Publicerad: 2012-06-15 22:06, Uppdaterad: 2012-06-15 22:06
Henrik Lindberg slutar med Sveriges EU-inträde. Han nämnder därför inte att hade inte Sverige gått med i EU så hade det blivit kaos i svenskt jordbruk, med mycket stor nedläggning av jordbruk och livsmedelsindustri, när de tillfälliga "omställningsstöden" hade tagit slut och de låga världsmarknadspriserna hade tagit över.Sveriges affärsidé att producera en väsentligt dyrare mat än andra länder har lyckats vad gäller den ekologiska nischen, som trots höga merpriser mångdubblat sin andel av den svenska produktionen från 0,2 procent på 1980-talet till 4-5 procent nu. Däremot har den vanliga miljövänliga produktionen, med ett mindre men dock märkbart merpris, tappat stort gentemot importmaten vars andel av den svenska konsumtionen ´nära fördubblats från 25 till nära 50 procent.
Riksdagsledamot (C), suppleant i Miljö- och jordbruksutskottet
Henrik Lindberg beskriver vägen fram till Europas mest avreglerade jordbrukspolitik genom 1990 års jordbrukspolitiska beslut. Han slutar med att EU-inträdet återförde allt till vad som tidigare rått, ungefär. Det stämmer. Vad han inte fortsätter med att slå fast är att hade inte Sverige gått med i EU så hade det blivit kaos i svenskt jordbruk, med mycket stor nedläggning av jordbruk och livsmedelsindustri, när de tillfälliga "omställningsstöden" hade tagit slut och de låga världsmarknadspriserna hade tagit över.
Men även med EU-inträdet så har det mest miljö- och djurskyddsvänliga jordbruket i världen, det svenska, haft stora bekymmer. Medan "alla" tror att vår svenska jordbruksmodell är överlägsen och bäst, så har produktion och livmedelsindustri minskat med en tredjedel på 25 år. Istället väller importmaten in, från länder med sämre miljöhänsyn och djurskydd.
Sveriges affärsidé att producera en väsentligt dyrare mat än andra länder har lyckats vad gäller den ekologiska nischen, som trots höga merpriser mångdubblat sin andel av den svensa produktionen från 0,2 procent på 1980-talet till 4-5 procent nu. Däremot har den vanliga miljövänliga produktionen, med ett mindre men dock märkbart merpris, tappat stort gentemot importmaten vars andel av den svenska konsumtionen nära fördubblats från 25 till nära 50 procent.
Det säger sig egentligen självt att är maten mycket eller lite dyrare så är det endast en del köpstarka konsumenter som väljer dessa alternativ, så länge som den billigare maten lever upp till fastställda kvalitetskrav.
Situationen är alarmerande för svenskt jordbruk och svensk livsmedelsindustri. Och jordbrukspolitiken fortsätter att ha ett mycket splittrat fokus om vilken väg jordbruket ska ta.
När kommuner köper in livsmedel har man två rätt likvärdiga miljökoncept att välja mellan; dels ”ekologiskt” producerat, dels miljövänligt närproducerat i Sverige.
Importerad mat kommer långt efter.
Riksdagen har inget mål för livsmedelsproduktionen i det vanliga miljövänliga svenska jordbruket, som på några decennier minskat med en tredjedel. Importmaten står snart för hälften av vår konsumtion, högst i Europa.
Istället har riksdagen målet att det ekologiska jordbruket ska omfatta 20 procent av åkrarna och att den offentliga matupphandlingen ska vara 25 procent ekologisk. Befintliga mål är höga och kan riskera prispressande överskott som drabbar dagens ekoproducenter.
En färsk rapport från Agrifood (ekonomer på Sveriges lantbruksuniversitet/Lunds universitet) visar att kommunernas ekomatsupphandling främst handlar om mjölk, kaffe och bananer till ett merpris på ca 30 procent. Skulle man köpa in även kött, potatis och ris och övriga livsmedel ekologiskt skulle merkostnaden bli över 60 procent.
Den offentliga matkonsumtionen uppgår till nära 8 miljarder kronor. Skulle målet 25 procent eko uppnås blir merkostnaden runt 600 miljoner kronor. Därtill tillkommer minst lika mycket i olika stöd via statsbudgeten.
Många kommuner stoltserar med höga ekomatsmål, men nämner sällan att de dominerande matinköpen oftast handlar om importerad mat.
Jag anser att riksdagen och kommunerna börjar i fel ända.
Stat och kommuner bör först ställa kravet att maten är producerad under stränga miljö- och djurskyddsregler. Merkostnaden för en sådan policy torde kunna uppgå till ca 10 procent relativt lågprisimporten. Därefter kan man uppställa mål för önskad andel ekomat.
Sverige ligger redan i världstäten för andelen ekologisk matproduktion, ca 5 procent av totalen. Jag anser att nuvarande mål redan är högt satta, och att viktigast nu är att stat och kommuner ställer upp målsättningar för produktion och inköp av livsmedel med höga miljökrav och gott djurskydd. Detta jordbruk står i Sverige för 95 procent av produktionen.
Socialdemokraterna kräver nu att ekoproduktionen med ökade stöd ska fördubblas. Det innebär en kraftig produktionsminskning och att maten fördyras med 30-60 procent. Livsmedelsindustrin som minskat med en tredjedel kommer att få skäras ner ytterligare, eftersom den billigare importmatens segertåg kommer att fortsätta. Varför vill S övertrumfa Miljöpartiet i en i en flumradikal politik? Hur kan miljö, djurskydd och sysselsättning gagnas av att jordbruk och livsmedelsindustri i Sverige flyttar ut?
Staffan Danielsson
riksdagsledamot (C)
Hungern efter livsmedel ökar i världen. Vad ställer det för krav på svensk livsmedelsproduktion?

Sverige behöver
en ny jordbrukspolitik

Vårt sätt att bedriva jordbruk
är en del av problemet

Avreglering och konsumentmakt klarar matproduktionen

Hur god är Sveriges livsmedelsberedskap?


Svensk mat bra för jobben och miljön

Jag vill bo i öppna och produktiva landskap


Jordbrukspolitiken ska inte vara miljöförstörande

Lika mycket framtid i mat som
i nanoteknik

Varför bli bonde
när man kan bli stjärnkock?

1980-talets avreglering
– en kort paus mellan
beredskapsplaner och EU
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Newsmill är en del av TV4-gruppen.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.




5 kommentarer I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
Först nedmonterades den svenska industrin.
Nu står jordbruket på tur.
Vad skall vi sysselsätta oss med i framtiden.
EU och vi själva sätter regler som gör produktion omöjlig.
Vi har dock inga som hellst problem med att importera varor och mat från låglöneländer.
Något i den här ekvationen går inte ihop......
Ekologisk produktion är sådant som kommer när naturresurserna sinar och för det här landet redan när tillförseln från utlandet minskar. Det här är komplext, men jag tror att det kan vara bra med en viss sådan produktion rent kunskapsmässigt, om den är inriktad mot kollektiv överlevnad. Men så är det nog inte i någon större omfattning utan det är lyxprodukter för gröna nissar, som vill glänsa. Bryts tillförseln så måste vi kanske slakta djuren i den fina gröna verksamheten och äta potatis. De som överlever får erfarenheter.
Pengarna är till för att reglera sånt här. Men de har kopplats bort av vansinniga subventioner. Att ytterligare subventionerna ekologisk verkssamhet gör det bara värre och detta väger tyngre än kunskapsinhämtningen. Så grundproblemet åtminstone för det här landet är kombinationen av frihandel och subventioner och i stort EU-medlemskapet. Med detta kvar blir andra ingrepp meningslösa.
Sedan kan man ifrågasätta om det finns någon ekologisk mat eftersom allt är supergödslat med 40 procent mer koldioxid. Är detta fusk? Ekologiskt är samma trams som hållbar utveckling och lika omöjligt som att komma till himlen.
#3
Hej Urban ! Vi har oftast diametralt olika åsikter om många saker och framförallt samhällets kolaps,
Men "Sedan kan man ifrågasätta om det finns någon ekologisk mat eftersom allt är supergödslat med 40 procent mer koldioxid. Är detta fusk? Ekologiskt är samma trams som hållbar utveckling och lika omöjligt som att komma till himlen" är något av det bästa som jag läst i ett komentarsfält på Newsmil. Fast jag tror ju förstås att möjligheten att komma till himlen är mycket större!
Ekologisk odling är bara trams och tron att mat blir bättre därför att konstgödsel inte använts är lika dumt som homeopati!
Ett halvt hurra! för att Staffan förstår att politikerna börjat i fel ände.
Ännu bättre vore det om han kunde säga ifrån att politiker inte ska bestämma folks val av mat.
Får väl inflika att artikelförfattaren missat den enkla faktorn att i övriga EU betalar knappt bönder någon skatt...
Inte heller andra låginkomsttagare...
Så eftersom alla svenskar skall vara höginkomsttagare så kan Sverige inte ha något lantbruk. ja, utom då några prestigelantbruk som Göran Perssons eller Kungens Gods...
Kommentarsfältet är stängt på denna artikel.