Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Mobbning

Under vårvintern har mobbning diskuterats alltmer. Växer problemet och vad ska man göra åt det? Läs (20) Skriv

Incidentberedskapen

Sverige saknade incidentberedskap när ryska flygplan övade mot svenska mål under påskhelgen. Läs (8) Skriv

Politik och PR

Aftonbladet har i en serie reportage granskat relationen mellan pr och politik. Är kritiken befogad? Läs (1) Skriv

EMU

om EMU

Bra att DN omrövar sin EU-politik, men...

 Nationalekonom: DN omprövar nu sin Europapolitik, vilket är utmärkt. Men den viktigaste slutsatsen återstår.


Om författaren

Nils Lundgren är tidigare chefsekonom på Nordea och bla Europaparlamentariker för Junilistan.

 

Peter Wolodarski (PW) fortsätter sin omprövning av DN:s tidigare EU-politik i dagens Söndagskrönika i DN. Han är intelligent, välutbildad och stilistiskt elegant och han ger enligt min (och nog enligt de allra flesta ekonomers) mening nu en korrekt och pedagogisk analys av hur eurokrisen har uppkommit.

Men det finns ett men. PW måste någorlunda dölja den viktigaste slutsatsen för Europas framtid, nämligen att det är EU-politiken och framför allt eurosystemet som både har vållat den ekonomiska katastrofen och har gjort det nästan omöjligt att komma ur den.

Sverige i slutet av 80-talet och, framför allt Spanien och Irland, från eurons införande 2002 drabbades av en kraftig och långvarig ekonomisk överhettning genom en bygg- och fastighetsboom finansierad genom lån till låga räntor. I stort sett den enda möjligheten att bryta en sådan utveckling är att strama åt penningpolitiken, dvs. att höja räntorna. Men dessa länder var klavbundna i penningpolitiken. Sverige skulle hålla fast växelkurs mot Europa och måste därför välja den styrränta som detta mål krävde och det var en mycket lägre ränta än den som krävdes för balans den i svenska ekonomin.  Resultatet blev en kraftig uppgång i inhemsk efterfrågan på varor, tjänster och arbetskraft som i sin tur medförde hög inflation i priser och löner. Sysselsättningen steg dramatiskt och nationalinkomsten omfördelades från arbete till kapital. Eftersom nästan alla skatter läggs på löntagarinkomster och konsumtion (moms, bensinskatt osv.) blev det en kraftig förstärkning av statsbudgeten som hamnade i överskott.

Spanien och Irland hade gått med i euron och därmed överlämnat penningpolitiken till Europeiska centralbanken (ECB). ECB måste hålla en låg räntenivå eftersom eurozonens största ekonomi, den tyska, då hade svag konkurrenskraft och hög arbetslöshet. Därmed blev det överhettning i bygg- och fastighetssektorn i Spanien och Irland och, liksom i Sverige ett drygt årtionde tidigare, därmed tillfälligtvis starka statsfinanser.

När sanningens timme slår i ett sådant läge och den extremt skuldtyngda privata sektorn, både företag och hushåll, skall minska sin skuldbörda genom att dra ner investeringar och konsumtion, faller efterfrågan på varor och tjänster. Då sjunker skatteintäkterna samtidigt som de statliga utgifterna för arbetslösheten och för att rädda konkurshotade banker, företag och regioner exploderar. 

I det läget finns det två lösningar.  Den en är att staten fortsätter att öka sin skuldsättning för att privatsektorn skall kunna minska sin. Den höga arbetslösheten och den låga inhemska efterfrågan på varor och tjänster leder till att priser och löner slutar stiga och eventuellt t o m börjar falla. Därmed förstärks landet konkurrenskraft under ett antal år och så småningom börjar den privata sektorn kunna exportera mer och konkurrera ut delar av importen.  Efter fem, tio år är man tillbaka till samhällsekonomisk balans. Under tiden har staten ökat sin skuld i procent av BNP i enorm omfattning och en stor del av befolkningen har gått arbetslös i åratal eller lämnat landet.

Den andra lösningen är att landets valuta får falla kraftigt omedelbart och förstärka privatsektorns internationella konkurrenskraft redan från anpassningsprocessens början. Efterfrågan på varor, tjänster och arbetskraft återkommer snabbt och statens budgetunderskott försvinner på några år.

Sverige kunde välja den andra lösningen tack vare att landet hade en egen valuta och står nu med EU:s starkaste ekonomi. Pratet om att vi skulle gå med i EMU för att komma bort från devalveringspolitiken var helt fel. Helt fel!

Spanien och Irland kan inte så lätt välja den svenska vägen till välstånd och ekonomisk stabilitet. Det är svårt att byta från euron till en egen valuta. De är redan av det skälet dömda till en lång och socialt plågsam anpassningsperiod fylld av politiska risker för demokrati och sammanhållning.

Men eurozonen är värre än så. Med svenskt stöd har nu den s k finanspakten införts. Denna innebär att länderna måste minska sina budgetunderskott dramatiskt redan nu och sedan aldrig dra på sig strukturella budgetunderskott i framtiden. Detta betyder att det inte bara är en katastrof att ha euron som valuta i detta läge utan det är en katastrof att vara underkastad eurozonens regler som alltså går ut på att hindra den överföring av skuldsättning från hushåll och företag till staten som är så viktig för att göra anpassningsprocessen mindre brutal och politiskt farlig.

Och notera slutligen finanspakten är i stort sett helt irrelevant för att hindra nya eurokatastrofer.  Den förbjuder budgetunderskott, men Spanien och Irland hade inga budgetunderskott när de gick in i katastrofen.   

Om målet är att kunna balansera de nationella ekonomierna, kan man inte ha gemensam valuta. Den amerikanska valutaunionen fungerar därför att arbetskraften flyttar över delstatsgränserna från stater med arbetslöshet till stater med hög efterfrågan på arbetskraft.  Det finns inga statliga målsättningar för hur stor befolkning en delstat skall ha. I EU läser vi nu om människor som säger att de måste bryta upp från Grekland eller Spanien och försöka etablera sig i Tyskland och företeelsen presenteras som en tragedi. Men denna företeelse får inte ses som en tragedi i en valutaunion. Den är en nödvändig förutsättning för att en europeisk valutaunion skall fungera.

Vi bör ställa oss frågan hur stor befolkning Grekland kommer att ha i framtiden. Hur många människor finns det plats för i detta område med jordbruk och turism. Flykten från landsbygden har präglat västvärlden i hundra år. Kanske kan fem miljoner greker leva i Grekland? Men de är elva miljoner idag. Hur många kan leva i Spanien, Portugal och Irland? Irländarna vet svaret.

Europrojektet var ogenomtänkt och oansvarigt från början och europakten förvärrar läget. Nu ser vi resultaten.  Snart får vi kanske känna resultaten inpå bara kroppen. PW bör fortsätta sin omprövning!





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/45562

14 kommentarer I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Tack för en pedagogisk och välskriven artikel.
En god sak har ändå krisen fört med sig, incitamentet för svenskarna att stanna utanför EMU har ökat.

Permalänk | Anmäl #1 Benadom Flydde, 2012-06-17, 14:30

Bra artikel.

Sverige ut ur EU(SSR) nu!

Permalänk | Anmäl #3 Johnny Andersson, 2012-06-17, 16:25

Bra och tydlig artikel. Vi har bara sett början på krisen, jag vågar knappt tänka på slutet.

Ett stort tack till alla som var klarsyntare än jag och röstade emot Sverige i EMU.

Permalänk | Anmäl #4 Tom Eliasson, 2012-06-17, 16:36

Tycker det är märkligt att ingen tar upp det faktum, att dessa krisande katolska länder med största sannolikhet har en låg andel förvärsarbetande kvinnor. Detta kan väl inte sakna betydelse i dagens konkurrenssamhälle?
Jo en person har tagit upp detta, typiskt nog Birgitta Ohlsson. Med syftet förstås: "Det är männens fel". "Europa blir en gubbarnas Jurassic parc", kväder Ohlsson. Men man får i alla fall veta att Malta har bar 40% knegande kvinnor utanför hemmet.
Sedan tycker jag Newsmill skall "omröva" sin politik att sätta rubriker! Inte bara är det principiellt helt fel. Det är tredje gången på kanske ett par veckor som det blir helt felstavat!

Permalänk | Anmäl #5 Joakim Steneberg, 2012-06-17, 17:29

"omrövar" hihihi!

Permalänk | Anmäl #6 Tommy puma, 2012-06-17, 21:29

Det är bra att delar av federalisterna och EU-fanatikerna bland svenska liberaler börjat ompröva sin politik så smått. Det stora felet är att inte EU-potentaterna själva har börjat ompröva sin politik.
Istället för att förakta väljarna som via sina skattepengar betalar deras skyhöga löner.
Den bistra sanningen är att Kommissionen och den extremt osynlige och färglöse van Rompuy saknar folkligt mandat och därför helt saknar möjlighet att ta EU ur krisen.

Permalänk | Anmäl #7 u_14418, 2012-06-17, 22:52

"Vi bör ställa oss frågan hur stor befolkning Grekland kommer att ha i framtiden. Hur många människor finns det plats för i detta område med jordbruk och turism."

Överbefolkningen är en fråga för hela EU

Permalänk | Anmäl #8 Bo T, 2012-06-18, 07:49

Den amerikanska valutaunionen har en federal regering, en federal finanspolitik, ett språk (även om 50 miljoner är spansktalande), en kultur, en infrastruktur (el, tel, transport, etc). Det är enkelt för en ingenjör i New York att flytta till ex Texas eftersom det är samma språk och liknande kultur. Jämfört med att en svensk ingenjör som talar flytande svenska och god engelska att flytta till Portugal eller Rumänien där de flesta talar dålig engelska är betydligt svårare, för att EMU-17 skall ha en gemensam arbetsmarknad krävs att alla talar 17 språk flytande.

Skall Europa ha en chans att integreras så måste alla länder komma överens om att satsa stort på engelska som "second language", dels i skolan och att alla statliga myndigheter tillhandahåller information på engelska.

Därför bättre med nationella valutor, penningpolitik och finanspolitik. Guld och silver kan användas som internationella handels och turistvalutor redan idag. Euron kan vi klara oss utan.

Frihandel och de fyra friheterna samt mellanstatligt samarbete mellan självständiga stater är vad de flesta vill ha, ingen överstatlig politisk union.

Permalänk | Anmäl #9 Johnny Andersson, 2012-06-18, 09:01

Tack för denna artikel. Skönt att se lite klarsyn.

lite data:
Nästan 50% av alla Letter bor idag utanför Lettland tack till i huvudsak samma sak, bindningen till euro. Vissa effekter är dock vilt påhejad av Svensk finans och utrikespolitik.
Detta bl.a. för att att rädda svenska banksters.
Lösningen var att genom att Sverige skickade stora summor via IMF till Lettland. Detta för att rädda bonusarna på Swedbank.
IMF fick vara bödeln så Borg slapp jobbet.

IMF reglerna har skapat en situation där folk dör av svält I Baltikum.
Orsaken är många, men en är 17 euro i månatligt barnbidrag för vissa I Estland.
En annan effekt av Euro samarbetet är att Estland måste hjälpa till Irland med 700 euro i arbetslöshetsersättning per Irländare när motsvarande ersättning i Estland är 120-150 Euro/ Est.

Det senaste är 200 millioner euro från Estland till div fonder för att stötta övriga euro länder.

Estland har en ekonomi som kan jämföras med delar av Skåne i storlek.
(Varför inte fråga landstinget i Skåne om de kan vänligen skicka 2 miljarder kronor till Grekland eller Spanien. Jag är övertygad att de Svenska väljarna gärna ställer upp, speciellt när Grekland har fler Generaler och Amiraler än hela USAs försvar eller Spanien med fler tomma lägenheter än i hela USA.)

Dessa effekter är bonusen för att söka följa reglerna som Finland och Estland gjort.

Det ser inte ut som om detta föredöme är något vi kommer att se från PIIGS länderna när de nu kan se vad som händer.

Glöm inte att PIIGS, på enad front, nekade till att få sina utvecklingsbidrag minskade när de nya länderna, som Baltikum, kom in. Detta trots att den bästa av de nya länderna hade en ekonomi som svarade mot 30% av snittet i "gamla" EU-Länderna. OBS!!! detta snitt inkluderar PIIGS.

Nu vill EU höja medlemsbidraget för Sverige, Holland och Finland.
(info: Samma Eu har inte fått sin redovisning godkänd på över 10 år. I de flesta länder får man i fängelse om man gjorde samma sak i statsförvaltningen eller i ett företag.)

Skrota hela projektet EU och Euro.
Det är dödsdömt.
Även om glada politiker över hela EU tror eller i vart fall försöker sälja oss att det fortfarande är liv i liket.

Sanningen är vi kan inte alla och samtidigt vara Tyskland, hur gärna vi än vill. Det krävs mycket arbete.
Det är troligt att stora delar av Tyskland skulle jubla om EURO skulle krascha. Särskilt nu när Tyskland fått ut vad de kan på sin export industri främst från den svaga Euro kursen givetvis en direkt effekt av PIIGS. Detta trick hade de inte lyckats med om de haft D-marken.

Acceptera skillnaderna inom Europa, se de gärna som positiva, men låt oss utvecklas i egen takt och på egna förutsättningar.

Historisk har alla försök att "snabb spola" utveckling varit förödande, EU är bara ett exempel till.

Tack för ordet,

Permalänk | Anmäl #10 u e, 2012-06-18, 10:21

#10 u.e.

Intressant läsning. Den politiska unionen EU har blivit en spagetti av lagstiftning, institutioner, fonder, subventioner och byråkrati som allt färre klarar av att överblicka och förstå, sedan är det väl bara Sverige och kanske Finland som vill vara bäst i klassen och följer all EU-lagstiftning, vilket många andra länder som ex Frankrike verkar skita i, när det gäller EMUs regler om max 3% budgetunderskott och max 60% statsskuld så är det väl bara Estland och Finland som lever upp till kraven, de borde därför sparka ut alla andra länder ur Euron, :-)

Sammanfattningsvis är EU och EMU en politisk och snart en ekonomisk katastrof.

Sverige ut ur EU(SSR) nu!

Permalänk | Anmäl #11 Johnny Andersson, 2012-06-18, 12:19

Tack Johnny,

Jämförelsen mellan planekonomisk USSR och EU har gjorts på alla möjliga former och är lika skrämmande varje gång.

Vi måste tyvärr acceptera att den gamla sanningen att:
byråkrater i alla länder färenen eder,
gäller i allt jämt.

Eu förespråkande partier har bara ytterligare en variant på 1900-talets svenska socialdemokratiska parti program eller USSR med allt starkare statsmakt. (ingen eller själv reglerande arbetslöshet genom att staten bara kan växa vidare)

Nu skall den bara heta EU istället.

tack för ordet.

Permalänk | Anmäl #12 u e, 2012-06-18, 13:02

En möjligt intressant fråga att ta upp här kan ju vara:
en av EU förespråkarnas käpphästar är svensk export till EU länder och därför är valutaunionen/fasta växelkurser väldigt viktig.

OK om så varför går vi inte på kärnfrågan.
Betyder det att vi har behov av millisekunders handel??
Vem tjänar på sekund handel i valutor??
Vem behöver det??
Export företagen??
Länderna?
Svaret i båda fallen verkar vara NEJ.
Har demokratiska system behov av detta??

Om länderna inte har det så har demokratiska system inte heller behovet, Rätt??

En fastare växelkurs mekanism som ger de relativt långsamma demokratierna tid att reagera, kan det vara något??

Iden är inte ny men en IMF SDR eller guld med kvartals korrigeringar skulle ge alla lite perspektiv och tid för balanserade åtgärder.

Det synes mig endast vara våra älskade Banksters som vill ha denna typ av handel.
Banksters kan säkert få någon omskolningskurs för att göra något nyttigt här i världen.

Det skulle ge en annan möjlig fördel:
Stabilitet i det livsviktiga betalningssystemet som nu är i händerna på på samma banksters som gladeligen sätter det på spel varje dag genom bonus grundade affärer.

Vad är det dessa banksters gör som är så speciellt att de skall ha denna rätt.

Är handeln så väsentlig för systemet eller är den direkt system hotande för vår demokrati??

Tack för ordet.

Permalänk | Anmäl #13 u e, 2012-06-18, 13:24

Det kan kanske vara en bra idé att vänta med att tala om eurons misslyckande tills dess att den faktiskt har misslyckats.

Visst ligger det i farans riktning att någon som alltid har varit nej-sägare kommer att tolka smärre bakslag som ett tecken på att han haft rätt hela tiden, men faktum kvarstår att ingen - och synnerligen inte Lundgren - kritiserade EMU och euron för 10-15 år sedan på de grunder som nu förs fram. Att de nuvarande smärre bakslagen skulle ha orsakats av eurosystement påstådda inneboede tillkortakommanden och inte av finanskrisen i kombination med undermålig budget- och finanspolitik i enskilda euroländer är inget annat än kvalificerad gallimattias. Opportunism är bara förnamnet på det som Lundgren och övriga nej-sägare nu försöker sig på genom att förhärliga sig själva och skriva om historien.

Däremot går det utmärkt att i dag kategorisera junilistan som ett katastrofalt misslyckande och enormt resursslöseri som inte hade några som helst konsekvenser mer än att påvisa att populism aldrig fungerar.

En annan betraktelse som är relevant i sammanhanget är att Sverige ställde sig utanför de allierade under andra världskriget och påstod att den egna beredskapen var god. Känns detta månne igen när det gäller EMU och euron? Sverige kommer naturligtvis att lida av utanförskapet i det långa loppet när det står klart att Sverige inte alls har en så hållbar ekonomi som vissa påstår, särskilt inte om vi inte snart går med fullt ut i eurosamarbetet (vilket vi för övrigt röstade jag till 1994 och är fördragsbundna till att göra). Sen är det naturligtvis så att ett exportberoende industriland som Sverige självklart skulle ha haft bättre ekonomi i dag om vi hade gått med i euron 2003.

Att vara provinsiell och samtidigt lida av hybris är sällan, om någonsin, en bra kombination.

Permalänk | Anmäl #14 Stefan Bengtsson, 2012-06-20, 18:26

Vi är instinktivt själviska, vi tänker på oss själv i första hand och detta gäller i alla nivåer av samlevnad. Så är det när staten tex genom negativ invandringspolitik skyddar inhemsk arbetsmarknad eller genom devalvering av valuta hjälper inhemsk industri. Självfallet får andra betala. Ekonomisk historia visar att det också kommer bakslag ! Det blir bättre och mindre sneddrivande om den nivå varifrån åtgärder tas höjs. Vi har ju tex gått från merkantilism till frihandel. Och därför euro före mångfald av valutor !

Dock är det självfallet klart att ekonomiska ingrepp oavsett nivå kommer att kännas av. Och det gäller också att varje åtgärd måste tas från punkt nu och framåt. Och att vi alla oavsett skuld eller ej måste betala. Livet är ej rättvisst !

Permalänk | Anmäl #15 Peter Elfverson, 2012-06-29, 16:44

Kommentarsfältet är stängt på denna artikel.



annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill till TV4 News

 Nyhetsbolaget, som bla producerar Nyheterna i TV4 och TV4 News tar över Newsmill. För våra ...

annons:
annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Newsmill är en del av TV4-gruppen.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill till TV4 News

 Nyhetsbolaget, som bla producerar Nyheterna i TV4 och TV4 News tar över Newsmill. För våra ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.