men också där har många miljoner människor fått det mycket bättre.

Permalänk | Anmäl #10 Alvar Ernst, 2012-06-20, 00:52

Martin Marmgren -

Du skriver en lång artikel om att vi Svenskar generaliserar invandrare och särskilt muslimerna och sedan generaliserar du själv oss invandrarkritiska såsom gruppbehövande och likställer den mycket allvarliga invandrarfrågan med "AIK - Djurgården"!?!?

Efter en lång artikel om ingenting så avslutar så du med ...... ingenting!
Vad är din lösning på vår situation? Vad vill du med artikeln?
Att vi ska sluta opponera oss mot den katastrofala invandringen?

Permalänk | Anmäl #12 Jan Stenborg, 2012-06-20, 07:49

Hat och kamp har alltid varit vänsterns kännetecken. Inte konstigt att man är så positiv till den muslimska världen.

Permalänk | Anmäl #13 Bo T, 2012-06-20, 08:14

Människan måste hata, eljest är hon inte lycklig. Det ligger i vår natur, liksom att generalisera. Så har det alltid varit och så kommer det att förbli

Dessutom är det ingen generalisering att vänsterdräggen går i de nazistiska islamisternas ledband. Alla som kan krossa Israel, USA eller västvärldens ideal om individens frihet skall sugas av. I det här fallet islam och dess vedervärdige profet.

FACT!

Permalänk | Anmäl #14 Ulf Claesson, 2012-06-20, 08:22

Välkommet med analys av destruktiva gruppfenomen. Artikeln behandlar kanske främst den typ av grupper som Bion beskriver som 'fight-flight'- grupper, som kännetecknas av en sammanhållning som baserar sig på aggression riktad mot yttre fiender. Psykologiska mekanismer som dominerar är klyvning, projektion av aggression och projektiv indentifiering.
Klyvning innebär en världsbild uppdelad utgående onda och goda delobjekt. Den egna gruppen står för det goda.
Genom att projicera aggression utåt skapas en sammanhållande gemenskap som skyddar mot gruppintern aggression. Man upplever också att omgivningen riktar samma hat den egna gruppen.
Identifieringen med gruppen och/eller ideologin kompenserar för en svagt utvecklad jag-identitet. Gruppen uppfattas som den signifikanta enheten, inte individen.
Rent allmänt så kan man säga att en starkare gruppidentifiering alltid leder till psykologisk regression på det individuella planet, med tillhörande primitivreaktioner.

Permalänk | Anmäl #15 Evert Everhard, 2012-06-20, 08:41

I många avseenden kan jag känna igen mig i det filosofiska landskap Du utmålar. Snarstuckenhet, självfullkomlighet, jag först, andra sen, Världsherravälde inom en tro, livsåskådningsprofilering, nepotism etc etc.

Nu är allt detta förvisso alldeles normala överlevnadsreflexer hos alla människor, som när de når gruppmajoriteters samtycke resulterar i tex Rwanda eller andra världskrigets Tyskland, Stalins terror etc.
Det finns därför all anledning för staters informationsorgan att alltid hålla sig till sanningen, inte omskriva verkligheten, inte låta kollegialitet övertrumfa ärlighet inte låta ändamålet helga medlen.
Goda föresatser ä'r som sagt vägen till Helvetet kantad med. bättre då hålla sig till verkligheten och anta dess utmaningar...

Permalänk | Anmäl #16 Kristian Grönqvist, 2012-06-20, 09:12

"Göndör beskriver en tilltagande antisemitism i arabvärlden. Så är det säkert, men att inte se kopplingen emellan den och Israels ideliga kränkningar av mänskliga rättigheter i Gaza och på Västbanken..." "...och låtsas som att dylika vidrigheter inte ger upphov till ökad rasism."

Du blandar korten, det blinda Israelhat som finns i Sverige kan bero på den partiska svenska mediarapporteringen men antisemitismen i arabvärlden är djupare än så. Den är äldre än "al nakba" (katastrofen på arabiska dvs. staten Israels grundande) men tog fart efter detta. Exempel på detta är antisemitiska skolböcker som distribueras av Saudiarabien som bistånd i Somalia (Ayaan Hirsi Ali har talat om detta)... Jag förstår att svenskar blir förbannade när kritik mot Israel bemöts som antisemitism (vilket det absolut inte är) men man får se det i sin kontext. I arabvärlden blandas Israelkritik och antisemitism till oigenkännlighet...

Permalänk | Anmäl #17 Magnus, 2012-06-20, 09:18

"Man kan få känslan av att det lika gärna kunde ha handlat om AIK mot Djurgården…"

En generell sanning i all politik. De politiskt intresserade kanske lyckas lura sig själva att de kämpar för något och att de har rimliga och vettiga motiv bakom sitt aktiva val.

Men i själva verket så har de bara halkat in hos ett lag som de sedan fanatiskt fortsätter stödja.

Fotbollssupportrarna har iallafall i de flesta fall den befriande insikten att de inser det slumpmässigt irrationella i sin fanatism. Politikerklassen inkl sveriges journalister gör det inte.

Permalänk | Anmäl #18 Förståsigpåare, 2012-06-20, 10:36

Generaliseringar om rasismen och klasshat är inget nytt.

Däremot tycker jag att du skriver oerhört lång artikel som är förmodligen en resultat av irritation på Paulina Neuding debatt i en artikel i Jerusalem Post, där hon lyfter fram den växande antisemitismen i Malmö.
Att hon kopplar den till att staden har en ökande befolkningsandel med ursprung ifrån företrädelsevis muslimska länder i Mellanöstern, är inget annat än det bittra sanningen.

Du kanske tycker inte om att hon nämnde att Muhammed var det vanligaste namnet bland pojkar födda 2004 i staden, så får du svällga irritationen .
Det är nämligen så att bland svenskar är Svensson det vanligaste efternamn, som förvandlats till ett kollektiviserande begrepet "Svensson".

Människor med muslimsk bakgrund som hon refererade till för den tilltagande antisemitismen, är inte en överdrift.
Muslimernas lojalitet till "Umman" är det gemensamma nämnaren när det gäller hatet mot judarna.

Som #17 Magnus skriver, "Du blandar korten, det blinda Israelhat som finns i Sverige kan bero på den partiska svenska mediarapporteringen men antisemitismen i arabvärlden är djupare än så. Den är äldre än "al nakba" (katastrofen på arabiska dvs. staten Israels grundande) men tog fart efter detta."

Du tydligen är inte orolig av de antisemitiska skolböcker som distribueras av Saudiarabien som bistånd i Somalia...

Arabvärldens Israelkritik och antisemitism är ett och samma...

Vi har ett samhällsproblem, även uttan ”räkna muhammed-bebisar” som ett exempel på den ökande islamofobin i samhället.

Egentligen skall vi ha Salafistfobi, det har jag.

Muslimerna är inte problemet, det är Salafister som växer sig allt starkare bland muslimerna! http://m.spiegel.de/video/video-1190595.html - Lär vi uppleva det också i Sverige?
http://m.spiegel.de/video/video-1202887.html
- http://www.youtube.com/watch?v=dsm9-OZHNH4&feature=youtube_gdata_player

Vill vi ha det så?
http://www.youtube.com/watch?v=9o0WSqf5NbU&feature=youtube_gdata_player
http://www.youtube.com/watch?v=exheWVe0omo&feature=youtube_gdata_player

Permalänk | Anmäl #19 Jerry 48, 2012-06-21, 10:12

Klokt. Jag har alltid haft svårt för att vänstern alldeles för ofta är hatisk och intolerant, samtidigt som man anklagar alla andra för att vara det. Det går inte att påstå att klasshat är naturligt och berättigat men att tex antisemitism eller rasism inte skulle vara.

Som flera påpekat så handlar det nog ofta mer om identitetsbyggande och grupptillhörighet än att faktiskt göra gott.

Permalänk | Anmäl #20 Karl Kullman, 2012-06-21, 10:51

Vänstern och vissa feministiska yttringar svänger sig konstant med kollektivt skuldbeläggande och målar upp föraktfulla fiendebilder som har lite med verkligheten att göra. Deras moral säger att "det är okej om vi gör det". Det finns också en romantik för revolution och radikalism, trots att hela 1900-talet är fyllt med exempel på hur illa det går där politiska förändringar har varit hastiga och t om våldsamma (oavsett vilka tidigare orättvisor som har varit).

Det ironiska är att de oavsiktligt beväpnar andra antidemokratiska grupper med argument. Är man smart lånar man vänsterns och feministers retorik när man går till attack mot invandrargrupper och religioner. Gör man det snyggt så blir vänstern svarslös, eftersom de inte kan uttala sig utan att ta tillbaka vad de tidigare har sagt.

Det är underhållande jovisst, och det stärker människors bräckliga självkänsla att hålla på ett "politiskt fotbollslag" men det för oss inte direkt framåt.

Permalänk | Anmäl #21 u_4611, 2012-06-21, 12:55

Enligt den islamske lärde Muhammad Hussei Yacoub är muslimernas antisemitism grundad i religionen och har ingenting med israels okupation att göra:

http://www.youtube.com/watch?feature=player_embedded&v=_X8dhrzQCHY

Permalänk | Anmäl #22 Harald Lang, 2012-06-21, 20:15

Socialismen är en mindre bra ideologi soml eder fram till mycket lidande.

Islam är en mindre bra religion som leder fram till mycket lidande.

Islam och socialismen har funnit varandra.

Det är viktigt att belysa detta för de som tror på ideologierna.
Det är synd att de ska använda sitt enda liv på något som inte är bra.

Permalänk | Anmäl #23 u_19023, 2012-06-23, 07:23

#23
Inte illa formulerat.

Permalänk | Anmäl #24 Martin A, 2012-06-25, 18:37

Kommentarsfältet är stängt på denna artikel.