Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Mobbning

Under vårvintern har mobbning diskuterats alltmer. Växer problemet och vad ska man göra åt det? Läs (20) Skriv

Incidentberedskapen

Sverige saknade incidentberedskap när ryska flygplan övade mot svenska mål under påskhelgen. Läs (8) Skriv

Politik och PR

Aftonbladet har i en serie reportage granskat relationen mellan pr och politik. Är kritiken befogad? Läs (1) Skriv

Skolan

Lars-Göran Hultberg & Philip Dante

Höjd lön för alla lärare måste vara första prioritet

Gymnasielärare: Lärarlegitimation och karriärstjänster är återvändsgränder. Endast generella lönepåslag kan öka statusen för läraryrket.


Om författaren

Philip Dante - Gymnasielärare i idrott och hälsa och historia i 8 års tid. Initiativtagare och ansvarig för det nationella Löneuppropet för lärare, gymnasielärare i Malmö

Lars-Göran Hultberg - Gymansielärare i samhällskunskap och religionskunskap i 12 års tid. Ansvarig för det nationella Löneuppropet för lärare, gymnasielärare i Malmö.

 

Att Sverige som kunskapsnation står inför en nationell kris tycks inte längre vara något som motsägs. Färre och färre vill bli lärare. 80 000 lärare säger sig fundera på att byta yrke. Samtidigt pågår det en närmast panikartad debatt där man försöker komma på så många olika lösningar som möjligt för att höja statusen för läraryrket.

Ett första exempel är en ny lärarutbildning. En sådan kom till stånd för cirka ett år sedan och förlänger studietiden för exempelvis gymnasielärare med ett halvår. Detta innebär att den som idag väljer att bli gymnasielärare studerar mellan 5 och 5 1/2 år, alltså upp till ett år längre än den som väljer att bli ingenjör, civilekonom eller jurist. Det blir nära nog parodiskt. "Kom till den nya lärarutbildningen där du får studera längre, skaffa dig ännu mer i lån hos CSN och samma dåliga lön som tidigare."

Undersökningar visar dock att den nya lärarutbildningen har fler sökande än föregående år, vilket en del tolkar som att studenter lockas av den nya utbildningen som företeelse. En mer rimlig analys är att det i en ekonomisk kris, där fler blir arbetslösa, på grund av bland annat för låg utbildning, väljer man den utbildningen som man garanteras en plats på - Lärarutbildningen.

Ett andra exempel diskuteras i Sydsvenskan hur nya karriärsvägar för lärare ska öka yrkets attraktionskraft. Det är väl ingen som kan motsäga en reform som erbjuder lärare vidareutbildning och ansvarsområden till en högre lön. Inte ens Sveriges Kommuner och Landsting kan denna gång opponera sig mot ett lönepåslag för lärare då pengarna är öronmärkta från staten. Läser man lite noggrannare framkommer dock oroväckande uppgifter. Uträkningar visar att endast 9 000 lärare skulle beröras av denna reform och att dessa har möjlighet att tjäna 5 000 kr extra i månaden. Vad händer med lönen för resterande drygt 90 procent av lärarkåren? Vad händer med det generella lönepåslag som först borde ske, innan karriärslönen träder in, för att ge lärare en likvärdig lön för likvärdigt arbete med likvärdigt ansvar?

En reform av detta slag bör aldrig komma före en mer generell löneökning då all typ av förhandling för högre löner annars kan anses undergrävd. Med karriärslöner plockar vi russinen ur kakan och utan en generell lönehöjning för alla lärare fallerar alla tankar på en generell statushöjning. Fokus måste vara: Först högre lön till alla lärare, sedan kan vi prata karriärtjänster.

Ett tredje exempel är lärarlegitimationen. Den har diskuterats flitigt i media den senaste tiden, särskilt då den visade sig bli ett fiasko administrativt. I Svenska Dagbladet pekar man på att 75 % av lärarkåren anser att lönen är det viktigaste för att höja lärares status och endast 3 % väljer legitimationen. Utbildningsminister Jan Björklund har bejakat lärarlegitimationen. Den kostar "ingenting" jämfört med en rättmätig lön för lärarna. Arbetsgivare och makthavare kan nu (outtalat) säga till lärarna: ’Vad klagar ni på? Nu har ni fått en legitimation! Får ni inte upp er lön nu så har ni i alla fall en legitimation.’

Fokus borde ha varit: Först högre lön till alla lärare, sedan kan vi prata legitimation.

Förhoppningarna som såtts bland lärarna bara de får en legitimation är enorma och många är de som menar att legitimationen är nyckeln till högre löner. Men finns det några signaler på att arbetsgivarna nu diskuterar i termer av självklara lönelyft? Även om en del obehöriga försvinner bort från skolan i och med reformen så leder inte legitimation per automatik till generellt högre löner. Se bara på sjuksköterskorna.

I Finland krävs en Filosofie Magister för att undervisa på gymnasiet. Hela samhället vet vad en fil. mag är. Även arbetsgivare utanför skolans värld. Denna examen går även att översätta till tex engelska, franska eller kinesiska och blir därmed begriplig på en internationell arbetsmarknad. Den garanterar att personen ifråga har genomgått tillräcklig utbildning på universitet att denne står redo att i nästa steg forska. Det berättar även att personen ifråga har en väl utvecklad förmåga till analys och att kunna göra vetenskapligt grundade reflektioner och resonemang även utanför det egna ämnet. Begripligheten i denna examen ska inte underskattas.

Med en fil. mag i t.ex. statsvetenskap står en finsk lärare inte bara med skolan som en tänkbar arbetsgivare utan kan även söka sig till arbetsgivare utanför skolans värld. Därmed uppstår konkurrens om personen i fråga vilket kan pressa upp lönen. Det öppnar även dörrarna för finska lärare att lättare kunna gå ut och in i läraryrket vilket berikar skolan och eleverna och höjer kunskapsnivån. I Sverige skulle detta kunna innebära ett krav på en fil. kand för att undervisa i icke-praktiska ämnen på grundskolan och en fil. mag för gymnasiets teoretiska ämnen. Vilken svensk, eller än mindre utländsk, arbetsgivare utanför skolans värld kommer att begripa vad en lärarlegitimation i Sverige betyder? Risken finns att en lärarlegitimation förminskar bilden av kunskapsnivån som lärare idag besitter. Hur tolkas en lärarlegitimation kontra en fil. kand/fil. mag? Med lärarlegitimationen blir det omöjligt för en person som har forskat i t.ex. historia till licentiat- eller doktorsnivå att därefter undervisa i svensk grund- eller gymnasieskola utan lärarhögskola i fyra år. Något som får betecknas som ett otänkbart val för varje licentiat eller doktor.

Vi känner, tillsammans med flertalet kollegor, en djup indignation över att år efter år få en reallönesänkning. Alla lärare är värda 10 000 kr mer i månadslön. För det ansvar de tar. För den intellektuella utmaning de tar sig an, varje dag. För den gedigna kunskap de besitter och så gärna bygger på. För att orka ge det där extra och inte resignera. Vi får heller inte bortse från skrämmande uppgifter som talar för att de mest kompetenta akademikerna väljer bort läraryrket för andra mer välbetalda yrken. Lönefrågan för lärare hänger i högsta grad ihop med Sveriges utveckling som konkurrent på en global arena och i slutändan den välfärd Sverige kan erbjuda dess medborgare.

Det är ett skevt förhållningssätt att driva fram karriärtjänster för att lärare ska kunna få upp sina löner. Att bli lärare och att få arbeta som lärare måste betraktas som toppen på en karriär, det finaste man kan arbeta med. Något att sträva efter att få bli. Vem ska bestämma vad som är karriär? Vad är det för fel på att bara få vara en duktig välutbildad lärare? Åter igen; fokus måste vara: Först högre lön till alla lärare, sedan kan vi prata karriärtjänster.

Vi föreslår ett experiment. Ge 500 gymnasielärare 10 000 kr mer i månadslön men ingen lärarlegitimation. Vi kallar dessa 500 grupp A. Ge alla andra lärare legitimation. Vi kallar dessa grupp B. Låt oss sedan se om grupp B ens kommer i närheten av 10 000 kr mer i månadslön, samt vem som får högst status, grupp A eller grupp B. Vi ställer upp i grupp A. Vem ställer upp i grupp B?

 

 





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/44809

16 kommentarer I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Bra artikel. Legitimation och "karriärtjänster" gör inte läraryrket attraktivt. Det är själva lärarjobbet som måste premieras med betydligt bättre lönevillkor. Annars får vi bara lärare med dåliga gymnasiebetyg som kan mindre och yrkets status faller som en sten.

Permalänk | Anmäl #1 John Erik Ottosson, 2012-05-07, 13:08

"Detta innebär att den som idag väljer att bli gymnasielärare studerar mellan 5 och 5 1/2 år, alltså upp till ett år längre än den som väljer att bli ingenjör, civilekonom eller jurist. Det blir nära nog parodiskt. "Kom till den nya lärarutbildningen där du får studera längre, skaffa dig ännu mer i lån hos CSN och samma dåliga lön som tidigare."

Kunde inte sägas bättre!! Det är inte fråga om låg kontra höglöneyrken eller kvinno respektive mansdominerade yrken. Till en del är det fråga om offentliganställdas respektive privatanställdas löne läge. Men framförallt är det fråga om en lönediskriminering vad gäller det som brukar benämnas "utbildningspremie" Som exempel kan vi igen ta sjuksköterskor och biomedicinska analytiker som efter tre års (minst) avancerad högskoleutbildning kan räkna med en ingångslön några hundra kronor lägre (dvs drygt 21.000kr och slutlön omkring 27t ---) än den för en lagerarbetare (som kanske ej ens har fullgånget gymnasium i bagaget

Permalänk | Anmäl #2 sören holdar, 2012-05-07, 13:36

löneläge, ursäkta, slant på "mellan slaget"

Permalänk | Anmäl #3 sören holdar, 2012-05-07, 13:37

Jag saknar två ord i artikeln, "elever" och "kunskap". Första prio är att våra barn får mer kunskaper, eftersom de sjunkit 15 år i sträck. Sedan kommer automatiskt högre status, och förhoppningsvis högre lön.

Ni lärare levererar helt enkelt inte, så det finns ingen som är på er sida kring löneförhöjningar. Det finns lärare här på newsmill som tycker multiplikationstabellen är otidsenlig och som inte längre lär ut den till sina elever. Han är värd sin låga lön. Troligen även dessa två herrar, som i en artikel om skolan och lärare inte ens nämner ordet "kunskap", vad deras arbete går ut på.

Permalänk | Anmäl #4 Tom Eliasson, 2012-05-07, 14:22

Lägg ner debatten om lärarlönerna!
Sverige är dårarnas paradis och kommer att förbli så.
Istället borde facken lägger sin krut på att hjälpa svenska akademiker att flytta utomlands till de höga lönerna och de låga skatterna.

Permalänk | Anmäl #5 Fredric Nomael, 2012-05-07, 15:27

Alla lärare är inte värda en generell lönehöjning. SVT-dokumentärerna är bara två exempel på vilka usla lärare och rektorer det finns. Det finns säkert många som är bra också så bättre är att tillse att vi får kompetenta skolledare och att lönerna differentieras.
Höjda löner till dem som förtjänar det och motivera de dåliga att söka sig till andra uppgifter.

Permalänk | Anmäl #6 Rolf Nordquist, 2012-05-07, 16:20

Vill vi verkligen ha lärare som tycker att pengar är det viktigaste i livet? Det är väl snarare helt fel att uppmuntra till en sådan mentalitet, och alldeles för många sådana varelser i andra yrken.
Nej, låt lärare vara sådana som sätter värde i sitt yrke, och har intresse för kunskap.

Permalänk | Anmäl #7 Mats Forssblad, 2012-05-07, 17:01

Ni föräldrar levererar helt enkelt inte, så det är ingen som är på er sida i barnuppfostran.
Vill vi verkligen ha föräldrar som tycker att pengar är det viktigaste i livet.
Det finns kommentatorer här på Newsmill som uppenbarligen bevisar den svenska skolans misslyckande.

Och Mats. Oavsett ditt yrke. Kila bums in till chefen och begär sänkt lön . risken är annars att han kan få uppfattningen att du inte sätter värde i ditt yrke.

Permalänk | Anmäl #8 sören holdar, 2012-05-07, 21:31

#7 Mats Forssblad,

Med given logik skall alltså läkarlönerna ner till samma nivå som lärarnas. Läkarna i Sverige är usla men har höga löner.
¨Ska en läkare verkligen bara tänka på pengar?

Permalänk | Anmäl #9 Fredric Nomael, 2012-05-07, 22:51

#4 Herr Eliasson verkar ha missat de opinionsundersökningar som visar på ett brett stöd från allmänheten vad gäller lärarnas krav på att få en särställning i årets löneförhandlingsrunda. Det är av allt att döma väldigt många på vår sida. Vi står inför en nationell katastrof, då alltför få vill utbilda sig till lärare och alldeles för många lärare söker sig ifrån yrket. De allra flesta som läser tidningar inser nog allvaret i situationen.

Att för många elever går ut skolan med för dåliga kunskaper skyller du på lärarna. Samtidigt som du verkar tycka att kunskap är viktigt, verkar du inte ha några problem om att ha åsikter utan att underbygga dem med just kunskap. Det finns många förklaringar till skolans problem och mycket forskning på området. Jag har hittills inte sett någon forskning som kollektivt hänger ut hela lärarkåren som boven i dramat. Det finns ganska många faktorer som tillsammans avgör vilka kunskaper en elev har när han/hon lämnar skolan. Förutom läraren finns det också en mängd faktorer som den enskilde läraren har svårt att kontrollera, t.e.x. skolledningens kompetens, skolans resurser, lärarens tid för förberedelse för undervisning och meningsfull återkoppling till eleven, föräldrarnas socioekonomiska bakgrund, elevens sömnvanor och matvanor, psykiska mående, konkurrerande fritidsintresse, bara för att nämna några. Nu kanske detta är lite för mycket att ta in för Eliasson, för här nämnde jag ju mer än en orsak. Ibland är verkligheten både komplex och svårbegriplig. Har man en svartvit verklighetsbild och svårt att hantera komplexa orsaksammanhang, vill man gärna hitta enkla svar på svåra frågor och hemfaller då gärna till simpla generaliseringar och kanske t.o.m. dömer ut hela yrkesgrupper. Gratulerar Eliasson till att ha hittat den intellektuella lägstanivån på Newsmills kommentatorfält.

Permalänk | Anmäl #10 James Sjöström, 2012-05-07, 23:05

Ingenjörer läser vad jag vet femårigt och blir i många fall dubbelt examinerade till Civilingenjör och Master of Science and engineering. Sakfel att påstå något annat.

Och generella lönepåslag är en urkorkad idé. Däremot bör bra lärare premieras. Om många lärare är bra så blir det många som gör sig förtjänt av högre lön. Jag tycker att man bör visa att det finns utrymme för påslag för de verkligt drivna. Sen att man parallellt med det kan titta på olika karriärsvägar som kan få finnas. Lärarlegitimationen ser jag inte som en statusåtgärd utan som en kvalitetsåtgärd. Den ska vara lägstanivån som tillåts. Genom detta kan lärare själva aktivt påverka sin yrkesstatus, helt enkelt genom att börja leverera.

Permalänk | Anmäl #11 Johannes Westlund, 2012-05-07, 23:14

Den viktigaste garantin för hög kvalitet är lärarens utbildning och en arbetsgivare som värdesätter och belönar en god arbetsinsats. Genom kommunaliseringen av skolan förvandlades en yrkeskår av akademiker till "kommunalarbetare". Över en natt förvandlades skolan från nationell angelägenhet till en tummelplats för inkompetenta kommunpolitiker och riskkapitalister vars tvåfrontskrig mot den uppväxande generationens utbildning fortfarande rasar. Att så många högutbildade akademiker fortfarande står ut i denna arbetsmiljö är ett av de viktigaste bevisen för att lärare inte sätter den egna plånboken före sitt utbildningsuppdrag.

Att jag själv - med civilingenjörsexamen och dubbla gymnasielärarexamina - uthärdar förklaras med att de kollegor jag möter i mitt dagliga arbete besitter en mångfacetterad kompetens som ger mig den intellektuella stimulans som krävs för att upprätthålla min motivation att fortsätta arbeta i skolan.

När lärarna nu samlas kring en, i mitt tycke, rimlig lönenivå är inget annat än en varningsklocka som måste tas på största allvar. De lärare jag känner är engagerade, välutbildade, kompetenta och mycket tålmodiga. När tålamodet börjar rinna ut hos en grupp som denna har det redan gått alldeles för långt.

Permalänk | Anmäl #12 Martin Sandgren, 2012-05-08, 23:01

#12. Precis!

Permalänk | Anmäl #13 sören holdar, 2012-05-09, 21:54

Hur blir arbetsmiljön för lärarna bättre om de (enbart) får högre lön?

Permalänk | Anmäl #14 Inge-mar, 2012-05-13, 20:35

Jag ställer upp i grupp B!
/LRradicals

Permalänk | Anmäl #15 LR Radicals, 2012-05-16, 14:17

Har aldrig riktigt brytt mig om debatten om våra löner. Jag får så jag klarar mig och är lärare för att jag älskar att undervisa, så lönen har blivit en perifer sak för mig personligen.

I helgen blev jag dock varse om att jag som lärare är ganska underbetald. Vi är ett gäng gamla barndomskompisar som träffas ganska regelbundet och satt och grillade och drack lite bira i lördags. En av killarna hade haft lönesamtal med sin chef och vi kom in på lön och utbildningssnacket.

Jag är den enda av oss 8 som har en eftergymnasial utbildning och ändå är jag den som tjänade sämst av oss. Jag är gymnasielärare och de andra sju är lagerarbetare (2), bilplåtslagare (2), försäljare, bilmekaniker och en ekonomiassistent. (ingen av de andra tjänade sämre än mina 28600 kr)

Jag har en magisterexamen i både ekonomi och systemvetenskap och har dessutom läst 1,5 år juridik. Efter att ha jobbat flera år med verksamhetsutveckling i näringslivet började min gamla barndomsdröm om att bli lärare att göra sig påmind. Jag sa upp mig från jobbet och kompletterade med pedagogik för att få en lärarexamen.

Nu undervisar jag i ekonomi och juridik på gymnasiet och jag älskar mitt jobb och kommer aldrig byta igen. Inget går upp emot att se eleverna skina upp när de har insett att de verkligen kan mer än de själva trott.... men jag har börjat inse att 28600 är ganska dassigt betalt för det jobb vi har och tyvärr verkar det ha satt sin prägel på nyrekryteringen till yrket. Det är ett jobb, som trots att vissa verkar tro det motsatta, kräver många långa arbetsdagar och ett stort ansvar.

Hög lön får aldrig bli ett självändamål i vårt yrke, det ska vara kärleken till jobbet som ska få oss att söka dit, men nog tycker jag att jag inte bör vara sämst betalt av 8 personer runt ett bort där jag är den enda med en eftergymnasial utbildning.

// Engagerad lärare som älskar jobbet mer än lönen (tyvärr ibland)

Permalänk | Anmäl #16 Jörgen Stridh, 2012-07-19, 13:37

Kommentarsfältet är stängt på denna artikel.



annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill till TV4 News

 Nyhetsbolaget, som bla producerar Nyheterna i TV4 och TV4 News tar över Newsmill. För våra ...

annons:
annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Newsmill är en del av TV4-gruppen.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill till TV4 News

 Nyhetsbolaget, som bla producerar Nyheterna i TV4 och TV4 News tar över Newsmill. För våra ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.