Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Mobbning

Under vårvintern har mobbning diskuterats alltmer. Växer problemet och vad ska man göra åt det? Läs (20) Skriv

Incidentberedskapen

Sverige saknade incidentberedskap när ryska flygplan övade mot svenska mål under påskhelgen. Läs (8) Skriv

Politik och PR

Aftonbladet har i en serie reportage granskat relationen mellan pr och politik. Är kritiken befogad? Läs (1) Skriv

USA-valet 2012

Foto: Scanpix. Barack Obama på besök i Afghanistan.
Björn M. Ottosson om USA-valet 2012

Barack Obama är en hårdför krigspresident

Statsvetare: Det finns ett stort glapp mellan föreställningen om Obama och de beslut han fattar. Medan George W Bush kritiserades för tortyr av misstänkta terrorister, har 2 200 misstänka sprängts under Obamas styre.  


Om författaren

Björn Ottosson och är doktorand och lärare i statsvetenskap vid Stockholms Universitet. Hans forskning kretsar främst kring amerikansk politik, internationella relationer och säkerhetspolitik.

Obama vann presidentposten 2008 till stor del tack vare sitt motstånd till Irakkriget och George W. Bushs krig mot terrorn och mindre än ett år efter att han valdes hade den norska nobelkommittén beslutat att ge honom fredspriset. Men Obama är långt ifrån en pacifist. Han för ett ytterst aggressivt krig mot terrorismen som är lika kontroversiellt som hans föregångares. Skillnaden är att Obama för detta krig i det tysta.    

Det finns ett anmärkningsvärt glapp mellan föreställningen om Obama och alla de säkerhetspolitiska beslut han är ansvarig för. Trots hans villighet att använda våld, så betraktas han varken av demokraterna eller republikanerna som den krigspresident han faktiskt är. Visst är det så att han dragit tillbaka USA:s styrkor ur Irak och att han håller på att fasa ut styrkorna i Afghanistan, men faktum är att Obama efter två år på presidentposten var involverad i konflikter i sex muslimska länder: Irak, Afghanistan, Pakistan, Somalia, Yemen och Libyen.

USA var helt oförberett på attackerna den elfte september. Men under det senaste decenniet har landet lagt ner enorma resurser på att lära sig, anpassa sig, och hantera den nya säkerhetssituationen. Förmågan att anpassa sig till nya utmaningar är ofta avgörande i långdragna konflikter och just nu verkar USA ha ett övertag i kampen mot al-Qaida och dess förgreningar som man inte hade för några år sedan. Med en allt intensivare användning av riktade avrättningar med hjälp av Predators (en slags obemannade beväpnade flygplan) har landet funnit en taktik för vilken motståndarna ännu inte har funnit något motdrag.

USA avrättar nu systematiskt ledarskiktet för al-Qaida och förgreningar från Pakistan, till Yemen och Afrikas horn. De obemannade flygplanen verkar i stort sett vara ostoppbara och de utvecklas konstant. Dagens modeller är betydligt mer avancerade än de som började användas kort efter elfte september. De är nästintill osynliga och de kan utan förvarning döda från tusentals meters avstånd.

Jämfört med ett bemannat stridsflygplan är dessa plan oerhört billiga. Användandet av dem är också mindre riskfyllt eftersom inga amerikanska soldater behöver placeras i skottlinjen. När amerikanska soldater dör dröjer det ofta inte länge innan antikrigsdemonstranter syns på gator och torg. Men få protesterar när ett amerikanskt obemannat flygplan spränger en terrorist i fjärran. Amerikanska dödsoffer kan göra en konflikt impopulär, men en kraschad Predator har ingen motsvarande effekt.      

Utöver detta så har även utländska regeringar i regel färre invändningar mot att denna typ av plan passerar genom deras luftrum än mot att bemannade stridsflyg gör det. Nu är det plötsligt betydligt svårare för en terrorist att bomba en tågstation i väst, än det är för en Predator att bomba en potentiell terrorist i dennes hem i södra Waziristan.

Eftersom denna typ av krigföring är billig, effektiv, relativt riskfri och sker utom synhåll kan den pågå i det tysta. Den undviker den massmediala uppmärksamheten som den mer konventionella krigföringen drar till sig och begränsas av.

Alla dessa fördelar förklarar till stor del varför president Obama valt att kraftigt expandera Predator-programmet. Under George W. Bushåren dödades runt 400 misstänkta terrorister i Pakistan och Afghanistan med hjälp av obemannade flygplan. Under president Obamas första tre år hade över 2 200 misstänkta terrorister dödats av Predators. I Pakistan skedde en attack med ett obemannat plan var fjärde dag under Obamas två första år som president.

Denna typ av krigföring löser även andra problem relaterade till kriget mot terrorismen. När Obama 2008 kandiderade till president var han mycket kritisk till hur George W. Bush- administrationen behandlade tillfångatagna misstänka terrorister. Hur de klassificeras, vilka deras rättigheter var, hur, när och var de skulle dömas, var frågor som inte bara bekymrade Obama, utan stora delar av nationen. Frågorna var sprängaktuella under Bush-åren och ur ett teoretiskt eller ett juridiskt perspektiv är dessa frågor lika intressanta idag. Men de är samtidigt mindre relevanta eftersom denna nya typ av krigföring lämnar få överlevande. Genom att spränga misstänkta terrorister i bitar, i stället för att ta dem levande, undviker man dessa frågor och den kritik hanterandet av dem ofrånkomligen medför.

Som kandidat lovade Obama civilrättsaktivister att han skulle behandla fångarna i kriget mot terrorn som amerikanska brottslingar. Detta var ett starkt ställningstagande och många konservativa kritiserade honom för att vilja skänka utländska al-Qaida-mördare samma rättigheter som amerikanska medborgare. Men med döda misstänkta terrorister, istället för infångade, behöver president Obama varken stå till svars för sitt löfte till civilrättsaktivisterna, eller hantera kritiken från de konservativa.

Ett relaterat och lika aktuellt ämne under Bush-åren var frågan om hur man skulle hantera amerikanska medborgare som gått över till ”andra sidan”. Vilka rättigheter har de? Denna fråga löste Obama på ett liknande sätt när han, som den förste presidenten i landets historia, auktoriserade avrättningen av terroristen och amerikanske medborgaren Anwar al-Awliki i Yemen med hjälp av en Predator.  

USA:s nyvunna övertag väcker flera frågor som egentligen först nu börjar debatteras på allvar i landet. Praktiker som waterboarding (skendränkning) och andra obehagliga och till och med tortyrliknande behandlingar diskuteras nu i ljuset av denna nya krigföring. Denna diskussion har även en partipolitisk dimension och förespråkarna för denna typ av behandling, som oftast är republikaner, frågar: hur kan ni demokrater uppröras så av hur man behandlar av ett fåtal kända terrorister, när en demokratisk president rutinmässigt har sprängt ihjäl mer än 2 000 misstänkta terrorister tillsammans med de oskyldiga stackare som råkat stå i närheten?

José A. Rodriguez som tidigare varit chef för CIA:s kontraspionage har nyligen öppet kritiserat president Obama för att inga eller så få misstänkta tas levande och frågat administrationen hur det kan vara mer etiskt att döda en misstänkt, än att behandla en misstänkt fånge hårt.

Användningen av Predators både avpersonifierar och personifierar krig på ett helt nytt sätt. Å ena sidan kan att avrätta en misstänkt terrorrist liknas med att spela ett amoraliskt tv-spel. Å andra sidan känner de inblandade ofta till både namnet och ansiktet på varje offer, på ett sätt som inte kan liknas med den anonyma slakten vid Verdun eller Stalingrad. Gör denna utveckling krig mer eller mindre humant?

Oavsett vad man tycker om USA:s eller president Obamas utrikes- och säkerhetspolitik som är ett mycket komplext område, så bör man inte vara förvånad över att Obama väljer att använda de obemannade planen i en allt större utsträckning givet alla de fördelar de ger landet. De obemannade planen är här för att stanna och förra veckan annonserade USA att man kommer att minska på restriktionerna i sin användning av Predators i Yemen.

Trots detta kommer nog glappet mellan föreställningen om Obama och hans säkerhetspolitiska beslut i alla fall på kort sikt att öka då republikanska presidentkandidater efter andra världskriget nästan alltid intar en mer hårdför position i utrikes- och säkerhetspolitiska frågor än sina demokratiska motståndare. Romney och republikanerna kommer att måla upp en bild av Obama som mjuk och svag och anklaga honom för att föra en eftergiftspolitik.

Även om Obama just nu gör ett stort nummer av att han beordrade aktionen som ledde till bin Ladens död, så verkar det vara svårt för honom att förändra sin antikrigsimage hur felaktig den än må vara. På sätt och vis var Obamas valkampanj 2008 så framgångsrik att det fortfarande är den som definierar honom.

 





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/44748

15 kommentarer I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Varför peka ut Obama enskilt för denna krigiska taktik? Han tar visserligen beslut i frågorna men är inte ensam om att utföra politiken. Bakom taktiken ligger en hetsig krigsindustri, kanske inte världens bästa rådgivare och en hel del politiker som själva tjänar på att denna taktik genomförs.

Permalänk | Anmäl #1 Linda Åberg - Höga Kusten Poeten, 2012-05-06, 09:37

Han har varit involverad i minsta laget 8 muslimska länder (du glömde Iran & Syrien).

Barack Obama är en krigspresident utan dess like och har lagt ut mer dollar på alla krig än George W. Bush.

Permalänk | Anmäl #2 u_21099, 2012-05-06, 09:47

Barack Obama är det bästa som har hänt världen på länge.
Han förkroppsligar den amerikanska drömmen.
En andra generationens svart invandrare som blir president i världens största starkaste och bästa stat.

Han ger hopp för världen.

Krigen är frihetskrig och han bevisar att han är värd fredsprisen genom att inte vara pacifist.
Mvh
Per

Permalänk | Anmäl #4 u_19023, 2012-05-06, 09:59

De här åren i Vita huset borde få alla att vakna upp att den här figuren inte är ett skvatt bättre än sina föregångare. Det har ingen betydelse vem som vinner valet. Det är samma skrot och korn ändå. De är fångar hos militärindustrin.

Permalänk | Anmäl #5 Leopold, 2012-05-06, 10:19

Linda Högberg,
Krigsindustriella komplexet är farligt & även en del politiker utanför USA...

Netanyahu wants Obama to promise war
http://www.allvoices.com/news/11622246-netanyahu-wants-obama-to-promise-war

Permalänk | Anmäl #7 u_21099, 2012-05-06, 11:15

Denne man fick Nobels fredspris av norrmännen. Kan någon nämna ett enda område där Obama inte får Bush att framstå som en lillebror.

Vad jag kan se gör Obama allt som Bush gjorde i mycket större skala.

Förstår inte vänsterkvinnors vurmande för denna man.

Permalänk | Anmäl #9 Patrick Sellman, 2012-05-06, 12:18

När Dwight D. Eisenhower avgick efter att ha tjänsat som president i två mandatperioder varnade han i sitt avgångdstal för det oönskade inflytande som det militärindustriella komplexet kunde få: http://www.youtube.com/watch?v=8y06NSBBRtY

Nu dryga femtio år senare kan vi konstatera hur rätt han hade i sina farhågor. Bryter man ner den amerikanska försvarsbudgeten så kan man konstatera att de nu betalar lika mycket i ränta som Pentagon budget strax efter Eisenhowers avgång: http://en.wikipedia.org/wiki/File:InflationAdjustedDefenseSpending.PNG

Permalänk | Anmäl #10 u_17696, 2012-05-06, 12:52

"Power corrupts ans absolute power corrupts absolutely."
USA har alltmer utvecklat sig till en krigisk nation.
Detta är ofta en utvecklingsfas i nationernas liv.
Denna amerikanska utveckling har pâgâtt under lâng tid och under en lâng rad bâde av kongresser och presidenter.

Det till sist viktiga är inte de tillfälliga valda ledarna utan ländernas valda politik. Det är lika i Sverige, som nu under ârtionden alltmer har omfattat liberala ideal och alltmer har närmat sig t.ex. EU. Ocksâ kring detta alltsâ en stor kontunuitet. Om här statsministerna har hetat Carlsson eller Bildt, Persson eller Reinfeldt har varit ganska likgiltigt m.a.p. denna politiks innehâll.

Sedan lâng tid krigar USA. Ständigt!
Sâ kommer det enl. min enkla mening att ocksâ fortsätta.
Glöm presidenterna, senatens talmän och likn. figuranter.
Ekvationens konstant är de nationella ambitionerna!

Permalänk | Anmäl #11 Sirius, 2012-05-06, 13:28

Jag ser med stor tillfredsställelse och beundran på att USA - oberoende av regim - verkligen går in för att försvara sitt land mot terrorismen. Och jag följer deras framgångsrika arbete dag för dag.

Permalänk | Anmäl #12 Sven Borg, 2012-05-06, 14:10

#12:
Terror och -ism är idag grovt missbrukade och ofta felanvända ord.

Josef Stalin tillgrep just "terror" för att befästa sitt och partiets grepp om det dâvarande Sovjetunionen. Här mördades i stor skala i-syfte-att-förhindra uppkomsten och organiserandet av varje opposition.

Terrorns mâl och syfte är att skapa handlingsförlamande skräck, tt göra människorna rädda för sin egen skugga.

I efterdyningarna av den franska revolutionen genomled ocksâ det landet en liknande terrorvâg.

Bin Laden och Al Qaida utgjorde däremot inga som helst terrorister i egentlig mening. OBL var en upprorsman som manade till helig kamp mot en främmande inkräktare. Attentatens syfte var här det rakt motsatta nämligen att provocera USA att militärt invadera länder i MÖ-regionen (där USA sedan skulle kunna indirekt besegras genom fortsatta nederlag och ur dessa följande missgrepp. Den matchen är f.ö. inte slut). Hur som helst, här inledda man ganska tassande för att sedan öka vâldsamheten intill dess att syftet hade uppnâtts. Dâ USA sedan hade provocerats att invadera först Afghanistan och därefter Irak fanns det däremot ingen anledning att fortsätta med just dessa
attentats-provokationer.

Inte heller Anders Behring Breivik (som visserligen är en tok och sâlunda litet speciell) var nâgon "terrorist" i egentlig mening. Även hans attentat syftade nämligen till att utlösa aktivitet och handling, lât vara pâ s.a.s. omvänd front. Den regelrätta terrorns mâl är alltsâ det rakt motsatta.

Permalänk | Anmäl #13 Sirius, 2012-05-06, 14:54

Frågan är om Obama är tillräckligt hård i kriget mot terrorismen. Terroristerna låter sig sällan fångas levande eller utan strid eftersom de önskar uppnå matyrskap så de kan hamna i paradiset
och där få realisera sina våta drömmar om att ta oskulder från ett antal jungfrur.

Drönare är det perfekta redskapet till att bekämpa terroriser med eftersom de kan attackera terroristmål med precision vilket skonar många civila från att skadas eller dödas.
Här ser man hur viktigt det amerikanska tekniska militärkomlexets tekniska kunnande och överlägsenhet är. Och smakar det så kostar det som man brukar säga.

Visserligen påstår Obama att al-qaida snart besegrats. Och det är ju bra men knappast tillräckligt för att dra upp hela den islamistiska terrorismen med rötterna. Det blir nog både en långdragen och tålamodskrävande kamp innan den är besegrad helt och fullt.

Permalänk | Anmäl #15 Ein Stein, 2012-05-06, 15:12

"USA var helt oförberett på attackerna den elfte september."

Hur vet du det? Nu är inte jag någon anhängare av 9/11 Truth som tror att al-Qaida bara agerade på uppdrag från regeringen Bush, men däremot undrar jag hur i h-e CIA kunde missa planeringen av terrorattackerna, hur terroristerna kunde ta sig igenom passkontrollen, hur WTC inklusive WTC 7 kunde kollapsa totalt, hur man råkade filma just då, kanske även hur Kapitolium/Vita huset kunde klara sig.

"Trots detta kommer nog glappet mellan föreställningen om Obama och hans säkerhetspolitiska beslut i alla fall på kort sikt att öka då republikanska presidentkandidater efter andra världskriget nästan alltid intar en mer hårdför position i utrikes- och säkerhetspolitiska frågor än sina demokratiska motståndare."

När jag först läste rubriken och ingressen såg jag fram emot att läsa kanske den bästa Newsmill-artikeln på länge, men sen gör du som precis alla andra och ignorerar totalt Ron Paul och hans falang. Allt för att svartmåla Republikanerna? En riktig besvikelse, hursomhelst!

#4 PerKQ, 2012-05-06, 10:59

Varför inte satsa mer på att förebygga terrorismen än på detta "frihetskrig"? Har du ingen känsla för effektivitet?

#13 Sirius, 2012-05-06, 15:54

Jag förstår inte din koppling till Breivik. al-Qaida är inga problem att förstå, men på vilket sätt skulle han tjäna på norska regeringens aktivitet och handling? Han har ju bara blivit en cancertumör för exempelvis SD? Han har knappast "väckt" många andra galningar...

Permalänk | Anmäl #20 Joakim Jacobsson, 2012-05-07, 03:14

Obama spelar Battlefield på riktigt, kanske är de bra på det, måste ge dem mitt erkännande. Ja, både jag och Breivik hör ju till den skaran med. Battlefield på alla läppar!
Vad blir nästa spel?

Permalänk | Anmäl #21 Rasmus Hellsten, 2012-05-07, 17:02

Den enskilt största största orsaken till rekrytering till al-Qaida är USA:s behandling av fångar, tortyr och andra kränkningar av folk. Dessa rekryter är inga religiösa fanatiker och drivs bara av en sak; hämnas på USA:s orättfärdiga handlingar.

Frågan är du hur effektiv Obamas drönare är? Säkerligen orsakar varje bombning och dödande ett antal nya anhängare till al-Qaida. Har då Obamas 2.200 mord minskat på al-Qaida eller har 2.200 döda rekryterat 4.400 och därmed ökat al-Qaida med 2.200?

Nästa fråga jag ställer mig är om Obama är så pass korkad som inte känner till detta? Det kan jag inte tänka mig eftersom detta är väl känt inom CIA. Så jag undrar om Obamas taktik egentligen är att säkerställa att terroristerna inte dör ut? Konspiratoriskt? Ja, men det innebär att Obama inte är vidare smart om det inte är konspiratoriskt. Ekonomiskt gäller det att säkerställa amerikanska trupper runt om i världen.

Konspiratoriskt är även att ställa sig frågan hur det kommer sig att en president som påstår sig värna om arbetarna och medelklassen i USA väljer att att bara ha rådgivare från finanseliten på Wall Street och de största bankerna? Vi lär väl knappast hitta några bland dem som bryr sig om USA:s arbetare, eller?

Permalänk | Anmäl #22 Göran Axelsson, 2012-05-07, 20:56

Tack för en mycket bra artikel. Att Obama, speciellt här i Sverige lever på sin image från valet fortfarande är att svensk media är så oerhört dålig på att göra objektiva analyser av USA:s agerande ute i världen men också av Obamas agerande som person. Svenskar är sen för lata för att ens orka googla på något. Obama har inte gjort i princip något av det han har lovat väljarna dock har han gjort det mesta för hans finansiärer: De största bankerna, Sjukvårdsfacket, Vapenindustrin och även jordbruks/kemibolagen.
Hans facit är:
Sju upptrappade militära konflikter.
En Finansbransch som är "even bigger to fail" men fortfarande utan nya restriktioner.
En ökad statsskuld med 40 %.
90 % av alla spannmål är genmanipulerade och detta får inte märkas på förpackningarna.
En sjukvårdsreform som egentligen betyder att sjukvårdsföretagen och de privata sjukhusen får mer kostnader täckta.
Ökad arbetslöshet.
En raserad medelklass.
Demonstrationer på gatorna och ockupationer i varje större stad.
och inget av vad som borde gjorts har gjorts. Lägg där till att han gör en jättesak av Bin Laden mordet där inga bilder, filmer, kropp, vapen, rättegång eller annan dokumentation visats för att verkligen bevisa att en Bin Laden sköts ihjäl den där dagen.
Helt enkelt det sämsta facit för både de amerikanska medborgarna och för oss andra som någon president någonsin visat upp. Detta i en situation när så mycket behövd göras och så mycket hade utlovats. Fy vad jag är besviken!

Permalänk | Anmäl #23 Johan Delorean, 2012-05-07, 23:06

Kommentarsfältet är stängt på denna artikel.



annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill till TV4 News

 Nyhetsbolaget, som bla producerar Nyheterna i TV4 och TV4 News tar över Newsmill. För våra ...

annons:
annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Newsmill är en del av TV4-gruppen.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill till TV4 News

 Nyhetsbolaget, som bla producerar Nyheterna i TV4 och TV4 News tar över Newsmill. För våra ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.