Idéburna skolor behöver bättre förutsättningar

Vad menas med "ideburna"? När ordet tuggas om så många gånger så vore det völ på sin plats med en definition. Skulle vanliga skolan sakna ideer? Waldorfpedagogik är inte byggd på vetenskap och beprövad erfarenhet utan snarare på skådandet i den andliga världen, och saker som ärkeänglar och uerytmi. Hur de kan komma undan med detta som ickekonfessionellt är en gåta.

Ja, vilken skola är inte "idéburen", som #1 Johnny Lilja skriver? Även den allra mest genomsnittliga och konventionella kommunala skola bygger väl ändå på idéer om att utbildning och kunskap är viktig, om demokrati, jämställdhet, etc? Även vad gäller pedagogiken har väl "vanliga" skolor idéer om hur detta ska skötas? Kanske vore det mer rätt att tala om "skolor burna av avvikande idéer", men det låter ju inte så attraktivt kanske...

Missförstå mig rätt, jag känner flera personer som gått i waldorfskola och som klarar sig mycket bra, vad det verkar. Men jag tycker att det är lite ojuste att insinuera att den "vanliga" skolan inte skulle vara idéburen och ha engagerade och kunniga lärare, eller att de inte "både kan och vill hjälpa elever med större behov", som Örjan Liebendörfer skriver.

Om nu "idéburna" skolor "som är mindre och idylliskt belägna [gärna blir] kommunala dumpningsplatser för elever med omfattande behov" - vad beror det på? En mindre och idylliskt belägen skola med bra idéer om undervisning och pedagogik, borde väl ha alla förutsättningar att kunna locka till sig "studiemotiverade elever från stabilare familjesituationer" (förutsatt att vettiga kommunikationer finns), om det nu är det man vill? Så beror det på att man faktiskt främst vill hjälpa elever med stora behov, som gör att dessa mindre "idéburna" skolor främst får sådana elever, eller beror det rentav på dåliga idéer eftersom skolorna tydligen inte anses attraktiva för "studiemotiverade elever"?

Att skolor som tar emot många elever som behöver extra hjälp också får extra resurser är förstås en vettig princip, men det borde väl gälla för alla skolor oavsett idéer om pedagogik etc, tycker jag.

Med idéburna skolor menar jag skolor som främst drivs av en (pedagogisk) vison, en pedagogik, och inte främst har ett uppdrag i det allmäna skolväsendet eller inom ett privat företag. Idéburna verksamheter, t.ex skolor, drivs av föreningar eller stiftelser. Naturligtvis finns det idéer även i andra skolor, fattas bara annat, men uppenbarligen även en hel del andra intressen, t.ex vinstintresse.
Håller med om att alla skolor som tar emot elever med stora resursbehov behöver tillräckliga resurser, allså oavsett pedagogik. Problemet är att i praktiken fungerar det inte på det sättet, lagstiftningen är för svag för att säkerställa barnens rättigheter.

Eller så skippar vi idén om att någon viss person ska sitta och bestämma vilka idéer som är bra och vilka som är dåliga lite godtyckligt och låter var och en bestämma och upprättar regler där ingen missgynnas och ingen gynnas specifikt. Vinstdrivande verksamhet har redan sämre utgångsläge vid en fix ersättningsnivå än ideellt driven då förutom kvalitet även vinst ska levereras. Så i jämförelse borde ideella verksamheter stå sig bra, om det är vad vanliga svensson vill ha. Men många vill nog bara ha bra utbildning som är "vanlig" och inte involverar obskyra pedagogikidéer med löst eller inget stöd i vetenskap.

Så vad jag tycker detta kokar ner till är att författaren vill satsa extra på en del av välfärden som många väljer bort, alltså inte vill ha.

Ja, låt och gärna skippa lite idéer, t.ex den att alla barn har lika stort behov av resurser. Många Svensson vill faktiskt ha en skola med en viss pedagogisk vision, men upplever att de missgynnas av systemet som gynnar de som vill ha en "vanlig" utbildning. Kanske för att det finns personer som sitter och bestämmer om vad som är obskyra pedagogiker?

Citerar skolverket:
"Bestämmelserna angående stöd i 3 kap. 7-9 §§ gäller alla skolformer utom förskolan, komvux, särvux och SFI. I de övriga skolformerna anges att om det befaras att en elev inte kommer nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, så ska detta anmälas till rektorn. Rektorn ska se till att behovet utreds och i de fall det behövs se till att det upprättas ett åtgärdsprogram.
När det gäller de obligatoriska skolformerna så anges det i 3 kap. 10 § att det särskilda stödet i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan ska ges på det sätt och i den omfattning som behövs för att eleven ska ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås."

Liebendorfer får gärna tala om varför Waldorfskolan skulle förfoga över större resurser. Skulle pengar skjutas till från annat håll eller?
Om pengarna bara kommer från kommunen så är ju de ekonomiska förutsättningarna desamma som kommunala skolan?!

Jag begär bara att det som står i lagstiftningen också genomförs konsekvent, dvs att det särskilda stödet verkligen ges till de barn som behöver det, oavsett om de går i kommunal eller friskola. Allt för ofta är detta inte fallet, kommunen sparar helt enkelt pengar när de blir av med en elev med omfattande stödbehov, helt emot lagstiftarens intentioner.

Och på vilket sätt skulle Waldorfskolan ha bättre resurser till detta frågar jag igen då.

Erfarenheten visar att waldorfskolorna ofta har en oproportionerligt stor del av barn med särskilda behov men att resurserna inte fördelas efter barnens behov i realiteten. Waldorfskolorna blir problemlösare för kommunen men samtidigt sparar man pengar på att inte låta stödresurserna följa eleven så som lagen är skriven. Skolan får ju bara pengar från elevernas hemkommun. Jag förstår faktiskt inte varför du menar att jag inte svarat på din fråga?