En blick säger mer än tusen ord

Skulle du kunna berätta hur du vet att SD inte ser de fördelar som dagens invandringspolitik har?

Tack Peshwas Farik Saadon för att du vågar uttrycka dig positivt om Sverige och vad detta land betytt för dina föräldrar (och förhoppningsvis för dig). Annars verkar den svenska "nationaldagen" nuförtiden mera handla om att vara ett tillfälle för svenskar att gissla sig själva med "problematiserande" reportage om allt från svensk spritkultur och till, just det, svenskars rasism och dåliga behandling av invandrare etc...

Jag kritiserar också Sverige ibland, våra svenska politiker, partier, företag etc, och det är viktigt, det ska vi göra. Men kanske kunde vi låta nationaldagen vara en (1) enda dag då vi firar det som faktiskt fungerar här och kan utgöra inspiration och goda exempel för andra, både inom och utom landet?

De som kommit till vårt land och vill bidra till att bredda definitionen av det som är "svenskt", tycker jag vi ska välkomna, även om det kan kännas ovant och främmande till en början. De traditioner vi "etniska svenskar" själva har och tycker om, kan vi bevara och värna om. Vi behöver inte göra oss av med dem, men de behöver inte heller vara de enda traditioner som detta land skall härbärgera.

Om Sverige kan bli ett land där vi, trots våra olikheter i kultur, religion etc, lär oss att leva tillsammans och där vi kan hantera de verkliga konflikter som uppstår ibland oss (på ett ickevåldsligt sätt), och vi inte bara delar territorium i det stora och lever i segregerade områden i det lilla, då kan vi få ytterligare anledningar att vara stolta och kunna fira vår nationaldag tillsammans, på ett sätt som ingen av oss behöver be om ursäkt för - eller "problematisera"... Men det kommer att kräva sina "svenska" män och kvinnor.

"Det är onekligen så att Sverigedemokraterna har bestämt sig vad gäller invandring, mångkultur och möjligheten för människor av andra etniska bakgrunder att få etablera sig en roll inom den svenska gemenskapen. Sverigedemokraterna vill inte se de positiva aspekterna av invandring, mångkultur och etniskt överskridande gemenskap, och när positiva aspekterna väl visar sig som de gjorde under nationaldagsfirandet på Skansen, då tittar Sverigedemokraterna bort".

Nu lägger du väl ändå egna ord i SDs partiprogram.
Det är kriminalitet, asylbluffande och bidragspatrasket och de som inte vill anpassa sig man vill komma åt.

Ps. Mångkultur är per definition en omöjlighet.

Peshwas Farik Saadon:
"Har ni någonsin sett Fredrik Reinfeldt le, eller än osannolikare, sjunga?"

Vi har i alla fall sett och hört (en yngre upplaga av) Carl Bildt sjunga. Det var modigt av honom:

http://www.youtube.com/watch?v=Nc0_CpiQCdU

Ja, det var ju en vacker hyllning till Sverige, men Din kritik av Sverigedemokraterna är tyvärr enbart insinuerande och obegriplig.

"Sverigedemokraterna, ett självklart val för invandrare"
http://www.skanskan.se/article/20100809/OPINION/708099812/1061/OPINION/*...

Nationaldagsfirandet på Skansen var bland det töntigaste jag skådat. Pinsamt att se. Är det vad Sverige på nationaldagen kan prestera i höjd på underhållning, innehåll och framförande?

Kattis Ahlströms klänning var en smaklös rosa marsipankrokant med sorgband. När hon skulle presentera Loa Falkman och melodin Utskärgårds sa hon Utöya och Falkman sjöng lamt och gjorde ett blekt framförande. De andra artisterna kommer man inte ens ihåg.
Var fanns de stora artisterna, var fanns i så fall Timbuktu, Dougge ifall vi ska tala om duktiga invandrare, var fanns de stora svenska artisterna?
Nej, nationaldagsfirandet på Skansen var rent skräp. Bättre kan vi, eller?

På ett sätt är det ett mycket intressant ämne det där med blickar. Enligt psychology today är brist på bekräftelse, även från främlingar, påfrästande på vårat psyke: http://www.psychologytoday.com/blog/curious/201108/what-happens-when-wer...

De som ändå var värst utsatta var ju de enstaka utomeuropeiska invandrarna som var först i slutet av 80, början av 90-talet. Då spelade det ingen roll vem man var överhuvudtaget eftersom majoriteten som inte var van tänkte "Vad är det. Hur förhåller vi oss till det?". På ett annat sätt kanske de hade tur de barnen. Även om det var enormt jobbigt så blev de försvenskade snabbt. Det fanns ju inget annat umgänge.

Idag är det faktiskt inte alls lika illa. En hel generation har vuxit upp med invandringen. Jag tror att just de där blickarna är färre även om de kanske fortfarande dyker upp sporadiskt. Min tanke är att det just är tanken på att lyckas som är skrämmande för invandrare, att det faktiskt är möjligt nu. Man vill inte erkänna för sig själv att man cementerar sig i utanförskapet, inte pallade att vara flitig på SFI, att det fanns chanser som rann ut i sanden. Då blir det plötsligt väldigt viktigt att hitta de där enstaka som "tittar snett".

Det måste ju vara väldigt skönt att veta att allt är rasismens, utanförskapets och utfrysningens fel. Jag jobbade som vikarie en gång och stötte på barn som tänkte på det här sättet. Lite konstigt att de hävdade att de var utfrysta eftersom de var blattar, medan det satt andra "blattar" i klassrummet som fungerade hur bra som helst och snällt gjorde sina uppgifter.

Jag tycker inte det här är roligt utan sorgligt. Under ytan vet dessa människor om att det är deras eget förbannade fel, och att det kommer att bli värre för varje år som går. Kan vi mogna till lite och prata om vägar ut ur utanförskapet, rimliga krav på invandrare etc?
Det är dags att sluta skylla på rasism. Ska man skylla på något är det väl bidragssystemet samt uppgivenheten i att anpassa folk till språket och arbetsmarknaden?

Som kommentar, till min kommentar: :)

Alltså, gör svenskundervisningen tvingande. Lägg resurser till komplettering av utbildning samt företagsamhet. Slopa barnbidraget och låt det endast gå ut till mest behövande. (Det har ju mest blivit en mammafälla det där).

Lägg överlag ner alla specialförmåner, till exempel gratis busskort etc.

Man borde kunna göra väldigt mycket bra med resurserna man frigör från gratisbidragen.

Snacka om att koka soppa på spik...

SV:9 Mats F Eriksson, 2012-06-08, 06:47, SD är riksdagens minst nazistiska pari, ta och läs på. Det är det enda partiet som försvarar Malmös judar. Vänstern däremot har fortfarande medlämmar som hyllar kommunistiska diktaturer, sossarna rasforskade, steriliserade romer m.m.

Om det är något som de är emot så är det islam och vem är inte det?

Du beskriver ändå att Sverige har många fördelar jämfört med Irak och det bottnar delvis i svenskheten... Jag har själv svårt att greppa SD och kan säga att jag är väldigt misstänksam mot dem speciellt när det gäller integration och kultur. Dock så är jag just nu av den åsikten att Sverige tar emot fler invandrare än vad som är möjligt. Främsta anledningen är den låga sysselsättningsgraden i förorterna runt våra storstäder. Således tycker jag att det är bra att så många som möjligt skaffar jobb och integreras i samhället. Men alla partier förutom SD är av rakt motsatt åsikt och här blir SD ett intressant parti. Det är nog de här åsikterna som bör bemötas istället för att försöka klassa SD som rasister (t.ex. DN ledaren och melodifestivalen). Blir lite lekstuga att inte bemöta åsikter utan bara försöka skrika rasist...

Trevligt att du och dina föräldrar trivs i Sverige. Även jag gör det och firade nationaldagen med viss stolthet.
Sen är du även insiktsfull nog att skriva:"Ungdomar som hade kunnat ägna sig åt annat ägnar sig nu åt lyrik, musikalisk komposition och sång."
Jag gissar att du men denna mening även ser andra problem, problem som kan bero på att vi inte kan tillvara på dessa ungas hela potential.
Är det då så förkastligt att skapa en miljö där vi kan ta tillvara på dem-även om de blir färre i framtiden?

Enda sättet att integreras i ett samhälle är att lära sig språket, skaffa utbildning och jobb. Allt annat är kontraproduktivt, dvs skapar främlingsfientlighet och, i förlängningen, social oro. Sverige är inte en outtömlig skattekista, förr eller senare måste alla medborgare bidra med arbete och försörjning. Detta har svenska politiker misslyckats att förmedla till dem som kommer hit som flyktingar. Tiderna har ändrats, och vi måste alla förstå att arbete måste komma före bidrag.

Man känner igen sig i artikelförfattarens beskrivning av Irak. Det är precis som i dagens Sverige där Tv- och radiostudios töms på svenskar som skulle kunna ha en avvikande åsikt om mångkulturen. Tidningarna "gillar olika" men kommunicerar enbart samma enögda propaganda för att maniskt hamra in en ny "sanning". Nationaldagsfirandet har förvandlats till ett kvoteringsjippo där man fraktar nysvenskar från källare i Jordbro till de stora scenerna för att intala oss att detta är ett naturligt och oundvikligt skeende. Debatt är, som artikelförfattaren skriver, meningslöst.
Kungafamiljen åker runt och hälsar nya medborgare välkomna men det räcker inte, de känner sig inte svenskar ändå. Dessa nya svenskar har tyvärr inte följt debatten, "svensk" existerar inte så deras strävan kommer tyvärr att vara fruktlös. De svenska Baathpartierna har haft en gynnsam utveckling och förmodligen kommer även denna artikel att tas på allvar inom sinom tid.