Publicerad: 2012-06-15 08:06, Uppdaterad: 2012-06-15 08:06
Författare: Vad har vi här? Reklam för abortmotståndarna i ”Ja till livet”? Serieskaparnas entusiasm för familjer med tjugofem barn påminner starkt om förra sekelskiftets svenska övre medelklass och deras agitation för arbetarfamiljer med många barn.
Författare och debattör.
TV-serien ”Barnmorskan i East End” (SVT1, produktion BBC) med sändningstid söndagar klockan 21.00 (bästa sändningstid!) startade för två veckor sedan. En skildring av femtiotalets London och East Ends slumkvarter. Dessa fattigkvarter som ”arbetsfält” för den barnmorska som har berättelsens centralroll. Många har nog sett fram mot söndagskvällar i sällskap med ”Barnmorskan i East End”. Med en huvudperson som har ett så livsbejakande och i bästa mening sympatiskt yrke. Och utövar detta i en ”behövande” miljö. - Kanske har många även läst boken som ligger till grund för tv-berättelsen och vill se hur man lyckats skapa miljöer och karaktärer.
Redan i första avsnittet börjar för mig ett obehag växa fram. Känner historien jag ser motbjudande. Berättelsen glorifierar här en kvinna som fött tjugofem barn. Man, hustru och barnskaran lever i en lägenhet i slumkvarterens East End och makarna beskrivs vara oändligt lyckliga över alla sina barn. Och lyckliga med varandra. Berättelsens budskap: många barn i en familj är positivt. Tjugofem barn ett förtjusande rekord. I avsnitt två vill en gravid femtonåring absolut inte göra abort. Berättar en fruktansvärd historia om en annan flickas abort hon bevittnat. Strumpsticka in i livmodern och fostret flytande i blod i en äcklig potta.
- Nej till abort. Vad har vi här? Reklam för abortmotståndarna i ”Ja till livet”? Serieskaparnas entusiasm för familjer med tjugofem barn påminner starkt om förra sekelskiftets svenska övre medelklass och deras agitation för arbetarfamiljer med många barn. Fosterlandets barn. - Att som vuxna användas till vad?
Barnmorskorna och nunnorna - också barnmorskor - har sin verksamhet i ett mindre nunnekloster. Där serien visar så vackra bilder över nunnornas gudstjänster och hur en barnmorska kysser sitt kors hon bär i halskedjan när hon behöver stöd i svårigheter. Korset hjälper henne. Alltid.
Boken - författare Jennifer Worth - som ligger till grund för serien har sålts i miljonupplagor i England. Den författare som bearbetat materialet för tv-produktion - Heidi Thomas - är känd som skapare av seriesuccéer. Bland andra ”Cranford”. Och ”Barnmorskan i East End” har haft en enorm framgång hos engelsmännen. - Succé i Sverige också?
En anhörig retas med mig och menar att jag inte skall förarga mig så över ”barnmorskan”. Säger: Det är ju ändå bara en tv-serie. Bara en tv-serie? En påkostad tv-produktion som utmålar religiositet som oändligt vackert och positivt. Explicit för fram ett sådant budskap. Som utmålar aborter som det mest skrämmande som kan hända kvinnor.
Som visar upp Englands femtiotal och East Ends härjade, ständigt barnafödande kvinnor som hjältemödrar. Barnafödandet som bryter ner och åldrar i förtid men som ändå i en övermänsklig dimension är positivt. (Så att man vill skrika till seriens figurer: Det fanns ju kondomer att köpa i London. Även i ert femtiotal.)
Serien är som sagt verkligt påkostad. Det har lagts ner stor möda på att göra miljöerna realistiska och ”intressanta”. De som skapat ”Barnmorskan i East End” vill verkligen hamra in sina budskap. Ingen kan övertyga mig om att budskapen inte finns där. Att de som story skulle var tillfälligheter och slump.
Mycket som kommer till oss genom tv-skärmen har kamouflerade budskap. Som vi i de flesta fall accepterar eller rycker på axlarna åt. Men denna tv-serie blev mig för mycket. Påträngande religiositet, abortmotstånd och så kvinnors ständiga barnafödande utmålat som något positivt. Preventivmedel av religiösa skäl icke-existerande i barnmorskornas-nunnornas värld. Därtill är hela storyn kladdigt känslosam.
Att SVT köpt in serien är ju förståeligt. Den har haft stor och entusiastisk publik i England. - Kritik utesluten.
Vi får hoppas att svenska kvinnor är vaccinerade mot propagandan i serien.
Socialstyrelsen presenterar i dag abortstatistik för fjolåret.

Varför så tyst om fallet Gosnell?

Oroväckande utveckling i synen på abort i Europa

Oacceptabelt med svenska abortmotståndare i Europarådet

Med RFSU:s retorik kan abort tillåtas fram till födelsen

Rör inte abortlagen, Mats Odell!

Det går inte att lita på Hägglund i abortfrågan

Abort har likheter med prostitutionsfrågan

Tron är inget politiskt slagträ

Det är snurrigt med den kristna vänstern

Vi behöver en etisk abortlagstiftning också för morgondagen


Dags för sekulära humanister att sluta ducka i abortfrågan

Abortmotståndarnas unkna argument kvarstår

När sakargumenten tryter i abortdebatten tar lögnerna vid

Bättre att adoptera bort än göra abort


Så har regeringen prioriterat ner aborträtten

Farlig utveckling att abortera barn med Downs syndrom

Biologin: Det mänskliga livet börjar vid befruktningen
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Newsmill är en del av TV4-gruppen.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.




23 kommentarer I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
Serien påminner mig om det absurda i när folk kallar Moder Teresa ett helgon, hon som genom ord och handling orsakat mer död och lidande för kvinnor i tredje världen än någon annan kvinna i modern tid.
Att fördöma preventivmedel och abort är att döma kvinnor till att vara en andra klassens medborgare, en slav under sin egen kropp, och dessutom skapar det ett samhälle där överflöd och välstånd är en fjärran dröm som blir uppäten av den enorma mängden svältande barn.
Serier som hyllar sådant borde vara lika stötande som en serie som hyllar en sympatisk SS soldat. Det spelar igen roll om huvudkaraktären vill väl, eller tycker sig kämpa för något gott. Elände, orättvisa och lidande är inte något man bör hylla, och när folk gör det borde man reagera, som Ulla Johansson nu gjort..
Jag hoppas verkligen inte att svenska kvinnor är vaccinerade mot budskapet. Våra aborttal i Sverige påminner ju om ett fruktansvärt scenario från Hitlertiden då aborter var tänkt att vara en del i att att hålla slaverna i schack efter slutsegern. Aborttalen i Sverige är ju ett smärre folkmord som pågår år efter år allt eftersom vår befolkning blir äldre och äldre.
Ser ut som om SVT vill göra sitt för att inte Kristdemokraterna ska åka ur riksdagen i kommande val -- fast det gör dom nog ändå hoppas jag. Där har dom suttit alltför länge redan med sin unkna ideologi.
Ett alternativ är att se TV-serier som underhållning. Det finns inga budskap i denna serie. Den visar ett gammalt förlegat utfattigt England för 50 år sedan. De mammor som födde 20 barn då är hjältar i mina ögon. Däremot finns det inget hjätemodigt över en bekvämlighets-abort.
Ja till livet är en fullständigt legitim åsikt som självklart ska få utrymme i public service. Ett balanserat medieutbud handlar inte om att allt speglar den egna livsåskådningen. Det trodde jag en person i Ulla Johanssons ålder var på det klara med.
"I avsnitt två vill en gravid femtonåring absolut inte göra abort. Berättar en fruktansvärd historia om en annan flickas abort hon bevittnat. Strumpsticka in i livmodern och fostret flytande i blod i en äcklig potta."
Varför är det konstigt att en femtonårig inte vill göra abort? världen är väl fortfrarande full av kvinnor som sprang för fort in i vuxenvärlden?
Från vad jag förstår så är inte aborter några magiska "frihetsoperationer" dom kan fortfarande i våran tidsålder vara ganska äckliga, jag har pratad med en barnmorska och hon hade en och annan nasty historia att bjuda på.
@Per holmgren
JAg skulle tycka det var jätteintressant att se en serie om en sympatisk SS soldatat, kanske hur han fick ihop sin snälla natur med arbetet i förintelse lägret, jag rekommenderar serien "Generation Kill"
sympatiska människor i en väldigt hård och osympatisk miljö. Även Godwins lag.
@John Henry.
Jo jag vet, Godwins lag, menmen. Jag håller med om att det är intressant med karaktärer man kan relatera till som befinner sig i situationer man inte kan relatera till, och att få följa hur de tar de beslut de tar. Exemplet med en SS soldat tycker jag också skulle vara väldigt intressant som serie, men jag tror att fler personer skulle höja på ögonbrynen om denne hyllades som en hjälte eftersom andra i dennes omgivning uppfattade denne soldat som en hjälte.
För den delen är det ju precis det här som är bakgrunden till vårt relativt välmående Sverige. Tidigare i vår historia tog folk de svåra besluten som kanske "kändes fel" (t.ex. att tillåta abort), men vi som lever här idag har avsevärt mycket bättre liv än vad vi skulle haft om moralisterna fick bestämma.
Det min kommentar handlar om är att folk inte reagerar på hyllandet av beteenden och värderingar som är väldigt skadliga för samhället, utan att det snarare framställs som ovinklat hjärtskärande drama. När folk följer hjärtat istället för hjärnan, oavsett konsekvenserna.
Absolut gör det bättre tv, men det är lite underligt när folk inte reagerar. Man reagerar ju på tv-våld och sexism, och den här serien är ju lika illa i att uppmuntra skadliga värderingar.
Som tur är verkar det alltid finnas en Ulla Johansson redo i buskarna att tala om för oss vilka åsikter som är de rätta och bör få förekomma i statlig television.
Tack för tipset:-) Är serien bra tittat jag självklart på den.Ska kolla upp:-)
Tack för input på dina åsikter om serien.
Man bör inte visa en serie som visar någon som har 25 barn och som är lycklig.
Extra illa är det att:
"makarna beskrivs vara oändligt lyckliga över alla sina barn. Och lyckliga med varandra."
Hur är det möjligt att svt visar något sådant suspekt beteende?
Jag känner direkt att ett obehag börjar växa fram i mig.
Mvh
Per
TV-serien om barnmorskan i Londons East End på 50-talet är en viktig påminnelse om vad som drabbar kvinnor utan tillgång till vård under graviditet, förlossning och barnsäng. Utan tillgång till kejsarsnitt riskeras både moderns och barnets liv. Utan skicklig hjälp till kvinnan vid sätesbjudning och tvillingbörd riskerar både mor och barn livet. I stora delar av världen, särskilt Afrika söder om Sahara saknar många kvinnor just detta.
Och så väljer en knäpp, svensk tokfeminist att helt historielöst fokusera på en liten detalj i filmen och helt bortse från den viktiga beskrivningen av kvinnornas utsatthet. Abort var faktiskt förbjudet även i Sverige flera decennier efter 50-talet.
Med tanke på den propaganda som svenska kvinnor har matats med sen vi fick den nuvarande abortlagsstiftningen så kan du , Ulla Johansson känna dig helt lugn. Dom är garanterat vaccinerade mot all form av humanisitiskt tänkande när det gäller det ofödda barnets rätt till liv.
http://tonymalmqvist.blogspot.com
Jag blir rädd när jag läser din artikel Ulla, när du varnar för en i dina ögon felaktig åsikt. Enligt dig bör denna åsikt som framkommer i dena tv såpa, som en åsikt som uppenbarligen inte borde tillåtas i massmedia. Du ropar helt enkelt på åsiktskontroll och moralcensur. Det påminner om ett kommunistiskt samhälle liknande kina eller cuba. Bara för att du inte gillar det som torgförs som åsikter i denna tv såpa, ulla, så måste du förstå att man får hamprecis vilken åsikt som helst i en demokrati och public service ska spegla en mångfald av åsikter.
Om du inte gillar åsikten, argumentera emot den då med sakliga argument, ulla, men att tro att du har en bättre moral och är mer upplyst än den genomsnittliga tv tittaren borde få dig att skämmas. Det är dina moralistiska åsikter och censurrop som är de verkligt farliga åsikterna som det ska varnas för.
När jag läser det Ulla skriver blir jag mycket förvånad - och rädd. Jag misstänker att ämnet rört vid en känslig punkt i ditt eget liv, för att kalla detta propaganda känns näst intill hysteriskt. Och varför skulle inte religiositet kunna vara vackert och positivt? Det du vill göra Ulla, är att pådyvla andra dina egna åsikter. Vi har religionsfrihet i Sverige och det är fullt lagligt att vara emot abort, för vi lever i en demokrati. Att eliminera yttringar av åsikter man inte gillar kallas censur och används i diktaturer. Är det mer positivt och vackert än andlig tro i dina ögon, Ulla Johansson? Du har all rätt till din egen åsikt, men låt andra få ha, och yttra, sina!
Vilket pinsamt etnocentriskt navelskåderi i denna Newsmilltext om TV-serien om barnmorskan i East End på 50-talet.
Finns det inte någon kunnig, historieintresserad barnmorska som kan skriva en kommentar till denna eläniga text!!!!!
Per Holmgren #7 skriver i sin kommentar: " Det min kommentar handlar om är att folk inte reagerar på hyllandet av beteenden och värderingar som är väldigt skadliga för samhället, utan att det snarare framställs som ovinklat hjärtskärande drama." En klok analys av honom kring "Barmorskan i East End". Som är en mycket skickligt iscensatt berättelse. Goda skådespelare och oklanderlig teknsikt sett. Känslosam - kanske med väl mycket sirap. Sympatisk huvudperson, sympatiska nunnor, underbara mödrar som föder tjugofem barn. Vad som INTE finns med i storyn är antydningen att barnmorskorna med upplysning om preventivmedel kunde informerat kvinnorna så att det nedbrytande (och synes hejdlösa) barnfödandet fått en gräns. - Det fanns preventivmedel på femtiotalet.! Storyn hyllar istället nunnornas religiositet, hyllar stora barnskaror och abortmotstånd. Som om någon katolsk grupp varit med och planerat serien. Så är naturligtvis inte fallet men intrycket av denna tv-berättelse blir dock detta. En typ propaganda inbakad i en - för många tilltalande - form. - Denna tv-serie är mig osympatisk.
Ulla Johansson
abort
är
mord.
____
Abort
är
förrakt
för
skapelsen
och
dödande
av
en
helt
oskyldig
människa
för
en
enskild
egoistisk
kvinnas
skull
år
2012
om en svensk feminist sprider negativa omdömen om denna serie så måste man ju se den! :)
För då är den troligen bra och har bra budskap också!
Tankepolisen rycker ut igen. Suck.
Alltså..först en brasklapp. Jag är för abort. Ett foster är en del av kvinnans kropp och om man pressar mig till det yttersta så är jag för abort tills ungen är ute ur livmodern. Det är min åsikt. Deal with it.
Visst är det bra att man synliggör ev "propaganda"" men det har aldrig slagit in skribenten i vilken tidsperiod serien utspelar sig? Kanske ville författaren av nån outgrundlig anledning inte förvanska historien ? Ibland blir det bara för löjligt.
Snälla nån! Berättelsen är en historisk skildring, säkerligen en del fiction, men en väl producerad serie. jag kan inte se den som ett inlägg i abortdebatten.
Ulla Johansson ska kanske se lite fler än två avsnitt innan hon dömer så hårt... Tills avsnitt fem till exempel, där visar en av barnmorskorna upp kondomer för en fnissande skara unga kvinnor. Seriens skapare försöker nog bara visa upp en bild av 1950-talet, inte propagera för något annat.
Men herregud! var min spontana reaktion när jag läste artikeln. Vad är det Ulla Johansson försöker göra?
Som många skriver här så är serien en historisk skildring: Jennifer Worth (1935-2011) arbetade under 20 år som barnmorska och sjuksköterska i Londons fattigaste delar.
Hon skrev alltså boken som ligger till grund för serien.
Men Ulla Johansson menar kanske att vi ska skriva om historien så att den passar med nutida tänkande, eller det tänkande som anses bäst passande?
Kommentarsfältet är stängt på denna artikel.