Hyresrätten är en samhällsekonomisk tillgång!

På senaste åren har alltfler hyresrätter ombildats till bostadsrätter. I reklamen nöjer man sig inte ens med att tala om bostadsrätter - många konsulter drar till med stora släggan och kallar det för att "bilda bostad". Bilda bostad? Hur kan man bilda något som redan existerar? I ordvalet finns en antydan om att en hyresrätt inte är värd något, inte kan jämföras med en lägenhet som man äger - som om vi hyresrättsinnehavare skulle bo gratis, på någon annans bekostnad.

I själva verket betalar vi en rejäl hyra - ibland rent av för högt tilltagen. Det gör vi för att hyresrätten en fantastisk boendeform, just på grund av att man inte behöver äga den. Även de som inte har råd - eller för den delen lust - att köpa och äga kan idag bo precis lika bra som alla andra!

I takt med att hyresrätterna blir allt färre sätts också rättvisa och jämlikhet ur spel - och därmed även demokratin. I ett samhälle där man måste äga för att kunna bo acceptabelt skapas orättfärdiga klyftor mellan fattig och rik - och även mellan dem som är nya på arbetsmarknaden och dem som är etablerade. Eftersom vi idag dessutom har en ungdomsarbetslöshet som är påfallande hög är det också oerhört många ungdomar som inte har en chans att ens kunna flytta hemifrån om de inte har någon som kan gå i borgen för en bostadsrätt.

Det är i synnerhet storstadsområdena, med Stockholm i spetsen, som går i bräschen för detta åsidosättande av demokratin. Bostadspriserna i Stockholm är löjeväckande höga jämfört med andra delar av landet, vilket gör det än viktigare att hyresrätterna behålls.

Samhällsekonomiskt innebär ett stort antal hyresrätter att människor kan leva och bo bra även utan tillgångar eller sparade pengar. I förlängningen innebär det att de trivs och mår gott, och att de därmed också kan vara en stor tillgång för samhällsekonomin. Om de tvingas köpa, eller flytta till andra och ofta dyrare hyresrätter kommer konsumtionskraften att minska, vilket naturligtvis är mycket illa för samhällsekonomin. Stressen och hetsen som omger ombildningen är också illa för folkhälsan, något som i längden också bidrar till en sämre samhälls- och socioekonomisk bild.

Men det är inte bara de boende som individer som är en tillgång för samhället. Det finns också bredare fördelar med hyresrätten. Här finns samordningsvinster och synergieffekter att hämta när service kan utföras storskaligt och inte för varje fastighetsägare för sig. Här hittar vi också miljöaspekter då större upphandlingar sparar både pengar, resvägar och faktureringar. Gemensamma insatser i vatten- och energisnål hantering värnar miljön och sparar pengar åt samhället.

Detta är naturligtvis politikerna medvetna om. Ändå fortsätter de att sträva efter att ombilda hyresrätterna. Alltså är det inte svårt att inse att nedmonteringen av hyresrätten inte är någon samhällsekonomisk fråga utan en ideologisk. dem är det ren ideologi och ingenting annat. I Söderort, där jag själv bor, driver hårdföra konsulter frågan om "bobildning" och det förekommer påtryckningar från människor som anser sig ha råd att köpa sin bostad, och som ser det som ett pengaklipp. I vissa kvarter går köpsugna runt och närmast hotar sina grannar.

Som om det inte vore nog har även allmännyttan infiltrerats av de politiska strömningar som missunnar människor att bo trivsamt och bekvämt i en hyresrätt. Ja, just infiltrerats. Med en moderat ordförande i Familjebostäder kan det inte bli annat än galenskaper för hyresrätten. Hur är det ens möjligt att en person som av politiska skäl i mesta möjliga mån vill avskaffa hyresrätten kan få bli ordförande i ett allmännyttigt bostadsföretag? Det om något borde naturligtvis räknas som jäv. Men i ombildningens namn är tydligen allt tillåtet.

Och någonstans anar jag en avund och en missunnsamhet i ivern att omvandla hyresrätterna. Alla är inte värda att få bo bra - inte ens att få bo. Det är budskapet från de bostadsrättshysteriska politikerna. För det är naturligtvis ingen hemlighet att många av dem som idag bor i hyresrätt inte har råd att köpa sin lägenhet, även om priset är förhållandevis förmånligt vid en ombildning. För dem blir alternativet att flytta - och eftersom antalet hyresrätter blir mindre ju närmare Stockholms innerstad man kommer handlar det då ofta om att flytta längre ut, i ytterområdena. Och inte för att det är något fel på Stockholms yttre förorter - men att tvinga människor att flytta ifrån ett område där de kanske vuxit upp, där de trivs och där de har sitt sociala liv är ingenting annat än en diktatur under falsk flagg.

Att ombilda hyresrätter till bostadsrätter är alltså ingenting som gynnar samhällsekonomin. Det gynnar tvärtom enbart en politisk ideologi som gör skillnad på folk och folk och som kräver att den som ska bo också ska ha råd att äga. Ordkriget mot hyresrätten är alltså beviset för en människosyn som inte hör hemma i ett demokratiskt välfärdssamhälle!

Bitte Assarmo (35 artiklar)
http://www.livochratt.se/

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/45238

2 kommentarer I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Det är kanske på sin plats att påpeka att banker och andra utlåningsverksamheter är ägare till större delen av Sveriges villor och bostadsrätter vilket förmodligen blir ett jättelikt samhällsekonomiskt problem i en nära framtid.

Permalänk | Anmäl #1 Jan Bergsten, 2012-06-19, 02:08

I praktiken har hyreshus större förbrukning av energi än motsvarande borätter.
I praktiken kräver hyreshus mer underhåll än bostadsrättshus.
I praktiken är gemensam egendom ingens ansvar.
Hyresrätten behövs men behöver bättre omsorg från de boende!
Kanske är ekonomiskt engagemang det enda som verkligen ger resultat! Inför större incitament till eget ansvar för boendet-även inom hyreshus!

Permalänk | Anmäl #2 Lars Kronqvist, 2012-06-19, 10:57

Kommentarsfältet är stängt på denna artikel.