Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Mobbning

Under vårvintern har mobbning diskuterats alltmer. Växer problemet och vad ska man göra åt det? Läs (20) Skriv

Incidentberedskapen

Sverige saknade incidentberedskap när ryska flygplan övade mot svenska mål under påskhelgen. Läs (8) Skriv

Politik och PR

Aftonbladet har i en serie reportage granskat relationen mellan pr och politik. Är kritiken befogad? Läs (1) Skriv

Skolan

Arne Engström om Skolan

Därför är skolplikt på sommaren en dålig idé

Forskare: Inför det stundande sommarlovet lägger nu Socialdemokraterna fram ett förslag om utvidgad skolplikt, elever som inte klarat målen i grundskolan ska tvingas att läsa upp till fyra veckor på sommarlovet. Men sommarskolan kan aldrig vara en lösning på skolans problem.


Om författaren

Docent i matematikdidaktik vid Karlstads universitet. Forskar bl a om elever med låga prestationer.

Insatser för elever i svårigheter ska göras tidigt i grundskolan, inte när eleverna står i begrepp att lämna den. Det finns en närmast oreflekterad syn bland våra folkvalda av skilda kulörer att det är genom högre krav, tydligare mål och utbyggd resultatkontroll med nationella prov som skolans problem kan bemästras. Är det kanske så att denna politik i stället har lett till en ökad utslagning av elever i grund- och gymnasieskola?

Redan inför arbetet med den dåvarande läroplanen Lpo 94 framfördes kritik mot planerna att införa en gräns för godkänd i en obligatorisk skola – en ribba skulle läggas som alla elever skulle tvingas att hoppa över för att klara sig. Konsekvensen skulle bli att vissa elever skulle vara dömda att misslyckas redan från början, hävdade kritikerna. Under de senaste två decennierna har den här politiken realiserats. Samtidigt har elevernas resultat fallit och svensk skola framstår numera som ganska genomsnittlig i europeiskt hänseende.

För två år sedan antog Europeiska rådet Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt. Ett av fem huvudområden i strategin är att fram till 2020 minska andelen elever i EU som lämnar skolan i förtid. I förtid innebär i detta sammanhang att man inte fullföljer en gymnasieutbildning. Skolmisslyckanden är inget svenskt fenomen utan är ett socialt problemfält för hela den Europeiska Unionen.

Trots EU:s höga ambitioner så ”läcker” de flesta medlemsländers utbildningssystem. Eleverna överger helt enkelt skolan i förtid. Elever med migrantbakgrund och elever från socio-ekonomisk svag bakgrund är överrepresenterade bland dem som lämnar skolan i förtid. Pojkar lämnar i större utsträckning än flickor skolan i förtid och pojkar är överrepresenterade bland elever med olika funktionsnedsättningar och uppvisar i högre grad emotionella problem.

Det förekommer också att elever lämnar skolan mycket i förtid, redan under grundskoletiden. Bakom fenomenet drop-outs finns säkerligen ett flertal faktorer. Det kan vara somatiska eller psykiatriska sjukdomar, det kan vara sociala eller kulturella faktorer. I vissa europeiska länder är fattigdom hos delar av befolkningen fortfarande ett stort problem, vilket leder till att barnen lämnar skolan redan efter fem-sex års skolgång för att bidra till familjens försörjning. Ett annat skäl är social och kulturell stigmatisering av vissa minoritetsgrupper, till exempel romer. I vissa kulturer gifts flickor bort i tidiga tonåren och det innebär vanligtvis att de också lämnar skolan i förtid.

Ett annat fenomen är skolvägrare eller så kallade ”hemmasittare”, dvs elever som av olika skäl helt enkelt stannar hemma. Man brukar skilja mellan skolfobi och skolk. På grund av bristande frånvarorapportering och insamling av data är uppgifterna om andelen elever som skolvägrar i Sverige mycket osäkra. Internationellt brukar fem procent uppskattas vara skolvägrare.

Att möta dessa problem med skoltvång, hårdare press och ökad kontroll leder snarare till att elever stigmatiseras och att problemen förvärras. Skolan måste bli ett ställe där alla elever, oberoende av sina skilda förutsättningar, ges möjlighet att lyckas.

För att lyckas med Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt måste också matematikutbildningens särskilda problem bemästras. Skälen till detta är flera. Matematik är, efter modersmål, det enskilt största ämnet i skolan. I grundskolan har matematik större utrymme i timplanen än alla de naturvetenskapliga ämnena (fysik, kemi, biologi, teknik) tillsammans. Det fungerar också som ett verktyg, inte bara för de naturvetenskapliga ämnena, utan även för andra skolämnen. Att lyckas eller misslyckas i matematik får därför stora konsekvenser för den enskilde eleven.

Matematiken fungerar som ett kritiskt filter för dem som genomgår en utbildning. Att vara framgångsrik i matematik är ofta nyckeln till framgång i utbildningen som helhet. Att misslyckas i matematik får därför ofta större och vidare konsekvenser än att misslyckas i andra ämnen. Matematik fungerar på så sätt som en systemindikator. Problem eller svagheter i utbildningssystemet visar sig ofta i svårigheter eller problem i just matematikutbildningen.

Låga prestationer i matematik (low achievement in mathematics, officiell term inom EU) är en av de stora utmaningar som pekas ut i den redovisning av matematikutbildningen i Europa som presenterats av Eurydice. Det är en fråga som inte bara handlar om undervisningens effektivitet utan också om att skapa ett rättvist utbildningssystem.

Under senare år har det gjorts stora satsningar på skolmatematiken, men tyvärr har det saknats strategier för insatserna och resulterat i ett slöseri med pengar. Ibland förekommer hävdanden, som i socialdemokraternas förslag till utökad skolplikt, att förslagen har stöd i forskning. Det är sällan det går att påvisa någon evidens för de föreslagna politiska åtgärderna. Forskningens uppgift är inte legitimera redan färdiga politiska uppfattningar utan att studera hur saker och ting faktiskt förhåller sig, så att de beslut som våra folkvalda tar vilar på ett gediget sakunderlag. Det vore önskvärt om våra folkvalda i större utsträckning inledde ett samarbete med oss forskare.

Det finns ett stort stöd inom forskningen (se t ex Dowker, samt Williams) för en modell för en effektiv inkludering som baseras på tre steg:

  1. Höj kvaliteten i matematikundervisningen.
  2. Ett tidsbegränsat, skräddarsytt interventionsprogram riktad till mindre grupper (2-4 elever) av elever i riskzonen.
  3. Ett individualiserat interventionsprogram baserad på vetenskaplig evidens för insatser som har visad effekt.

Insatserna kan inte göras lika för alla, utan måste individualiseras och anpassas till elevens sätt att lära, matematikinnehållet måste vara relevant, tidiga interventioner bör vara tydligt riktade mot elevernas svaga sidor.

Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt borde kunna fungera som ett viktigt ramverk för att arbeta de utmaningar som Sverige som kunskapsnation står inför. Lite mindre politiskt träta, och lite mer informerat samtal. 





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/45500

20 kommentarer I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Det största problemet med dagens skola är att det är mer en lekstuga än en skola. Ungarna kan göra mer eller mindre vad som helst under lektionstid och komma undan med det. I de flesta skolor jag gått på eller besökt har det alltid varit stökigt, skrikigt och folk som leker med mobiler och diverse på lektionerna.

Hur ska någon kunna ta skolan seriöst när det ser ut så? Det behövs mer straff och mer ordning och reda om det någonsin ska bli bättre.

Permalänk | Anmäl #1 jon79, 2012-06-13, 19:53

Förlängd skolplikt är en dålig idé, den uppfattas antagligen som ett straff. Att bli straffad till utbildning är dålig pedagogik. Stor piska, enormt liten morot.

Generellt tror jag att de dåliga resultaten i skolan är överdrivna, däremot är det otroligt allvarligt att elever kan gå många år i skolan utan att få någon basal kunskap alls när det gäller matematik och språkbehandling, det måste bero på ett extremt bristfälligt feedback-system. De elever som har problem, måste identifieras tidigt och få erforderlig hjälp. Och det hjälper inte med några veckor på sommaren, det är inte tiden som fattas, det är utbildningens kvalitet och innehåll.

Men det som kanske är mera oroande är skolans roll som "uppfostrare/rättesnöre"; att de som går där får känsla för vad som är rätt och fel. Hur man bör uppföra sig, vilken värdegrund vi ska ha. Om skolan accepterar fysiskt och psykiskt våld och människofientliga värderderingar, får det konsekvenser i samhället. Och den skola där sådant förekommer, kan aldrig innebära den trygghet som krävs för att eleverna ska trivas; uppleva positiv gemenskap. Saknas denna, är det svårt att inhämta kunskaper.

Permalänk | Anmäl #2 George A. Berglund, 2012-06-13, 21:29

Hela ordet skolplikt är suspekt. I Sverige har man skolplikt att var i skolan. Men man har ingen plikt att lära sig något eller att inte störa de andra eleverna. Man borde ha läroplikt. Man ska nå en viss nivå
på baskunskaper för att komma vidare. Man får använd hur mycket tid som helst. De smarta går igenom dagens 10 klasssnivåer på 6 år.
De "dumma" eller ointresserade gör det på 12 år eller inte alls.
Kanske en av de "dumma" har andra talanger och slår världen med häpnad.

Permalänk | Anmäl #3 u_19023, 2012-06-13, 21:40

Arne Engström skrev: "Matematiken fungerar som ett kritiskt filter för dem som genomgår en utbildning. Att vara framgångsrik i matematik är ofta nyckeln till framgång i utbildningen som helhet". Det är ju helt riktigt att matematiken fungerar som en symbol för studiebegåvning och skolframgång MEN, den enskilda komponent i skolframgång som har störst samband med skolframgången över hela ämnesfältet är inte matematik utan läsutveckling. Detta framgick väldigt tydligt i en omfattande forskningsgenomgång om skolframgång för flickor och pojkar som DEJA-delegationen (Delgationen för jämställdhet i skolan inom Utbildningsdepartemenetet) lät göra 2010 och som finns publicerad i SOU från 2010. Sambandet mellan läsutveckling och matematik är mycket starkt men som sagt, sambandet mellan läsutveckling och total skolframgång är starkare än mellan matematik och total skolframgång. En slutsats (dock osäker) är att kursplanerna borde sätta läsutvecklingen i fokus. Osäkerheten beror på att vi inte har klara indikationer på vad som är samband och vad som är orsakssamband. Det kan ju vara så att läsutveckling leder till allmän framgång men det kan också vara så att en övergripande studiebegåvning stärker läsutvecklingen.
Åter till huvudfrågan för artikeln: Ska vi ha skolplikt under sommaren för de som inte uppnått godkänt i grundskolan? Svaret är väl att vi om vi är någorlunda liberala kan skilja mellan tvång och erbjudande, och Engström har ju väldigt rätt i att problemen med skolmisslyckanden är mer komplexa än en fråga om utgångsmarschen i årskurs nio. Det handlar om åtgärder från årskurs ett till nio och de elever som inte tillerkänner den obligatoriska skolan den legitimitet som skolfolk som regel tillmäter den, lär inte hämta mycket från en obligatorisk förlängd skolplikt. Sossarnas förslag påminner en hel del om den typ av utspel som Björklund ägnade sig åt i början av sin ministertid, att tro att man i Kansihuset kan lösa skolans problem med ett svärdshugg från den vita springaren.

Permalänk | Anmäl #4 Göran Linde, 2012-06-13, 21:46

Lite mera om den suspekta skolplikten.
Skolverket klarar inte av att förklara skolplikten i sinn propaganda.

http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.148938!Menu/article/attachment/Skolplikt%20och%20rätt%20till%20utbildning%20120302.pdf

"Skolplikten motsvaras av en rätt till utbildning"
Skriver de
De menar egentligen:
Skolplikten motsvaras av en skyldighet att gå på en av staten godkänd läroanställt. Hemundervisning är inte tillåten även om den visar på bättre resultater än statens skola.

Vårdhavaren är skyldiga att se till att barnet går på en statligt godkänd skola. Vårdhavaren kan förvänta sig vite och ekonomisk ruin om vårdhavaren vägrar att uppfylla kravet från staten.
Det finns idag Svenska familjer som vill ha hemundervisning med sinna barn och som har varit tvungna att fly landet för att inte bli förföljda av den svenska staten.

Permalänk | Anmäl #5 u_19023, 2012-06-13, 22:00

Redan idag medger skollagen väldigt mycket mer obligatorisk undervisningstid i grundskolan än vad som i praktiken tillämpas.

I år 1-2 kan man enligt skollagen ha upp till 190 dagar undervisning per år à 6 tim och i år 3-9 kan man ha upp till 190 dagar per år à 8 tim. Ingen skola är idag i närheten av så mycket undervisningstid, fast eleverna ofta behöver det. Men motståndet är för stort från lärare och övrig skolpersonal som vill ha ledighet och korta dagar.

Man kan ju börja med att ha undervisning så mycket som skoldagen redan nu medger dvs 190 dagar per år à 8 tim i år 3-9, 190 dagar per år à 6 tim i år 1-2

Permalänk | Anmäl #6 u_21282, 2012-06-13, 22:19

Instämmer med Arne Engström: ” Förlängd skolplikt är en dålig idé.”
Ett: Enligt skollagen ska elever i behov av särskilt stöd ha rätt till det. Vilket de inte får. Alltså underbetyg till kommunerna. Och politikerna. Ansvaret, att inte förmå inhämta kunskap, läggs nu istället på eleverna. Straff istället för morot. Skolans arbetsmetoder kan idag vara ett problem för många elever när det gäller inlärning.
Två: Hur kan man inhämta bristande kunskap under ett helt läsår på 20 dagar?

Permalänk | Anmäl #7 Eivor Karlsson, 2012-06-13, 22:21

Instämmer med Arne Engström: ” Förlängd skolplikt är en dålig idé.”
Ett: Enligt skollagen ska elever i behov av särskilt stöd ha rätt till det. Vilket de inte får. Alltså underbetyg till kommunerna. Och politikerna. Ansvaret, att inte förmå inhämta kunskap, läggs nu istället på eleverna. Straff istället för morot. Skolans arbetsmetoder kan idag vara ett problem för många elever när det gäller inlärning.

Två: Hur kan man inhämta bristande kunskap under ett helt läsår på 20 dagar?

Permalänk | Anmäl #8 Eivor Karlsson, 2012-06-13, 22:31

Luta er bakåt bekvämt och häll upp en drink, så serveras här strax en aha-upplevelse. Till #1 och alla som upprörs av att skolan blivit oregerlig, bråkig och respektlös och ropar på hårdare tag och straff.

Så här. Skolan som koncept växte fram under en tid med hierarkisk miljö och "vi" hölls på plats under auktoriteter, hot och straff.

När så även skolan träffas av de moderniseringar som sker i samhället, i form av respekt för barn, jämställdhet, demokrati, då kommer någonting i lite otakt...

Skolans miljö har blivit liberal men förväntas ändå upprätthålla de egenskaper som hotkulturen möjliggjorde i sin ursprungliga form, då funkar förstås allt mycket sämre.

Självklart uppstår en svårlöslig ekvation när man drar in de sanktioner var rätt praktiska för att få ungdomar att sitta på en plats de inte valt i åratal för att göra trista saker de inte bett om tillsammans med människor som gör livet till ett helvete.

Skolan är ett LÅGbudgetprojekt. 1 lärare på 30 barn. Det finns barngäng i slumområden med högre täthet i vuxenrelationerna...

Disciplin och straff är inte välkomna tillbaka. Däremot arbetet för att hitta en skolform som till skillnad från dagens är kompatibel med individers integritet och mänskliga rättigheter

Om skolan förgör meningen med livet, då kan vi lika gärna lägga ner allt. Rubbet.

Permalänk | Anmäl #9 Chris Lundberg, 2012-06-14, 01:05

Arne Engström!
Tack för ditt ömsinta förhållningssätt till ungdomarna, och detta försök att vifta med den allomstädes höga vetenskapliga fanan, så högt så kanske politiker ser. Skrämmande lågt intresse för forskning hos ideologiska - sitta i kammare å hitte på - makthavare.

En ribba alla måste passera är så grymt så hjärtat vänder sig ut och in. Just för att alla kommer inte klara det. Skolplikt är problematiskt i sig självt. Och sossarnas förslag får ögonen att ploppa ur hålorna. Jag har Många skäl att önska regeringsskifte - men detta skulle vara ett STORT skäl att ändra mig. Vi hoppas att de besinnar sig.

Sommarlovet dessutom!!! Det är ju vad vi svenskar lever för. Då det egentliga livet sker. Särskilt för barn och ungdomar. Ska vi tvingas plugga på sommaren också så kan vi lika gärna lägga ner hela landet. Vi måste inte vara bäst. Det räcker att vi mår bra.

Permalänk | Anmäl #10 Chris Lundberg, 2012-06-14, 01:17

Se även
"Utnyttja barns nyfikenhet och upptäckarglädje"
http://www.newsmill.se/artikel/2010/04/13/utnyttja-barnens-nyfikenhet-oc...

Permalänk | Anmäl #11 Arne Söderqvist, 2012-06-14, 03:48

Torde det inte vara mer effektivt med ekonomisk styrning, det verkar vara "mode"lösningen idag.

Säg om man gav huvudmannen för skolverksamheten 500 Tkr i böter, för varje termin som en elev inte klarar av godkänd nivå. då skulle skolan i fråga frigöra resurser för att slippa desa böter.

Nationella prov veriferar kunskapsnivån, så slipper man betygs inflation.

Permalänk | Anmäl #12 Göran Andersson, 2012-06-14, 04:48

#12 Ja det är självklart att skolorna inte själva ska sätta betyg om de
mäts på betygresultat. Få se nu harjag gjort ett bra eller dåligt jobb denna terminen hmmm det blev bra trots alla motgångar.

#9 Chris Lundberg, det är aldrig liberalt att ha skolplikt. Skolplikt är det samma som öppet fängelse.Det är man medveten om på skolverket det är därför man vinklar skolpliktens innebörd. Då har en skyldighet med vite plötsligt blivit rättighet.
Med samma logik så är fängelse en rättighet till gratis boende.
Bra citat
"Vi måste inte vara bäst. Det räcker att vi mår bra."

Permalänk | Anmäl #13 u_19023, 2012-06-14, 05:37

Göran Linde är sur för att jag inte skrivit om läsutvecklingens betydelse för skolframgång. Nu var ju detta inte mitt tema och han missar således min poäng. 1) att olika typer av tvångsåtgärder är kontraproduktiva om vill vill genomföra Europa 2020-strategin, 2) att ska strategin nå framgång så bör skolmatematikens problem bemästras för att matematiken fungerar som ett kritiskt filter. Menar Linde att det inte förhåller sig så?

Permalänk | Anmäl #14 Arne Engström, 2012-06-14, 07:12

Min egen erfarenhet från min skoltid och nu mina barns skoltid är att det är just i matematikkunskaperna som försämrats. I alla andra ämnen, särskilt i språk, kan mina barn mer än jag kunde i 9:an. Men matematik är de riktigt dåliga på. Skolan lär varken ut multiplikationstabell, hur man multiplicerar eller dividerar på papper, hur man använder miniräknare, grunder i algebra m.m. Så jag kan bara hålla med artikelförfattaren, jag tror bristerna i matematik visar varför svenska skolan är på nergång. Och för att vända den måste man åter börja lära barnen räkna.

Att satsa på matematik innebär att allt måste återgå till "det gamla": man måste ha lärarledda katederlektioner, prov, läxor, faktabaserad inlärning, faktabaserade mål osv. Allt som raserats de sista 10-20 åren.

Permalänk | Anmäl #15 Tom Eliasson, 2012-06-14, 08:53

Det är riktigt, riktigt illa när S kommer upp med en "lösning" som påminner om FPs disciplinlinje.

Permalänk | Anmäl #16 Johnny Lilja, 2012-06-14, 10:24

Man kan också ta till sig lärdomar från det experiment som Folkpartiet i Göteborg gick i spetsen för i början av 70-talet..:

http://urplay.se/164725

Om man har ett öppet sinne, alltså..

Permalänk | Anmäl #17 u_22014, 2012-06-14, 16:03

Hej Arne Engström. Jag är alls inte sur för att du inte lyfte fram läsutvecklingens samband med skolframgång. Du lyfte fram matematikens generella roll och den håller jag med dig om. Jag ville inför läsare av din artikel komplettera med att det finns andra färdigheter som också har (och i detta fall större) samband med skolframgång. Alltså, jag sa inte emot dig men kompletterade din artikel med andra intressanta aspekter för den som intressear sig för skolframgång. Vi är också överens om att förlängd skolplikt under sommaren inte är lösningen och jag vidhåller min uppfattning att Socialdemokraterna i detta fall tillämpar samma slags attityd som Björklund gjorde under sina sista år, att försöka ta politiska poäng på skolpolitiska utspel där man presenterar föga genomtänkta quick-fix-lösningar på komplexa problem. Med bästa hälsningar
Göran Linde

Permalänk | Anmäl #18 Göran Linde, 2012-06-14, 18:05

Jag tror (det var några år sedan jag var i grundskolan) att dagens skola saknar djupinlärning och drill när det gäller vissa kunskaper.

Matematik är för mig ett ämne där baskunskapen i princip kan läras in till ett ryggmärgsbeteende. Det behövs inte så mycket reflektion kring att lära sig multiplikationstabellen och andra likvärdiga matte system som ett rinnande vatten. Det jag själv och hör vissa yngre idag klaga över är dock att det känns tråkigt, eller som det ofta uttrycks "onödiga" av en eller annan anledning.

Nu tänker jag dra lite konsekvenser och slutsatser ur mitt något grunda påstående om att elever tycker saker är "onödiga" eller meningslösa.
Oftast när något var tråkigt som barn gnällde man tills det blev roligare. Man kunde också ta saken i egna händer för att göra det roligare. Och när auktoritets figuren (läraren) saknar riktig förmåga att disciplinera kan denna spiral fortsätta länge.

Jag tror inte elever och den svenska skolan kan bli bättre om vi inte ser över hur undervisningen ser ut i klassrummen, hur lärare utbildas och hur lärare ska användas.

Permalänk | Anmäl #19 Melker Gren, 2012-06-15, 14:20

#13 PerKQ. Precis, skolplikt är inte liberalt. Du och jag genomskådar detta men de flesta reflekterar inte ens över skolpliktens vara. Man uppfattar den självklar som en naturlag.

Det liberala i de hela menar jag är regelsystemet och miljön inne i skolorna och där menar jag att den har blivit liberalare... :-)

Analogin med fängelse kan man ju dra vidare. Finns det inga sanktionsmöjligheter - hur ska man då tvinga folk att göra som man vill? Man kan då fundera över sanktionsmöjligheter - eller över själva tvånget.

Därmed inte sagt att vi ska avskaffa skolplikten rakt av. Men det är en intellektuell skyldighet att inse vidden av tvånget och vidden av det arbete eleverna gör för att bära upp det avancerade samhället på sina späda skuldror. Tänka lite utanför boxen... (Vilket ibland är svårt eftersom vi bokstavligen fostras minst 12 år inuti just en box.)

Permalänk | Anmäl #20 Chris Lundberg, 2012-06-26, 20:58

Kommentarsfältet är stängt på denna artikel.



annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill till TV4 News

 Nyhetsbolaget, som bla producerar Nyheterna i TV4 och TV4 News tar över Newsmill. För våra ...

annons:
annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Newsmill är en del av TV4-gruppen.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill till TV4 News

 Nyhetsbolaget, som bla producerar Nyheterna i TV4 och TV4 News tar över Newsmill. För våra ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.