Vår ranking av företagsklimatet sporrar och utmanar

Svenskt Näringslivs ambition är att inspirera, sprida goda exempel och driva på förbättringsarbetet i kommunerna genom vår enkätundersökning och årliga ranking.

Vi menar att det finns ett tydligt samband mellan gott företagsklimat och positiv befolkningsutveckling, en kommunal ekonomi i balans samt låg arbetslöshet i grupper långt från arbetsmarknaden. Det är tre goda skäl för att ta vår ranking på allvar. 

Robert Sundberg, ledarskribent på Dala-Demokraten, menar i sin debattartikel att ranking i sig är orättvist, eftersom den inte visar om alla har blivit bättre, bara den inbördes ordningen mellan de rankade objekten. På vår sida foretagsklimat.se kan alla fritt ta del av resultaten från vår undersökning. Där kan man tydligt se om alla kommuner har blivit bättre.

Tyvärr har inte majoriteten av kommunerna blivit bättre. Tvärtom. Företagen menar att det finns mycket att tillföra för att vi ska få ett bra fungerande lokalt företagsklimat. För även om Sverige som nation når bra placeringar i internationella mätningar som berör företagandets villkor så upplever vi, i möten och diskussioner med företagare, tjänstemän och politiker att det finns en fortsatt stor potential för ett förbättrat företagsklimat. Vilket också vår ranking visar. Vi har inte råd att blunda när 38 000 företagare indikerar att något är fel. Världen springer om oss då.

Men visst. Sundberg har delvis rätt. Rankingen är inte fullständigt rättvis. Vi har 290 olika företagsklimat i Sverige. Skillnaderna kan handla om befolkningsstruktur, stora offentliga arbetsgivare, ekonomi, politiska beslut, geografiskt läge. Det kan göra att rankingen uppfattas som orättvis. Men oavsett är det en ranking som ger tydliga indikationer på hur företagen uppfattar företagsklimatet.

Ett stort sjukhus, det vill säga en offentlig arbetsgivare, kan göra det svårt för en kommun att hamna högst upp i rankingen. Men den kommun som ligger sist gör inte det för att den har för många stora sjukhus. Den ligger där för att företagarna anser att kommunen borde arbeta mer aktivt med företagsfrågor.

Det är det vår undersökning syftar till. Att göra politiker medvetna om företagens åsikter och sporra dem till att förbättra företagsklimatet. Företag skapar tillväxt. Tillväxt ger utrymme för att finansiera välfärd. Det är när tillväxten uteblir som grupper i samhället ställs mot varandra. Företag är den samhällsekonomiska motor som gör det möjligt för välfärden att verka och utvecklas.

Åtvidaberg, i år på 21:a plats i rankingen, är ett exempel. Det är en kommun som gått från brukssamhälle med stora ekonomiska problem till en välmående kommun med varierat näringsliv. Rankingutvecklingen speglar utvecklingen.

Vår ranking är viktig. Den ställer kommunerna mot varandra varje år. Det är en viktig sporre och motor för att få kommunerna att arbeta än mer fokuserat med företagsklimatet. Till skillnad från vad Sundberg säger så är vi långt ifrån de enda som gör rankingar som får genomslag i media. MiljöAktuellt rankar varje år kommunernas miljöarbete, lärarförbundet rankar bästa musik- och kulturskolekommun och SKL rankar kommunernas äldreomsorg. Vi vill tro att undersökningarna är till för att motivera och sporra Sverige till ett ännu bättre land inom respektive område. Få upp ögonen så att saker blir gjorda.

Fred Nilsson, kommunalråd i Härnösand, uttryckte poängen med den här typen av rankingar på ett bra sätt i Mittnytt den 23 april.

"Jag ser det som ett sätt att utmana kommuner att bli bättre".

Precis så är det.

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/44639

2 kommentarer I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Urban Bäckström, VD för Svenskt Näringsliv har inga problem med att sitta i Agenda inför en miljonpublik och breda ut sig om en studie som pga. för låg svarsfrekvens borde ha slängts.

Stefan Fölster, chefsekonom på Svenskt Näringsliv har inga problem med att sprida till allmänhet och ledande politiker att ungdomsarbetslösheten är 25 %. Trots att SCB:s statistiker gått ut på DN debatt och meddelat att den i själva verket är 7 %.

Bäckström och Fölster har inga problem med att sprida helt felaktiga siffror till allmänheten.

När Studieförbundet Näringsliv och Samhälle - en av SN:s organisationer - utför en välgjord studie om konkurrensens konsekvenser då går Bäckström i taket och tuggar fradga.

Forskningschefen Laura Hartmann sparkas omgående.

Studien visar nämligen vad Bäckström inte vill veta. Nämligen att de kvalitets- och effektivitetsvinster som SN i decennier hävdat skulle bli effekten av privatiseringarna saknar empiriskt stöd.

Svenskt Näringsliv har cirka 50 000 företag som medlemmar och dessa har cirka 1, 5 miljoner anställda enligt wiki.

Organisationen är mäktig och sitter på mycket stora ekonomiska muskler.

Situationen förvärras av att ledande journalister som Mats Knutsson och redaktionen inte tar sitt ansvar utan okritiskt sprider felaktiga uppgifter till allmänheten.

Tänk dig vilka oerhörda, negativa konsekvenser det får för Sverige när vi baserar landets politik på felaktiga fakta.

Om jag var företagare och medlem i Svenskt Näringsliv skulle jag ju dessutom skämmas.

Permalänk | Anmäl #1 Doktor Eleph@nt, 2012-04-27, 22:22

Kommuner vill inte ha någon feedback på sitt arbete.
Det är obehagligt.

Studien är viktig och bör användas av alla företagare aktivt.
Alla företag bör rösta med fötterna och flytta bort från kommuner som i inte gör jobben sinn. Även medborgarna bör följa med och flytta bort från kommuner med problem. Man kan och bör även flytta till andra skandinaviska länder om man tjänar på det. Idag finns det teknik som gör att man kan sitta var som helst i världen och göra jobben sinn.
Man kan komma in på jobbet en gång i veckan och kan då åka flera stycken i samma bil. Kommunerna bör komma tillbaka till 50 tals nivå på skatter och avgifter. De kommunerna som gör det bör premieras.
Det är viktigt att man inte för över pengar från en kommun till en annan. En kommun ska bestämma över sig själv.

Permalänk | Anmäl #2 u_19023, 2012-04-30, 09:33

Kommentarsfältet är stängt på denna artikel.