företagande

om företagande

Svenskt Näringslivs missvisande rankning gynnar rika kommuner

Publicerad: 2012-04-26 19:04, Uppdaterad: 2012-09-27 07:09

Ledarskribent Dala-Demokraten: Svensk Näringslivs rankning av företagsklimatet gynnar kommuner med en hög andel välbeställda invånare, och låg andel låginkomsttagare och personer i behov av vård och omsorg.

6 kommentarer
Bokmärk & dela artikelnTipsa om artikeln vie e-post
Facebook
Twitter
dela
skriv ut
Facebook
Twitter

Om författaren

Robert Sundberg, ledarskribent Dala-Demokraten.

Det har blivit en årlig tradition sedan över tio år att Svenskt Näringslivs ranking av kommuners så kallade företagsklimat kommer i månadsskiftet mellan april och maj. Utifrån enkäter med denna gång 38 000 nyckelpersoner inom företagssfären, och uppgifter från bland annat Statistiska Centralbyrån, har den årliga rankingen gjorts över landets 290 kommuner. I ett län som Dalarna, med 15 kommuner, har cirka två tusen nyckelpersoner med företagsanknytning frågats vad de anser om sin kommun.

Denna ranking säger inte så mycket nytt år för år. Det är nämligen ungefär samma kommuner som är i topp, och botten, varje år. I topp är i regel de främsta borgerliga fästena i landet: Vellinge, Danderyd, Täby, Lidingö och några till.

De är kommuner med hög andel höginkomsttagare och förmögna personer. De ligger ofta nära storstäder och deras stora kommunikationssystem, exempelvis flygplatser. Tack vare en hög andel välbeställda invånare, och låg andel låginkomsttagare och personer i behov av vård och omsorg, kan dessa kommuner bland annat hålla en låg kommunalskatt. Inte undra på att de regelmässigt hamnar i topp på denna ranking!

Omvänt är det främst kommuner i landsort och glesbygd, alltså en bit utanför storstäderna, som nästan jämt har låg ranking. Där är andelen låginkomsttagare och lågutbildade hög. Och snittåldern är ofta hög, med påföljande höga vård- och omsorgsbehov. Kommunikationerna är ofta få, dåliga och dyra. Därmed har dessa kommuner ofta hög kommunalskatt. Deras styren är i regel socialdemokratiskt ledda.

Ett mått av godtycke finns dessutom i rankingen. Svenskt Näringsliv har nämligen själv bestämt vilka faktorer som ska mätas och hur de ska viktas mot varandra, främst hur tungt enkätsvaren ska vägas jämfört med statistiska och andra faktorer. Organisationen vill ha jämförelse över tid är och är därför väldigt oflexibel, förvånande nog jämfört med sitt budskap i andra sammanhang, att vilja ändra vad som ligger till grund för rankingen och hur de olika faktorerna (statistik och enkätsvar) ska viktas.

Med sin årliga ranking lyckas Svenskt Näringsliv sätta sina frågor i centrum i samhällsdebatten, särskilt lokalt runt om i landet. Tack vare den lokala inriktningen nappar nämligen de lokala och regionala press-, radio- och tv-medierna snabbt och ofta okritiskt på denna nyhet varje år. Rubrikerna bli sådana som: X-kommunen i topp. Y-kommunen rasar. Oförändrat i botten för kommun Z.

Svenskt Näringsliv är en rik organisation och kan kosta på sådana här undersökningar som ger genomslag, särskilt i de lokala medierna och då främstlokaltidningarna. Och utanför storstadsregionerna läses de av nästan alla invånare, i pappersform eller på nätet.

I samhällslivet i varje kommun finns emellertid också annat, exempelvis miljö, kultur, äldreomsorg med mera. Men det finns inga organisationer som har råd att göra årliga undersökningar och ranking över hur kommunernas klimat är gällande sådant som exempelvis miljö, kultur, jämställdhet mellan könen och äldreomsorg.

Att förbättra miljön, kulturlivet, jämställdheten eller äldreomsorgen skulle kräva resurser, kanske höjd kommunalskatt. Men det skulle riskera att dra ned poängen, och rankingen, för företagsklimatet i nästa års mätning av det.

Vad säger förresten LO, TCO och Saco om kommunernas löntagarklimat och arbetsmiljöklimat?

I flera års ranking som Svenskt Näringsliv gjort har privatiseringar setts som bra i sig. Hänsyn har inte tagits till verksamheten. Om snöröjningen är i privat eller kommunal regi ska ju inte spela någon roll, bara den utförs bra.

I flera tidigare års ranking har dock privat verksamhet, som snöröjning, klassats som positivt oavsett hur den har skötts. Även för företagare är väl en bra snöplogad väg av kommunal utförare bättre än en dåligt plogad väg av kommunalt upphandlad privat aktör.

I årets sammanställning finns en faktor som heter andel av löneinkomsten från privat sektor. Hög sådan är tydligen bra. Men det missgynnar väl automatiskt kommuner med stora arbetsgivare inom offentlig sektor, som försvaret eller sjukvården.

Att en hel del av undersökningen bygger på subjektivitet hos företagarna, enkätsvar om hur de uppfattar att de tillmötesgås och behandlas av sin kommun, är inte en givet bra måttstock.

Det kan ju vara så att företagarna, i alla fall en del av dem, har orealistiska förväntningar på vad en kommun kan, och bör, göra för dem. De svar företagare ger kanske en hel del handlar om dem själva, deras förväntningar och fördomar, likväl som om de kommuner som de uttalar sig om.

Några sådana funderingar vill dock Svenskt Näringsliv inte ge sig in på, eftersom det skulle innebära en kritik av de egna medlemmarna. Men alla som gjort ens en enkel enkät på högskolenivå vet att svarspersonernas förkunskaper och rent av fördomar om det som de uttalar sig om, i detta fall kommunerna, också spelar roll för slutresultatet av en enkät.

Ett litet exempel. Om det bland företagare finns en föreställning om att det är svårt att få bygglov, för maskinhallar och annat, i kommunen så kan det färga företagarnas syn, även de som inte sökt bygglov, till att bli negativ på kommunen i det ämnet och kanske totalt. Men en objektiv jämförelse mellan kommuner kanske visar att kommunen i fråga är mer generös med bygglov än genomsnittet av landets kommuner.

Företagarna verkar för övrigt inte vara rädda för att få dåligt rykte bland andra invånare i kommunen, som ibland är deras kunder och några av dem deras anställda. Med sin intresseorganisations dyra, årliga mätning och ranking försöker de ju i alla fall delvis pressa fram förmåner för egen del på andra invånares bekostnad eftersom det i ingen kommun är möjligt att fullt ut tillmötesgå företagarintressena utan att det drabbar andra i kommunen.

Jag vill även framhålla Svenskt Näringslivs rankingsystems försåtliga natur. Rent teoretiskt kan nämligen alla kommuner bli bättre i företagsklimat. Men ändå måste vissa kommuner, cirka hälften, tappa i ranking. Ett poängsystem hade varit bättre än ranking som presentation och inte bara i det underlag som finns till rankingen. Men det skulle leda till mindre dramatiska rubriker eftersom då kanske ingen kommun skulle tappa om alla förbättrat sig.

Ett exempel som visar på bristen med ett system med ranking: Låt oss säga att en oljeshejk, Ingvar Kamprad och Bill Gates är världens tre rikaste personer, i den ordningen. Alla tre ökar ett år sina förmögenheter och trean Gates gör det så mycket att han går upp till första plats. Då tappar oljeshejken och Kamprad i rankingplacering, fastän de egentligen blivit rikare.

En svensk tidning kan då sätta rubriken: Kamprad tappar i ranking över världens rikaste personer. Nog får man intrycket att Kamprad blivit mindre rik, fastän han egentligen blivit rikare.

Metoden att presentera resultatet av det av Svenskt Näringsliv uppmätta företagsklimatet i kommunerna i form av en ranking är troligen målmedvetet gjort av organisationen för att ställa, ja hetsa, kommunerna mot varandra för att förmå dem att förbättra för företag, år efter år.

(1816 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/44618

6 kommentarer I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

RS missar ju den adekvata kritiken som du ser nedan.

Kolla här på Mats Knutssons magplask i agenda. Urban Bäckström får breda ut sig om det dåliga företagarklimatet.

http://svt.se/2.22620/1.2781721/urban_backstrom_foretagarna_blir_forbannade

Rankingen baseras främst på en enkät. Men faktum är att svarsfrekvensen bara är 55 %. Ett jättelikt bortfall - det är så stort bortfall så att en bortfallsundersökning knappast är meningsfull. En sådan är förresten inte heller - vad jag kan se - utförd.

En tvättäkta papperskorgsstudie alltså.

Men det bekymrar uppenbarligen inte Mats Knutsson eller Agendas- redaktion. De levererar en papperskorgsstudie till en miljonpublik. Det här är en av våra framträdande journalister - betänk då hur dåligt pålästa de är och vilka konsekvenser det får för Sverige.

Permalänk | Anmäl #1 Doktor Eleph@nt, 2012-04-26, 20:16

"Tack vare en hög andel välbeställda invånare, och låg andel låginkomsttagare och personer i behov av vård och omsorg, kan dessa kommuner bland annat hålla en låg kommunalskatt. Inte undra på att de regelmässigt hamnar i topp på denna ranking!"

Vad har dessa kommuner gjort för att lyckas så här bra.
Tänk om alla kommuner kunde vara lika duktiga på att skapa höginkomsttagare och minimera antalet låginkomstagare och perosner i behov av omsorg.
Eller är världen statisk med x antal höginkomstagare.

Permalänk | Anmäl #2 u_19023, 2012-04-26, 22:50

"Med sin intresseorganisations dyra, årliga mätning och ranking försöker de ju i alla fall delvis pressa fram förmåner för egen del på andra invånares bekostnad eftersom det i ingen kommun är möjligt att fullt ut tillmötesgå företagarintressena utan att det drabbar andra i kommunen."

Är det en förmån att inte bli bestulen på sitt arbete numera?
Är det möjligt att tillmötesgå företagare så att alla i kommunen får det bättre?
Är det ett nollsummespel så att om man gör något bra för företag så är det någon som blir drabbad av det?

Varför är dala-demokraten den sista socialistiska utposten?

Permalänk | Anmäl #3 u_19023, 2012-04-26, 22:56

@PerKQ: Anledningen till att bara höginkomsttagare bor i dessa kommuner är att bara höginkomsttagare har råd att bo där. T.ex. bygger man inga billiga bostäder.
Han har rätt i att de borgerliga tror att verksamhet blir bättre bara för att den är privatiserad, att det finns många bevis på motsatsen bryr man sig inte om.
Snöröjning är ett bra exempel där det nuförtiden inte ens genomförs snöröjning i många stockholmskommuner.

Har du tänkt på hur konstigt det är att företag som ger aktieutdelningar på flera miljarder samtidigt sparkar tusentals personer. Ökad vinst ger ökad arbetslöshet och folk kommer inte acceptera det i längden.

Permalänk | Anmäl #4 Arne Nilsson, 2012-04-27, 07:53

Det komiska är att Robert Sundberg här ovan samt Eric Erfors på ledarsidan på Expressen referear till en undersökning som alls inte är värd att referera till eller ens diskutera.

Den är för dålig.

För varje dålig studie som vi diskuterar missar vi tillfället att diskutera välgjord och bra studie och som ÄR viktig.

Permalänk | Anmäl #5 Doktor Eleph@nt, 2012-04-27, 09:45

#4 "Har du tänkt på hur konstigt det är att företag som ger aktieutdelningar på flera miljarder samtidigt sparkar tusentals personer."

Ja jag har tänkt på det. jag har släktingar från Lancashire England.
De jobbade som handspinnare och så kom det någon idiot och uppfann en maskin som hette spinning-jenny.
Alla spinnare fick sparken och aktieägarna gjorde sedan enorma vinster på denna maskin.
Priset på kläder sjönk sedan drastiskt så att många fick råd att köpa en tröja som tidigare hade kostat en mindre förmögenhet.
Men det ar ju en liten tröst för min släkting.
Men min släkting bröt sig sedan in i verkstaden och krossade maskinen så han fick sin hämnd.

Har du någon ide om hur man kan få företagen att gå med mindre vinst? Vinst verkar ju vara riktigt dåligt då det medför att folk får sparken. Om arbetarna jobbar lite sämre så kanske det hjälper.

Permalänk | Anmäl #6 u_19023, 2012-04-27, 17:02

Kommentarsfältet är stängt på denna artikel.