
Publicerad: 2012-05-14 21:05, Uppdaterad: 2012-05-14 21:05
Energieffektiviseringsexpert: Europeerna effektiviserar inte sina bostäder enligt plan, vilket borde bekymra, då det är fastighetsägarna vilka förväntas ta investeringsbesluten. Under rådande trend kommer inte ens hälften av de uppsatta effektiviseringsmålen att nås till år 2020.
Anders Lindfors, fil dr, företagare. Lindfors har arbetat med byggnaders energianvändning sedan början av 1990-talet åt bl.a. KTH, Uppsala universitet och var som EU-forskare under åren 1995-1997 involverad i arbetet med SAVE-direktivet vilket föregick det nuvarande EU-direktivet om byggnaders energiprestanda.
Bostäderna står för cirka 40% av energianvändningen inom EU. När Veckans Affärer efterlyser ansvariga inom energifrågan har man glömt två nyckelaktörer i den uppräknade listan, nämligen EU respektive dess medborgare. Europeerna effektiviserar inte sina bostäder enligt plan, vilket borde bekymra, då det är fastighetsägarna vilka förväntas ta investeringsbesluten. Under rådande trend kommer inte ens hälften av de uppsatta effektiviseringsmålen att nås till år 2020. EU är starkt beroende av importerad energi varför energieffektivisering utgör en hörnsten för att minska detta beroende. Effektivisering är såväl snabbare som också billigare jämfört med nuvarande utbyggnadsalternativ.
Ett flertal förändringar och skärpningar av nuvarande EU-direktiv har därför aviserats. Det är av högsta betydelse att dessa åtgärder införs på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt. Man kan räkna med storleksordningen 100 miljoner deklarationspliktiga småhus inom EU. Besiktningspriset varierar inom EU-länderna mellan 200-800 Euro. Med ett lågt antaget medelpris på 2000 SEK (i Sverige 3500-6000 SEK) medför detta på sikt en utgift för Europas husägare om svindlande 200 miljarder SEK för att få det europeiska småhusbeståndet genomlyst.
Flerbostadsbeståndet och kommersiella fastigheter kan förväntas summera till kostnader av liknande storleksordning. I Sverige ligger de årliga kostnaderna för energideklarationer enligt Riksrevisionen på 700 miljoner SEK. Energideklarationernas effektivitet och verkningsgrad har kritiserats för att inte leda till några effektiviseringar. Boverket gjorde 2009 en utvärdering varvid det framkom att endast 18% av husköparna sett någon användning för dessa. Denna skepsis är inte isolerad till Sverige.
Från EU:s sida har man därför på senare tid tonat ned betydelsen av energideklarationer och fokuserar helt i det föreslagna energieffektivitetsdirektivet på att energiföretagen ges uppdraget att effektivisera sin kundstock. När nu energiföretagen avses ges ett större ansvar för bostädernas effektivisering vore det stötande ineffektivt om inte den kunskap och information som tas fram inom ramen för energideklarationssystemet kring bostädernas effektiviseringspotential kan nyttiggöras av energiföretagen.
Förslag
Energiföretagen bör därför beakta de synpunkter bostadsmarknadens intresseorganisationer förde fram under 2011 gentemot Regeringen. Då försökte Hyresgästföreningen, SABO och Fastighetsägarna gemensamt (förgäves) påverka Näringsdepartementet att öka effektiviteten i energideklarationerna, vilka då låg för omarbetning. För flerbostadshusen föreslog man att
För småhus framstår de ovanstående förslagen som ännu mer motiverade. För dessa skall energideklarationer upprättas i samband med försäljning av fastigheten. Säljaren, vilken får bekosta deklarationen, har inget intresse av den samtidigt som köparen oftast inte har ekonomisk möjlighet att prioritera energieffektiviseringsåtgärder vid tidpunkten ifråga. Andra småhusägare med liknande byggnader kan dock vara betjänta av deklarationen. Då endast cirka 3% av beståndet omsätts på årsbasis kommer det ta 25-35 år innan beståndet är genomlyst under nuvarande system. De svenska energideklarationerna har inte tillvaratagit det faktum att lejonparten av våra småhus är uppförda i serieform, antingen på fabrik eller direkt på plats genom samtidigt uppförande av flera identiska byggnader.
För energideklarationernas vidkommande innebär detta att mycket av den information som samlas in i samband med energideklaration av en viss byggnadstyp skulle vara till nytta för att skatta liknande byggnaders energiprestanda. Tillgång till flera liknande byggnader ger också bättre möjlighet att statistiskt korrigera för deklarationernas beroende av hur den enskilda byggnaden brukats.
Det omarbetade direktivet om byggnaders energiprestanda 2010/31/EG medger en sådan ansats:
Artikel 11.7 Utfärdande av certifikat för enfamiljshus får grunda sig på bedömningen av en annan representativ byggnad med liknande utformning och storlek och med liknande egenskaper i fråga om faktisk prestanda om sådan överensstämmelse kan garanteras av den expert som utfärdar energicertifikatet.
Denna ansats har använts internationellt, bl.a. i Storbritannien, Kalifornien och Nya Zeeland. Jämfört med Sverige har också Tyskland haft en betydligt mer pragmatisk ansats byggande på två certifikat, ett enklare enbart påvisande historisk förbrukning samt ett långt mer omfattande certifikat byggande på teknisk besiktning av byggnaden ifråga.
Energiföretagen skulle ges långt bättre möjligheter att identifiera effektiviseringsmöjligheter i kundstocken i fallet att kunderna kunde få en enkel energideklaration i utbyte där byggnaden ställs i jämförelse utifrån byggnadstyp enligt ovan. Den enklare deklarationen skulle ligga till grund för och förbilliga den framtida fullständiga deklarationen i samband med försäljning. I likhet med det tyska systemet skulle den enklare deklarationen endast bygga på mätdata, vilka efter mätarreformen finns enkelt tillgängliga för elnätsföretagen alternativt elhandelsföretagen.
Ett sådant system skulle snabbt förse huvudparten av småhusbeståndet med en kostnadseffektiv energideklaration. Kanske kan kostnadseffektiva lösningar komma i ropet igen?
Veckans Affärer släppte nyligen Näringslivets Energirapport 2012, som sammanfattar hur Sveriges 500 största företag ser på frågan och granskar den svenska energipolitiken. En slutsats är att bristen på ansvar från de olika parterna hämmar utvecklingen. Veckans Affärer startar därför en debattserie i frågan – där tanken är att låta samtliga aktörer komma till tals och höra deras förslag på lösningar för att snabba på utvecklingen.

Ny kärnkraft dyraste elproduktionen

Därför måste Sverige satsa på vindkraft

Sverige behöver nya kärnkraftsreaktorer

Gör energieffektivisering till en strategisk fråga

Socialdemokraterna: Lyft blicken över kärnkraften

Slentrianmässigt påstående att elanvändningen måste minska

Replik: Vi duckar aldrig för ansvaret i energifrågan

Energipolitik kan inte reduceras till en tävling i antal vindsnurror

Så kan EU effektivisera bort fossila bränslen

Med regeringens politik förblir restvärmen en outnyttjad resurs


Ingen majoritet i riksdagen för att avveckla kärnkraften

Boverket bör skärpa sina byggnormer

När energi är en råvara är effektivisering en självklarhet

Modern belysningsteknik halverar energiförbrukningen

Energieffektivisering viktigast för hållbart energisystem

Energipolitiken är för viktig för att partipolitiseras

Vi har en riksdagsmajoritet för 100 procent förnyelsebar energi

Alla duckar för ansvaret i energifrågan
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Newsmill är en del av TV4-gruppen.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.




15 kommentarer I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
Varför inte tvinga alla medborgare att deklarera sin egen energikosumtion också? Vi äter alldeles för mycket och det innebär både klimatutsläpp, övervikt och sjukdom. Nä, här måste medborgarna tuktas. Tvinga dem att deklarera sitt årliga intag och ålägg krav på kraftiga minskningar för storkonsumenterna. Detta kommer att skapa mängder av jobb också med statlig administration, energirådgivare, energikonsulenter och faen och hans moster . . .
Henrik Ekstrands kommentar sätter fingret på varför effektivisering av bostäderna är så svår. Såväl myndigheter, forskningsvärlden som energileverantörerna har svårt att nå bostäderna då det uppfattas som storebrorsamhälle att beröra energianvändningen. I främst Holland och Tyskland har det varit en het debatt rörande integritetsfrågor kring de kommande intelligenta näten, någon sådan har hittills inte förekommit i Sverige.
Artikelns andemening är att kostnaden för att identifiera bostäder med effektiviseringspotential måste ned samt att medborgaren löper risken att få en negativ inställning till effektivisering i sig om den tvingas på medborgaren. Det är mycket bättre om energideklarationer kan utformas så att de uppfattas som en tjänst. Det är ett myndighetsmisslyckande vi ser rörande energideklarationerna, deklarationerna som sådana uppfyller ett konkret behov.
Samtidigt vet myndigheter och lagstiftare att de flesta åtgärder upplevs som restriktioner och inskränkningar vid införande. Införande av bilbältestvång föregicks av protester. När svenskar körde omkring med halvljus på mitt på dagen skrattade övriga Europa, det är nu obligatoriskt inom EU av trafiksäkerhetsskäl. Bilar behöver besiktas av skälet att samhället inte överlåter på den enskilde att fatta beslut rörande vilka risker man är villig att utsätta andra för.
Den som inte använder el, inte förväntar sig sjukvård om man blir sjuk (oavsett livsföring), inte begagnar sig av vägar etc kan med rätta hävda att samhället lägger sig i för mycket. Vi övriga får inta en mer pragmatisk ansats där man försöker göra det bästa möjliga av rådande krav i ett allt mer sammanvävt samhälle.
Re. #2. Med andra ord så tycker du att min ide om personlig energideklaration var bra? Säger ju en hel del om den föreställningsvärld som många miljöalarmister lever i.
För övrigt är det extremt trångsynt att påstå att vi skulle ha ett behov av att ransonera el eller ens tycka att det är önskvärt. Sverige har en fossilfri elproduktion och med några nya kärnkraftverk så skulle vi kunna få ett stabilt elutbud som pressar ner elpriserna och gynnar hela samhället. Hög elkonsumtion ger oss högt välstånd.
Själv har jag prioriterat upp lyxkonsumtion av varmvatten, snabba tvättar och diskningar i maskin och mysljus med mestadels LED-lampor. Å andra sidan snålar jag på klädköp och nöter ner nästan alla plagg innan de byts, byter mobil sällan, reser sällan med flyg och slänger lite mat. Jag lyxkonsumerar medvetet kWh för att njuta av att jag lever i ett I-land under en rik epok och anser detta vara ett klokt val, det är inte sunt att alltid klä sig i säck och aska och känna skuld för att man har det bra.
#3. Effektiv resursanvändning är en företagsekonomisk nödvändighet och har inget med klimatalarmism att göra överhuvudtaget. Det tidigare synsättet att hög bensinförbrukning var något positivt höll på att knäcka den amerikanska bilindustrin. På första delen av 60-talet kostade eldningsoljan 70 kr kubiken, det gör den inte längre. Människor anpassar sig till nya förutsättningar.
Anders Lindfors förslag om en enklare energideklaration är utmärkt. tankarna bakom energideklarationerna är också bra men genomförandet lider av stora brister.
Det blev ett överbyråkratiserat system som leder till dyra och torftiga deklarationer och som saknar det viktigaste, nämligen att de skall upplevas vara värdefulla för dem som skall beställa dem. Redan namnet deklaration innebar för många, bl.a. de "experter" som skall leva på att göra deklarationerna, att skatteverkets deklarationer var visionen.
"Energiexperterna" är de enda som får göra giltiga deklarationer. Anders Lindfors själv får inte göra dem om han inte har genomgått en byråkratisk certifiering. Jag själv får inte heller göra en energideklaration ens för mitt eget hus trots att jag har arbetat med energi i ett halvsekel.
Certifieringar är mest ett sätt att återinföra skråväsendet bakvägen. Skråväsendet avvecklades 1846 och var en av de viktigaste faktorerna bakom Sveriges väg mot ekonomiskt välstånd.
Påhittet med energideklarationer visar vilket flum som kommer från EU och dess planbyråkrati. Så det flummas inte bara inom jordbrukssubventioner, som går ut på att sänka priser så att det konsumeras mer, eller vad det nu går ut på. Det får i varje fall den effekten. Energideklarationerna går ut på att det konsumeras mindre. På detta sätt arbetar byråkraterna med program med motsatt effekt. Man isolerar huset till förbannelse och slänger hälften av maten i soptunnan. Och allt ska minska koldioxidutsläppen, som i sig utgör ett vansinnespåhitt. Marknaden sätts ur spel och det är politiskt trams. Maktapparaten inklusive den svenska är korrupt och vill bara ha mer och makt.
#7. Hej igen Urban! Vi har ju ventilerat energideklarationer i anslutning till mina övriga artiklar kring detta. Huruvida du varit aktiv kommentator kring det jag skrivit i NyTeknik kring detta vet jag inte.
Nåväl, energideklarationer är inte flum. Tyvärr har de införts på ett sällsynt fantasilöst sätt. Rätt införda hade energideklarationer haft potential att bidra till att faktiskt bygga upp en nationell informationsmodell över bostadsbeståndets tekniska status och koppling till energianvändningen. Kalla detta gärna flum och tomt prat, stiftelsen för Strategisk Forskning gjorde det dock inte.
Byggbranschen och ROT-sektorn kan inte till tidens ände förväntas ha t.o.m negativ produktivitet. Detta vet byggbranschen och jobbar därför hårt med konceptet industriellt byggande. Någon gång måste vi också få ihop ett koncept kring "industriell renovering".
Politikerna må drömma om miljoner av okvalificerade ROT-jobbare som skall ställa om till det hållbara samhället. Detta kommer inte att ske av kostnadsskäl. Omställningen kommer när bostäderna blivit informationsmässigt klassificerade och genomlysta så att stordriftsfördelar är möjliga även inom ROT. Energideklarationerna hade kunnat utgöra ett embryo för detta.
Är visionen att det fortfarande år 2040 skall springa runt polacker och försöka kränga tilläggsisolering? En byggnad har en teknisk livslängd på över 100 år varför informationshantering kring en byggnad är av oerhörd betydelse. Över 10% av våra bostäder är byggda före första världskriget. Betänk liknelsen att det fortfarande skulle rulla T-Fordar på vägarna och problemen att från T-Fordens platta uppdatera den till moderna krav.
Den svenska småhusstocken betingar ett marknadsvärde på 4000-5000 miljarder SEK, dvs omfattar en stor del av vårt lands nettoförmögenhet. Hanteringen skall dock, som Göran Fredriksson påpekar ovan, ske på skråmässiga villkor. De byggnadsinformationsmodeller som finns, se IFC-standarden och BIM, är dåligt lämpade för det befintliga bostadsbeståndet.
Skall Europa hänga med får man ta mig fan våga tänka och framförallt agera lite visionärt och inte bara se problem.
Energideklaration behövs inte i mitt hus.
Jag har koll på min förbrukning via el-räkningen och gör de åtgärder som jag tycker är lönsamma.
När det börjar bli dyrt så agerar jag genom att sänka innomhustemperaturen eller stänga av rummen där jag inte vistas.
Detta kan ingen deklaration påvisa!
Ta fram lite typhus och typförbrukningar så kan jag kryssa själv!
Senaste gången huset energibesiktigats så glömde de titta på pannrummet-där det mesta av energin kunde sparas!
Anders, lillbrorsan har gett sig in i den här karusellen och är accrediterad av Swedac med eget företag så jag har sett det från insidan. Det är en meningslös byråkrati från början till slut. Det leder till i stort sett inget i praktiken. Riksrevisionsverkets granskare för ett par år sedan var allt för snälla, trots att de sågade rubbet. Jag skulle kunna ta upp mängder av vansinneshistorier direkt ur verkligheten.
Om det finns skattekilar som hindrar insatser för mindre energiförbrukning så är de undanröjda med ROT-avdraget. Den låga räntan borde också gynna insatser. De svenska kåkarna är ganska väl isolerade jämfört med exempelvis i USA. Om energin tar slut och blir svindyr så är det bara att sänka temperaturen och tränga sig samman under en kort tid på året, som det var förr. De som har dålig isolering får skylla sig själva, även de som har glömt långkalsongerna eller mössan hemma. Detta är inget annat än ett trams från EU och andra byråkratier.
Detta med energideklaration gör mig verkligen upprörd. Något mer dravel har jag nästan aldrig varit med om.
När bostadsrättsföreningen där jag bor skulle göra en deklaration gick det till på sådant sätt att föreningen kontaktade en sådan där firma som ska utföra den. De skickade en blankett med en massa frågor som vi fyllde i. Sedan kom det ett papper vi skulle klistra upp i trappuppgången. Därefter kom fakturan på 15.000 kr. Inte ett enda gruskorn av mer kunskap om energiförbrukningen och vad som kan åtgärdas fick vi. Rena rama bedrägeriet skulle jag vilja kalla det för.
Bara ytterligare ett bevis på inkompetensen i EU och i Riksdagshuset.
Jag håller med om energideklarationerna.
Men att sen komma till skott för att åtgärda är ju ännu besvärligare! Folk har i allmänhet inte kompetens och ork att baxa en installation av bästa möjliga teknik. Det är helt klart att professorn kan förstå vad som ska göras men det gör inte Svensson.
Vi måste få standardiserad teknik med garanterat underhåll och en lång reservdelsförsörjning så att en modernisering kan leva länge. Förut höll oljepannorna för 40 års drift, nu pallar en ny vämepump inte ens halva tiden och det blir helt enkelt för jobbigt att fokusera på sin energiförbrukning även om jag kan hålla med professorn att det är möjligt att göra mer än vad som görs.
Det utvecklades en mycket enkel modell för att uppskatta energibehovet i småhus av Energisparkommittén på 1970-talet. Den modellen avsågs även användas för tilldelning av olja vid en bränsleransonering. En annan mer komplicerad modell har utvvecklats av Hans Lönn som kan användas för alla byggnader.
Sådana standardiserade modeller skulle kunna användas tillsammans med av Alf Lindfors föreslagna beräkningar från energileverantörer. Då får man lite olika resultat på energibehovet men detta speglar nog bra den osäkerhet som faktiskt finns.
Många utan specifika energikunskaper skulle då själva kunna göra beräkningar av energibehoven. Vi skulle slippa dessa certifierade "energiexperter" och vi skulle slippa det nya skråväsendet som förvaltas av Boverket. Men Boverket är ju en av dem som ligger bakom de tämligen meningslösa energideklarationerna, detta verk har således haft stort inflytande över att säkra sin egen överlevnad så förändringsviljan där är nog inte stor.
Det är mycket märkligt att inte myndighetsmisslyckandet med energideklarationssystemet ges större medial uppmärksamhet. Det vi ser är ju faktiskt en myndighetsrevolt. De professionella fastighetsägarna struntar/vägrar att göra besiktningar.
Då kommunerna som är tillsynsmyndighet att övervaka den egna kommunens deklarationspliktiga struntar i att vitesbelägga trilskande fastighetsägare skall nu Boverket överta tillsynen:
"Ingen risk strunta i energideklarationen i år", artikel från VVS-forum, jan 2012, http://www.vvsforum.se/?id=7043
"Boverket föreslås ta över kommunernas tillsyn över energideklarationer den första januari 2013. Under tiden uppmanar SKL, Sveriges kommuner och landsting, kommunerna att inte utöva någon tillsyn alls av fastighetsägarnas skyldighet att energideklarera byggnader......
.....Men från årsskiftet ska det bli tuffare för fastighetsägare som inte har deklarerat om Boverket får ansvar för tillsyn, lovade Thomas Johansson, Boverket, på Energideklarationsdagen.
Idag är drygt hälften av landets flerbostadshus är energideklarerade. Det återstår mellan 35-45 procent av husen att energideklarera.
– Det är en oerhört stor andel, inte minst med tanke på att de egentligen skulle ha varit energideklarerade redan för tre år sen. Men vi på Boverket kommer, om vi får uppdraget, att bli väldigt aktiva i tillsynen, sa Thomas Johansson.
Han tillade att problemen främst finns på marknaden för flerbostadshus. 150 000 småhus är energideklarerade och där fungerar systemet med energideklarationer bättre, ansåg Thomas Johansson. "
Det här är något helt nytt i svensk myndighetsutövning. En myndighet (Boverket) inför ett deklarationssystem som professionella förvaltare upplever så meningslöst att de facto vägrar. Kommunerna ser systemet så meningslöst att de inte har mage att vitesförlägga. Tre år efter det att flerbostadshusen skall vara deklarerade är bara drygt hälften det.
Strategin är då att låta de som utformade systemet också bli tillsynsansvariga för att tvinga på fastighetsägarna något som de upplever som värdelöst.
Det här är bysantinsk byråkrati som nu gör sitt inträde i Sverige, snart kan vi befara också ett bysantinskt folk som struntar i pålagorna.
Sverige har bland världens högsta pålagor på energi som ger kraftiga incitament till energihushållning och energieffektivisering på marknadshushållningens grund. Ändå är inte planekonomerna och byråkraterna nöjda.
Euforin var stor bland energirådgivarna inför tillkomsten av energideklarationer. Äntligen skulle det införas lagstöd för deras verksamhet så att fastighetsägarna tvingades att anlita deras tjänster var åsikter bland ledningen som kunde uppfattas även av den som är energiintresserad men som inte var medlem i deras branschorganisation.
Nu har deklarationerna införts och detta får väl betraktas som en tämligen misslyckad byråkratisk åtgärd som inte alls har gett de resultat som förespeglades för alla de byggnader som ändå har besiktigats. Och det är väl skälet till att så många byggnader ännu är obesiktigade.
Det skrias nu i branschen om nya åtgärder och det senaste påhittet är s.k. vita certifikat, som skall öka energirådgivarnas marknad än mer så att energirådgivarna slipper att förbättra sina tjänster.
Ett problem är att energirådgivarna, som vill pådyvla andra att vara energieffektiva, själva är så ineffektiva i sin rådgivning att deras tjänster inte är särskilt efterfrågade utan statligt tvång. Eller som det nu visar sig, är de inte särskilt efterfrågade ens med statligt tvång. Trots höga energiskatter, elcertifikat m.m.
Byråkraterna på Boverket svarar nu att de skall öka tvånget.
Jag läste en gång ett uttalande av en kommunal energirådgivare som hade sagt att problemet med solen är att den lyser ju mest på sommaren. Men då är det varmt ändå så det är ju onödigt.
Detta belyser lite tillspetsat vad energirådgivarnas verkliga problem är, deras tjänster är inte tillräckligt bra och prisvärda.
Boverkets svar att öka tvånget är fel svar. Det rätta svaret är att energirådgivarnas tjänster måste vara tillräckligt bra och värda sitt pris.
Kommentarsfältet är stängt på denna artikel.