Elens nytta bestäms av vad den används till

Den svenska elproduktionen har en särställning i världen när det gäller klimatprestanda, det är något som borde gynna den elintensiva industrin i Sverige.

Tyvärr fungerar det inte så i dagsläget. I och med införandet av EUs utsläppshandelssystem har vår klimatvänliga el tvärtom blivit dyrare att använda. Det riskerar att leda till att industri, med stor sysselsättning, flyttar från landet, till förmån för industri utanför EU som använder lika mycket, eller mer el, med sämre klimatprestanda. 

I debatten idag framstår det ofta som att det är dåligt att använda mycket el. Jag vänder mig emot sådana resonemang, det handlar ju om vilken typ av el som används, hur den används och till vad. Svensk el har mycket låg klimat- och miljöpåverkan, och svensk skogsindustri har effektiva processer som blir mer och mer effektiva. Dessutom producerar vi produkter som behövs för att driva samhället i rätt riktning, mot den biobaserade ekonomin. Med dessa utgångspunkter tycker jag att det är bra att använda mycket el.

Skogsindustrin använder totalt ca 24 TWh el, det motsvarar ca 15 % av Sveriges totala användning. Skogsindustrin ger också direkt anställning åt ca 60 000 svenskar, om man även räknar in de anställda i leverantörsföretag etc. ger vi totalt ca 200 000 personer jobb i Sverige. I flera län svarar skogsindustrin för 20 % eller mer av sysselsättningen. Det finns en orsak att skogsindustrin finns just här, det är vår närhet till råvarorna och då menar jag inte bara skogen utan även elen!

Att vi har denna produktion här i Sverige är bra, både för Sveriges ekonomi, och för det globala klimatet.

Jag tittade nyligen på de indirekta utsläppen av CO2 vid pappersproduktion - alltså utsläppen som uppstår vid produktionen av den el som behövs för pappersproduktionen. Jag jämförde en anläggning i Kina med en i Sverige, båda tillverkar finpapper. Den svenska anläggningen släpper ut ungefär 25 kg CO2 per ton papper som produceras. Den kinesiska släpper ut 400 kg CO2 per ton papper… anläggningen i Kina har alltså 15 ggr så höga utsläpp, per ton papper som produceras. Och detta gäller alltså bara de indirekta utsläppen, om man även tittar på de direkta utsläppen är skillnaden ännu större, eftersom den svenska skogsindustrins bränslen till 95 % är biobränslen.

Men, tyvärr är vi nog ganska dåliga på att föra ut just detta budskap, hur bra den svenska och nordiska elproduktionen är, sett i ett globalt perspektiv. Och hur bra det är, både för Sverige, svenskarna och klimatet, att vi använder just den här elen för att göra de produkter som behövs i världen, för att klara omställningen till ett resurseffektivare, och klimatvänligare samhälle.

Kjell Jansson hänvisar till Lars Bergman som anser att politikerna måste hjälpa till att göra koldioxidfri energi billigare. Jag håller med, till 100 %, för så är det ju tyvärr inte idag, inte när det gäller koldioxidfri el i alla fall. Eftersom elpriset sätts på marginalen, och det oftast är fossilkraft på marginalen i det nordiska systemet, har ju industrin som använder den koldioxidfria elen ingen fördel av detta, kostnadsmässigt.

Detta faktum blir ännu tydligare när man också tittar på effekterna av utsläppshandelssystemet för koldioxid. Industrins direkta utsläpp kan de ju själva påverka, och skogsindustrin har varit enormt duktiga på att göra just detta. Under de 7 år som gått sedan utsläppshandelssystemet infördes har skogsindustrin halverat sina direkta utsläpp av fossil koldioxid, och därmed vunnit fördelar eftersom de utsläppsrätter vi fått tilldelade i större utsträckning kan säljas. Men när det gäller vår elanvändning är den ju redan idag så gott som fri från koldioxidutsläpp, men trots detta har vi ett stort genomslag på elpriset, ca 8 öre/kWh när utsläppsrättspriset är 10 €/ton.

Politikerna borde hjälpa till att åtgärda detta problem, det borde löna sig att använda koldioxidfri el. I omställningen till ett mer resurseffektivt och biobaserat samhälle behövs den elintensiva industrins produkter. Att se till att elpriset relateras till faktiskt klimatpåverkan är ett sätt att göra denna omställning ännu mer verkningsfull.

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/45606

5 kommentarer I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Tack för det Lina Palm. Skönt att det finns någon inom det miljö- och energiindustriella komplexet med lite sunt förnuft.

Fast två saker förvånar mig lite. Dels att skogsbolagen inte skulle ha långsiktiga kontrakt med elproducenter; att ni är beroende av spot-priser. Är det verkligen så?

Dels att du lyckas med konststycket att använda ordet klimat hela åtta gånger i din text. Fullständigt förbluffande att svensk skogsindustri fortfarande ansluter sig till klimatskrämselkyrkans irrläror. Det blir inte mindre festligt när man betänker att CO2 faktiskt är en förutsättning för verksamheten. Ju högre halt CO2, desto bättre växer skogen :-)

Permalänk | Anmäl #1 Kurt Myrhagen, 2012-06-19, 11:56

Jag håller med dig Kurt, inlägget hamnar högt i klimatfloskeltoppen. Om nu författaren till äventyrs hade något budskap, så dränks det fullkomligt i allt klimattjat.

Permalänk | Anmäl #2 Christopher Lejeune, 2012-06-19, 14:05

Till att börja med har politikerna ingen som helst koll på något om någonting, så desto mer de lägger sig i desto värre. Du borde efterfråga efter det motsatta.

Dessutom är ingen energiproduktion idag koldioxid-fri. Rent av är det ofta tvärt om vad folk tror. Vindkraftverken är dyrare än kärnkraften för att de kräver mer resurser för att producera energi. Dessa resurser är ofta i direkt anknytning till oljan vilket gör att vindkraftverk rent av höjer oljekonsumtionen (och därmed högre koldioxid utsläpp), om vi inte sänker vår levnadsstandard (konsumtion).

Det är isf bättre att titta på var koldioxiden kommer ifrån. Kommer den från träd som återplanteras så har vi iaf ett någorlunda hållbart kretslopp. Detta gäller däremot inte för olja, kol och naturgas.

Permalänk | Anmäl #3 Andre Ralvert, 2012-06-19, 14:09

Lars, likt förbaskat minskar ismängden i Arktis mer och mer varje sommar och stormakterna tävlar om att vara först med att utvinna den olja och gas som man snart kan komma åt. Har inte naturen fått ditt PM?

Permalänk | Anmäl #5 Magnus Redin, 2012-06-19, 16:47

Nina Palm hänvisar liksom Kjell Jansson till ett uttalande av professor Lars Bergman, utan att kunna referera till en källa - och utan att Bergman själv vill (eller vågar?) bekräfta vad han sagt - och varför.

Som redan noterats av inlägg 1 och 2 hamnar Palms opus på "klimatfloskeltoppen". Men lika märkligt att hon har så grunda insikter om den industri hon företräde (eller kanske, liksom Jansson, finner det vara i branschens intresse att spela lite dum).

Hon skriver: "Det finns en orsak att skogsindustrin finns just här, det är vår närhet till råvarorna och då menar jag inte bara skogen utan även elen!"

Påståendet att "närheten" till elkraften (underförstått, älvarnas vattenkraft) skulle vara en orsak är osant. Vi skulle självfallet ha haft en skogsindustri i Norrland var och hur elen än hade producerats. Sambandet är det rakt motsatta: en växande behov av timmer i England gjorde det intressant att bygga sågverk och massafabriker i Sverige. I början försörjda med ångkraft, senare med el. Vilket typ av el har varit helt underordnad betydelse.

Det är dock sannolikt att Sverige fram till 70-talet hade en smärre fördel av något billigare el än omvärlden, tack vare vattenkraften. I dag är denna s k komparativa fördel överspelad. Ansvaret för denna konkurrensförlust vilar på industrin själv, som inbillade sig att kärnkraften skulle vara lika billig som våra bästa vattenkraftverk.

Nästa stora felbedömning var att SCA och andra sålde sin vattenkraft, när den överutbyggda kärnkraften halverade marknadspriset på elkraft. Två genanta självmål orsakade av samma typ av okunnighet som kännetecknar Palms nulägesbeskrivning.

Smått komiskt är att Nina Palm underkänner kampanjkollegan Janssons påstående om att mer kärnkraft betyder lägre elkostnader. Genom att helt riktigt påpeka att elpriset styrs av marginalkostnaden för kolkraft, som långsiktigt och enligt elementära marknadslagar är i stort sett densamma som kostnaden för ny kärnkraft. Ergo: mer kärnkraft betyder inte några fördelar för skogsindustrin.

Permalänk | Anmäl #6 Åke Sundström, 2012-06-20, 12:17

Kommentarsfältet är stängt på denna artikel.