Därför behöver mer forskning ske i samråd med företag

Det näringspolitiska Sverige är helt överens om att innovation är biljetten till nationens fortsatta framtida konkurrenskraft. I klartext behöver en del av Sveriges forskning resultera i kommersiella produkter som kan generera exportintäkter. Annars riskerar Sverige att förlora arbetstillfällen. Debatten har aktualiserats av exempelvis AstraZenecas flytt från Sverige, där 1200 jobb försvann.

Ett sätt att nyttiggöra forskningsresultat i näringslivet är samverkan mellan akademi och företag. Detta belyses i exempelvis Vetenskapsrådets rapport "Vetenskapligt publiceringssamarbete mellan svenska företag och högskolor" (2007), som visar att samverkansforskning ger resultat med bättre förutsättningar att nå marknaden än akademisk forskning utan samverkan med företag.

Det måste naturligtvis finnas fri och förutsättningslös forskning utan industriell uppbackning, där vinsten i första hand räknas i akademiska meriter, men den räcker inte som enda forskningsfilosofi i vår konkurrensutsatta värld. Viss forskning måste inriktas på problemlösning som vi vet att Sveriges företag kan ta vidare till kommersiella produkter och tjänster. Och detta görs effektivast inom områden där vi ser en direkt anknytning till en växande global marknad och dessutom redan har en uppbyggd styrka.

Ett av dessa områden är flygindustrin. Sverige är det minsta land i världen som har en egen högteknologisk flygindustri. Vår betydande tradition av kompetens på området och vår långsiktiga forskningsbas har gett oss en position i internationella sammanhang som inget annat land av vår storlek har.

Framgången har inte stannat inom flygområdet. Branschens spetsteknologiska natur medför en spridning av både teknik och kompetens till andra branscher. Det är ofta inom flygområdet som landvinningar görs, vilka sedan kan migrera till andra branscher och göra nytta där – inte minst i små och medelstora företag – utan att vara förknippade med enorma forskningskostnader. Det europeiska innovationsanalysorganet Pro Inno Europe rankar Sverige som mest innovativa EU-nation 2011.

Men det är inte helt enkelt för Sverige att vara den "innovation leader" som Pro Inno Europe vill kalla oss. I dag agerar svensk flygindustri på en fri marknad där vår forskning och utveckling konkurrerar om positioner och uppdrag i internationella samproduktioner. Svensk forskning och utveckling måste hela tiden bevisa – och skärpa – sin kompetens för att komma i fråga för uppdragen på marknaden.

Denna skärpa har goda förutsättningar att komma ur samverkansforskning. I sådan forskning samarbetar företag och akademi långsiktigt, vilket skapar möjlighet till global positionering för båda sidor. Låt oss titta på ett exempel: Nationellt flygtekniskt forskningsprogram, NFFP, en i jämförelse liten finansiär som gett stor utväxling på satsade pengar.

Arbetsgången inom NFFP är att ett eller flera företag identifierar ett problemområde, och i samverkan med akademin formulerar forskningsfrågor. Via NFFP erhåller företagen akademiska samarbetspartner. Företagens utmaningar kravställer den akademiska forskningen, och akademin svarar med att erbjuda lösningsmodeller via lämpliga och eftertraktade metoder och kunskaper. Staten tillhandahåller akademins hälft av finansieringen, medan företagen betalar sin hälft. Forskningen genomförs av akademin och företagen i samarbete.

Denna arbetsgång kan ses i kontrast mot traditionell forskningsfinansiering, där akademin söker finansiering för forskningsprojekt som man själva formulerar med utgångspunkt i akademiska värderingar.

Samverkansforskning har kvaliteter som binder ihop allt från grundutbildning via innovation till exportintäkter, arbetstillfällen och välfärd i en logisk kedja. Det långsiktiga samarbetet inom NFFP är ett utmärkt exempel på hur man kan överbrygga glappet mellan akademins grundforskning och företagens tillämpade forskning/produktutveckling; akademin kan anpassa allmänna forskningsresultat till behov från den teknikintensiva flygindustrin. Därmed vinner akademin inomvetenskapliga fördelar – realistiska tester, återföring till teoribildning och akademiska framsteg – samtidigt som svensk industri får ökad konkurrenskraft. Dessa vinster kan vi inte få på andra sätt än genom samverkansforskning. Den obrutna forskningskedja som blir resultatet är en förutsättning för svensk innovationsförmåga, konkurrenskraft och tillväxtpotential. Chanserna att våra forskningsresultat blir innovativa produkter som bidrar till den framtida svenska välfärden är höga.

För oss akademiska forskare som skriver detta har NFFP:s resurser, tillsammans med grundforskning, under åren gett gott facit på samtliga akademins tre högprioriterade områden.

• För det första har de tekniska doktorer vi utbildar stor förståelse för näringslivets förutsättningar. Detta ger synergier. Under forskarutbildningen är det av största betydelse för forskarens individuella motivation att det finns en kompetent mottagare av resultaten, inte minst med tanke på de långa ledtider som gäller inom flygteknisk forskning. Efter examination kan forskaren fungera effektivt i företagens värld, och även den som stannar inom akademin har viktiga erfarenheter att förmedla. Avgörande för doktorerna är att erfarenheterna kommer direkt ur mänskliga kontakter med företagen.
   
• För det andra förmedlas erfarenheterna genom NFFP vidare ned till grundutbildningen, som ju måste vara relevant för det som Sveriges företag arbetar med. Sverige har stora problem att få ungdomar att välja tekniska utbildningar; relevanta och aktuella problemställningar i utbildningen är en avgörande faktor för rekryteringen.
   
• För det tredje är forskningsresultaten relevanta och nödvändiga för företagen, och hjälper till att skapa ett svensk teknologiövertag. Statliga forskningsmedel är skattepengar som till del måste satsas på områden som svenska företag kan kommersialisera, det är ett ansvar  forskningsfinasiärerna har inför skattebetalarna. Annars gynnas utländska företag; vinsten hamnar utanför Sveriges gränser, och svenska företag står sysslolösa.

Samverkansforskning, som utgör ett fullständigt nödvändigt komplement till grundforskning, är ett bra sätt att säkerställa att forskningsinsatser kommer ut på marknaden i form av produkter och tjänster – vilket är själva definitionen av ordet innovation. På det viktiga flygområdet är NFFP ett exempel på samverkansforskning när den fungerar som bäst, med den effektivitet och de synergi- och spridningseffekter modellen förmedlar.

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/44598

4 kommentarer I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Ett tiggarbrev till näringslivet som vi ser ovan.

Problemet att göra en avvägning mellan fri forskning och instrumentell, kommersiell forskning för en viss industri är nog tyvärr svår.

Vore en mardröm om stora företag med budgetar större än Sverige tar över svenska universitet.

Det som är bra för ett visst företag i närtid behöver inte vara bra för Sverige som land.

Inte heller för vetenskapen.

Vill KTH vara vetenskapsman eller korvförsäljare på torget?

Permalänk | Anmäl #1 Doktor Eleph@nt, 2012-05-02, 10:07

Mitt alternativa förslag: Sverige ökar sitt forskningsanslag från 1 % av BNP till 3 %.

Permalänk | Anmäl #2 Doktor Eleph@nt, 2012-05-02, 10:09

Utmärkta idéer. Vad krävs politiskt för att underlätta fler långsiktiga forskningsprojekt av den här typen? Det vore fantastiskt bra om Chalmers kunde få till något liknande på miljöområdet. Det skulle kunna ge många spinoffer och innovationer. Tillämpad forskning bör ju styras i stor utsträckning av de behov som finns i näringslivet, det är ju detta som skiljer den från grundforskning.

Permalänk | Anmäl #3 Johannes Westlund, 2012-05-02, 23:41

Hej Johannes W, du skriver: " Vad krävs politiskt för att underlätta fler långsiktiga forskningsprojekt av den här typen?"

Att lyssna på fler företag än Volvo och SAAB är en god början. Politiskt Mod och att våga tänka långsiktigt är viktigt.

Här är ett exempel som skulle ge samtliga professorer ovan och deras doktorander, och många stora och små svenska företag, massor att göra. Sveriges konkurrenskraft långsiktigt skulle stärkas mycket, och vi skulle få fram ny, intressant teknologi att exportera: Se vad jag skrivit om el-långtradare och elektrifiering av huvudlederna i Sverige här på Newsmill. Läs även kommentarerna.
Läs även artiklarna här på Newsmill om Peak Oil. Teknologi för att ersätta råoljan inom transportsektorn som är praktiskt fungerande och kostnadseffektiv är av avgörande betydelse för landets framtid.

Jo, praktiskt fungerande, kostnadseffektiva mobiltelefoner hade aldrig uppstått, om inte såväl Televerket, forskare, stora företag som Ericsson och små företag i anslutning till forskning och forskare, främst företaget Hotline i Lund på sent 1980-tal och tidigt 1990-tal, hade samarbetat. I USA samarbetar inte statliga verk med universitet och både stora och små företag, så där hade mobiltelefonin aldrig kunat uppstå. USA agerar sällan långsiktigt och trategiskt. De är mer spontana och intuitiva. Att agera långsiktigt, strategiskt, uthålligt är mer svenskt och ryskt.

Idag får forskare och företag knappt samarbeta... Föreslår man det, som företagare, så blir man avvisad av statliga forskare ibland, och även om de är intresserade, så får man som företag finansiera allt själv... om man har råd... Samverkans-forsknings-pengar är det ont om... Förutom att politikerna vill detaljstyra allt som forskarna gör. Det finns inte utrymme längre för innovativa forskare med idéer att träffa folk på institut och företag, och starta upp intressant forskning och avknoppningsföretag.

Idag måste allt göras inom det privata näringslivet. Det gynnar de som känner rika personer, och gör att de andra med idéer får nöja sig med att drömma... Men det ger inte jobb + tillväxt och en god framtid till Sverige och svenskarna...

Permalänk | Anmäl #4 Andreas Eklund, 2012-07-31, 17:52

Kommentarsfältet är stängt på denna artikel.