Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Mobbning

Under vårvintern har mobbning diskuterats alltmer. Växer problemet och vad ska man göra åt det? Läs (20) Skriv

Incidentberedskapen

Sverige saknade incidentberedskap när ryska flygplan övade mot svenska mål under påskhelgen. Läs (8) Skriv

Politik och PR

Aftonbladet har i en serie reportage granskat relationen mellan pr och politik. Är kritiken befogad? Läs (1) Skriv

Skolan

Richard Jomshof om Skolan

Glädjande att Björklund erkänner invandringens påverkan på skolan

Lärare och riksdagsledamot i utbildningsutskottet (SD): De senaste decenniernas invandring och mångkulturalistiska utgångspunkt har skapat ett splittrat och segregerat samhälle. Vad gäller Björklund är det glädjande att han inser att invandringen är en huvudförklaring till att skolan blivit allt mer ojämlik.


Om författaren

Richard Jomshof är utbildad SO-lärare med historia och geografi som huvudämnen. Sitter i dag invald för Sverigedemokraterna i riksdagen och representerar partiet i Utbildningsutskottet.

I SVT-reportaget ”De ojämlika skolorna" från den 4 maj, konstateras att de svenska skolorna blivit allt mer ojämlika. Skolminister Jan Björklund (FP) intygar att så är fallet. Han säger också att det är ett misslyckande och att det innebär en stor utmaning för Sverige.

Så långt inget konstigt. Det är så det brukar låta när svensk skola diskuteras. Vad som däremot förvånar är när Björklund säger att de ojämlika skolorna framförallt är ett resultat av invandringen. Björklund konstaterar att många invandrarbarn kommer från länder som Afghanistan och Somalia, länder där det ”knappt finns skolsystem”. Björklund säger också att det är ”mer svårjobbat” i skolorna som tar emot dessa barn.

Så är det. Men att höra en företrädare för något av de övriga riksdagspartierna, inte minst Björklund själv, säga detta är något som förvånar i varje fall mig. Jag har själv påpekat detta i riksdagens talarstol vid flera olika tillfällen – det vill säga att en av huvudförklaringarna till skolans misslyckande står att finna i den misslyckade invandringpolitiken – ofta utan någon som helst reaktion från övriga partier. En som däremot har kritiserat mig för detta är just skolminister Jan Björklund (FP).

Därför det är befriande att höra Björklund säga att jag har rätt. För så är det. Jag har rätt; de senaste decenniernas massinvandring och mångkulturalistiska utgångspunkt har skapat ett splittrat och segregerat samhälle. Något som naturligtvis även slår igenom i den svenska skolan.

Men, kan då allt skyllas på invandringspolitiken? Nej, naturligtvis inte. Det är ingen slump att skillnaderna mellan skolorna har ökat kraftigt sedan början på 90-talet då flera skolreformer genomfördes: kommunaliseringen, det fria skolvalet och friskolereformen.

Dags att återförstatliga den svenska skolan
Kommunaliseringen har skapat en skola med stora regionala och kommunala skillnader. Det går inte att komma ifrån att kommunernas ekonomi spelar en stor roll när det gäller hur mycket resurser skolan får. Exempelvis har en kommun med låg arbetslöshet, få sociala problem och relativt få invandrare större chans att skapa en bra, trygg och välmående skola, än vad en invandrartät kommun med stora sociala och ekonomiska problem har. Till detta kommer många gånger okunniga kommunpolitiker som gång efter annan väljer att genomföra omfattande nedskärningar i skolan i takt med att den kommunala ekonomin försämras – ofta som en direkt följd av kostnader kopplade till massinvandringen. Det är inte minst därför Sverigedemokraterna vill återförstatliga den svenska skolan.

Det fria skolvalet innebär inte bara att en elev och/eller förälder ges möjlighet att själv välja skola, utan det innebär också att man ges möjligheten att välja bort. Jag hävdar att massinvandringen förstärker effekten av det fria skolvalet.

I ett av avsnitten i UR-dokumentären ”Världens bästa skitskola”, kan vi se exempel på just detta, det vill säga hur svenska föräldrar i Malmö inte bara väljer skola till sina barn, utan också väljer bort, i detta fall den invandrartäta Kroksbäcksskolan. Det framgår med tydlighet i dokumentären att dessa föräldrar inte är intresserade av någon integration med Kroksbäcksskolans invandrarelever.

Innebär detta att föräldrarna agerar fel? Nej, inte alls. Jag menar att det är en helt naturligt reaktion. Föräldrarna vill naturligtvis endast sina barns bästa. Och ges man möjlighet att välja bort en stökig invandrartät skola, väljer man också att göra det. Jag resonerar själv på precis samma sätt. Jag vill inte att mina barn ska gå på en stökig invandrartät skola, och jag vill inte att mina barn ska lära sig svenska med brytning. Jag vill däremot att de ska känna sig trygga under sin skoltid. Därför är valet för mig enkelt.

Även om det fria skolvalet har bidragit till den ökade segregationen, menar jag att det vore omöjligt att gå tillbaka till det system som rådde innan 1990, då en elev var tvungen att gå i den skola som låg närmast bostaden. Det vet alla som har barn i skolåldern och som vet värdet av att kunna välja det som är bäst för ens egna barn. Det fria skolvalet innebär inte minst – än så länge – en möjlighet att till exempel välja bort de uppenbara nackdelarna som följer i massinvandringens spår. Jag har svårt att se hur vi skulle kunna inskränka denna möjlighet.

Den ojämlika skolan ska i stället motverkas genom att staten tar över ansvaret för skolan och ökar resurserna till densamma, samtidigt som vi kraftigt stryper invandringen till Sverige och lägger all kraft på att motverka den splittring som massinvandringen och den mångkulturalistiska utgångspunkten skapat. Då kommer viljan att välja bort att minska. Det är min bestämda uppfattning.

Däremot måste friskolereformen ses över. Även om Sverigedemokraterna i grund och botten är positivt inställda till friskolan som idé, menar vi att friskolereformen har gått för långt. Det är i sammanhanget viktigt att påpeka att när friskolereformen lanserades 1992, var den borgerliga regeringens tanke med denna att ”föräldrakooperativ, speciella ämnesprofiler eller nedläggningshotade glesbygdsskolor” skulle få en chans under ett nytt huvudmannaskap, och man hade en vision om att det skulle växa fram fler skolor med särskild pedagogisk eller konfessionell inriktning.

Detta är en sund syn på friskolan som delas av Sverigedemokraterna. Men så ser det dock inte ut i dag; i själva verket har så många som 84 procent av friskolorna en så kallad allmän inriktning, vilket inte var det som var tanken med reformen när den lanserades. När friskolorna började etableras var den vanligaste ägarformen dessutom stiftelse eller ekonomisk förening, och oftast hade varje ägare en friskola. De senaste åren har det dock blivit allt vanligare att friskolor drivs i aktiebolagsform inom större koncerner, vilka inte alltid har skola som sin kärnverksamhet.

Samtidigt som friskolerreformen har inneburit flera fördelar som exempelvis kortare beslutsvägar, ökad föräldradelaktighet och ökat föräldrainflytande samt ökad konkurrens och ett ökat utbud, har reformen också skapat er rad nackdelar:

1. Segregationen och skillnaderna mellan skolor och elever har ökat.
2. Kostnaderna har ökat eftersom det fria skolvalet gör det svårplanerat samtidigt som det kräver en större skolorganisation med fler elevplatser.
3. Läraren tvingas in i rollen som marknadsförare, vilket kan strida mot rollen som objektiv lärare.
4. Skolan är en del av en marknad vilket öppnar upp för påtryckningar från elever och föräldrar.
5. Möjligheten att ta ut vinst ur verksamheten har bland annat inneburit lägre lärartäthet, färre lektioner, minskad timplan, och obefintlig skolhälsovård samt studie- och yrkesvägledare på många friskolor.
6. Flera friskolor har startats upp av oseriösa skolhuvudmän, vilket fått negativa följder för eleverna.
7. Om en friskola går i konkurs ställer det till med stora problem för såväl elever som anställda.
8. Eftersom en friskola är ett företag lyder den inte under offentlighets- och sekretesslagen, vilket minskar medborgarnas insyn.
9. Ju fler friskolor i en kommun desto större andel av skolan ställs utanför den demokratiska processen.

För att komma tillrätta med de problem som svensk skola brottas med, vill vi förutom att förstatliga skolan ta fasta på friskolereformens ursprungliga intentioner och i likhet med det system som råder i Finland, skapa ett friskolesystem där det måste finnas ett påvisbart behov av den utbildning som en friskola avser ge – till exempel en viss pedagogisk profil, språkskola och så vidare – för att en friskola ska få tillstånd att starta upp sin verksamhet. Det handlar inte om att vara för eller emot friskolor, utan om att hitta väl fungerande balans, vilket vi inte har i dag.

Vad gäller Björklund är det glädjande att han inser att invandringen är en huvudförklaring till att skolan blivit allt mer ojämlik. Det är dock beklagligt att han endast har floskler att komma med när han diskuterar åtgärder: Björklund menar att kommunerna måste fördela resurserna annorlunda. Vidare menar han att skolor med låga resultat och många invandrarelever måste få ”mycket mer resurser än andra skolor”. Mer resurser i dessa skolor betyder enligt Björklund att de kan ha fler lärare och lärare med högre löner. Man kan också locka till sig de duktigaste lärarna, tror Björklund. Han vill också lägga om skolsystemet för dessa elever. Det ska bli mycket intressant att se hur förslaget som Björklund utlovar innan sommaren ser ut. Den debatten ser jag verkligen fram emot.

Frågorna jag ställer mig med anledning av Björklunds kommentarer är följande: Om det inte finns kommunala resurser att ta av, vad händer då? Ska Björklund och staten i så fall skjuta till dessa? För ingen ska inbilla mig att kommunerna bara kan öppna skattkistan och där hitta ett överskott att ösa ur. I stället kommer kommunerna tvingas till ytterligare besparingar inom andra områden, för att en satsning på dessa skolor ska vara möjlig. Man behöver inte vara raketforskare för att förstå att det som Björklund föreslår skulle innebära mindre resurser och färre antal lärare på skolor med låg andel invandrare. Det är knappast en hållbar lösning. Den enda hållbara lösningen är, än en gång, att kraftigt minska invandringen till Sverige.





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/44811

14 kommentarer I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Kunskapsprov ska se till att eleverna ska hamna i rätt årskurs.
Men.
Jan Björklund säger samtidigt att det är socialt orimligt att elever hamnar en eller två eller fler årskurser under sin ålder. Tolvåringar ska alltså inte kunna gå med åttaåringar.
ÄVEN om kunskapsnivån är åttaåringens.
Så????????
Hur får han ihop den ekvationen.

Nyss på aktuellt satt en ung invandrad man och menade på att han behöver konstant en person bredvid sig i skolan, som förklarar allt han inte förstår.
Var ska resurserna tas, vem ska betala?

Vi ser tydligt hur politikerna smyg-omdanar vårt homogena samhälle till två parallella.
Hur sjutton ska politikerna reda ut denna soppa de själv snott ihop.

Permalänk | Anmäl #1 Carina Nordén Åkerlund, 2012-05-08, 20:25

Richard Jomshof tar upp många brännande skolproblem i sin intressanta debattartikel men om hans huvudtes är att ojämlikheten i skolan huvudsakligen beror på invandringen tycker jag att han har fel. Det har alltid funnits ojämlikhet i skolan. I den gamla skolan, före införandet av grundskolan och gymnasiereformen, var det en endast en bråkdel av varje årskull som tog studentexamen och gick vidare till högre studier. Snedrekryteringen till teoretiska studier har alltid varit ett problem. Olika kommuner och skolor lägger ned olika mycket resurser på stöd till elever med särskilda behov, vare sig är infödda eller barn till invandrare. Det går mycket väl att förena en jämlik skola med invandring om politiken går ut på att främja invandrarbarnens integrering i skolan, med satsning på bl a goda svenskkunskaper, och därmed också i samhället som vuxna.

Permalänk | Anmäl #2 Mose Apelblat, 2012-05-08, 20:32

Det är helt tragiskt att när Sverige till slut får in ett nytt parti in i riksdagen så är det ett sociaistiskt parti som ropar efter staten.

Staten borde bara hantera polis, domstolar och försvar.
Detta borde staten göra bra. Just nu klarar inte staten av dessa kärnverksamheter för att den håller på och flummar runt med annat.

Allt annat borde kommunerna och medborgarna sköta i samhället.
Vi behöver inte mera stat vi behöver mindre stat.
SD brukar ju nostalgiskt blicka tillbaka till Sverige på 50-talet.
Hur stor var staten då?
Skattetrycket var då 20% av BNP
Nu är den 50% av BNP.
Vad ska skattetrycket vara när SD är nöjda 60%,70%,80%,90%, eller 100%
Kan ni inte ta och slå er ihop med ert systerparti vänstern.
Ni har mycket gemensamt.
Högre skatt och tankemodeller som delar upp befolkningen i vi och dem.
Mvh
Per

Permalänk | Anmäl #3 u_19023, 2012-05-08, 20:36

#1

De kommer aldrig reda ut det. De har förstört Sverige för all framtid. Det värsta är att de inte vill eller kan förstå. Samtidigt måste det till ett nytt statsskick där svenska folket styr politikerna, inte tvärt om som det är idag.

Journalisthögskolorna i landet måste släppa sin vänsterideologi och genast sluta utfrysning/mobbing av oliktänkande. Idag så har vi en journalistkår som är så rödfärgad att journalistiken får stå tillbaka för deras ideologi. Journalister gör helt enkelt inte sitt jobb.

I Danmark har de räknat ut att invandringen kostar det danska folket 55 miljarder/år. Med tanke på att vi tar emot 5 ggr så många/mycket så har vi en kostnad på 275 miljarder. Denna summa tar vi från något annat, var skulle jag vilja fråga våra politiker? Så länge ingen svensk politiker vågar ta reda på vad invandringen kostar oss så anser jag den danska är rätt. Hur många arbetstillfällen är detta inom sjukvård, skola och äldrevård? Vi måste hjälpa oss själva först innan vi kan hjälpa andra!

Permalänk | Anmäl #4 Micael Johnsson, 2012-05-08, 20:51

Mycket i denna artikel är sunt. Tanken med friskolan var inte att skapa en massproducerad likriktad skola som inte avviker från den vanliga skolan annat än till driftsformen.

Nånting måste göras sade Bob Hund.

Fast grundproblemet är ju inte invandringen eller invandrarna. Grundproblemet är den sociala sammanhållningen som den borgerliga regeringen vill rasera med sin allting-skall-vara-reserverat-och-privatiserat-politik.

Om det inte hade varit invandrarna så hade det varit någon annan grupp som varit längst ner hierarkin. Och även om alla invandrare åker hem i morron bitti har ingenting förändrats.

Snart är miljöstationen den enda plats i samhället där hög och låg mötas på lika villkor.

Permalänk | Anmäl #6 u_14418, 2012-05-08, 21:04

Vad är du egentligen ute efter, Richard Jomshof, att utveckligen går i den riktning som du vill eller att få ett erkännande? Som du vet idag så fungerar beröm från Sverigedemokraterna eller en sverigedemokrat på så sätt att den som som är föremål för berömmet snabbt kommer att distansera från den linje som gav upphovet till berömmet. Så om du vill nå framgång i din politiska gärning, sitt still i båten när du känner medgång.

Permalänk | Anmäl #8 u_17696, 2012-05-08, 21:37

Man tar sig för pannan. Att beskylla invandrarna för skolkaoset är ju helt befängt. Ojämlikheten i Sverige beror på den nyliberala samhällsmodell som börjat göra sig gällande de senaste 20 åren. Dessutom känns det ju inte direkt som att skolan eller samhället var så jämlikt på säg 1800-talet. Att någon tror på SDs förklaringsmodell att allt är invandringens fel är ett mysterium.

Permalänk | Anmäl #9 Martin, 2012-05-08, 22:04

Att det ska behövas ett SVT-reportage för att Herr Skolminister skulle vakna, där han suttit i sista järnvägsvagnen med fördragna gardiner.
Större delen av svenska folket har väl inte behövt någon större hjälp att klura ut att det är de stora grupper invandrare utan, eller med liten utbildning, som har gjort att ojämlikheterna i skolan har urartat å det grövsta. Ett fritt skolval har bara varit som att hälla tändvätska på elden.
Dessa invandrare med enorma behov har satts i kommunala skolor i segregerade områden där besparingar och indragningar varit legio. Det är snudd på avsättningsdags för en skolminister utan fårmåga att se verkligheten.
Flera av tankarna ovan är bra och speciellt ett förstatligande av skolan är välkommet.

Permalänk | Anmäl #11 Johan C-berg, 2012-05-08, 22:06

#6 Johan E Karlsson

"Fast grundproblemet är ju inte invandringen eller invandrarna. Grundproblemet är den sociala sammanhållningen som den borgerliga regeringen vill rasera med sin allting-skall-vara-reserverat-och-privatiserat-politik."

Invandring förstör den sociala sammanhållningen, läs vilken forskning som helst i ämnet. Ett bra stället att börja är:

http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1467-9477.2007.00176.x/abst...

Sen hjälper förstås inte borgarnas politik, men det är tyvärr ungefär lika illa med vänsterns. Inget av blocken vill ha någon social sammanhållning av retoriken att döma.

Permalänk | Anmäl #14 Karl Kullman, 2012-05-09, 00:01

#6 Johan E Karlsson
"Och även om alla invandrare åker hem i morron bitti har ingenting förändrats."

Om det hade hänt så hade klyftorna i skolan minskat vilket Björklunds uttalande handlade om. Så att påstå att inget hade förändrats verkar mycket märkligt.

Även om vi accepterar din premiss att några alltid måste vara lägst ner i hierarkin i ett samhälle så innebär inte det att den gruppen alltid kommer uppnå samma resultat.

Givetvis kommer analfabeter från Afrika generellt vara sämre i skolan än de svenskar som annars skulle varit sämst.

Permalänk | Anmäl #15 Viktor Sandahl, 2012-05-09, 00:15

"Rasisterna" har alltså haft rätt hela tiden uppenbarligen. Nu skall vi skörda det som såtts sen överklassens trojanske häst Palme inledde totalkraschen av det svenska systemet.

Permalänk | Anmäl #16 Joakim Nilsson1, 2012-05-09, 00:25

#9 Martin;

" Dessutom känns det ju inte direkt som att skolan eller samhället var så jämlikt på säg 1800-talet."

Eller på 1500-talet då fanns det inga skolor alls och då var samhället jätte orättvist :(

Men vad bevisar det? Jo det bevisar endast att ojämnlikheter kan uppstå utan en massiv invandring. Det bevisar däremot inte att det inte kan öka på grund av denna. Om ojämnlikheten gällande betyg har ökat de senaste 10 åren så lär en stor del bero på invandring av elever utan skolvana. För guds skull många som har kommit har ju varit analfabeter det är väll uppenbart att dessa inte kommer kunna göra några vidare skolresultat de första åren i Sverige.

Permalänk | Anmäl #17 Viktor Sandahl, 2012-05-09, 00:28

Ni trängs in allt mer i ett hörn nu!

Reinfeldts prislista: Papperslös 30kr timmen – Asylsökande: 300kr dagen – Ensamkommande: 7000kr månad – Instegsjobb 10000kr månad – FAS3: 10000kr månad – Arbetstillstånd 13.000kr månad

https://misslyckande.wordpress.com/2012/05/07/1036/

1 miljon arbetsföra utanför arbetsmarknaden – 23% jobb utanför EU

https://misslyckande.wordpress.com/2012/05/06/1033/

MP vill förstöra a-kassan – jobba mot 7000kr månad – definition fattig 11.000kr månad

https://misslyckande.wordpress.com/2012/05/08/1039/

Endast 63% av invandrarna nådde gymnasiebehörighet

https://misslyckande.wordpress.com/2012/05/08/1041/

Nån som ill debattera urspårad extremistisk massinvandring?

Permalänk | Anmäl #18 Martin Nilsson, 2012-05-09, 06:34

Att min dotter plöjt en gymnasieexamen och därtill 4.5 år juridikstudier sedan 2004 framstår allt mer som ett mirakel. Inte att hon genomfört det , utan att hon gjort det i denna idiotiska/kaotiska miljö som svensk skola har blivit.

Permalänk | Anmäl #19 Erik Brännström, 2012-05-09, 09:53

Kommentarsfältet är stängt på denna artikel.



annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill till TV4 News

 Nyhetsbolaget, som bla producerar Nyheterna i TV4 och TV4 News tar över Newsmill. För våra ...

annons:
annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Newsmill är en del av TV4-gruppen.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill till TV4 News

 Nyhetsbolaget, som bla producerar Nyheterna i TV4 och TV4 News tar över Newsmill. För våra ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.