Fel människosyn bakom kritiken mot det fria skolvalet

Eleverna FÅR välja - i en mellanstor kommun får de välja mellan en handfull lika dåliga skolor.

Det oligopol som friskolan består av är mest intresserad av att skeppa svenska skattepengar utomlands.

De har inget emot att ungarna sitter och surfar på internet hela dagarna.

Utländska mätningar visar att svenska skolelevers prestationer sjunker kraftigt.

Det bekymrar de flesta men inte AM. Bara man får välja säger han.

Och står det till med friskolornas prestationer? De verkar vara dåliga.

Bo Malmberg, Professor i kulturgeografi, Stockholms universitet, skriver 2010:

"Ett viktigt argument när friskolereformen genomfördes var att ökad konkurrens och valfrihet skulle leda till en bättre skola. Ett exempel är rapporten Konkurrens bildar skola – en ESO-rapport om friskolornas betydelse för de kommunala skolorna (2001). Rapporten hävdade att en ökning av andelen friskolor i en kommun med tio procentenheter skulle leda till att kommunen gick från under genomsnittet i skolprestation till den översta fjärdedelen.

Sedan 1995 har andelen friskolor ökat med just 10 procentenheter, från 2 % till 12 %. Men den förbättring som utlovades har uteblivit. Förklaringen är att friskolor etableras i kommuner där det bor många högutbildade. Det är därför elever i kommuner med många friskolor får höga medelbetyg. Tar man hänsyn till andelen lågutbildade försvinner den positiva effekten av en hög andel friskolor.

Det negativa sambandet mellan friskolor och skolprestationer kan påvisas med data från Skolverket. Sambandet mellan andelen elever i friskolor och medelbetyg är klart positiv, om analysen görs utan att kontrollera för utbildningsnivå i kommunen. Men om analysen görs med kontroll för utbildningsnivå i kommunen, blir sambandet det motsatta. Ju större andel elever som går i friskolor i en kommun, desto lägre är medelbetygen. "

Friskolan verkar inte ha någon större anledning att slå sig för bröstet.

De svenska eleverna ska hitta arbete, de svenska företagen ska konkurrera med utländska företag från Kina och andra ställen. Där pluggar eleverna dag och natt.

Resultaten på utländska mätningar tyder alltså på att de kommer få allt svårare att klara konkurrensen.

Ett fattigare Sverige innebär minskad och inte ökad valfrihet för deras medborgare.

Den svenska skolans huvuduppgift är att leverera kunskap. INTE att fungera som experimentverkstad i nyliberal retorik.

Tack & Bra Aron !

Du skötte dig också förnämligt i senaste SvT debatt - en god representant för KD.
KD hade behövt det ledarskifte som ni KDU:are stöttade & dessutom föryngrat partiet kraftigt med tanke på att de yngre i partiet är de som påvisar politiskt driv & kompetens...
Det var frapperande att se & höra från den senaste rikstings-debatten.
Men så blir det när KD tonat ner K:ets betydelse till att värva nymornade KändisDemokrater tillsammans med de som kunnat ta rygg bakom partiledaren...
Tyvärr har vi "gamlingar" långtidsminne av behandling av Sacredéus, OveOve & uppsträckningar från f.d. partisekr. L. Sjögren & t.o.m. nestor Svenssons uppstramning av M. Oscarsson.
Dessa o-kristliga ledarskapsmeriter naggar KD:s värdegrund & tar tid att återskapa...
Frågan är om tiden fram till nästa val räcker, då dagens ledning sitter i orubbat bo ?

#3
Nu är stollen Grönqvist framme igen...
Den förra borgerliga regeringen fastslog att "denssvenska skolans värdegrund ska vara grundad på den judisk-kristna etiken".
I detta fanns det en samlad politisk enighet & som också hänvisade till det svenska kulturarvet.
Visst finns det andra röster som inte delar den uppfattningen - men förvräng inte värdegrundsbasen till absurda stolligheter.

Aron Modig skriver:

"Att rulla tillbaka utvecklingen ...//... är varken önskvärt eller möjligt."

Varför inte? Det är bara att dra in våra gemensamma skattemedel till dessa skattesmitarinstitutioner alt. religiösa indoktrineringsinstitutioner. Då får de starta sin egen skola, men utan offentliga medel.

Tvärtom är det både önskvärt och möjligt att ändra sig när man ser att något inte fungerar. Men Aron Modig blundar hårt.

Säkert finns det bra friskolor. Men tillräckligt många är tillräckligt dåliga för att det ska vara ett institutionellt problem. Förlusterna för samhället överskrider vida de eventuella fördelarna.

Det här är borgerlighetens järnlag:

Privat verksamhet är ALLTID bättre oavsett vad de faktiska resultaten i oberoende mätningar säger.

Fördelen med fria val är att specialintressen kan få blomma ut i sammanhang där dessa delas av flera.
Nackdelen är väl den att vi inte får rätt bild av samhällets alla olika grupper. Detta kan lämna eleverna i en verklighet som inte överenstämmer med dagens Sverige.
Nu när vi därtill tagit bort allmän värnplikt där detta möte var en av uppfostringen av pojkar till män!
Varför inte införa något likvärdigt för alla.
Allmän vårdplikt!

"Aktiva val ger aktiva och studiemotiverade elever."

Ja, den borgerliga skolpolitiken är verkligen framgångsrik på den här punkten. Verkligen. Jag kan inte med ord uttrycka hur stolt jag är över den borgerliga politiken.

Bäste doktor E.
Friskolorna är Inte ett oligopol. Det finns några större koncerner som driver friskolor men majoriteten av friskolorna är mindre företag som driver någon eller några enstaka skolor.

Skolverket TOLKAR ett negativt samband mellan friskolor och skolprestationer, vilket är en helt annan sak.

Uttalanden som "De har inget emot att ungarna sitter och surfar på internet hela dagarna." är bara larvigt. Problemet är inte fri- och/eller kommunala skolor. Problemet är - för att uttrycka det kort och förenklat - att skolan speglar samhället.

Marknaden domineras av en handfull stora koncerner:

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article12896781.ab

Aftonbladet visar dominerande koncerner inom friskolesektorn, inte deras andel av antalet friskolor. Nåja. Som jag påpekat ett antal tillfällen förut är det intressanta - om vi bortser från rent ideologiska ställningstaganden vare sig till vänster eller höger - två saker:
Dels elevers resultat/kunskaper, dels skolornas kostnader i skattemedel och där är det intressanta att för den kommunala ekonomin är en friskola med skolpeng snarare en säkrare kontrollerad kostnad än en kommunal skola. Detta då samtliga elever har samma skolpeng. Friskolor som överskrider budget, dvs total skolpeng beräknat på antalet elever, och genererar ett underskott måste alltså reglera det på annat sätt än via offentliga medel under det att kommunala enheter måste "buffras" med skattemedel. Ergo. En friskoleelev kostar inte mer än skolpengen (säg 70t-kr/år) samtidigt som en kommunalskoleelev kostar mer om skolan/rektorsområdet inte håller i slantarna.
Ett överskott - att alltså använda mindre pengar än den totala skolpengen under ett räkenskapsår går till dess ägare, kommunen eller friskolan. Skillnaden är att för en kommunal skola går överskottet oftas direkt till den centrala administrationen när den i friskolan kan användas i skolan. Att några företag jiddrar med internlån och skatteplanering på gränsen till vad lagrummen medger är milt uttryckt trist oavsett det görs av sk riksklapitalbolag eller kommmunala bolag.

Den som så tycker kan sjösätta ett förslag till skolpeng som beräknas på i kommunensskola med lägsta kostnad mot högsta resultat - hur nu det skulle gå till.

Vad rör resultat frsikola kontra kommunal skola finns faktiskt inga signifikanta skillnader.Med det sagt behövs inte mina sista rader, men för tydlighetens skull:
Utan att vara friskolekramareär det tyvärr så att de sjunkande resultaten i svensk skola dels pågått längre än det funnits friskolor dels är andelen friskolor trots att den vuxit ändå inte så stor att den (ännu) kan påverka det nationella utfallet till den grad som det ibland ser ut i debatten

Nu är jag visserligen inte smartare än en 5:te klassare,men alliansen vill leverera en skola av toppklass.Varför gör ni inte det då? Ska det vara så himla svårt?
Det verkar för mig som att ni är mindre intresserade av att skolan ska funka som ni omhuldar ägarformerna.Någonstans tror jag att ni är heltfel ute.Privatskolor som lägger multumskolpengar på flashiga reklamfoldrar och ger elever överbetyg och en dator...

I vanlig konservativ ordning blandar Aron Modig ihop "elever" med "föräldrar", som om vi vore nån sorts tumörartad utväxt från våra föräldrar som dessa har rätt att styra och forma efter eget gottfinnande. Är barnen för unga för att välja helt själva är det bättre att det bara finns ett alternativ. När de anses mogna att välja själva, oavsett om detta är vid sju eller femton års ålder, då måste de har fullständig självbestämmanderätt över utbildningen. När jag skulle välja gymnasium fick man inte välja själv, föräldrarna skulle godkänna valet. Om detta vansinne kvarstår än idag vet jag inte.

Man kan också fråga sig vad "likvärdighet" ska betyda om de mätbara resultaten inte ska användas som beslutsgrund.

OECD:s program för utvärdering av elevernas prestationer säger:

"The main area in PISA 2009 is reading literacy. Compared with the first PISA study, performance levels have decreased, and the reading literacy levels of Swedish 15-year-olds are today at an average level from an international perspective. In all the earlier PISA studies, the performance of Swedish students has been above the average of the OECD countries

Results of Swedish 15-year-olds in mathematics have decreased. In PISA 2003 the performance levels of Swedish students was above the OECD average. Today Swedish students perform at the average level
In the natural sciences, Swedish 15-year-olds perform for the first time below the OECD average

Number of weaker students have increased
Nearly one fifth of Swedish students do not achieve baseline level in reading literacy. According to the OECD this is the skill level regarded as necessary for further learning, and meeting the competence requirements of adult life. This proportion has increased from approximately 13% to just under 18% since 2000. Among boys nearly one quarter do not attain this level. The performance of both boys and girls has decreased, but for boys the decrease is greater, and for the weak performing boys it is even greater.

Equity - from a leading position to just an average country
An equitable school system essentially means that all students irrespective of their social and financial background have the same opportunities to achieve learning goals in school. PISA 2000 demonstrated that Sweden occupied a strong position as regards equity. An analysis of the results in PISA 2009 shows that Sweden has lost its leading position, and currently performs no better than an average country. The differences between high and low performing students have increased, and the differences between high and low tperforming schools have also increased. In addition, a student's socio-economic background has become more important in determining performance, and is now more important in Sweden compared to other OECD countries."

Alltså: De dåliga prestationerna är enligt OECD ett relativt nytt fenomen och har påbörjats det senaste decenniet.

När konkurrensen med Sveriges konkurrentländer är större än någon gång tidigare i historien då levererar den svenska skolan elever med läs- och skrivsvårigheter.

När friskolan skulle införas då skröt de borgerliga med att resultaten skulle bli mycket högre och kostnaden för skolan skulle bli lägre. Verkligheten blev ju annorlunda.

Jag hoppas att de svenska medborgarna inser allvaret i situationen.

Det verkar inte finnas någonting som hanterar problemet att individens och samhällets mål med utbildningssystemet skiljer sig. En individ kan öka sin relativa konkurrenskraft utan att öka sin absoluta produktivitet (genom att t.ex. välja en skola som ger höga betyg utan att ge relevant kunskap) men det som motiverar att vi har en skola är (utöver att medborgarna ska ha den bildning som krävs för att delta i politiken) att höja produktiviteten hos arbetskraften generellt. Individers konkurrenskraft relativt varandra är ointressant i det sammanhanget då det är ett nollsummespel. Incitamenten är inte tillrättalagda på ett sånt sätt att individerna nödvändigtvis tar de mest ändamålsenliga besluten.

Nu är man där igen.

Skriver en artikel som går ut på att man inte tänker lösa ett problem.

Why???

Om en skola inte fungerar, kan man inte se till så att den fungerar istället för att massa elever väljer bort den så den tvingas stänga! och de elever som inte vill byta tvingas göra det mot sin vilja.

#1 Doktor Eleph@nt:

>>Den svenska skolans huvuduppgift är att leverera kunskap. INTE att fungera som experimentverkstad i nyliberal retorik.<<

Jaså minsann, det tror du. Här är ett citat ur en statlig betygsutredning, tillsatt 1973 under utbildningsminister Ingvar Carlsson, rapporterad som SOU 1977:9.

”Betygens hittills­varande roll som den huvudsakliga grunden för urval till fortsatt utbildning och arbetsliv medför att arbetet i skolan riskerar [sic!] att få en inriktning mot att meddela kunskaper och färdigheter.”

Obdervera: riskerar.

Skall förståss vara Observera.

Om man har ett system där det uppstår obalanser dvs heterogenitet måste man kanske införa processer som motverkar denna.
Det fungerar ju tex inte så bra om det bara går bra för en grupp och dåligt för en annan hela tiden. Då riskerar samhället att brytas sönder.

Ett exempel från sportens värld: en liga där samma lag vinner varenda mästerskap.
Då kan man införa ett lönetak så att även mindre klubbar kan sticka upp och vinna som i NHL tex.

Eftersom skolvalet förstärker olika slags skillnader och ökad ojämlikhet behövs en process som verkar åt motsat håll.
En sådan kan vara att de bästa pedagogerna lockas att arbeta på de sämsta skolorna så att dessa kan resa sig. Eller att en "rik" skola måste vika ett antal platser för "fattiga".

Makten ligger hos politiker, har legat varje gång man har ändrat på skolsystemen i detta land. Med den fantastiska följden att resultaten mellan de svenska skolorna idag kan skilja sig med hela 40%! Ett synnerligen sorgligt tillstånd helt skapat av just politiker.

Att jämföra med att resultaten i de finländska skolorna skiljer sig från varandra med mindre än 4%.

I Finland är det alltså just ingen skillnad vilken skola en elev går i, resultaten blir i stort sätt lika bra överallt, även i den minsta by med en enda skola i närheten. Och det har precis med människosynen att göra att alla skolorna är likvärdiga.

Är det inte dags att återbörda skolorna till staten och starta det långsamma arbetet att bygga upp en likvärdig skola i hela landet.

Den väsentligaste skillnaden jag ser mellan finsk och svensk skolpolitik är att medan man i Finland ständigt förbättrat och utvecklat utifrån befintlig grund, så har man i Sverige kastat det gamla ut, inte sällan med barnvattnet, och det nya har man byggt utifrån för tillfället gällande ideologier, utan så mycket förankring varken i forskning eller erfarenhet. "Progressivt" skulle det vara, inte sällan extremt, trender och mode har fått styra. Mer än att långsamt och målmedvetet utveckla och förbättra det befintliga, utan några grandiosa förtecken som att exempelvis vara i "världsklass".

Men den största skurken har ändå varit den nedvärdering som de senaste årtionden skapats gentemot hela läraryrket - ett så stimulerande och kreativt yrke av alla! Och varenda en som bidragit till detta, bör rannsaka sig själv.

Tia

Extremistiska tendenser verkar få i Sverige mycket större gehör än någonsin i Finland

Jag var tidigare en stark anhängare till friskolor och det fria skolvalet. Tyvärr tvingas man nu efter några års erfarenhet konstarera att de positiva resultaten lyser med sin frånvaro. Istället överväger numerade de negativa aspekterna: Skolresultaten sjunker, många oseriösa och inkompetenta ägare/ledningar har avslöjats, religiösa sekter har fått fritt spelrum plåga och hjärntvätta skolbarnen, ökad segregation, försämrade möjligheter till effektiv komunal planeringen, etc.. Till råga på allt finasieras hela kalaset med andras pengar. Det är hög tid att skrota detta expriment och använda skattepengar till det de är till för.

Riktigt Tia, man har gjort för stora reformer, det blir så många variabler inblandade i sådana storskaliga förändringar att det blir svårt att bedöma reformens utfall.

Man har i Sverige gjort samma sak med försvaret - ställt allting på huvudet - resultatet är att försvaret inte längre fungerar.

Finländarna behöll givetvis sitt försvar orubbat. Så dumma är de ju inte med ryssarna på andra sidan gränsen.

Häri har elefanten (och Tia) alldeles rätt såväl vad rör skola som försvar. Bra.