Ministern borde rädda barn i stället för att jaga assistansfusk

Varför denna irrationella koppling mellan två olika saker?
Skall samhället sluta släcka bränder för att polisen inte klarar sitt jobb oxå?

Exakt hur ska man objektivt bevisa till 1000% att en fosterfamilj är lämplig eller olämplig?

Det går naturligtvis inte utan det kommer alltid att vara en viss mängd godtycke som måste avgöra vilka fosterföräldrar som är lämpliga och vilka som bara vill sko sig och därför är olämpliga.

Att även assistansersättningen missbrukas är ingen överraskning. Den är ju uppbyggd så att den inbjuder till missbruk och utan en rigorös kontrollapparat så blir det en massa fusk.

Precis, varför denna irrationella koppling mellan två olika saker. Vi fick tidigare assistansstöd för vårt barn som vi fick kämpa stenhårt för att få.
När man samtidigt läser att det fuskas för miljarder blir man vansinnig. Kostnaderna skenar okontrollerat och om systemet ska överleva måste kontrollen bli mycket hårdare.

Du är okunnig och skulle kollat upp fakta lite mer innan Du sätter Dig och skriver "insändare". För det första så hänger dessa saker inte ihop, så det är ganska obegripligt att göra deena koppling. Inte relevant.
För det andra så är bidragsfuskandet med assistansersättningar MYCKET utbrett. Inte en handfull som Du tycks tro. Det är satt i system i vissa kretsar för att kunna leva gott på det svenska samhället, enklaste sättet att få pengar i brevlådan när man anlänt hit. Är man besvärlig o gapig när "handikappet" skall kollas, så backar också normalsvensken o skriver på intyget(FK-handläggare o läkare) så de "slipper bråk" och hot riktade mot familjen. Det rör sig om miljardtals kronor. Bara i lilla Halmstad har mer än en handfull härvor avslöjats. Pengarna är skickade till Libanon. Så blanda inte ihop äpplen med päron. Du kan ha åsikter i Din hjärtefråga men tro inte att det har relevans för att stopp a detta pågående jättefusk..

jag är inte emot aiistans inte heller ganskning av de som fuskar eller att sätta stopp för det. Det jag reagerar mot är att det inte gäller så många medan dt jag lyft handlar om 400 utan reaktion. Det ena utesluter inte det andra. Det borde vara lika viktigt. båda frågorna är hennes. men vad gäller utsatta barn gör hon inte tillräckligt.

vill lägga till att det inte är jag som satt rubriken. Jag tycker inte att hon inte skall jaga assistansfuskare men hon kanske kan göra båda sakerna. Det ena utesluter inte det andra.

Det handlar inte om att granska assistentverksamheten, men fusket har ett djupare samband än bara utövare/användare som kan läsas bla i Expressens ledare häromdagen.
Att det sker försvinnande lite kring lagstiftningen när det gäller barn som placeras är kanske inte känt för er, men för den som följer frågan och som Eva själv är familjehem kanske det är förståeligt om man länge krävt ändringar o inget händer. Faktum är att staten betydligt snabbare räddar sina egna affärer än medborgarnas. Å faktum är att det är inte lätt att få assistenhjälp även om det kan tyckas så..http://anneskaner.wordpress.com/2012/06/10/det-ar-inte-latt-att-fa-assistent-som-handikappad/#more-1744289

Fostermamman

Jag förstår att Ditt hjärta ömmar för gruppen fosterbarn. Kommuners sociala omsorg är inte alltid den mest prioriterade delen, har vi sett av tidigare granskningar både i TV och Tidningar.
Det ena utesluter inte det andra.
Assistansen har på ett maffialiknande sätt utnyttjats i Sverige av renodlade invandrarföretag och kostar en del förutom att det handlar om en kriminell hantering. Klart att det måste röjas upp i latmaskarnas jaktmarker precis som det bör göras i u-landshjälpen.
Du kan själv polisanmäla de fall du tycker är beklämmande, så kanske det går fortare.

Eva slår i någon utsträckning in öppna dörrar, eftersom det redan finns lagstiftning för att möjliggöra att fosterbarn kan få stanna permanent i det hem de i praktiken vuxit upp i och som de betraktar som sitt eget.

6 kapitlet 8 § 2 stycket socialtjänstlagen föreskriver följande:
...
När barnet har varit placerat i samma familjehem under tre år från det att placeringen verkställdes, skall socialnämnden särskilt överväga om det finns skäl att ansöka om överflyttning av vårdnaden enligt 6 kap. 8 § föräldrabalken. Lag (2003:407).

Vårdnadsöverflyttning innebär precis det man kan tro: De tidigare fosterföräldrarna blir barnets/barnens legala vårdnadshavare, och de tidigare vårdnadshavarna (oftast de biologiska föräldrarna eller en av dem) förlorar rätten att exempelvis kräva att barnen skall återvända till dem.

Sådana här vårdnadsöverflyttningar sker regelbundet, men det är troligt att praxis kan variera en hel del mellan kommunerna.

Jag är förb---t trött på folk som inte vill uttala sig om "enskilda fall".
Eftersom folk (mest politiker och tjänstemän) inte gör ordentliga konsekvensutredningar innan de beslutar om regler, lagar, nedskärningar, satsningar och skattehöjningar m.m. borde det vara deras förb--de skyldighet att sätta sig in i ett antal enskilda fall och förklara och motivera varför det ska vara så som det blivit.

Om vi håller oss till frågan omhändertagna barn så finns här uppenbara brister. Socialtjänsten omhändertar barn, ibland på adekvata grunder. Ibland inte. I båda fallet ska föräldrarna ha rätt att läsa och få ut kopior av journalanteckningar på vad de beskylls för. Det är en fråga om rättsäkerhet. Men föräldrarna blir ibland alldeles nollställda när barnen omhändertas. Därför måste Förvaltningsrätten såväl som Kammarrätten och Tingsrätten få utbildning om vad som framställs från socialtjänsten. De måste läsa kritiskt och inte, som oftast, bara hålla med.

Ett annat begrepp vi borde föra upp är ”Ej part i målet”. Om föräldrarna omkommer i en olycka eller pappan dräper mamma eller vice versa, då saknar barnen vårdnadshavare. Då har de närstående ingen talan. De är helt utelämnade till socialtjänstens godtycke.

En annan fråga som tas upp här är vårdnadsöverföring, t ex fallet med det två fosterbarnen i Mark. De hade bott i fosterhemmet mer än tre år när de rycktes upp från sin trygga miljö. Fosterhemmet hade ingen talan. ”Ej part i målet” Socialtjänsten i Mark hade begått alla de fel som tänkas kunde. Inklusive vad gäller vårdnadsöverföringen. Det var ett haveri! http://www.bt.se/nyheter/mark/det-stora-haveriet-pa-barn--och-familjeenh...

Även socialtjänstens, ordf Hermansson, KD, i Mark sa i SvT Västnytt att alla fel som kunde hade begåtts. Ändå fick barnen inte återvända till det enda hem de kända som sitt. Fallet blev en politisk fråga. En prestigefråga. Det handlade inte om barnens bästa. Socialtjänstlagen behöver förnyas oavsett vad Maria Larsson anser.

# 11

"
Ett annat begrepp vi borde föra upp är ”Ej part i målet”. Om föräldrarna omkommer i en olycka eller pappan dräper mamma eller vice versa, då saknar barnen vårdnadshavare. Då har de närstående ingen talan. De är helt utelämnade till socialtjänstens godtycke."

Nej, fullt så illa är det inte. 6 kapitlet 9 § Föräldrabalken föreskriver följande:

9 § Om barnet står under vårdnad av båda föräldrarna och en av dem dör, skall den andra föräldern ensam ha vårdnaden. Om båda föräldrarna dör, skall rätten på anmälan av socialnämnden eller när förhållandet annars blir känt anförtro vårdnaden åt en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare.

Om barnet står under vårdnad av endast en av föräldrarna och den föräldern dör, skall rätten på ansökan av den andra föräldern eller på anmälan av socialnämnden anförtro vårdnaden åt den andra föräldern eller, om det är lämpligare, åt en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare. Lag (1994:1433).

Som särskild förordnad vårdnadshavare (i sådana här fall) utses oftast släktingar eller andra närstående.

Svar Tage Sundin. Här ett fall från Luleå. Offentlig JO-handling. Jag var en av 8-9 stycken som skrev om detta fall till JO. Men JO hänvisade till Socialstyrelsen som då utredde. När Socialstyrelsen väl kom för Luleå för att granska fallet var barnen redan placerade i fosterhem. ”Vi kan inget göra”, sa Socialstyrelsen.

Det var anmärkningsvärt att Luleå tingsrätt, på uppmaning av socialtjänsten, utsåg en särskilt tf. vårdnadshavare som hade också sin arbetsplats på socialtjänsten. Inte minst utifrån att de anhöriga inte hade rätt att överklaga.

Alltså: Tf. vårdnadshavare hade socialförvaltningen som arbetsgivare och utredarna som kollegor. Vems tillsyn, juridiskt, stod då den tf. vårdnadshavare under? Här förefaller inte 6 kap. 9§ efterlevts.
http://alternativ-debatt.blogspot.se/2010/02/beskriv-vad-som-hande-och-n...

# 13

En särskild förordnad vårdnadshavare står under tillsyn av kommunens överförmyndare/överförmyndarnämnd. En sådan vårdnadshavare är heller inte "tf" (tillförordnad för viss tid) utan förblir oftast vårdnadshavare tills barnet fyller 18 år/myndig.

När socialnämnden skickar sin ansökan till tingsrätten åtföljs den som regel av ett särskilt dokument där barnet själv - om det uppnått erforderlig mognad - intygar att det vill ha den föreslagna personen som vårdnadshavare.

Rent allmänt tycker även jag att det kan vara befogat att se över lagstiftningen så att även vissa kategorier av anhöriga kan bli part i sådana här ärenden, och därmed få inflytande i processen.

Svar til Tage sundin. du har helt rätt det finns lagar men de används sällan eller tolkas olika och brott mot den leder sällan eller adrig till något. Tre års regeln som du nämner finns men i vissa kommuner säger man att man inte gör sådanna. andra använder den som ett skäl till att flytta banrn. Det står i lagen att barn skall ha rätt till de som betyder något men det är handläggaren eller kommunen förvaltningen som bestämmer vilka det är.
Lagen finns men följs inte vilket jag påvisat för Maria gång på gång utn reaktion. Det är vad jag vill väcka. det är lika frustrerande varje gång att få till svar att lagen säger när jag står med konkreta bevis för att det inte fungerar så i praktiken.

Kristian Grönqvist, tycker nog att du lättvindigt skriver om polisanmälan etc. Det finns föräldrar som satt sig i miljonskuld i rättsprocesser mot kommuner och myndigheter när det gäller kampen om sina barn. Det finns inget rättssystem för for barn som är placerade i samhällsvård, hit tills finns inga fall imodern tid är barn/ungdomar vunnit mot socialtjänsten. Vad gälelr lagen om att om barn som bott 3 år i samma hem, fungerar inte detta heller. Föräldramakten är oerhört stark och socialtjänsten bryr sig inte särskilt om den paragraf som hänvisas till.
När det gäller jaga fuskare inom assistansverksamheten, ja klart fuskare skall bort men faktum är att fd anställda inom f-kassan hjälper fuskare att fuska tyvärr kommer inte detta fram i debatten. Den nya lagen säger de som behöver assistans kommer att försvåra frö dem som redan har svårt att få hjälp och rent allmänt är det inte lätt att få assistent inom ramen för LSS däremot erbjuds hemtjänst.

# 15 och 16

Det är lätt att både förstå och sympatisera med den sorg eller till och med ilska som kommer till uttryck i era och andras inlägg. För allt är inte perfekt! I Sverige finns närmare 300 självständiga socialförvaltningar, och praxis och tillämpning kan variera på ett olyckligt sätt, vilket jag även inledningsvis antydde.

Tidigare var länsstyrelserna tillsynsmyndighet över socialtjänsten. Numera har Socialstyrelsen övertagit det ansvaret. När tillsynen nu ligger på en enda central myndighet finns skäl tro att de olika socialförvaltningarna med tiden får en mer enhetlig rättstillämpning.

Min avsikt med att ge mig in i debatten var att påvisa vissa felaktigheter och överdrifter i den. Följande påstående i # 16 är ett gott exempel:

"
... hit tills finns inga fall imodern tid är barn/ungdomar vunnit mot socialtjänsten"

Verkligheten ser, lyckligtvis, inte ut på det sättet. Socialtjänsten förlorar ofta mål i både Förvaltnings- och Kammarrätten när det gäller ärenden angående vård enligt Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU).

Låt mig ge bara ett i tiden näraliggande exempel. Ett antal ungdomar i västra Sverige överföll en äldre man och misshandlade honom så illa att det var fara för hans liv. I samband med det gjort socialtjänsten ett omedelbart omhändertagande enligt LVU.

Ett sådant omhändertagande kan bestå bara några veckor. Därefter måste socialtjänsten a) låta den unge återvända till hemmet eller b) göra ansökan till Förvaltningsrätten avseende långsiktig vård enligt LVU.

Den ifrågavarande förvaltningen valde alternativ b), men beträffande tre (om jag minns rätt) av ungdomarna hade socialtjänsten ingen framgång i Förvaltningsrätten som ogillade ansökningarna.

Jag vet inget närmare om det här fallet, och kan därför inte bedöma om domarna var rimliga eller ej. Men det är inte det som är poängen.

Poängen är att ingen är betjänt av våldsamma överdrifter i debatten när det gäller beskrivningen av socialtjänstens verksamhet och misstag.

Verkligheten kan - ibland - vara illa nog.

Min fina svärdotter, Suss, har lagt ut en länk med synpunkter som passar in i denna artikel

http://www.foraldrakraft.se/articles/assistans/regeringen-f%C3%A5r-mycke...

#17 Tage Du och Anne talaar om två olika saker. Du talar om personer där man tggi barn av olika anledningar och vems fördel sedan rätten dömer till. Hon talar om ärenden där det uppenbart blivit fel och som sedan försöker få upprättelse. Det finns inte en granskningsmyndighet i svergei där det ingår kompensation för de som drabbas utan man bryr sig bara om formalia och dokumentation. Mäniskor som kanske blivit av med både barn, hälsa, jobb ekonomi får sedan förväntas sedan driva sin egen upprättelse proccess i rätt och förlorar man vilket alla vi vet gjort står man med rättegångskostnaderna också.
du skriver om alla lagar som finns men blir det inte konsekvenser då man bryter mot dem så blir de verkningsösa. De är så luddigt skrivna att de kan tolkas olika från kommun till kommun men även inom samma förvaltning. Som sagt lagar finns men det finns alltför många som inte bryr sig om dem. du toig ju upp treårs regeln. Det är över 10 000 barn som är fosterhemsplacerade. över 400 barn som placerades som spädbarn och inte ens en handfull vårdnadsöverflyttades förra året. 2 tror jag det var året inna. Regeln följs inte men det blir inga konsekvenser alltså blir det ingen förändring.
I vårt ärende fick de massiv kritk vad hände sedan ingenting. UG sista program visade att 400 barn står rättslösa då vårdnadsöverflyttnign görs för sällan. Vad hände? ingenting.