Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Mobbning

Under vårvintern har mobbning diskuterats alltmer. Växer problemet och vad ska man göra åt det? Läs (20) Skriv

Incidentberedskapen

Sverige saknade incidentberedskap när ryska flygplan övade mot svenska mål under påskhelgen. Läs (8) Skriv

Politik och PR

Aftonbladet har i en serie reportage granskat relationen mellan pr och politik. Är kritiken befogad? Läs (1) Skriv

Raoul Wallenberg

Susanne Berger om Raoul Wallenberg

Raoul Wallenberg ses i postmodernt ljus

Journalist: Historiker och journalister betraktar händelser genom olika prismor, och det är därför viktigt att förstå den filosofiska grunden till deras tolkningar. Fallet Raoul Wallenberg är inget undantag.


Om författaren

Served as Independent consultant to the Swedish-Russian Working Group that investigated the Raoul Wallenberg case from 1991-2001. 

Under de senaste åren har det gjorts ett flertal försök att få en djupare förståelse av hans uppdrag och person. Så till exempel har historiker frågat sig i vilken grad Raoul Wallenberg  - en amerikansk, kanadensisk och israelisk ”hedersmedborgare” – bör betraktas som en hjälte i förhållande till Förintelsen. Hur många liv räddade han egentligen? Är han erkänd enbart för sina gärningar eller för att han försvann? Av detta följer även frågor om betydelsen av hans ännu okända öde.

Vad många människor inte inser är att den sortens funderingar direkt återspeglar en släktskap med det så kallade ”postmoderna” inflytandet i det nuvarande politiska tänkandet. Mycket allmänt uttryckt så ifrågasätter postmodernismen vår förmåga att vara helt objektiva, hur mycket vi än försöker. Ironiskt nog står postmodernismen i skuld till vetenskapen, speciellt till fysiken och Werner Heisenbergs ”osäkerhetsprincip”. Heisenberg postulerade att både handling och iakttagelser påverkar verkligheten så som vi känner den, vilket förvandlar allt vi vill kalla ”fakta” till något subjektivt och relativt.

Ur detta följer frågan om det finns eller ens kan finnas en ”objektiv sanning” – en oerhört viktig fråga, speciellt för historiker. Filosofer som Ludwig Wittgenstein och senare Jacques Derrida fokuserade på det tvetydiga i språket vid utvärderingen av olika historiska händelser, i synnerhet användningen och innebörden av specifika begrepp som ”offer” och ”hjältar”, vilket ledde till nya sätt att tänka och ställa frågor om ”moral” och ”moraliska val”. Som ett resultat började forskare att undersöka det förflutna mer försiktigt, ställa mer känslomässigt svåra frågor, överväga problem från olika vinklar och perspektiv.

Ett bra exempel är Auschwitz, det mest ökända av den grupp av nazistiska koncentrationsläger som fanns i Polen mellan 1940–45. Allt som allt dog omkring 1,1 miljoner människor där i händerna på de hänsynslösa nazistiska dödsmaskinerna. Skuld och oskuld kan lätt fördelas i denna situation, med en klar skillnad mellan utövare och offer. Men under de år som gått sedan andra världskriget har mer subtila frågor uppstått i frågan om ”skuld”. Är de som vägrade att bomba järnvägsspåren som ledde till Auschwitz lika skyldiga som de som drev gaskammaren? Bär alla tyskar en kollektiv skuld för Hitlers brott? Offren undkom inte heller denna kritiska granskning. Fokuserade några judiska ledare mer på att skapa ett hemland än att rädda sina egna från en säker död? Varför har så jämförelsevis lite uppmärksamhet givits åt de civila som dog på östfronten?

En sådan detaljerad analys är ofta välkommen och hjälpfull. Men vissa kritiker av postmodernismen, som den österrikiske filosofen Karl Popper, såg betydande problem med att ”relativismen” drevs till sin logiska slutpunkt. Eftersom postmodernisterna hävdar att allt vi undersöker "a priori" är subjektivt färgat, blir det svårt, för att inte säga omöjligt, att diskutera människor eller händelser på ett objektivt vis, och inte minst att bedöma dem på ett korrekt sätt. Överdrivna nyanser kan därför leda till passivitet och förlamning.

Taget till sina ytterligheter kommer detta att leda till fel i åtskillnaden mellan gott och ont. Förespråkare för den svenska neutralitetspolitiken stötte på detta dilemma i ytterst konkreta termer, under och efter andra världskriget. Slutligen, om det inte finns några universella sanningar, så kan det inte heller finnas några universella värden som delas av hela mänskligheten. FN:s råd för mänskliga rättigheter visar hur svårt det är att uppnå enighet i den frågan.

Poppers huvudsakliga invändning mot den postmoderna tanken var just denna fråga, nämligen att den ofta misslyckades med att skapa användbara tillämpningar på den reella världen. Speciellt kände Popper att mänskligt lidande inte kunde diskuteras enbart med hjälp av semantik eller förfinade tankekonstruktioner, utan att det krävdes konkreta åtgärder. Hans rekommendation som motmedel mot diktaturer var öppenhet – det fria flödet av idéer. Hans bok ”Det öppna samhället” blev den mest inflytande filosofiska läroboken från kalla krigets era och påverkade starkt de ledande politikerna från den tiden. Den förre tjeckiske presidenten Vaclav Havel och andra östeuropiska ledare hyllade Poppers filosofi som en katalysator i kampen mot kommunismen och i försöken att omstrukturera samhällena i Östeuropa. Den internationelle finansmannen George Soros, som tidigare varit Poppers student, har finansierat ett flertal forsknings- och biståndsprojekt. Hans ”Open Society Archives” i Ungern speglar inte bara hans djupa beundran för sin lärare, utan också hans övertygelse att Poppers koncept fortfarande behåller sin tillämpbarhet i den postkommunistiska eran.

Hur relaterar allt detta till Raul Wallenberg? Om offer kan bli ”relativa” i modern analys, så kan även presumtiva hjältar bli det. Detta är ofta en bra sak – världen vet bara alltför väl hur farligt det är med blint smicker och en förenklad, ofta aggressiv moralisk övertygelse. I takt med att fler historiker har undersökt Förintelsens realiteter i Ungern har en mer nyanserad bild tagit form.

Detta gäller speciellt de många män och kvinnor som var aktiva i den ungerska motståndsrörelsen och andra räddningsarbetare, vilkas mod inte har fått ett ordentligt erkännande. Men en sådan analys kan föras till det absurdas gräns, vilket vissa historiker har gjort under senare år.  Raoul Wallenberg är kanske inte den perfekta hjälte vissa människor ser framför sig,men han klev ur sin bekväma soffa i det fredliga Sverige och riskerade sitt liv för att hjälpa andra. Enbart den handlingen är värd stor beundran.

En del saker är helt enkelt inte ”relativa”, de bara ”är”. Precis som man inte kan vara lite gravid, kan man inte vara relativt död. Offren från Auschwitz utgör en skrämmande bekräftelse på detta. I den meningen kan och bör de mänskliga rättigheterna inte behandlas enbart som ett abstrakt begrepp. De kommer alltid att vara förankrade i det mycket konkreta – inte teoretiska – lidandet för enskilda människor. För att låna en fras från den amerikanska religionsläraren Cornel West; mänskliga rättigheter är alltid "taktila", inte enbart intellektuella. Raoul Wallenberg insåg detta, och hans uppdrag var humanistisk filosofi omsatt i konkret handling. Rent mod, både fysiskt och moraliskt, är Raoul Wallenbergs verkliga arv, och på denna punkt lämnar han de postmoderna tolkningarna i dammet.

(For further reading about the post-modern debate, see for example "Wittgenstein's Poker", by David Edmonds and John Eidinow (2001, Harper Collins)

Translation: Sigrid von Seth/Ingemar Karlsson





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/44668

11 kommentarer I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Men tyvärr Susanne Berger : De flesta av de nazistiska byråkrater, som dömdes just för krigsförbrytelser, bla. den som var ansvarig i Ungern, SS-fullmäktige Edmund Veesenmayer, släpptes fria av USA redan år 1951. Andra namn i the Ministerial Trial, var Gottlob Berger, Rasche, bankman , Weizäcker. Veesenmayer avled 1977. De be-hövdes i kampen mot " kommunismen.

Men ljuset riktas inte mot gärningsmännen, dessa ovanstående, m.fl., samt det ungerska gendarmeriet. Det blir Röda armén som får skulden som vanligt. Som de får skulden för att de inte intog Warz-awa, 1944, där polska hemmarmén startade ett uppror, som knapp-ast gick att undsätta. AK svek i sin tur det judiska upproret i Warzawa 1943.

Kasztner, sionisten anklagas för att ha vilselett,de ungerska judarna, som i Auscwitz, 1944, blev utsatt för ett värre Hiroshima.Detta har Walter Rosenberg, aka Rudolf Vrba, kz-fånge som rymde och var-nade de judiska ledarna, om vad som väntade.

Svensken generalkonsul, Raoul Nordling som anses ha räddat Pa-ris, samma tid,1944 från tysk förstörelse, är bortglömd. USA tänkte inte heller storma Paris, det gör man inte , man blockerar storstäder. Men det är alltid ryssarna som är busarna. Att Veesenmayer frigavs visar ju hur bräcklig USA:s position är vad gäller Holocaust i Ung-ern. Det finns ingen kongruens.

Tyskland odlar ett skuldkomplex för judarna, men de tar inte ansvar för, kanske 25 miljoner ryssars död i Barbarossa, 1941-45, eller 5 miljoner polacker, Dessa utgör ej värdiga offer.

Permalänk | Anmäl #1 Patrik Matsson, 2012-05-03, 02:50

Nils - I do not understand how your comment relates to the article

Permalänk | Anmäl #2 Susanne Berger, 2012-05-03, 14:03

So sorry Susanne, men ingen ifrågasätter Wallenbergs mod. Jag ifrågasätter dock hur snabbt de verkliga " taktila " tyska organisat-örerna, av den judiska befolkningsgruppens deportation, blev be-nådade, redan 1951, i Västtyskland. En verklig konkret "relativis-ering" , av alla värden, som givetvis måste väcka förvåning i efter-världen. Där var USA tidigt ute, rättsfilosofiskt, men de var beroende av västtysk goodwill inför det kalla kriget, mot öst.

Wallenbergfamiljen i Sverige, hade goda kontakter med grupper som sökte separatfred för Tyskland, 1944/45. Den avsikten hade
ju även bl.a. Raoul Wallenbergs tyska kontakter i Budapest, och de var ju inte tjänstemän i den tyska diplomatiska legationen(AA), men i RSHA / SS, fast Wallenberg själv var diplomat (UD). Det sägs att dessa tyska kontakter, inte har blivit tillräckligt utredda.

" För Himmler och andra SS-ledare, kom Raoul mycket lämpligt, en månad efter D-dagsinvasionen(6.6.44), de kunde reglera RW:s aktiviteter, i enlighet med sina egna syften." Himmler hade redan på hösten 1944 kontaktat Jacob Wallenberg, för separatfred. Det var även till Jacob Wallenberg i Stockholm, som Ribbentrop(AA) sände sitt ombud Hesse, i februari/mars 1945, för att söka separatfred, som skulle framföras till Churchill.

Hesse tog även kontakt med Iver Olsen, RW:s uppdragsgivare i WRB / OSS, för att nå fram till president Roosevelt. Då var RW redan fängslad, men med en anteckningsbok, med namnen på Adolf Eichmann, Iver Olsen, samt Kurt Becher(SS). Med släktingar i Sve-rige som förordade separatfred med Tyskland.

Men RW föll främst offer för Reichsführer Himmlers manipulationer. Himmler var den som den svenska polisen/Säk., gick ärenden till 4 juni 1941, med en jätterazzia mot kommunistiska partiet, (SKP) som Himmler hade förstås ett ont öga till, precis innan överfallet på Sov-jetunionen 22.6.

Så j-vla "modiga" var svenskarna då, och inte faller vi på knä för Wallenbergkulten heller. Högst handfasta taktila realiteter, Susanne, som inte går att snackas bort. På hösten , november 1941, anlände RSHA/ SS Hans-Hendrik Neumann och Müller från det ockuperade Danmark/ Norge som polisattachér för Nazityskland, för att för-bereda internering och deportering av den svenska vänstern. SS-poliserna gick som barn i Stockholms polishus. Det tyska nederlaget utanför Moskva i december, 1941, gav dödsstöten åt de planerna.(Neumann ledde senare i Norge: Einsatzstab i Reichkommissar-iatet Norge)

Nazi-Säpos Martin Lundqvist besökte Heydrich redan i mars 1941, lämnade ut namn på vänstern, samt hade önskemål, att få besöka ett koncentrationsläger utanför Berlin, Sachsenhausen.Vad begär du ? Mer hyckleri ? Krypa i stoftet för dessa protyska kollaboratörer ?

Utan Röda arméns insatser mot nazismen, hade många svenskar precis som norska och danska motståndsmän gått under i tyska Nacht und Nebel-lägren. Kände inte Wallenberg för dessa, eller de 100.000 sovjetiska krigsfångarna, samt 5.000 serbiska partisaner, som betraktades som " illegal combattants", Guantanamo, typ, som fraktades till Norge och Finland/Oulo, i Östersjön, Öresund, (41-44) utan att Sverige eller Röda korset/ IRK ingrep. 15.000 minst om-kom. Man talar inte om det. Skamligt !

En uppgift som även behandlas seriöst i den svenska utredningen, som gavs av Becher, var att RW skulle ha rest till Sverige ca oktober 1944, med ett tyskt kurirplan, men detta är ej bekräftat, men omtalas aldrig.

"Wittgensteins Poker", är säkert lika läsvärd, som " Wallenbergs Poker ", du vet en av de nuvarande W-ättlingarna, går under det namnet, ungefär som " Dodde" på sin tid. Han som hade så dåligt ställt, berättade att han ofta hade s.k. " sillveckor ."

Nej , Sverige har inte ett sk-t att säja om sin skamliga roll under kriget, skall vi helt glömma detta ? Wallenbergs tragiska öde, är avsett att dölja detta. Och du Susanne, spelar tyvärr med.

Permalänk | Anmäl #3 Patrik Matsson, 2012-05-04, 00:12

Sweden's role during the war and it's complex relationship with Nazi Germany is obviously an important subject, especially also for the Raoul Wallenberg case. If you have read what I have written, I think you would see that on this issue I most definitely do not "spelar med". I also did not say that anyone was questioning Raoul Wallenberg's courage, but several authors have questioned his importance as a heroic figure of the Holocaust. So, my discussion centered on the issue of relevance, not courage per se.
In terms of Wallenberg "Kult" - I am not a member.

Permalänk | Anmäl #4 Susanne Berger, 2012-05-04, 09:05

Agree - and I use to appreciate your work, as your last article in the Dagens Nyheter.

Permalänk | Anmäl #5 Patrik Matsson, 2012-05-04, 13:20

I dagarna utges Bengt Jangfeldts biografibok om : Raoul Wallenberg. BJ betonar att de stora penningsummor , samt guldföremål, (15-20/kg) + smycken som RW för-sökte smuggla ut från Ungern, i bensintanken på sin bil, kan ha väckt ryska Säk-. Smertj-misstankar. De hade deponerats av av ungerska judar på svenska ambass-aden, och skulle av RW föras till Sverige, nog som ett led i hans räddningsverksamhet i Budapest. Sovjetiska säk-erhetstjänsten kan även olagligt ha konfiskerat, alt. stulit guldet, något som senare måste döljas.

Det ryktades även om "krigsguld " även när USA-generalen George Patton omkom i en trafikolycka i Tyskland, Heidelberg, 21 december 1945. Han besökte Sverige, det året, armechefen Archibald Douglas gav middag på Wallenbergs familjens stora villa,(sedan 1889) på "Täcka Udden," på kgl. Djurgården i Stockholm i november 1945. En händelse som ser ut som en tanke.
(På Täcka udden avled Jacob (Dodde)Wallenberg 1982.)

Det påstås att Patton blev mördad, påkörd och skjuten av en OSS-agent , alltså blivande CIA, pga av hans inställning att fortsätta kriget mot Sovjetunionen, något som inte var USA:s avsikt. (Patton påstår att Sverige även "stal" en guldmedalj, av honom, han kom femma i militär femkamp, vid OS 1912(!), Stockholm, han sköt för bra, en samlad träffbild, som uppfattades som bommar.)

Wallenbergs-"sfären" i Sverige anklagades tídigare även för att ha tagit emot " looted", plundrat judiskt guld, som betalning av tyskarna, för olika industrileveranser. De hade även stora intressen i den tyska tungvattenfabriken i Norge, Rjukan, under kriget.

Där stod Wallenberg med sin kalender full med namn från tyska RSHA/ Abwehr, Sverige med sin ambassad, öppen, trots ett tyskockuperat Ungern (mars 1944) bara i sällskap med Schweiz. Wallenberg framsläppt av tyska myndigheter, när Stalin som mest fruktade en separat-fred mellan väst och Tredje riket, något som hans släkt-ingar i Sverige, Marcus och Jakob, verkade för. Skulle då Raoul Wallenberg, komma och snyta den sovjetiska segern över Tyskland ? Bygga upp Ungern igen ? Så resonerar Jangfeldt, där "guldet" tydligen har samlat momentum, som dagens teori.

Där stod ryssarna med att ha gripit en svensk diplomat, med bilen fylld med "naziguld" ,guld, som de kanske tog för egen räkning. Svenska UD som inte ville kännas vid Wallenberg, pga av skumma rykten kring guldet, samt ett USA som inte ville kännas vid Wallenberg, (först 1990) som hade värvats av mr Iver Olsen,(State depar-tment) från War Refugee Board (WRB), som använts på hösten 1944 för att föra över bl.a., en hel del baltiska krigsförbrytare, med 30-knopsbåtar, en verksamhet (60 resor) infiltrerad båda av OSS (CIA), samt svenska mil. undtj. "C-byrån.", som även var med "på tåget" till Ung-ern.

Permalänk | Anmäl #6 Patrik Matsson, 2012-05-20, 00:23

Den SS-man, Kurt Becher, (f.09) som kom att bli en av Wallenbergs kontaktmän i Budapest, var ditsänd 1944, för att dammsuga Ungern på värdeföremål, från judarna, allt som skickades med ett " guldtåg", till Tyskland. Tåget beslagtogs av amerikanska armén, och innehöll gods för 100tals miljoner, inte minst möbler, konst, m.m.

Precis som möjligtvis, NKVD plundrade Wallenberg,tog även USA-officerare hand om denna tåglast, och mycket hamnade i deras bostäder i USA. Men mycket såldes senare och gick till flykting-verksamhet. Några judiska USA-flyktingar stämde sedan U.S. för detta, och ca 2005, betaldes ca 250 miljoner kr ut som ersättning.

Så Kurt Becher, reste runt och räddade judar, för pengar, tillsam-mans med Kasztner (i SS-uniform) i Tyskland, för att ha ett vittne på att han räddat judar. Becher blev senare affärsman, och var en av Tysklands rikaste män, bosatt i Bremen. Så när Raoul Wallenberg kom med sin guldväska, trodde man att det var naziguld. Kasztner blev mördad av en judisk extremist, 1957, för påstått nazisamarbete.

Mycket lite av denna verksamhet har förekommit i Wallenberg-deb-atten, förmodligen anser man att det skulle störa ut hans gärning att rädda ungerska judar.

Permalänk | Anmäl #7 Patrik Matsson, 2012-05-21, 11:22

Mer bakgrund till Wallenbergfallet. Sverige hade 27 juni 1941, accepterat att vara skyddsmakt för sovjetiska intressen i Berlin, en vecka efter det tyska anfallet 1941. (Sverige hade 114 uppdrag för 28 stater i 36 länder, under kriget.) Ryssarna kritiserade att Tyskland ej, respekterade folkrätten, vad gäller krigsfångar, särskilt. UD acc-epterade att tyskarna bl.a. förnekade Hitlers " kommissarieorder", vilka avrättades summariskt. Sverige hänvisade (amb. Richert/ Ber-lin.) till ryska grymheter mot tyska soldater.

Men massdöden bland sovjetiska krigsfångar översteg, länge 1942, 500.000, alltså den judiska ´Förintelsen, så dags , totalt ca 3 milj-oner sovjetiska krigsfångar dog. Den svenska hållningen var lika avvaktande, trots att krigsfångarna fomellt var under svenskt besky-dd. (Även i Finland samma tid 1941/42, omkom 18.000 ryska krigsfångar på ett halvår av svält, ca 30%) (av 65.000)

Även dessa fakta är ganska okända i Wallenberg-fallet, trots att Raoul Wallenberg utgick från att det svenska uppdraget som skyd-dsmakt, i sin tur skulle " skydda" honom, i januari 1945. Historikern Mats Deland uppger dessa fakta i sin bok " Purgatorium", (2010). Han skrev även en artikel i ämnert, avsedd för: "Historisk tidskrift" , som redaktören, Stefan Amirell refuserade. " Ett talande exempel för den attityd som präglar ledande svenska historiker ". Deland antyder att den svenska historikerkåren (liksom den finska) inte får ställa landet, i ofördelaktig dager.

Permalänk | Anmäl #8 Patrik Matsson, 2012-05-26, 22:23

Ytterligare en känd erfaren historiker av facket, "L" (2010) skriver: (min övers.) - - -" Tyskarna kunde ibland göra undantag, och tillåta judar att fritt avresa till ett neutralt land, när det kunde gynna tyska intressen, ekonomiskt, politiskt - som när det kunde så misstro mellan de allierade. Mest talande exemplet var Raoul Wallenberg i Budapest 1944. De tyska myndigheterna tillät honom att resa gen-om Tyskland, och vistas i Budapest, där de behandlade RW, som om han representerade amerikanska intressen (vilket han i viss mån gjorde). Detta av flera skäl, inklusive en tysk önskan att ha en kon-takt med USA -(Iver Olsen/OSS) och att låta ryssarna vara medvetna om detta. Kan ha varit ett huvudskäl till gripandet." - - -

(Idag närmast stoltserar, det officiella Sverige med sitt nära sam-arbete med Nato sedan efterkrigstiden, som hölls hemligt för sven-ska folket. Sveriges samarbete med Tyskland, 1939-45, var oerhört mycket mer omfattande, och behövdes inte ens hållas särskilt hem-ligt.)

Permalänk | Anmäl #9 Patrik Matsson, 2012-05-29, 23:37

" Raoul Wallenberg är kanske inte den perfekta hjälte vissa männ-iskor ser framför sig,men han klev ur sin bekväma soffa i det fredliga Sverige och riskerade sitt liv för att hjälpa andra. Enbart den hand-lingen är värd stor beundran."/ Citat SB

Inte heller sovjetiska Röda arméns soldater var de perfekta hjält-arna, men de intog Budapest, i januari 1945, gata för gata, stred mot WSS mest stridsvana divisioner, stora förluster, kanske 60.000 man, samt befriade de 144.000(!) judar som överlevt i Budapest. Alltså bör samma resonemang kunna tillämpas på dessa soldater, de verkliga "statisterna " i dramat, som även de är döda på riktigt, och inte relativt. De miljoner omkomna sovjetiska krigsfångarna , 1941/ 42 utgjorde just det " andra kriget " det som ej tillämpades mot väst.

Men när Susanne nämner tyske kärnfysikern Werner Heisenberg ?
Denne besökte danske kärnfysikern Niels Bohr, i september 1941, som fick forska i det tyskockuperade Danmark. De hade möjligheter att ev. skaffa en tysk atombomb. (Bohr flydde till Sverige/ England sedan, 1943. ) Heisenberg förnekade den tyska brutaliteten i Polen och andra ockuperade länder.

Heisenberg menade att Tyskland förde två krig, ett (1.) icke önskvärt mot väst, (2.) ett önskvärt mot Sovjetunionen och kommunismen.(se Historikerstreit, 1986) . Werner Heisenberg kom därför inte att skilja sig mycket från NSDAP:s Rudolf Hess, som flög till Storbritannien i maj 1941, före Barbarossa i juni, för att mäkla fred/ stillestånd mellan England och Tyskland. Samma här tyskarna, ville ha en kanal till väst, deras praxis under hela kriget, Bohr, senare Raoul Wallenberg. Både Hess och Heisenberg, trodde att tyskarna skulle vinna kriget, Hess före krigsutbrottet, Heisenberg, efter.

Därför blir Susanne Bergers text, något dubiös, när hon låter Heisenberg, (Nobelpris i fysik 1933) förekomma i sin text, utan hänvisning, allt som styrker min tes om att Wallenberg var en viktig kontakt för tyskarna.

Permalänk | Anmäl #10 Patrik Matsson, 2012-05-30, 01:53

Raoul Wallenberg hade nog ett mod, och oförvägenhet, som få,
kanske i kraft av sin personlighet, utbildning/ överklassbakgrund. Han hade ju vistats utomlands, både i Sydafrika, USA, samt Pale-stina. Hans erfarenheter är knappast idag, ens att jämföra med många ex.vis, ordinära svenskars livshistoria, och han var då helt ung.

Raoul kan jämföras med Olof Palme, denne som även han fick en skugga över sin gärning, 40 år senare, misstänksamhet, kanske
fatal, men från den västliga supermakten, USA. Jag tror att svenskar i allmänhet, såg Palme som en " Raoul Wallenberg" mot USA, under det ohyggliga Vietnamkriget 1965-1975, (3 miljoner offer) som kanske icke-svenskar har svårt att förstå.

Att USA och CIA ville dämpa den svenska opinionen mot USA:s Indokina-krigföring, rassegregation, efter 1975, har nu även bekräftats av att CIA presenterade falska vittnen som påstods ha mött Wallenberg, efter 1947.( DN maj 2012). Man utnyttjade den svenska passiviteten kring Wallenbergfallet, som "farkost", för att skapa opinion mot östblocket, kring 1979.

Kanske ett mönster, som återkom när sovjetiska U-137, strandade i Karlskrona, 1981, blev föremål för en CIA/väst -"Psyop ", 1982, och Nato-ubåtar i Hårsfjärden, för att vända stämningarna mot dåv. Sov-jetunionen. Man lyckades över förväntan , även att kompromettera sänka, Olof Palme, samt upphöja Raoul Wallenberg. Tanken svin-dlar, gick Iver Olsens f.d. OSS, nu CIA längre än så, 1986 ? CIA har en lång tradition av mord/mord-försök på utländska obekväma, ledare som Lumumba, Allende, Che Guevara, Castro. För att inte tala om Obamas helt indiskreta, drönar/ mord/ avrättningar.

Kanske Susanne Berger även ser Ryssland från ett enbart västligt perspektiv, som när hon använder ordet " östfronten", som egen-tligen utgjorde den sovjet/ryska "västfronten." " På västfronten inget
nytt, " men däremot på Wallenbergfronten, finns några nya persp-ektiv.

Det gäller förstås svenska makarna Langlets verksamhet i Buda-pest, bl.a. från maj 1944, att dela ut skyddspass till ungerska judar. Paret räddade nog lika många liv, som Wallenberg, men har hamnat
helt i skymundan, för att anknyta till Bergers resonemang. Men de arbetade för Svenska Röda korset,(SRK) i samma miljö som Wall-enberg. De fick ingen särskild uppskattning av svenska regeringen, några ordnar dock, kring 1945. De blev inte misstänkta av de sov-jetiska myndigheterna, utan kunde stanna kvar i Budapest. Nina Langlet var född ryska, vilket kanske kan förklara något.

Även SRK:s roll, i Budapest är intressant. De var underställda sven-ska legationen/UD, och SRK hade först föreslagit att Folke Berna-dotte skulle vara SRK-delegat i Budapest, men tyskarna sägs inte ha accepterat att denna " tungviktare", anlände. Svårare att göra "affärer", med kanske, än den okände Wallenberg.

Werner Heisenberg, var Tysklands främste forskare inom atomklyv-ning, och hans och Carl Weizsäckers besök hos sin mentor Niels Bohr i Köpenhamn, september 1941, påstods egentligen ha varit ett värvningsförsök, att arbeta för tyskarna, som Bohr avvisade med harm, alt. separatfredsmäkling mellan Storbritannien och Tyskland. En teaterpjäs (M. Frayn)om detta möte har t.o.m. spelats på Dra-maten, " Köpenhamn" på just temat " osäkerhetsprincipen", ca år 2001 - bara ett stenkast från Raoul Wallenbergs plats i Stockholm.

Permalänk | Anmäl #11 Patrik Matsson, 2012-05-31, 00:31

Kommentarsfältet är stängt på denna artikel.


annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill till TV4 News

 Nyhetsbolaget, som bla producerar Nyheterna i TV4 och TV4 News tar över Newsmill. För våra ...

annons:
annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Newsmill är en del av TV4-gruppen.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill till TV4 News

 Nyhetsbolaget, som bla producerar Nyheterna i TV4 och TV4 News tar över Newsmill. För våra ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.