Skolan

Ulrika Carlsson och Gunvor Engström

Gör inte friskolorna till syndabockar

Publicerad: 2012-06-13 07:06, Uppdaterad: 2012-07-15 08:07

Fler särkrav och regler att försvårar för många av dem som vill och kan bidra till utvecklingen av den svenska skolan.

1 kommentarer
Bokmärk & dela artikelnTipsa om artikeln vie e-post
Facebook
Twitter
dela
skriv ut
Facebook
Twitter

Om författaren

Ulrika Carlsson, riksdagsledamot (C).

Gunvor Engström, ordförande i Friskolornas riksförbund.

Friskolereformen har gett oss en möjlighet vi inte hade förut - möjligheten att välja skola. Det är en rätt som många uppskattar och värnar om. I dag går 16 procent, av alla elever i grund- och gymnasieskolan, i en friskola. I kommunerna återfinns resterande andel av eleverna, 84 procent.

Vi har idag en ny skollag som innebär att fristående skolor ska rätta sig efter samma regelverk som kommunala skolor. Lika villkor ska gälla. Det tycker vi är bra. Med den nya skollagen har också Skolinspektionen fått möjlighet till utökade sanktionsmöjligheter om de konstaterar brister i skolan. Vi tycker det är bra med lika villkor men kan inte förstå att vissa förespråkar att vi ska fortsätta detaljreglera friskolorna. Den detaljreglering vi talar om leder inte till högre kvalitet. I stället riskerar fler särkrav och regler att försvåra för många av dem som vill och kan bidra till utvecklingen av den svenska skolan.

De flesta friskolor visar på bra resultat både när det gäller utbildningens kvalitet och föräldrars, elevers och lärares trivsel och nöjdhet – trots detta har de alltför ofta blivit syndabockar i debatten. Visst har det förekommit – och förekommer – brister på sina håll, både i friskolor och kommunala skolor. Oavsett var dessa brister uppstår är det viktigt att de åtgärdas. Men enstaka händelser eller problem är inte skäl att dra alla över en kamm. Rätten att välja skola är viktig och uppskattad av barn och föräldrar. För vissa elever kan det vara helt avgörande för intresse och motivation att kunna välja en skola med en viss inriktning eller pedagogik och det är många som minns hur det var när man inte fick gå i samma skola som sina vänner bara för att man råkade bo på ”fel” sida av gatan.

Ofta när brister eller problem avslöjats någonstans kommer krav på fler regler och kontroller. Exempelvis har utbildningsminister Jan Björklund föreslagit att den som startar eller köper en friskola ska vara tvungen att kvarstå som ägare i minst tio år. Förslaget syftar till att motverka kortsiktigt ägande – med tydlig adress riskkapitalbolagen – men riskerar i stället att försvåra, särskilt för mindre företag och enskilda skolor.

För den enskilda entreprenören, som kanske står i begrepp att ta lån på den egna bostaden för att finansiera starten av en ny skola (inte alls ovanligt!) kan ett förbud mot att överlåta verksamheten inom tio år bli den sista avgörande faktor som leder till att man avstår från att satsa. Vad händer om man inte kan fortsätta – kanske av personliga skäl? Både elever, personal och ägare i mindre skolor blir mycket mer sårbara, tvärtemot vad som var avsikten.

Självklart ska Skolinspektionen inte backa från sitt ansvar att kontrollera att alla skolor håller god kvalitet. Vi ställer oss bakom att myndigheten har fått utökad makt att utdöma vite, eller i värsta fall stänga, skolor som håller för låg kvalitet. Men det behövs också utrymme för att kunna utforma det man tror på, i form av annan pedagogik eller nya arbetsmetoder. Visa förtroende för de människor som vågar satsa på företagande inom välfärden istället för att försöka reglera fram kvalitet.

Vi tar inte ställning för vare sig små eller stora skolföretag, ideella föreningar och stiftelser eller aktiebolag, utan är övertygade om att det finns utrymme för alla. Självklart tycker vi också att det ska finnas kommunala skolor. Mångfald är ju själva grunden för att det ska vara någon mening med det fria skolvalet. Men då ska inte regelverket gynna eller missgynna olika huvudmannaskap. All reglering bör sikta in sig på vad eleverna får för utbildning, inte på externa faktorer. Det perspektivet borde också utbildningsministern ha i arbetet med att förbättra den svenska skolan.

Ulrika Carlsson och Gunvor Engström

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/45480

1 kommentarer I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Detta envisa tal om att mångfald av alla slag bara är gott. Om man bland existerande ideella och kommunala skolor för in kapittalet som drivande kraft då vet vi från andra branscher vad som sker. Har vi en mångfald bland bensinbolagen? Har vi en mångfald bland apoteken? Nej vi har tendenser till monopolisering, samma priser över hela linjen och att precis så lite görs så att inte så många klagomål ska framkomma. John Bauer är det senaste exemplet på en skolkoncern som försökt göra det så billigt som möjligt för att kunna inhösta mer pengar. Mångfald? Bah!

Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Mobbning

Incidentberedskapen

Politik och PR

Välkommen

Logga in

Logga in med Facebook

Skolan

Gör inte friskolorna till syndabockar

Om författaren

Länka till Blogg

Skolan

Bloggar om artikeln

Dagens populäraste artiklar

Newsmill seminarier

Newsmill-bloggen

Newsmill till TV4 News

Om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill till TV4 News

Vad är att Milla?

Prenumera på artiklar