Energiinvesteringar stärker industrin

Ann-Krisin Johanson framför kloka synpunkter.
Hon inleder med självklarheter folk vill höra. Inget fel i det.
Det är inte ovanligt politiker säger vad folk vill höra, men för en annan politik.

Det är tveksamt om förnyelsebara energikällor kan tillhandahålla billig och god tillgång på el. Sol- vind- och vågproducerad el har låg tillgänglighet. Solen lyser bara del av dygnet och det blåser bara ibland. Därför måste man alltid investera två gånger för sol- vind- och vattenproducenter vilket medför avsevärt dyrare elproduktion. Det behövs ju andra producenter då solen är skymd och vid stiltje. Det ger knappast billig el. Utöver dubblering av producenterna måste vi bygga ut stamelnätet och ett omfattande komplicerat styr- och övervakningssystem. I det är timmätare hos konsumenterna en del.

Timmätare lanseras nu som en gratis fördel för konsumenterna. Jag tror få konsumenter tycker det är en fördel att kolla sin elmätare varje timme och tvätta och diska på nätterna när det är kallt ute. Dessutom kommer konsumenterna att få betala elnätens utbyggnad med höjningar av de redan höga fasta avgifterna.

Utöver dyra produktionssätt har politikerna beslutat om nästan sjukligt hög beskattning, som vanligt motiverad av miljöskäl, miljön i stadskassan. Ungefär halva elpriset är skatter.

Regeringen har gått med på sänkning av svavelhalten i fartygsbränsle. Det är bra för miljön men beslutet belastar de nordiska länderna och drabbar i hög grad vår basindustri. Dieselpriset befaras bli skyhögt då det skärpta svavelkravet träder i kraft år 2015. Det riskerar, tillsammans med ökade elpriser, leda till nerdragningar i vår basindustri, inom hela näringslivet och försämra hushållens ekonomi.

Bra ironisk kommenar av Lars Andersson (#2). I övrigt ingenting nytt, bara Janssons och Palms tomma floskler i repris. Nu med tonvikt på det s k hållbara samhället och med falska löften om att satsningar på gröna jobb "skapar nya jobb".

Samma vals som firma Reinfeldt & Borg drar om sina s k jobbskatteavdrag, momsfavörer till krogarna och RUT-avdrag. Berätta Ann-Chirstine varför s ifrågasätter regeringens "jobbsatsningar" men tror att de egna insatserna av samma karaktär skulle vara mer framgångsrika.

Visst kan staten, med skattebetalarnas pengar, subventionera vindkraften och skapa fler jobb i den sektorn. Men det sker - givetvis - till priset av förlorade jobb i övriga delar av näringslivet. Det finns nämligen inga gratisluncher. Bidrag till några innebar ökade skatter för andra. Och dessa skatter leder till sänkt efterfrågan och jobbförluster. Det finns nämligen inga gratisluncher, som samtliga tre hittillsvarande inlägg ger sken av.

Men man bör kanske inte förvänta sig att en "debatt inititerade av Svensk Energi" skall innebära ett seriöst samtal kring fakta och teorier. Utan ser ut att stanna vid en förberedd serie proklamationer följda av total tystnad. Newsmills redaktörer har anledning att fundera över hur sådant kan rubriceras som "debatt".

"Vi ser stora möjligheter att skapa arbetstillfällen och stärka industrins konkurrenskraft genom investeringar i det svenska energisystemet. "

Otroligt att ingen har tänkt på detta tidigare. Socialdemokraterna är mästare på att se nya möjligheter där andra bara ser problem och hinder.

Vad säger hon egentligen? Hmm: klimat, förnybar, hälsa, miljö, konkurrenskraft. Inget nytt.

Men det här är intressant: "Till sist är det viktigt att betona vikten av en blocköverskridande överenskommelse i energifrågan, eftersom investeringar i både tillverkningsindustrin och energisektorn underlättas om det finns en säkerhet om de framtida spelreglerna"

Betyder det att sossarna inte tänker riva upp beslutet att ny kärnkraft kan byggas, om dom kommer till makten? Att ett eventuellt påbörjat bygge inte kommer att stoppas? Att dom inte tänker gå i Miljöpartiets ledband?

Fortsättning följer...

Johansson har en konstig verklighetsuppfattning. Det finns inget ”utvecklingsfönster” inom svenska mineraler och inte heller allmänt inom naturresurser. Dessa kommer att utnyttjas för eller senare när priserna ökar och kostnaderna i utvinningen kan vara högre. LKAB har dubbelt så höga kostnader realt nu som för 10 år sedan och de kommer förmodligen att vara dubbelt så höga igen om 10 år och så vidare. Hela tiden åtgår mer arbete, energi, naturresurser och kapital per utvunnet ton.

Möjligen kan man tala ett utvecklingsfönster inom den svenska alunskiffern. Om denna med sitt rika innehåll av olja, gasol, uran, metaller, kvävegödsel, svavel med mera inte utvinns i tid av politiskt flum runt en hållbar utveckling och koldioxid så kanske den blir outnyttjad i evig tid. Kostnaderna i världen i utvinningen skenar nämligen och får en exponentiell effekt.

Kärnkraften då? Världen har idag drygt 430 kärnreaktorer, mer än 60 nya byggs nu. Flera hundra nya planeras. Är det bara i Sverige kärnkraften är olönsam?
Visst har vi, som alla andra, sol och vind. Men de är för energiglesa för att bli lönsamma. Vindkraften slogs för länge sedan ut av ångan. Såväl vind som sol är intermittenta och fordrar reservkraft. Speciellt solen, som inte når högt under de kalla årstiderna på våra latituder. Vakna, Ann-Kristine Johansson och S!

Mycket märkligt hon skriver om Sveriges elproduktion men nämner inte kärnkraft ? "vi skall satsa på el med konkurrenskraftiga priser " då nämner hon vind, bioenergi och solkraft alla dyrare än kärnkraft .Det hela verkar oseriöst ,har hon lärt av Juholt månne.

57000 kr/mån har (bl a) Ann-Kristine Johansson för att teckna ner och publicera floskler. Var finns nyheterna i detta inlägg? Hur ska man på tekniknivå gå tillväga för att uppnå önskade mål?
Som "socialdemokraternas energipolitiske talesman" borde man väl ha någon sorts relevant utbildning.
Kanske är det så, men isf får man med viss beundran medge att detta döljs väl av Ann-Kristin.

Det hade till en början med varit intressant att få en uttömmande förklaring på hur energipolitiken kan påverka klimatet. Sitter solen och har koll på politiken?

Vind, vatten och skog ....
Kanske det är ett okänt faktum för Ann-Kristin att vi inte känner till något användbart sätt att i större skala lagra energi. Därför kan man inte räkna in vindkraft mer än som ett eventuellt tillskott på tider som man inte själv råder över, dvs raka motsatsen till vad ett pålitligt energiförsörjningssystem ska kunna prestera.
Ett energisystem består av baskraft och toppkraft. Vindkraft kan inte definieras som något av dessa system utan kan på sin höjd betraktas som ett opålitligt komplement till energisystemet.

Så var det vatten. Vattenkraften är det i särklass bästa systemet för elproduktion eftersom det fungerar som baskraft, men dessutom kan snabbregleras till efterfrågad nivå på mycket kort tid.
Emellertid har vi redan utnyttjat de resurser som finns där, då alla ytterligare vattendrag som skulle kunna ha ett kraftverk, numera är skyddade via miljöskäl.

Skogen ... hur ska man tänka där? Ska vi elda upp skogen istället för att förädla den till varor med höga värden på världsmarknaden?
Jo det går att elda skogsavfall, lite sly och sådant, men eftersom skogen inte är ett dugg samarbetsvillig så finns dessa resurser utspridda över enorma områden och bara logistiken att samla ihop detta kräver avsevärda energiinsatser.

Som vanligt när man i svepande ordalag behandlar energiproduktion i allmänhet och elproduktion i synnerhet så "glöms" distinktionen mellan energi och effekt bort.
Genom att glömma detta faktum kan man "räkna hem" energisystem på årsbasis som inte har några förutsättningar öht att klara de effektbehov som finns under vintern.

Som påpekats tidigare i kommentarsfältet; varför nämns inte kärnkraft? Det är vårt näst viktigaste system.
Återigen, var finns nytänkandet? Hur ställer sig (s) till toriumreaktorer? Redan 2020 kommer Kina att ha minst en fungerande reaktor och Indien ligger i hasorna på Kina. Var står Sverige i utvecklingen av dessa reaktorer?
Kina satsar 70 miljarder årligen på utvecklingen av toriumrektorer.
Kanske det låter som en hög siffra för ett land som Sverige, men å andra sidan har vi en nettokostnad för en viss verksamhet i landet som är ca dubbelt så hög som denna, framåtsyftande, verksamhet skulle varit, med samma satsning som Kina.

Sedan kan man ju också undra huruvida den utsträckta handen för "blocköverskridande överenskommelser" hade funnits där om inte (s) varit i opposition ...

Vi har väl rätt god tillgång på nerlagda kärnkraftverk också? De kan väl producera helt miljovänlig el så länge ingen olycka händer? Mojligen kan bränsletillverkningen vara ett miljoproblem. Vad hade vi gjort om vi hade varit helt säkra på att ingen kom till skada vid kärnkraftsproduktion av el? Full satsning gissar jag. Kanske skulle vi borja forska igen? I alla fall om vi tror att det kan finnas en mojlighet till en losning på vår elproduktion. Kol är i alla händelser ett sämre alternativ ur miljosynpunkt. Det var ju det vi ersatte Barsebäcksverken med. Vem kom på den briljanta iden? Danskarna kanske?

Bra att Ann-kristin och S skriver om hur viktig energiförsörjninggen är för Sverige, och att det är önskvärt med blocköverskridande uppgörelser. Alla investeringar i ny elproduktion och i prod. av nya, alternativa drivmedel, istället för ur råolja, som håller på att bli en bristvara i Världen, är dyra. Den här typen av anläggningar står i ca 15 till 40 år. Man kan inte byta energipolitik årligen. Ytligt mode- och trendtänk bör undvikas i energisektorn, liksom i precessindustri. Långsiktighet, stabilitet, praktiskt fungerande teknik, kostnadseffektivitet bör istället eftersträvas.

Vi hoppas mycket på S map sådant "tänk". Alltför miljöradikala personer och partier, liksom personer (och partier?) som livnär sig på ytlighet och trender, förstår sig inte på landets energiförsörjning. Eller hur världens energiförsörjning och energianvändning ser ut.

Egentligen har ju utvecklingen sedan folkomröstningen stärkt de teorier som linje 1 och 2 förespråkade, avveckling med förnuft. Enligt de helråa kärnkraftmotståndarna i linje 3 skulle ju all miljövård bli omöjlig i Sverige om vi fortsatte använda kärnkraft. Sedan 1980 har nu energibeskattning höjts dramatiskt, källsortering införts, biotopskydd och övrigt naturskydd ökats dramatiskt och energiförbrukningen per person har minskat men genom att vi blivit fler i Sverige har kanske förbrukningen ändå ökat.
Jag vill påstå att inom socialdemokratin och deras sympatisörer finns en stark kunskap om vikten av att vi i Sverige förnyar vår kärnkraft! Inte för kärnkraftens egen skull utan för att vi i landet ska kunna ha kvar en livskraftig processindustri, övrig industri och att vi i Sverige, genom kloka beslut av Tage Erlander och andra socialdemokrater på 1960-talet undvek att sätta oss i koldioxidlägret, valde kärnkraft istället.
I Tyskland kan man misshandla sin elproduktion genom att man alltid har tillgång till fossilgas för det stora energibehovet. Tyskland har också stordriftsfördelar genom en stor och rik befolkning på en liten yta och man har också system för att bevara sin industriproduktion genom att det offentliga i Tyskland köper tyskt, i Sverige handlar man ju där offerten ger billigast pris.
Vad avser vindkraften så subventionerar Tyskland nu ett antal vindkraftverk med en viss effekt med sina 80 miljoner invånare. Detta betyder att ekonomiskt sett kan Sverige subventionera ca 1/9 av denna effekt innan vi får ett mer betungande subventionssystem med certifikaten. Vissa lobbyister menar att Sverige kan ha mer vindkraft är Tyskland "genom att Sverige är ett större land" och rent teoretiskt är det så men som sagt, vi har inte råd att betal subventionerna på samma sätt som Tyskland kan.
Vi får ändå in mer vindkraft i systemet, vågkraft kanske kan bli något, vattenkraften måste skyddas från de inskränkningar vissa politiker vill införa och jag vill härmed lägga ett konkret förslag till politikerna inom M, S och Fp vad gäller kärnkraften.
Jag föreslår en blocköverskridande kompromiss om att fram till 2022 får kraftbolagen i Sverige ett löfte om att ett investeringsbeslut om ETT kärnkraftsblock får beslutas/genomföras utan politiskt krångel. Detta skulle ge följande fördelar:
1 Beslutet flyttas över till kärnkraftägarna som får räkna och bedöma mot marknaden.
2 Om tre nya byggs stängs rimligen de äldsta kkv och ersätts av anläggningar med komplett ny säkerhetsnivå.
3 Om alla befintliga kkv drivs mot ett definitivt slut efter 60 års drift tas dessa ur drift mellan 2032 till 2045. Ska de då ersättas med nya kkv uppstår då den kostnadschock som Svante Axelsson skriver om och egentligen önskar sig-vill driva fram.
4 Dagens kkv-produktion kostar runt 20 öre/kWh plus termiska effektskatten på 6 öre. Om 25% av effekten ersätts med en ny kostnad på 60 öre så kan kkv-bolagen idag ändå totalt sett leverera ut för 30 öre plus effektskatt och då ändå vara både lönsamma för sina ägare och för kunderna/samhället.
5 Även vattenkraften är en volatil energikälla vars produktion varierar mellan åren. Vi kan, utan kärnkraft, inte ha en säker försörjning med bara väderberoende energislag. Alternativet blir då fossilkraft och då måste vi bygga ny sådan eftersom vi har så lite. Tyskarna och övriga kontinentaleuropa har ännu stor effektpotential installerad och kan ta den i drift vid nedläggning av kkv.
6 Om detta INTE fungerar är risktagningen begränsad och hamnar dessutom hos aktieägarna i kraftbolagen.

Alltså, snälla socialdemokrater, tro på era gamla ledare Erlander och medge att kärnkraften delvis förnyas. Den politik som bedrivs nu, att konstruktionerna från 1970-talet förnyas internt, fungerar troligen för de kommande 20 åren men leder till en kostnadschock när senare ALL kärnkraft ska förnyas samtidigt ELLER ännu tidigare om politiken går åt det håll att all kärnkraft stängs även i Sverige.