Nationen är en naturlig gemenskap som hotas av osund nationalism

Det stämmer bra Magnus
Lite osäker på dina uppdelningar mellan "tysk" och "fransk" nationalism men förstår vad du menar, och den sk tyska nationalismen är såklart inte önskvärd.

Det finns dock ytterligare en skadlig nationalism, som är väldigt vanlig i Sverige och det är den masochistiska nationalismen beskriven här:

http://www.newsmill.se/artikel/2011/09/09/svenskt-sj-lvhat-r-ocks-en-for...

En typ av nationalism PK-människor hänger sig åt där man rackar ner på den egna nationen samt lovprisar andra kulturer, speciellt de som med lite god vilja kan sägas ha förtryckts av väst någon gång.
Den där nationalismen som alltid efterlyser mer ansvar och skuld av svenskar och annars är värderelativistisk och ser mellan fingrarna, och tycker att UGs granskning av imamer var elak.

Deras daddande av människor med annan ursprungskultur samt ökade krav på ursprungsmedborgarna bygger på en undertes att enbart ursprungsmedborgare kan ordna saker och ta ansvar medan övriga är inkapabla. Det är därför absolut en form av rasism.

Magnus Jacobsson,

inledningsvis vill jag säga att jag uppskattar alla som engagerar sig i lokalpolitiken, där politiska visioner möter verkligheten och i värsta fall kolliderar med den. Lokalpolitik kräver stora kunskaper om hur samhället fungerar i praktiken. Därför förstår jag att ditt mål är att säkra samhällets sammanhållning.

Detta sagt måste jag tyvärr be dig att vara nogrannare när du använder facktermer ur forskningen om nationalism, eftersom du tyvärr blandar ihop olika begrepp vilket gör att din argumentation faller ihop.

Skillnaden mellan "fransk" eller västlig och "tysk" eller östlig nationalism ligger i att den västliga nationalismen utgår från staten, medan den östliga utgår från folket som bas för "nationen". Det är olika definitioner av vad "nation" är och har i förstone ingenting med "ras" att göra.

Det beror helt enkelt på att den "franska" nationalismen uppkom i en existerande stat, revolutionens Frankrike, för att motivera dennas existens efter att monarkin avsatts. Däremot uppstod den "tyska" nationalismen i småfurstendömenas och imperiernas Mellaneuropa för att motivera att ur dessa territorier skapa stater åt folk som ansågs leva utan egen stat.

Den förra nationalismen betonar lojaliteten till en stat som basen för en nation, medan den senare betonar folkets "naturliga" gemenskap inom nationen som bas för en stat.

Dessutom hindrade den "franska" nationalismen varken engelsmän, fransmän eller amerikanare från att underkuva större delen av världen under sina kolonialvälden eller från att massakrera folk p g a dessas påstådda rasmässiga underlägsenhet.

Du motsäger därför dig själv, när du å ena sidan bekänner dig till den "franska" nationalismen och å andra sidan hävdar att nationen är en "naturlig" gemenskap.

Den "franska" nationalismen utgår nämligen ifrån motsatsen till naturliga gemenskaper, att nationen skapas av dess medlemmars vilja att tillhöra samma nation. Omvänt är alltså "un-american" något av det värsta man kan anklaga någon för i USA, eftersom det innebär att personen i fråga har valt att avlägsna sig ur nationen.

Om man alltså kräver en "fransk" eller "amerikansk" nationalism i Sverige, ställer man också mycket stora krav på att medborgarna måste bekänna sig till den gemensamma staten, som är nationens symbol. Bara då fungerar det mångkulturella samhället som du verkar önska dig.

Jag sitter och funderar över vad ett kommunalråd i Uddevalla tillika ordförande i barn och utbildningsnämnden har för motiv att sjunga internationalismens och mångkulturens lov?

Uddevalla är en kommun som flera gånger drabbats av internationalismen eller globaliseringen som vi andra säger och tappade ett tag på grund av detta 15 % av befolkningen. Utan det massiva stödet med miljarder i flera omgångar från svenska skattebetalare räddades kommun från en fullständig katastrof.

Efter all denna nationella solidaritet så hyllar en ledande företrädare för kommunen den mekanism som en gång höll på få Udevalla på fall. Varför?

Jag utmanar Magnus Jacobsson att räkna upp 5 saker som blivit bättre i Sverige med internationaliseringen dom sista 30 åren, utan att nämna Zlatan, pizza och kebab.

Så Sovjetunionen var ett positivt exempel på nationalistisk tankegång. Deras nationalism är ju ett klockrent exempel på fransk modell. Jag tycker vi skall studera den romerska modellen mer. Där har vi något mycket bra på spåren som romaniserade alla hudfärger, religioner osv osv. Att Napoleons franska republik skulle vara så mycket bättre än Bismarcks tyska stat tror jag inte ett skit på. Hitler Totalitära bolsjevikinspirerade ideologi har inget med de andra två att göra.

#2/ Nja, jag skulle snarare säga att det tyska folket bygger pâ i grunden blodsband medan det franska mera bygger pâ jorden/platsen.

Det finns ett tyskt folk ung. som det finns ett judiskt. En gâng bodde det tyskar litet varstans. Den dag som är kan enbart en till börden tysk bli medlem i St Gertruds församling i Stockholm.

Däremot, om nu sanningen skall fram finns det överhuvudtaget inget franskt folk utan Frankrike är en nation i vilken det bor en massa fransmän. I detta är Frankrike ganska lika t.ex. USA.

I t.ex. Sverige flöt allting länge ihop. Här bodde länge i stort sett enbart svenskar, som alla talade svenska och bodde just I Sverige. Det är kanske som mânga verkar att ha svârt att ens inse skillnaderna mellan de olika begreppen utan blandar ihop dem.

Personligen är jag 100% svensk precis som jag är (t.ex.) 100% man. Även om jag skulle bo som Robinsom Cruse alldelse ensam pâ en ö skulle detta inte ändra det övriga ett smack.

Detta med Sverige är däremot, för mig, en frâga om ödesgemenskap. Jag kan inte pâsta att jag i rimlig mening skulle "älska" Sverige (vet inte ens hur man s.d.h. skulle bära sig ât)
Däremot râkar det vara sâ att jag är medborgare i just Sverige (vilket ju f.ö. passar ganska bra eftersom jag alltsâ râkar vara just svensk!). För min del skulle det annars gâ ung. lika bra med mânga andra länder ocksâ. Vore jag (hypotetiskt) t.ex. norsk medborgare (fast fortf. 100%svensk! ) skulle nog detta gâ ung. (fast inte riktigt!) lika bra. Hur som helst vore det dâ i Norge jag skulle höra hemma och även det landet jag dâ skulle i första hand värna och stödja.

Allt sammantaget är nog Sverige mera tyskt än franskt men sâ är vi svenskar ocksâ ett av de germanska folken.

Tycker att artikelförfattaren blandar ihop koncepten lite. Den nationalism som förespråkas och förespråkades i USA, Sovjetunionen, Ottomanska Imperiet och Frankrike är inte nationalism i någon egentlig mening utan vad som i dagligt tal kallas patriotism. Själva iden där är att blint sluta upp införs statens projekt och helst även den bakomliggande ideologiska iden som legitimerar staten.

Det är denna typ av patriotism (som artikelförfattaren förespråkar) som varit absolut mest expansiv, imperiebyggande, militaristisk och totalitär. Se på t ex den franska patriotismen där man införde universella värden som sedan användes som patriotisk grund för att försöka erövra hela europa och Ryssland under napoleonkrigen. UK som använde den patriotiska uppslutningen runt ideer om en civilisatorisk mission för att infoga stora delar av världen i ett toppstyrt imperium, Sovjet som använde samma typ av patriotism runt marxistleninism istället för liberalism för att utvidga sin statliga makt. USA som använde samma typ av oreflekterade patriotism för att först genom manifest destiny erövra stora delar av nordamerika och sedan idag anfalla och bomba länder för att sprida liberalismen. Allt detta med total uppslutning av alla patrioter som sluter upp runt statens ideologiska projekt och totalitära ideer (där ideologin används för att legitimera statens makt och politik).

Den riktiga nationalismen är och utgår alltid ifrån ett självidentifierat folk där folk i gemen känner en naturlig gemenskapskänsla med varandra. Detta är varför nationalstatsprojektet en gång i tiden var populärt som då utgår ifrån att de mest stabila staterna har sin grund i just den typen av organisk och naturlig samhörighetskänsla. Det har inte egentligen med politik att göra överhuvudtaget och innebär att man då t ex anser att vi har ett gemensamt ursprung och en ödesgemenskap som svenskar oavsett ideologiska splittringar och statlig överbyggnad. Nationalism är skaloberoende, oberoende av statens existens, och och oberoende av ideologiska påtvingade statliga ramverk. Finns inte heller några egentliga bra exempel på anfallskrig som legitimerats med den typen av nationalism. Däremot så finns det en mörk historia av etniska motsättningar inom stater med olika folkgrupper. Därför iden om nationalstaten där man vill att varje folk ska vara herre i sitt eget hus.

Problemet är väl att vi lämnat nationalstaterna bakom oss och aldrig kan eller kommer kunna skapa samma typ av automatiska samhörighetsmekanismer mellan t ex svenskar, somalier och zigenare som folken i sig känner för den egna etniska gruppen. Därför så behöver vi den typ av totalitära statliga tvångspatriotism som artikelförfattaren förespråkar för att långsiktigt stabilisera landet. Frågan är bara vilka ideer som ska ligga till grund för detta? Folkpartiet jobbar hårt för en EU-patriotism. Det projektet känns ganska dött i dagsläget. FP, M, S kämpar alla för att skapa en dominerande ide om kosmopolitisk liberalism där vi sluter upp runt det amerikanska patriotiska projektet. Antagligen lättare då vi genom den enorma konsumtionen av amerikansk underhållning och propaganda är mottagliga för detta. Problemet är väl att vi då även kommer delta i de imperialistiska krig som USA hela tiden utkämpar för att sprida sina ideal.

Problemet med en statligt deklarerad ideologisk patriotism med grund i ständig propaganda ifrån dagis och framåt för att skapa uppslutning runt det patriotiska ideologiska systemet är att man riskerar att alienera åtskilliga svenskar ifrån själva projektet. Om vi t ex går in för kosmopolitisk liberalism som vår ideologiska grund och definierar svensk som alla som tror på kosmopolitisk liberalism så kommer åtskilliga svenskar ej se sig som en del av detta. Vad är de då? Ej svenskar i ideologisk mening men svenskar ändå då det i slutändan är svårt att förinta de automatiska mekanismer som ligger bakom etnisk självidentifiering.

Artikelförfattaren verkar vara en änsgslig typ som enbart går omkring och oroar sig för vad alla andra ska tycka och samtigt raderar han sig själv till intet. Det om något är ett osunt beteende och jag erbjuder mig att hålla honom i handen och visa honom att lite självkänsla inte behöver vara något negativt. Alla människor är anpassningsbara, sätt upp ett regelverk och människan KOMMER att anpassa sig efter det.

Magnus Jacobsson bör fundera på vad som är enklast och mest naturligt? Att känna lojalitet med min etniska grupp som jag känner trygghet och samhörighet med och som jag känner mig besläktad med? Eller de ruttna institutioner som Magnus Jacobsson representerar? sverige är numera bara ett administrativt område, inte en nation.

Att avveckla nationalstaten har Magnus Jacobsson och hans kollegor gjort i hemlighet, utan att någonsin förankra det hos folket. 2010 myglade ni undet total tystnad igenom den största förändringe på 35 år, där ni bland annat avskaffade sverige som nationalstat. Så numera är grundlagen ingenting värd eftersom den inte förankrats hos folket. sverige finns ej mer.

Några kommentarer. Nationer är inte naturliga utan oerhört moderna och flyktiga, nationalism är inte en positiv kraft utan något själlösa och fantasifattiga människor utan självrespekt ägnar sig åt i brist på annat att vara stolta över. Och, lär dig stava. På så sätt blir texten mindre tröttande att ta sig igenom.

Vad är du stolt över, Herr Hamberg?

Men så bra att vi har proffstyckare som Magnus Jacobsson som kan tala om för oss vad vi ska tycka och känna! Det vore ju hemskt om vi tänkte själva eller lyssnade till vårt egna hjärta, bara tänk vad som skulle ske då.