SKL:s bud hade kunnat ge minst 5 300 kronor extra

Så om jag har förstått det hela rätt så menar Gardner Sundström här att problemet med ett undervärderat lärarkollektiv, vilket i sin tur lett till ett rekryteringsproblem, ska lösas genom individuell lönesättning.

Hur utvärderas de bästa lärarna? Vilka kriterier används för den individuella lönesättningen? Är det elevernas betyg, som ju sätts av läraren själv? Ska i så fall dessa betyg relativiseras efter elevernas förutsättningar? Finns här en risk för betygsinflation?

Är det måhända skolledningens omdömen, vilket rimligen premierar "bekväma" lärare? Är det omröstningar bland eleverna?
Hur påverkas detta av populariteten hos det ämne läraren undervisar i? Blir inte detta utvärderingsarbete ganska dyrt?

På vilket sätt ger detta incitament till de lärare som inte får en del av kakan att prestera bättre? Vilka är de positiva effekterna av en lönedifferentiering av en yrkeskår inom den offentliga sektorn, med platt organisationsstruktur? Hur påverkar detta lärarnas arbetsmiljö?

Det där med arbetstidsförläggning tycker jag är en intressant punkt. Innebär det övertid/OB? Hur hänger det ihop med livspusslet för de lärare som har familj, och kanske saknar möjligheten till flexibla arbetstider?
Och hur påverkar detta vinstmarginalerna i friskolorna?

Slutligen: Vilka elever ska utbildas av B-laget?

Dessa frågor vill i alla fall jag gärna ha ett svar på.

Vojne vojne
Ingela har varit med länge och torde direkt ur hästens mun ha fått höra om llåsningar istället för lösningar förra avtalsrörelsen. Ett avtal som sås mångom tecknades med ett personligt skrivet tillägg i A4-format av den nu bortgångne Per Unckel. Ett tillägg där han dels lyfte ur arbetstidsfrågan del och nog viktigast påtalade hur ense motparterna egentligen är om problemen men hur förgiftad och full av misstro förhållandet mellan parterna var, och som låste förhandlingarna i det närmaste totalt.

Nu är vi där igen: Kanske ska de fackliga företrädarna istället för lön för arbetet framförställa de utmaningar, problem och hot löntagarna ställs inför och som sammantaget borde kunna uppskattas och betalas. En mig utomordentligt nära släkting ska just till att satsa fem till sex års utbildning för att arbeta med det hon brinner för: utbildning och bildning av ungdomar och unga vuxna. Jag vill tro att mina ord om världens bästa yrke och när du är klar kanske det betalas för och åter uppskattas också, besannas.

Dessutom. Låt henne då göra "karriär" som duktig lärare. Nu är sk karriärtjänster och lön till "de bästa lärarna" så gott som till hundra procent detsamma som att höja lönen rejält genom att INTE arbeta som lärare.

Sätt er ner och som det heter Gör om och gör rätt! Se varandra i ögonen, släpp prestigen och ta ansvar!
Sören Holdar

1. Vi litar inte på att ni ger oss löneökningar enligt industrinormen åren 3-5 om inte detta garanteras i centrala avtal. Ni har nämligen ljugit om detta så många gånger förr.
2. Även om ni mot all förmodan skulle ge oss industrinormen så innebär detta inte att våra löner uppgraderas. Vi har släpat efter i 40 år och nu räcker det.
3. Ni ska premiera de bästa lärarna. Problemet är bara det att ni inte vet vilka det är. För er räknas bara hur många "utecklingsgrupper" man sitter med i. Den gode läraren struntar ni i, ty ni vet inget om att lära ut.

Sett ur lärarnas perspektiv är ju 10 000 kr på fem år inte det man avsåg utan att det skulle vara ett tydligt steg mot 10 000 kr mer sett till dagens penningvärde.

För övrigt är det intressant att se att SKL 2012 var beredd att ge mer än industrinormen för lärarna. Gällande Vision och SSR:s akademikergrupper så fanns inte den viljan från SKL:s sida, vilket nog kommer att påpekas nästa avtalsrörelse från dessa fackförbund.

Förstår inte SKL att det här med "de bästa lärarna" är en "crackpot idea"? Idén i sig förstör skolan och arbetsklimatet. Det är som någon sorts "rasism". Några anses på oklara grunder vara "bättre" andra "sämre". De bättre och de sämre ska gå sida vid sida, göra samma jobb för olika löner. Eller är det så att "de bättre" ska jobba extratimmar utan att kräva något för det; dvs underminera facket, för att visa att "de brinner" för att undervisa. Idén - var kommer den ifrån? "Klass 9A"? Den idén går helt på tvärs mot det professionella lärarsamarbetet som utvecklar skolan.
Men det är förstås inte seriöst, det är bara för att slippa lönehöjningarna för det stora flertalet som den har inplanterats.

Om någon nu är odiskutabelt "bättre", så måste en sådan ha en särskild titel, t.ex. utvecklingsledare, lektor, eller förstelärare Det kan ju inte bli livslånga extra lönepålägg för att någon gör något extra ett år, kanske för att hen har blivit ombedd att göra det.
Och det är inte det som lönerörelsen handlar om. Jag vill uppmana facket att ta avstånd från SKL:s utgångspunkter, och istället själva ta tolkningsföreträde ifråga om vad lärarens arbete och villkor går ut på, sätta villkoren för diskussionen. SKL har inte tillräckligt kunnande om verksamheten, vilket har märkts (!)
SKL; Antingen anställer ni professionella lärare, organiserar skolan enligt sakkunniga inom pedagogik och skolutveckling, anpassar villkoren enligt andra jämförbara länder, med lön, arbetstid etc, - eller också avsäger ni er ansvaret för skolan och stödjer LR:s krav på ett statligt övertagande!

I viss polemik med neutrumet Bernt(a) Johansson tar jag mig friheten att bryta jantelagen och citera Sten O Andersson ur en av hans kommentarer tll Metta Fjelkners artikel. Nämligen:

"Men gå in i vilken skola som helst och fråga föräldrar och elever. Rangskalan blir entydig men sådana officiella kriterier kan man inte ha."

Med Johanssons tankar ovan blir det faktiskt bara mer av samma (SKL-idéer), Lärare som inte är lärare, eller kanske ens vill vara det ska "befordras" till att göra något annat

#6 Sören. Du kanske åsyftar "hen", som fungerar utmärkt i stf. "han eller hon". Det är åtskillnaden, istället för samarbetande lärare enskilda ensamarbetare som inte är i linje med skolforskning om lärares professionalism. Lärare ska samarbeta och delge varandra idéer och strategier för att utveckla skolan. Med epiteten "duktig" och "inte duktig" lärare som bas för löneutvecklingen, så motarbetas det samarbetet, och kupper och intriger, skådespeleri och maktkamper premieras. Arbetsklimatet förpestas.

Det är så att av ren slump så beordras lärare ibland att t.ex. ta ansvar för ämnet eller programmet och det betyder större ansvar. Detta ska enligt min mening inte tolkas som att de därför är "bättre lärare" och ska inte ge livslång löneförhöjning. Jag har själv haft sådana ansvar och tycker att varje lärare ska ha det under en tid, och då få högre lön, men endast under den perioden.

För att ta arbetet som lärare på allvar, så ska inte siktet behöva vara på lönen. Man ska inte i första hand arbeta för löneförhöjning, utan för eleverna. Se på Finland, Danmark, Tyskland eller nästan vilket land som helst som har bra skolor: de har sluppit förhandla med en arbetsgivare som bara vill spara pengar och som inte förstår skolans värld.

Utmärkt Bernt. Bra exempel, men kanske inte som du tänkt. Se på lönelägena därstädes också! För övrigt håller jag varken med dig i beskrivningen av konsekvenserna av individuell lönesättning eller i beskrivningen av "ren slump". Jag vet ej om du är eller har varit lärare men jag kan försäkra dig att vare sig under tariffsystemets tid eller nu under en haltande individuell lönesättning (den är ju för farao i det närmaste av tariffmodell även nu - tillochmed med "tarifftaket " som krymper lönebredden till förfång såväl för nya som gamla lärare) jag någon gång varit i närheten av konflikter som du relaterar. De konflikter som uppstått har dessutom i det närmaste alltid varit av just pedagogisk art.

Glöm inte att dessa löneökningar helt och hållet är skattefinansierade.
Vi vill ha en bättre skola.
Många lyckas inte få behörighet för vidare studier.
Kanske ett påslag i lönekuvertet kan hjälpa till.

#8 Sören. Kanske du inte är lika känslig som jag.
Jodå jag är lärare. Men när din kollega börjar vilja bevisa för rektor att "jag är en duktig lärare", då kanske du ser vad jag menar och då kanske du också får känna av de fula trickens atmosfär. Tiden utvisar om du kommer att förstå mig eller ej.

Oj oj. Nu är det nog snarast så att precis dem du talar om är de som gör "karriär", vilket jag menar din tariffsyn snarast uppmuntrar mer. Ämnesansvarig av "slump". . . Vi talar alltså så att säga om samma sak fastän helt olika saker.

Sveriges skolresultat har sjunkit. Det säger alla partier numera och lärarnas fackförbund håller med. Då förstår jag inte varför lärarna skall ha betydligt mer lön än andra. Det är inte logiskt.

Sveriges skolresultat har sjunkit. Det säger alla partier numera och lärarnas fackförbund håller med. Då förstår jag inte varför inte föräldrar inser sitt ansvar för de egna barnens bildning och utbildning. Såvida inte de anser att de gör det genom att exempelvis dra på semester under skoltid s att barnen ska få "uppleva" Thailand, eller gnälla på skolan för att barnen inte fattar läxorna istället för att hjälpa dem med dem, eller kräver "åtgärsdsprogram" för skolans ansvar för barnen, eller undra vad lärren tagit för ansvar för deras barn under tre år utan att fråga sig själva vad de tagit för ansvar och vsat för föredöme under tolv! Ska jag fortsätta Bo Gtrahn-gnälla? Okej. Då förstår jag inte varför politiker i allmänhet och kommunalpolitiker i synnerhet under decennier dränerat skolan på kraft, energi och ekonomi genom att tex pressa ner lönerna, anställa outbildade och sätta "marknadshyror" på nedslitna skollokaler att betala med eevens skolpeng för att i internredovisningen fixa snygga hyresinkomster.

Och välkommen ner i källare till tex flickornas toa som på 80-talet dömdes ut och istället röjdes ut och gjordes till arbetsrum för åtta - tio lärare. Och berättar man sånt får man höra att man gnäller i ena andetaget och i nästa att man får skylla sig själv som inte protesterat.

Vet du Bo mfl besservissrar. Under mina drygt trettio år som lärare har jag fortsatt älska mitt yrke högt och rent och samtidigt följt dess förändring till skräpstatus. Men det är kanske inte så underligt i ett SAMHÄLLE där brandmän, ambulanspersonal och poliser utsätts för hot, begabbelse och stenkastning. Skolans fel. Jo mors!

#13 sören, vad ska vi med lärare alls till om ändå föräldrarna ska vara ansvariga för att eleverna förstår undervisningen och uppnår målen? Och varför skickar lärare hem läxor barnen inte förstår? Är inte det totalt kontraproduktivt? Hur kan man motivera högre löner till lärare om föräldrar ska vara ytterst ansvariga, i en jämlik skola inte desto mindre...

Den svenska skolans misslyckande hänger minst av allt på barn och föräldrar. Hur skulle barnen kunna prestera toppresultat i en undervisnings-, arbetsmiljö som vuxna (lärare) flyr?

När SKL borde vara väl medvetna om hur lurade lärarna känt sig av tidigare fleraåriga avtal så tycker jag att det är oerhört förvånande att SKL ens funderar på ett långt avtal. I kombination med en avtalskonstruktion med ganska mycket oprövade former så blir det totalt olämpligt att använda i en situation där förtroendet mellan parterna är så sargat.

Vandringen in i svenska skolans nuvarande kris är skett samtidigt som svenska lärares löner hela tiden har sänkts relativt andra grupper. Det finns en del som tycker att de dåliga skolresultaten nu skulle vara skäl till att ge lärare dåliga lönepåslag men jag hoppas att fler snart ska börja se att det är det omvända. Sänkningen av lönerna har skapat problem och ska vi vända saker rätt så måste vi också vända löneutvecklingen.

Föräldrar är fortfarande huvudansvariga för sina barn och lärarens och skolans roll ska inte breddas in i absurdum. Skolans roll måste begränsas till det skolan är riktigt bra på så att föräldraransvaret inte kringskärs.

Se även artikel
http://www.newsmill.se/artikel/2011/05/17/l-n-efter-prestation-fungerar-...

De som förespråkar omdömen gjorda av elever som grund för lönesättning bör fundera på följande fråga:
NÄR skall eleverna skall bedöma läraren?

1. När kursen pågår?
2. När kursen avslutats?
3. När de gått utgymnasiet?
4. Tre år in i högskola/arbetsliv?
5. Tio år in i högskola/arbetsliv?

Det är inte helt givet att alla elever har samma perspektiv på sina lärare över tid.