Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Mobbning

Under vårvintern har mobbning diskuterats alltmer. Växer problemet och vad ska man göra åt det? Läs (20) Skriv

Incidentberedskapen

Sverige saknade incidentberedskap när ryska flygplan övade mot svenska mål under påskhelgen. Läs (8) Skriv

Politik och PR

Aftonbladet har i en serie reportage granskat relationen mellan pr och politik. Är kritiken befogad? Läs (1) Skriv

Skolan

James Sjöström om Skolan

Bekämpa segregationen utan att skrota valfriheten

Tidigare lärare och skolpolitiker (MP): Problemet är att friheten att välja inte utnyttjas aktivt av alla grupper i samhället.


Om författaren

James Sjöström har arbetat som lärare sedan 1994, som specialpedagog sedan 2000, har tidigare varit aktiv inom skolpolitiken i Sjöbo kommun och har tre barn i skolåldern.

I en artikel i DN 20/5, redogör artikelförfattarna för sin studie i projektet ”Den svenska skolans nya geografi”. De har funnit att det fria skolvalet har lett till att den svenska skolan har blivit segregerad. Deras studie är en viktig varningssignal som måste tas på allvar. Att förvägra föräldrar rätten att välja skola åt sina barn, vilket artikelförfattarna förespråkar, är dock inte rätt sätt att bekämpa segregationen.

När min son började skolan hade jag ett val. Jag kunde antingen placera honom i den kommunala skolan eller i en nystartad friskola. Den kommunala skolan hade genomlidit flera år av turbulens och ständiga rektorsbyten. Den psykosociala arbetsmiljön i kommunens skolor var dålig, klasserna för stora och läraromsättningen var hög. Den borgerliga kommunledningen skar ner på skolan år efter år och skolorna toppstyrdes från kommunhuset.  Jag och min fru var fast beslutna att hitta ett alternativ utanför kommungränsen.

Samtidigt fick jag reda på att mina f.d. kollegor, lärare som jag kände som djupt engagerade och sanslöst duktiga pedagoger, hade bestämt sig för att starta friskola på orten. De hade en gemensam pedagogisk vision som de ville förverkliga. De var också trötta på de långa beslutsvägarna och tungroddheten i den kommunala skolan. En del av den visionen var lagom stora klasser, då de tyckte att det var viktigt att pedagogerna hade möjlighet att se varje elev. Den ökade lärartätheten i jämförelse med de kommunala skolorna, var inte gratis. Lärarna som startade skolan, fick därför sänka sina löner. Det ansåg man var värt priset för att få mindre klasser. Jag glömmer inte lättnaden som infann sig hos mig och min hustru, när vi hade skrivit in vår son på friskolan.

Jag kan föreställa mig min reaktion om en kommunal tjänsteman en dag hade knackat på och meddelat att min sons skola hade lagts ner och att han blivit tvångsinskriven i den kommunala skolan. Det är lätt att bli känslomässig när det handlar om ens egna barn. Är det någon gång man värdesätter möjligheten att påverka, är det när det handlar om ens barns framtid. Jag är inte särskilt intresserad av att lägga för mycket tid på att välja telefonbolag eller elleverantör. Jag betalar gärna lite mer bara för att slippa behöva bry mig om vem som är några kronor billigare än den andre. Men när det gäller mina barns skolgång, vill jag kunna utöva ett inflytande.

Märker jag att skolan inte tillhandahåller trygghet och kvalitativ undervisning, vill jag kunna ha något att trycka på med. När jag möts av en arrogant rektor, som bemöter mitt barns behov med en axelryckning och tycker att föräldraengagemang mest är ett irritationsmoment, vill jag inte stå maktlös. Och när hotet om en skolpeng mindre, inte får något att hända, vill jag inte vara utlämnad till en kommun och en skola som inte tar sitt uppdrag och eleverna på allvar. Jag vill ha ett alternativ. För mig handlar det inte bara om mitt och mina barns egoistiska behov. Det handlar om en princip. Den enskilde medborgarens rätt att ha ett val när det gäller det som är allra viktigast och rätten att inte vara utlämnad till myndigheternas goda vilja.

Mot detta står en annan princip – principen om jämlikhet och kampen mot segregation. En färsk rapport från skolverket och en studie inom ramen för projektet ”Den nya skolans geografi”, visar entydigt att det fria skolvalet har medfört att segregationen i våra skolor har ökat radikalt. Författarna till den sistnämnda studien skriver i DN den 20/5 att ”högutbildade, svenskfödda, icke ensamstående och icke socialbidragsberoende föräldrar är de som åker längst när de ska till skolan.”… ”Skolpendlingsavstånden ökar nämligen när andelen elever från synliga minoriteter och andelen elever från familjer med socialbidrag ökar i närområdet. Däremot minskar skolpendlingsavstånden när andelen barn med högutbildade familjer ökar i närområdet.”

Det sker en social omgruppering efter principen ”lika barn leka bäst”. Effekterna på samhället i stort är en cementering av klasskillnader och en indelning i ”vi och dem”. Effekterna på skolan och eleverna är att resultaten totalt sett sjunker när högpresterande elever och lågpresterande elever isoleras från varandra. Elever i klasser där en majoritet kommer från hem utan studietradition, presterar sämre jämfört med elever i klasser där eleverna har en blandad bakgrund.

Lösningen på problemet borde därför vara enkel. Slopa det fria skolvalet. Tvinga alla att gå i en kommunal skola där kunniga tjänstemän med samhällets bästa för ögonen har satt ihop en optimal mix av elever från olika samhällsgrupper. ¼ barn till LO-anslutna föräldrar, ¼ barn till akademiker, ¼ barn till utrikesfödda föräldrar och ¼ barn till egna företagare med en disponibel årlig inkomst på minst 5 miljoner kr.  Låt skolbussen köra en obligatorisk runda Limhamn-Rosengård- Kirseberg- Väster och hämta upp kvotelever i varje stadsdel.

Eller kanske inte. Det grundläggande problemet är inte friheten att välja. Problemet är att friheten att välja inte utnyttjas aktivt av alla grupper i samhället. I rapporten framhålls att föräldrar från ”underprivilegierade grupper” inte gör ett aktivt val i samma utsträckning som föräldrar från ”privilegierade grupper”. De ”är i större utsträckning hänvisade till den skola som ligger närmast hemmet. Skolvalet kan alltså framför allt utnyttjas av de mer privilegierade”, menar man.

Att de underprivilegierade grupperna är ”hänvisade” till närmsta skola, är dock en sanning med modifikation. En mer riktig beskrivning av verkligheten är att det är fler ur de underprivilegierade grupperna som inte utnyttjar sin möjlighet att göra ett aktivt val av skola. Att stora grupper inte utnyttjar en rättighet är ett stort problem, men det är inte ett godtagbart skäl för att ta bort den rätten för de som använder sig av den.  En sådan hållning bottnar i ett missriktat och bakvänt rättvisetänkande. Det är också viktigt att påminna sig om att gruppen ”underprivilegierade” består av individer, varav vissa faktiskt går emot strömmen och gör ett aktivt val.

Den andra sidan av problemet är att så många från de privilegierade grupperna väljer att flytta sina barn till en annan skola. En vanlig anledning är enligt artikelförfattarna att andelen elever från underprivilegierade familjer ökar i skolan. Här är det lätt att göra sig en bild av hur en mamma från guldkusten med näsan i vädret, stormar ut från skolan med sin telning i famnen, så fort hon får syn på de nya klasskamraterna från andra sidan järnvägen. Det finns utan tvekan föräldrar som inbillar sig att deras barn mår bäst av att undvika barn med en annan bakgrund. Motivet till att flytta sina barn till en annan skola, behöver dock inte alltid vara simpelt klassförakt.

Det är ingen hemlighet att andelen barn med stort stödbehov, är större bland grupperna socialbidragstagare, lågutbildade, utrikes födda och ensamstående. Det är heller ingen hemlighet att skolinspektionen har funnit att elever i behov av särskilt stöd, alltför sällan får det stöd de har rätt till. Bristerna är stora och utbredda över hela landet. När antalet elever med större stödbehov ökar, utan att skolan möter behovet, blir konsekvensen ofta att studiemiljön försämras för alla. Elever som behöver hjälp, men inte får det, blir inte sällan orosmoment för sin omgivning. Det kan räcka med en sådan elev, för att studiemiljön i en hel klass ska bli lidande. Föräldrar från de privilegierade grupperna, som ofta ställer höga krav både på sina barns studieresultat och på studiemiljön i skolan, väljer då att flytta sina barn. Att man inte ödslar tid på att kräva ökat stöd och/eller åtgärder mot stöket, kanske inte är så märkligt, då svaret ofta blir att man saknar resurser för att kunna vidta åtgärder.

Att byta skola är alltid en ansträngning för eleven. Merparten av de föräldrar som flyttar sina barn på grund av befogat missnöje, skulle förmodligen låta sina barn gå kvar om de kände att barnen istället fick de bästa förutsättningarna för att utvecklas och lyckas i skolan. Därför är det bästa motmedlet mot segregationen en allmän upprustning av skolan och inte en återgång till 70-talets byråkratvälde och begränsning av valfriheten.

Skolan behöver ökad lärartäthet, höjda lärarlöner, bättre utbildning och mer fortbildning av rektorer och lärare, högre och mer relevanta krav på sökanden till lärarutbildningarna, bättre styrning av resurserna utifrån behoven, ordinationsrätt för lärare, förstatligande av huvudmannaskapet, mer fokus på de pedagogiska uppgifterna, mindre på de administrativa och en garanti för att investerade skattepengar kommer eleverna till del istället för aktieägarna i vinstdrivande friskolor.

Ett fokus på att lösa de egentliga problemen inom skolan, skulle innebära en allmänt högre kvalité i skolan oavsett driftsform och därmed en minskad drivkraft att fly det man uppfattar som problemskolor.

Ett klassiskt tankefel hos delar av vänstern, är den blinda tron på att offentliga organisationer med nödvändighet gör det bästa för individen. Lika blint som man slår mot friskolorna och utmålar alla, även  eldsjälar med pedagogiska visioner, som profithungriga krämare, lika blint tror man på att en tjänsteman i det offentligas tjänst med nödvändighet är mer mån om eleverna är en friskolerektor.

Det finns en idé om att om man bara ordnar tillräckligt med resurser, så ska den kommunala skolan bli så bra att ingen har något intresse av att välja något annat. Ett sådant scenario är en utopi. Oavsett hur mycket statsmakterna satsar på skolan, är det fortfarande mötet mellan enskilda individer - rektorer, lärare, elever och föräldrar - som avgör om elever känner att de kommer bäst till sin rätt på den ena eller den andra skolan. Det är varken önskvärt eller möjligt att likrikta skolan till den grad att vi utplånar viljan att göra ett självständigt val. Att bekämpa segregationen genom att skrota rätten att få välja skola till sina barn, skulle säkert få effekt, men det skulle inte vara värt priset. Därför ska vi bekämpa segregationen med andra medel och samtidigt värna det fria skolvalet.





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/45306

42 kommentarer I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Ja, slopa det fria skolvalet omgående!

När jag började i gymnasiet på Johannesskolan i Malmö 1963 blev vi av skolledningen mycket medvetet blandade betygsmässigt, socialt och efter geografiskt boende. Som elever märkte vi inte mycket då.
Slutresultatet blev mycket bra.

Permalänk | Anmäl #1 Lars R Larsson, 2012-06-03, 09:36

Mina barn ska inte gå i någon multikulti-experimentskola i alla fall.
Mina barn ska lära sig något och som det ser ut idag blir det att flytta utomlands om några år när de når skolålder.
Svensk skola, oavsett valfrihet eller ej är katastrofal och i stort omöjlig att vända.

Problemet med valfriheten i Sverige är i övrigt att man ignorerar eleverna och tänker på profiten.

Permalänk | Anmäl #2 Fredric Nomael, 2012-06-03, 09:45

jag har barnbarn som gått i sk "vanlig" skola, funkar inte, stackars barn, omotiverade föräldrar o.s.v.,
nu går dom i friskola, motiverade föräldrar, skillnad som natt och dag, den sk "vanliga skolan" är helt förstörd,
bl.a. multikulturen har förstört den,
den som bryr sig om sina barns skolgång ser till att dom kommer till en bra friskola,
sorry men så är det.

Permalänk | Anmäl #3 u_9520, 2012-06-03, 10:00

Det går alltid i teorin att ha åsikter om det mesta.

Motiverade föräldrar får också de kunnigaste barnen i standardfallet. Motiverade föräldrar kommer att få det även i sämre skolor även om de då inte kanske kan uppnå samma höga nivå. Eftersom betygsgivningen hittills har varit delvis relativ så sticker de motiverade föräldrarnas barn ut ännu mer i en dålig skola, vilket gör att de relativt får bättre totalbetyg än de skulle förtjäna i en bättre skola Så ingen förlust utan vinst.

Det som friskolorna gör, är att de helt avviker från det sk demokratiska mönstret. På gott och ont. Antingen gillar man demokrati eller också inte. Jag känner folk av båda sorter.

Det är inget att göra något åt.

Själv är jag dock inte för friskolor, eftersom de oemotståndligt lockar till felhantering.

När det gäller Einsteinare så gror de lika väl på ett patentkontor som på Cornell.

Permalänk | Anmäl #4 Kristian Grönqvist, 2012-06-03, 10:23

Valfrihet, visst är det ett viktigt värde.

Frågan är bara vilken vikt det ska ha i relation till andra värden till exempel god utbildning.

Det är också intressant att friskoleanhängarna inte minst Miljöpartiet ändrar sina argument över tid. Nu är det valfriheten som de lägger fram som sitt tyngsta argument.

Tidigare påstod de borgerliga och mp att privatskolan var både billigare och höll högre kvalitet.

Sjöström ligger lågt med friskolans faktiska prestationer när det gäller resultat. Det nämns inte. Det verkar som han utgår från att prestationerna är goda.

Enligt Vlachos SNS-förlag, Om konkurrensens konsekvenser så stämmer inte det om man tar hänsyn till socioekonomisk bakgrund. Friskolan presterar inte bättre än den kommunala skolan.

Friskolereformen har också varit kostnadsdrivande.

OECD:s PISA utvärderingar visar en kraftigt fall för svenska elever i relation till andras, de har svårt med läsförståelse och matematik bland annat. Detta har skett under det senaste decenniet.

Låt oss vara ärliga, ungarna surfar på internet, sms:ar varandra oupphörligt hela dagarna och har svårighet med femmans gångertabell. Det är i varje fall de rapporter som jag får från skolan.

Det är vad de gör i skolan.

Friskolan har ett enkelt knep för att lugna föräldrarna: Sätt orealistiskt höga betyg. Alla blir nöjda, eleverna, rektorn, och föräldrarna.

Föräldrarna drar då fel slutsatser om den fantastiska pedagogiken.

Antalet MVG ökade tio gånger mellan 1997-2007.

Skolans huvuduppgift är att förmedla kunskaper, det är jobbigt att lära sig, det är svettigt, det är långt ifrån alltid kul.

Mjukispedagogerna får också ta en del av kritiken för sin orealistiska syn på lärande, deras huvudtes om det kuliga i att lära sig, den är inte sann.

Det är kul efteråt när man kan det, läroprocessen är ofta väldigt jobbig.

Vi skulle behöva pedagoger som lärde ut: Lärande innebär lidande.

Mjukispedagogerna har i decennier varit omhuldade av vänstern men nu på senare tid även av högern. Friskolan står i deras rosa drömmar för den fantastiska pedagogiken.

En del säger, ja men sätt på lärarna, då sorteras de dåliga lärarna ut.

Den där jobbiga, avskydda läraren som tvingar dig att läsa på, han gillar du sedan om tio år när du kan tala engelska. Han som inte bryr sig och sätter höga betyg på alla, han är alla nöjda med nu. Däremot inte längre fram i livet.

I andra länder som de vuxna friskoleeleverna ska konkurrera med pluggar man något enormt till exempel Kina eller Japan. Den matematik som svenska elever lär sig i gymnasiet, lär de sig när de är 10-12 år.

De svenska skolexperimenten det kommer kosta svenskarna något enormt - i lidande och i välfärd.

Det är nu på tiden att vänstern (Mjukispedagogik-vågen) och högern (Friskole-vågen) tar och vaknar upp.

Permalänk | Anmäl #5 Doktor Eleph@nt, 2012-06-03, 10:32

rättelse, det skulle stå: En del säger, ja men sätt beyg på lärarna, då sorteras de dåliga lärarna ut.

Permalänk | Anmäl #6 Doktor Eleph@nt, 2012-06-03, 10:35

POLITIKERNAS EGNA BARN GÅR I FRISKOLOR!

I vår kommun talar moderater och socialdemokrater om vikten av mångkultur och fortsatt invandring. Om man säger emot så blir man omgående stämplad som rasist.

Värre hycklare än moderater och socialdemokrater finns nog inte. I vår kommun har dessa politiker, i ledande ställning, placerat sina barn och barnbarn i friskolor.

Moderater och socialdemokrater tycker att det är vi – vi andra som ska kulturberikas i havererade, kommunala, skolor.

Permalänk | Anmäl #7 Petrus Pettersson, 2012-06-03, 10:35

Man bekämpar inte "segregation" med fortsatt MASSINVANDRING

Man löser inte "segregation" med att TVINGA glesbygd på 800 personer ta emot 200 flyktingar!

Man löser inte "segregatoin" med att Migrationsverket hyr upp lägenheter åt "asylökande"

Man löser inte "segregation" med att förneka MASSinvandring det inte finns jobb och bostad åt

Segregation... ska varannan villa och lägenhet vara invandrares varannan svensk? Blir vi nöjda då??

Permalänk | Anmäl #8 Martin Nilsson, 2012-06-03, 10:38

Mina barn har gått i vanlig kommunal skola med bra resultat. Det har varit en kvalitet att ha nära mellan hem och skola. Jag upplever långa resor på egen hand som ett riskmoment för yngre barn. Trivseln i skolan har varit direkt kopplad till andelen omotiverade elever i klassen, vilken som tur är varit låg.

Permalänk | Anmäl #9 Marion, 2012-06-03, 10:41

#7 Petrus Pettersson

Rller hur, man mår illa av dubbelmoralen i Sverige idag. Undrar om de sover gott om nätterna dessa hycklande "politiker".

Permalänk | Anmäl #10 Andersx Carlsson, 2012-06-03, 10:42

Lärarna i kommunal skola har varit toppen, med låg personalomsättning, stor erfarenhet och rättvis betygsättning.

Permalänk | Anmäl #11 Marion, 2012-06-03, 10:45

Det svenska självbedrägeriet fortsätter sedan på högskolan.

Regeringen Bildt införde den så kallade håp:en, en student som uppnår godkända resultat för ett läsårs heltidsstudier, det innebär att varje högskola får betalt för varje håp-elev.

Och resultatet det är självklart att högskolan godkänner elever som borde blivit underkända.

Den lärare i grundskolan och gymnasiet som sätter underkända betyg blir inte gammal.

Den högskolelärare som underkänner mer än en bråkdel utsätts direkt för påtryckningar. Både från institutionsledning och studenter.

Svenska högskolestudenter pluggar inte mycket, de vet att de blir godkända i alla fall. De jobbar extra och festar samt fuskar i rätt hög grad under tentamina och uppsatser.

Det svenska skolsystemet presterar bäst i grenen: Konsten att lura sig själv.

Permalänk | Anmäl #12 Doktor Eleph@nt, 2012-06-03, 10:58

Segregation behöver inte vara något dåligt. Utan en segregarad värld skulle unika kulturer och etniska grupper inte vuxit fram. Utan segregationen skulle världen inte ha en sådan mångfald av kulturer, folk och länder som det finns idag. Utan segregeation skulle vi inte ha något välfärdssytem idag. Integration och globalisering förstör mångfalden.

Permalänk | Anmäl #13 Erik Viking, 2012-06-03, 11:05

MP är en av orsakerna att vi tar in fler flyktingar än vad vi kan ta hand om, att skolor, områden segregeras mer och mer för varje DAG.

Hycklarpartiet MP borde betala denna katastrofala invandringspolitik med sina egna löner. JA MP, det är lätt att vara generös och god med ANDRAS PENGAR! Fyfan för hycklarpartiet MP!!

Permalänk | Anmäl #14 Peter Nordquist, 2012-06-03, 11:11

Den här artikeln illustrerar på ett utmärkt sätt Miljöpartiets krypskytte på den svenska välfärdsstaten. Man har till exempel med utpressningsliknande metoder tvingat en regering att stänga Barsebäck och därmed skapat ett energiunderskott i södra delarna av landet med de kostnader det medfört och en annan regering att öppna gränserna med påfrestningar på samhället och välfärdssystemen.

Ett resultat av de öppna gränserna är att vi numera i den svenska skolan har ett betydande antal elever som inte har riktigt samma förutsättningar som de andra eleverna att tillgodogöra sig undervisningen vilket medfört att ansvarstagande föräldrar flyttat sina barn till friskolor (som kom till med MP:s hjälp) vilket i sin tur ökat kostnaderna per elev i kommunala skolor och därmed vinsterna för friskolorna.

Nu ligger man på regeringen som en ilsken terrier för att förse illegala immigranter med fri sjuk- och hälsovård. Lyckats man med det så har inte bara sänkt staten och kommunerna, man har även lyckats sänka landstingen.

Vad vill egentligen Miljöpartiet med sin politik och på vilket sätt gynnar den Sverige och svenskarna?

Permalänk | Anmäl #15 u_17696, 2012-06-03, 11:24

Det är skrämmande hur många politiker det är som hatar fria människor som får göra egna myndiga val.
De politikerna borde själva sitta i fängelse berövade från alla fria val i livet. Efter ett tag i fängelse kanske de uppskattar friheten igen.
Mvh
En fri människa med egna myndiga val.

Permalänk | Anmäl #16 u_19023, 2012-06-03, 11:33

Problematiken vid såväl privata aktörer på utbildningsområdet som den kommunala skolan är väl att dom alla på många områden har bristande kompetens. Denna bristande kompetens leder till undermåligt följande av den svenska läroplanen, felbedömningar gällande betygssättning, brist i pedagogik, bristande yrkesengagemang vilket leder till sämre undervisning. Ja, listan kan göras lång åt vad som måste gå till rättas med inom den svenska skolan, så väl kommunalt som inom privata aktörer. Man kan ju alltid hoppas att ovannämnda brister kan åtgärdas så snart som möjligt för våra barns framtid.

Permalänk | Anmäl #17 Sofia, 2012-06-03, 11:38

Att inte välja är också ett val. Individen ifråga valde att inte välja. Sen kan ju politiker som tycker de har rätt att intervenera i folks liv tycka att bakgrunden till dessa val inte passar dem men det är en annan sak.

Permalänk | Anmäl #18 Patrick Sellman, 2012-06-03, 11:40

Jag kan inte se någon anledning att bekämpa någon slags "segregation" så länge föräldrar fritt får välja skolan till sina barn. Det fria valet blir som det blir och skall så vara, inget blir bättre av att utomstående lägger sig i andras människors fria val.

Sedan finns det väl inga grupper som är privilegierade eftersom alla är lika inför lagen, i alla fall så skall alla vara lika inför lagen.

Permalänk | Anmäl #19 Johnny Andersson, 2012-06-03, 11:53

Mot detta står en annan princip – principen om jämlikhet och kampen mot segregation.
Friheten att välja är den viktiga principen. Då kan alla som tror på kampen om jämlikhet och kampen om segregation bosätta sig mitt i rosengård, tensta mm. De individerna lyser med sinn frånvaro så jag antar att kampen om jämlikhet och mot sgregation är mest en pappers konstruktion som man kan kasta ur sig i fika rummet på det statliga verket . Eventuellt kan man lösa problemet genom att tvinga andra att offra sig om man inte själv vill offra sig och sitt barn.

Permalänk | Anmäl #20 u_19023, 2012-06-03, 12:29

Instämmer helt med din artikel. Det finns inte en mening där din skarpa hjärna har gått ner i varv. Du har sagt vad som behover sägas i frågan.

Permalänk | Anmäl #21 Kristian Fredriksson, 2012-06-03, 12:48

Som vanligt: aldrig så många förståsigpåare som i debatter om skolan; alla har ju gått där och vet därför hur det var och därmed hur det är. Jag ser fram mot debatter om svenskarnas tandstatus. Alla, får man hoppas, har ju gått till tandläkaren och vet därför både hur det är att vara tandläkare och vad som måste åtgärdas på klinikerna.

Hur väljer föräldrar (och i äldre åldrar även barnen) skola? Jo det stora flertalet använder .sig av dels närhetsprincipen, dels av vad kamraterna valt för skola. En del väljer en annan näraliggande skola och några en som ligger bra mycket längre ifrån - detta gäller företrädesvis gymnasieelever. Ibland får en skola dåligt rykte, med rätt eller orätt, och då händer det att flera väljer att flytta sina barn till andra (då företrädesvis närliggande) skolor. Detta har förut varit ett bekymmer mest för kommunala skolor men då friskolorna blivit fler och det fria skolvalet sedan åratal är ett väl etablerat faktum hos barn, elever och föräldrar är det alltmer så att skola väljs eller väljs bort utifrån preferenser om själva skolan och inte utifrån huvudmannaskap. (Jag brukar förtydliga med hur det är att köpa en bok, vi väljer författare och genre som vi tror passar oss. Ingen ser på förlaget...)
Elefanten. i din kommentar #5 skriver du "Låt oss vara ärliga, ungarna surfar på internet, sms:ar varandra oupphörligt hela dagarna och har svårighet med femmans gångertabell. Det är i varje fall de rapporter som jag får från skolan.
Det är vad de gör i skolan." Ja det gör eleverna säkert, i alla fall under raster - för att inte tala om hur mycket de gör det hemma. Hur var det nu? Speglar skolan samhället eller samhället skolan? Och i din #12 vore det spännade att höra varifrån du hämtat fakta till dina slutsatser. Som tex att "Svenska högskolestudenter pluggar inte mycket, de vet att de blir godkända i alla fall. "
Och #4. På vilket sätt menar du att friskolor helt avviker från vad du kallar "det sk deomkratiska mönstret?

Alla vanliga hänvisningar - oavsett diskussion- till massinvandring etc etc lämnar jag därhän. Iför övriga cirka 7mrd är vi alla utlänningar

Permalänk | Anmäl #22 sören holdar, 2012-06-03, 13:07

Ha ha själv. Pseudonymen skall bjudas två typiska elefantenfakta:

I min omgivning (sic!) har jag inte mött en enda högskolestuderande oavsett lärosäte som inte sliter häcken av sig för att prestera och göra godkända resultat. "Det är i varje fall de rapporter som jag får från skolan.".

"Friskolan har ett enkelt knep för att lugna föräldrarna: Sätt orealistiskt höga betyg. Alla blir nöjda, eleverna, rektorn, och föräldrarna. ". Om elefanten kan sägas att "Det verkar som han utgår från att prestationerna är goda."

Discussion dismissed

Permalänk | Anmäl #25 sören holdar, 2012-06-03, 13:32

fastän dåliga då

Permalänk | Anmäl #26 sören holdar, 2012-06-03, 14:45

en fråga från en oinvigd i ämnet.

själv bor jag på landet ,där finns bara en grundskola på orten, vad har jag för valfrihet?

Om det nu finns flera skolar på en ort och nästan alla väljer samma skola vad gäller för regler då?? alla kan ju inte komma plats?

Permalänk | Anmäl #27 Göran Andersson, 2012-06-03, 15:38

#27 Göran
Konstigt att folk blir helt handfallna när man förklarar valfrihet.
Du bor på landet och har bara en privat butik.

Du har valfriheten att välja den butiken. Vill du har mer valfrihet så flyttar du till en stad.
Om det finns flera privata butiker på en ort och alla väljer samma butik så går de andra butikerna i konkurs. De gick i konkurs för att de var dåliga och sålde varor till dåliga priser eller service.
Den privata butiken har svårt att möta efterfrågan i en period men expanderar genom att anställa nya medarbetare.

Har du något annat förslag på hur det ska fungera?
Är det någon skillnad på en privat butik eller en skola?

Permalänk | Anmäl #28 u_19023, 2012-06-03, 16:23

Hittills inga fakta från dig Sören.

Permalänk | Anmäl #29 Doktor Eleph@nt, 2012-06-03, 16:47

Sören skulle nog behöva läsa Jonas Vlachos utredning om den svenska skolan. Det är alltid trist när åsikter framförs som fakta, utan att faktainnehållet finns med.

Permalänk | Anmäl #30 Kristian Grönqvist, 2012-06-03, 20:06

Segregering är tämligen naturligt, människor föredrar generellt att umgås och interagera med gelikar. Tvångsmedel kommer nog därför att vara enda sättet att bryta segregationen.

Permalänk | Anmäl #31 Karl Kullman, 2012-06-03, 20:49

De svenska större städerna präglas av en bostadssegregation som är mycket större än i andra europeiska städer och i ett sådant läge är det hart när omöjligt att motverka segregation i skolan. Skolan kan inte lösa alla de samhällsproblem som avspeglar sig i den. Med geografisk bostadssegregation blir kommunala skolor enligt närhetsprincip automatiskt segregerade. Det fria skolvalet erbjuder då en utväg. Att återgå till offentligt monopol och att tjänstemännen talar om vilken skola dina barn måste gå tillhör en svunnen tid och föräldrarna skulle inte tillmäta skolplikten full legitimitet om det återinfördes. Återstår, precis som artikelförfattaren skriver, att finna vägar att både acceptera det fria skolvalet och samtidigt motverka segregering. Låt oss göra tankeexperimentet att alla barn till engagerade och välutbildade föräldrar i en förort väljer en friskola de tror på att och att alla barn till mindre engagerade och undeprivilierade grupper stannar i den kommunala skolan men att den kommunala skolan presterar så dåligt att Skolinspektionen drar in dess tillstånd. (detta är alltså ett helt hypotetiskt scenario). Vad skulle hända då?

Permalänk | Anmäl #32 Göran Linde, 2012-06-03, 22:08

Segregationen behöver inte alls bekämpas.

Om segregation är dåligt kommer föräldrar och elever att välja ”multikulturella” skolor, och ingen segregation finns att bekämpa.

Om segregation är bra skall den inte bekämpas.

I vilket fall som helst så behövs ingen bekämpning av segregation.

”Det finns utan tvekan föräldrar som inbillar sig att deras barn mår bäst av att undvika barn med en annan bakgrund.” OK, så du vet vad som är bäst. Lita på att föräldrarna också gör det då – de är i allmänhet mycket klyftigare än ni politiker! Den där meningen uttrycker ju ett väljarförakt: ”Ni väljare vet inte ert eget bästa – vi politiker måste leda er dit vi vill.”

Permalänk | Anmäl #33 Harald Lang, 2012-06-03, 22:17

En skola respektive ett bostadsområde klarar bara om x antal omotiverade elever respektive människor med sociala problem innan de kantrar och blir farliga och dåliga. Så länge antalet är rimligt klarar den stora massan av belastningarna och kan styra upp beteendet bla som förebilder.

Permalänk | Anmäl #34 Marion, 2012-06-03, 22:26

Den starka betoningen av valfrihet hos friskoleförespråkarna är en reträttpost.

Moderater, miljöpartister med flera hävdade att friskolan skulle hålla högre kvalitet och vara billigare. Det var huvudargumentet när friskolan infördes - och fortfarande även idag till viss del.

I Sverige låter det ibland som om den här idén med friskolor hittats på i Sverige. Men den kommer från nyliberale, amerikanske ekonomen Milton Friedman. Han skriver 1955:

" preferably local governmental units, would give each child, through his parents, a specified sum to be used solely in paying for his general education; the parents would be free to spend this sum at a school of their own choice, provided it met certain minimum standards laid down by the appropriate governmental unit. Such schools would be conducted under a variety of auspices: by private enterprises operated for profit, nonprofit institutions established by private endowment, religious bodies, and some even by governmental units."

Och genom friskolan skulle kvaliteten höjas menar han:

Vouchers "would bring a healthy increase in the variety of educational institutions available and in competition among them. Private initiative and enterprise would quicken the pace of progress in this area as it has in so many others. Government would serve its proper function of improving the operation of the invisible hand without substituting the dead hand of bureaucracy."

Källa: "The Role of Government in Education." , Economics and the Public Interest,

Den osynliga handen skulle som vanligt fixa högre kvalitet alltså. När det nu visar sig att friskolan inte, om man tar hänsyn till socioekonomisk bakgrund, presterar bättre än kommunala skolor. Även om ytterligare utredningar krävs.

Då rycker man hastigt tillbaka till en ny åsikt, nämligen att väljandet utgör ett egenvärde.

Men citaten av ursprungsmannen till friskolan (alltså Friedman) visar att det var högre kvalitet till låg kostnad som friskolan skulle leverera och inget annat.

Man ska komma ihåg att skolan, då helt offentlig, för inte så länge sedan presterade skyhögt över dagens skola. Den finländska skolan, som till alldeles övervägande del är offentlig, ligger jättehögt i OECD:s mätningar.

Men resultaten har hittills uteblivit trots att svenskarna varit lydigast mot marknaden av alla och som enda land i världen tillåtit aktiebolag som ägare av friskolor.

Detta samhällsexperiment innebär att vi spelar roulette med skolan och insatsen är gigantisk för eleverna ska senare leverera välfärd till hela nationen och konkurrera med andra länder i en global kunskapsekonomi. Och som utvecklas i en rasande takt.

Elever med läs- och skrivsvårigheter och andra brister, de får det inte lätt.

Permalänk | Anmäl #35 Doktor Eleph@nt, 2012-06-03, 22:27

Om konsekvensen av valfriheten är ständigt sjunkande resultat pga att kamratstödjande effekter försvinner så föredrar jag någon slags bussningspolitik eller kvotering framför nuvarande ordning som leder fram till en sorteringsskola. Och då försvinner skolans kompenserande roll och hela tanken med den sammanhållna grundskolan
Om vi tar ett exempel:
Din bänkgranne Kalle kan inte mer än dig. Då finns det ingen som drar dig framåt i ett ämne du är dålig på.

Permalänk | Anmäl #36 u_14418, 2012-06-03, 22:40

Vi skall bekämpa tilltagande segretation, och där är vi alla överens, men vilka, vem är för segretation, dvs, dom vi skall kämpar emot? Vet ni vilka ni kämpar emot och vet artikelföfattaren vilka han kämpar emot?

Permalänk | Anmäl #37 Bertel Kevin, 2012-06-04, 03:15

Kan inte alla som vill flytta med sitt barn till Tensta eller Rosengård anmäla sig frivilligt.

Det är rimligt att vi alla får se en namninsamling med familjer som är redo att stoppa segregationen genom att själv flytta till ett segregerat område och en skola med 80% nyanlända.

Ni kan skriva er namn och adress här:
1)
2)
3)
4)

Jag garanterar att ni inte klarar av att fylla listan med fyra namn.
Så oviktig tycker svenskarna att kampen mot segregationen är.
Frågan är alltså ett inte ett tema att jobba för eller emot.

Permalänk | Anmäl #38 u_19023, 2012-06-04, 07:14

#35 Doktor Eleph@nt, "Den osynliga handen skulle som vanligt fixa högre kvalitet alltså. När det nu visar sig att friskolan inte, om man tar hänsyn till socioekonomisk bakgrund, presterar bättre än kommunala skolor. Även om ytterligare utredningar krävs."

Det viktigaste med friskolerna är att man har möjlighet att flytta sitt barn när man avskyr rektorn, lärarna och barnen på en skola.
En friskola kan aldrig vara så avskyvärd så att man spyr när man tänker på den. En kommunal skola kan vara så avskyvärd så att man spyr när man tänker på den.
Behöver du utreda mina känslor ytterligare?

Permalänk | Anmäl #39 u_19023, 2012-06-04, 07:26

PerQ sätter fingret på den egentliga diskussionen. Den är ideologisk. Vilket i sin tur medför att vad rör sk fakta väljer man vilka och vad samt tolkning. Vare sig konstigt eller fel. Det fria skolvalet ger valmöjligheter och det är bra. Samt är bostadssegregationen det allt överskuggande problemet. Och självklart är PerQ s sammanställning i #39 ärligt nog lika tom även efter att jag sett den. Huvudet på spiken Per i både #38 och #39

Permalänk | Anmäl #40 sören holdar, 2012-06-04, 10:54

Om man avskyr rektorn, lärarna och eleverna på en skola, skulle jag nog först undersöka mitt eget huvud, innan jag börjar undersöka andras. Din åsikt är dock Din, men kanske inte av alla godtagen PQ.

Permalänk | Anmäl #41 Kristian Grönqvist, 2012-06-04, 13:42

Jag antar att #41 kommenterar #39. Vad undertecknad gör är bara att visa på att PerQ mycket tydligt visar på att diskussionen i grunden är ideologisk. De som brukar (ytterst få) byta skola enligt exemplet brukar dessutom byta igen (och igen...)

Permalänk | Anmäl #42 sören holdar, 2012-06-05, 07:57

Jag tycker bussning av de est utsatta eleverna de nyanlända flyktingarna tex så som Botkyrka kommun precis nu tänkt göra är en lysande lösning på problemet!
Då finns det ingen skola som inte skall ta sitt ansvar!
Hoppas bara detta kan gälla alla friskolor också!
Skriv in detta i skollagen att alla skolor skall minst ha en vissa andel av utsatta personer. Då kan de få straff om inte når grundläggande målen eller bonus om man har mycket fler!
Förhoppningen är att skolan tjänar på att bussa dit dem för då tas de emot med glädje även av rektorn!

Permalänk | Anmäl #43 Daniel Rova, 2012-06-05, 21:57

Jag ser problemet som ett helt annat; MP och borgarna införde ett system där religiösa sekter kan driva egna skolor.

Permalänk | Anmäl #44 Johnny Lilja, 2012-06-07, 10:19

Kommentarsfältet är stängt på denna artikel.



annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill till TV4 News

 Nyhetsbolaget, som bla producerar Nyheterna i TV4 och TV4 News tar över Newsmill. För våra ...

annons:
annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Newsmill är en del av TV4-gruppen.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill till TV4 News

 Nyhetsbolaget, som bla producerar Nyheterna i TV4 och TV4 News tar över Newsmill. För våra ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.