Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Mobbning

Under vårvintern har mobbning diskuterats alltmer. Växer problemet och vad ska man göra åt det? Läs (20) Skriv

Incidentberedskapen

Sverige saknade incidentberedskap när ryska flygplan övade mot svenska mål under påskhelgen. Läs (8) Skriv

Politik och PR

Aftonbladet har i en serie reportage granskat relationen mellan pr och politik. Är kritiken befogad? Läs (1) Skriv

Barnfattigdom

Björn Lindgren om Barnfattigdom

Oärligt att påstå att fattigdomen ökar i Sverige

Ekonom Svenskt näringsliv: Debattörer ”lånar” fattigdomsbegreppets laddade dramaturgi när de likställer ökade skillnader med ökad fattigdom. Fakta visar dock att fattigdomen minskar i Sverige.


Om författaren

Ekonom på Svenskt Näringsliv.

SCB presenterade för några månader sedan ny statistik över hushållens inkomster som sträcker sig fram till och med 2010. Sedan 1995 har inkomsterna ökat med 32 procent efter justeringar för prisförändringar för de som har det sämst ställt. Det kanske inte är en raketutveckling, men efter att skatten är betald så är det i alla fall 1 500 kr mer att köpa mat eller kläder för varje månad.

Sorgligt nog tror jag att vissa debattörer blev besvikna när de kunde konstatera att även de med lägst inkomster hade fått det bättre. Ingen ny ammunition att hämta där inte!

Inkomsterna ökar emellertid ännu snabbare i högre inkomstgrupper. Medianinkomsten har ökat dubbelt så mycket, 67 procent, och de högst inkomsterna med 98 procent. Skillnaderna i inkomster blir därför större och dessa skillnader refererar en del till som ökad fattigdom. Hur är det möjligt?

I vissa kretsar, bland annat inom EU, finns ett mått på relativa inkomstskillnader. Personer som har en inkomst under 60 procent av medianinkomsten anses ha en låg relativ ekonomisk standard. Andelen svenskar som har en låg relativ inkomst har i det närmast fördubblats och uppgår nu till 14 procent.

En del kallar detta relativ fattigdom, som sedan medvetet sammanblandas med fattigdom. Konsekvensen kan belysas med ett exempel baserat på SCBs statistik.

En person som 1995 hade en inkomst på 80 000 kr i dagens penningvärde räknades då inte som fattig enligt det relativa måttet. Så går det 15 år och inkomsten ökar varje år med 1,8 procent, ständigt mer att leva på. Sammanlagt ökar inkomsten med 39 000 kr. 2010 kommer samma person helt plötsligt att räknas som fattig. 

Detta är ett intellektuellt ohederligt sätt att beskriva fattigdom och att dra slutsatsen att fattigdomen ökar när människor faktiskt får mer pengar att leva på är att likt fåraherden i sagan ropa att vargen kommer.

Om jag frågar en mamma eller pappa som inte har råd att låta sina barn äta sig mätta om de (1) vill ha mer pengar att köpa mat för eller om de (2) vill att inkomsterna ska minska för andra så att skillnaderna minskar så är jag helt övertygad om att alla kommer att välja det första alternativet.

Debattörer som använder det relativa inkomstbegreppet för att diskutera fattigdom bör utan omsvep öppet erkänna att förbättrad absoluta inkomster alltid är viktigare än minskade relativa skillnader.

I åldersgruppen 20-64 år har inkomsterna ökat för deltidsarbetande, sjukskrivna, arbetslösa, förtidspensionerade och studerande sedan 1991. Inkomstökningen har varit mellan 0,1 och 1,3 procent årligen för dessa grupper.

Detta har gjort den absoluta ekonomiska situationen lite drägligare men visst, det är inte ett jättestort lyft. Ett sådant sker först när de går från bidragsförsörjning till heltidsarbete. Endast fem procent av de med lägst inkomster är heltidsarbetande och då är det företrädesvis heltidsarbetande företagare som inte kan ta ut en ordentlig lön från sitt företag.

Det finns också olika sätt att mäta den absoluta fattigdomen. I den ekonomiska vårpropositionen redovisas beräkningar där den prisjusterade inkomsten för relativ låg inkomst 1991 används som gräns för en absolut låg inkomstnivå. 2010 hade 5,4 procent av befolkningen en absolut låg inkomstnivå enligt detta mått, en halvering sedan 1995.

Arbetsmarknadens utveckling är helt avgörande för att fler ska kunna göra denna resa. I ett samhälle där det skapas nya jobb är det de som står längst från arbetsmarknaden som gynnas mest. Tyvärr gäller även motsatsen, när jobben blir färre är det främst ungdomar, invandrare, och personer med ofullständig utbildning som drabbas hårdast.

Politikernas ansvar är därför stort. Bland annat har Världsbanken pekat på att det finns stöd för att utformningen av företagsklimatet kan påverka sysselsättningsutvecklingen. Det visar sig också att i svenska kommuner med ett bättre företagsklimat klarar sig utsatta grupper på arbetsmarknaden bättre.

Politikens strålkastare måste alltid vara riktad mot företag och företagsklimatet. Varje dag bör riksdagspolitiker, regeringsföreträdare och kommunalpolitiker fråga säg vad de kan göra ytterligare för att förmå företag, kapitalägare och institutioner att investera och anställa i Sverige.

Känslor och egenupplevelser ger en bra krydda i debatten men aldrig något annat än en subjektiv bild av verkligheten. Den i många stycken fattiga fattigdomsdebatten behöver berikas med korrekta faktaunderlag. Här gör regeringen ett bra inspel i vårpropositionen.

Men regeringen borde kunna göra mer för att fler ska få möjlighet att gå från en låg ekonomisk standard till en stabilare inkomst och ett tryggare liv.





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/44554

17 kommentarer I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Socialismen behöver fattigdom för att kunna beslagta medborgarnas pengar. Liberalismen har avskaffat fattigdomen för dem som lever i ett liberalt samhälle och minskat fattigdomen i de socialistiska diktaturerna som leverar varor till de liberala staterna. Det medför att socialister måste fokusera på relativ fattigdom som innebär att man blir fattigare trots att man blir rikare.

Permalänk | Anmäl #1 u_19023, 2012-04-26, 16:48

Mer fakta att förhålla sig till.

1 % av Sveriges befolkning äger 40 % av förmögenheten i landet. Det har knappast skett genom idogt arbete. Deras intresseorganisation heter Svenskt Näringsliv. De har anställt Björn Lindgren för att driva deras intressen. Det är därför han skrivit den här artikeln, som han får en bra lön för att skriva.

Kan vara bra att veta då egenintresset sällan ljuger.

Permalänk | Anmäl #2 Abe Bergegårdh, 2012-04-26, 17:49

Abe Bergegårdh:

1. Din siffra, 40%, inkluderar, utlandssvenskar och utländskt kapital. Ta bort familjerna Rausing (Tetra Pak), Kamprad (Ikea) och Persson (H&M) som alla ägnat sina liv till att bygga upp multinationella företagsjättar, så sjunkar siffran 40% till oanvändbarhet i debatten kring inkomstskillnader. Fundera framför allt varför Rausing och Kamprad tagit med sina förmögenheter och flyttat utomlands. Kan det bero på höga svenska skatter?

2. Du bemöter inget som artikelförfattaren skriver utan ägnar dig åt rena personangrepp. Det går bara tolka som att du anser att han har rätt i sak.

Permalänk | Anmäl #3 Tomas Eriksson, 2012-04-26, 18:43

Eftersom Svenskt Näringsliv hyllar begreppet relativ tacksamhet är det inte trovärdigt när dom låtsas att inte förstå relativ fattigdom.
Relativ tacksamhet är deras syn att en undersköterska som får femhundra spänn extra är mer gynnad av det än en fondmäklare som får femhundratusen.
I den idévärlden gynnas undersköterskor av allianspolitik. Men bara där.
I verkliga livet räcker inte småpengarna till att hålla jämna steg med prisökningar och standardkrav som den ekonomiska eliten driver upp. Guldet blir till sand.
Utom för Svenskt näringsliv förstås som fick både mer pengar och gott samvete genom sin kombination av girighet, självberömmelse och brist på både slutledningsförmåga och civilkurage.
Paternalism luktar illa. I kombination med dåligt förstånd stinker det.

Permalänk | Anmäl #4 Olof Lindberg, 2012-04-26, 19:59

Fast det fungerar tydligen att i debatten använda i sammanhanget missvisande begrepp som relativ fattigdom och utifrån det påstå att fattigdomen har ökat. Det finns antagligen alldeles för många som inte tycks begripa att denna typ av falsk fattigdom kan öka dramatiskt även om alla fått det bättre. Det beror förstås på att den är relativ, dvs. om de som har det sämst får det t.ex. dubbelt så bra och övriga får det fyra gånger så bra så har de som har det sämst halverat sin inkomst i förhållande till övriga, trots att de alltså fått det bättre.

Permalänk | Anmäl #5 Peter Andersson 2, 2012-04-26, 20:24

Peter Andersson#5
Relativ fattigdom är inte ett missvisande begrepp. Om vi undantar ren misär och svält, som inte existerar i utvecklade länder, är det just statusskillnader i befolkningen som avgör hälsa, livslängd och upplevd livskvalitet. Den absoluta inkomstnivån har däremot inte något sådant samband. Alltså. En absolut sett aningen högre levnadsstandard för lågstatusmänniskor i ett land där många andra får ännu mycket högre standard ger faktiskt sämre hälsa, kortare livslängd och sämre upplevelse av tillfredsställelse och lycka.
Så är det faktiskt och det är väl belagt genom jämförande statistik.
Länder med jämn inkomstfördelning har friskare och lyckligare befolkning än mycket rikare länder med stora skillnader.

Om vi tycker att dubbförbud på Hornsgatan är självklart eftersom partikelhalterna skapar sjukdom och förtida dödsfall så förstår jag inte att vi kan tillåta ökade inkomstklyftor som har exakt samma effekt.
Relativ fattigdom är helt enkelt skadligt.

Permalänk | Anmäl #6 Olof Lindberg, 2012-04-26, 20:50

"1 % av Sveriges befolkning äger 40 % av förmögenheten i landet. Det har knappast skett genom idogt arbete."

Vad har dessa 1% gjort rätt för att åstadkomma detta?
De har troligen jobbat idogt och framförallt smart.
Det stora värdet är inte vinsten utan det mervärde som deras kunder har fått ut av de varor och tjänster som de har sålt.
På Ikea kan jag köpa en soffa för 3010 kr som jag värderar till 7000 kr.

Jag har då tjänat 4000 kr
Ikea arbetaren 1000 kr
transportören 1000 kr
Leverantören 1000 kr
Ingvar kamprad 10 kr

Jag vill gärna ge Ingvar kamprad mera pengar.

Permalänk | Anmäl #7 u_19023, 2012-04-26, 23:13

Det viktiga är väl vem som är i gruppen fattiga.
Kan det vara en rörlig grupp som består av studenter och nyanlända flyktingar som i nästa års mätning är i en helt annan situation?
Det är väl viktigt att denna rörlighet underlättas så det finns hopp i fattigdomen. Om det rör sig om nyanlända familjer så kan även denna realtiva fattigdom vara ett lyft. Om det rör sig om studenter så är de också ovana vid en egen ekonomi så de har inte dragit på sig så många utgifter.

Sen förstår jag inte kopplingen till de rika-tror ni att det är ett nollsummespel där de rika tar från de fattiga? De fattiga som inget har!

Permalänk | Anmäl #8 Lars Kronqvist, 2012-04-27, 08:30

Bra PerQ

Permalänk | Anmäl #9 sören holdar, 2012-04-27, 08:52

BL skriver:

" vissa kretsar, bland annat inom EU, finns ett mått på relativa inkomstskillnader. Personer som har en inkomst under 60 procent av medianinkomsten anses ha en låg relativ ekonomisk standard. Andelen svenskar som har en låg relativ inkomst har i det närmast fördubblats och uppgår nu till 14 procent.

En del kallar detta relativ fattigdom, som sedan medvetet sammanblandas med fattigdom."

"I vissa kretsar", nej det stämmer inte. "en del kallar detta" Nej, alla använder ett relativt fattigdomssbegrepp eller "relative poverty"

Forskare använder "relative poverty":

http://www.jstor.org/discover/10.2307/3088901?uid=2&uid=4&sid=56112111643

OECD använder "relative poverty":

http://www.oecd-ilibrary.org/sites/factbook-2010-en/11/02/02/index.html?...

EU använder "relative poverty":

http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&lang=en&ihmlang=en&lng1=en,s...

BL vill reservera fattigdomsbegreppet till att enbart gälla fattigdom mätt i absoluta tal. Det är han ganska ensam om.

Det är ändå positivt att Svenskt Näringsliv nu har läst på så pass att de känner till det relativa fattigdomsbegreppet.

Fredrik Segerfeldt på SN var uppenbarligen helt ovetande om detta begrepp, vilket framgick nyligen med anledning av en debattartikel han skrev på Newsmill.

Så där ja, nu känner ni till begreppet. Om ni tar ett steg till inser ni att det används av alla.

Permalänk | Anmäl #10 Doktor Eleph@nt, 2012-04-27, 10:16

PerQ: Det är arbetaren som skapar mervärdet. Som går ner i kistan hos Ingvar. Men visst, Ingvar måste vara väldigt idog om han kan arbeta ihop några hundra miljarder själv.

Thomas Eriksson:

1. Att plocka bort de främsta kapitalisterna ur kapitalismen är som att plocka bort de främsta adelsmännen och kungarna ur feodalismen för att sedan analysera inkomster, fördelning och förmögenhet samt sociala relationer. Vem är det som försöker trolla med verkligheten. Ja, att kapitalister försöker gömma undan sitt kapital är väl knappast en nyhet?

2. Förnekar du att artikelförfattaren är betald av Svenskt Näringsliv för att driva deras intressen (och skriva den här typen av artiklar)? Det får du ta med Newsmill, för det är precis vad som står lite längre upp.

Du får tolka precis vad du vill :)

Permalänk | Anmäl #11 Abe Bergegårdh, 2012-04-27, 11:24

Demokratiska republiken Kongo (Kongo-Kinshasa) uppskattas vara världens fattigaste land (BNP/capita PPP). Enligt det brillianta konceptet "relativ fattigdom" kan fattigdomen där således utrotas genom att man helt enkelt ser till att alla där tjänar precis lika mycket (eller snarare lite).

Permalänk | Anmäl #12 Peter Andersson 2, 2012-04-27, 12:34

#10 Doktor Eleph@nt, 2012-04-27, 11:16

Nej, "alla" använder inte alls begreppet "relative poverty". Tvärtom är det mycket vanligt (om inte vanligast) att man när man talar om fattigdom talar om de som tjänar eller lever på mindre än en dollar om dagen (t.ex. SIDA: http://www.sida.se/Svenska/Bistand--utveckling/Detta-ar-svenskt-bistand/...). Det är förstås absolut fattigdom. Relativ fattigdom är dumheter. Om de av världens 1000 rikaste personer skulle flytta till Sverige så skulle enligt det geniala konceptet, "fattigdomen" plötsligt breda ut sig över Sverige och göra majoriteten av alla svenskar till fattiga.

Vill man tala om inkomstklyftor ska man göra det och inte förvirra och manipulera debatten genom att börja tala om "fattigdom".

Permalänk | Anmäl #13 Peter Andersson 2, 2012-04-27, 12:48

Du räknar men tänker inte… Om 1500 kr skulle ge 2000 kr före skatt och detta var en ökning med 32% så får denna grupp idag ca 6000 kr i månaden? I min värld är detta fattigdom oavsett vad SIDA säger.
Att vi dessotom verkar ha en absolut fattig dom i vårt land är för mig absurt! Även om vi så ser en halvering!
Så beträffande dina känslor verkar de baseras på procentenheter än på hur verkligheten faktiskt kan te sig för personer i dessa grupper du pratar om!
För min del så ser den fortsatt mörk ut om sånna som du faktiskt säger att det inte är något att oroa sig om! Att hålla tyst kommer aldrig göra det bättre för dem!
Vakna och tänk hur ett liv i Sverige faktisk kan te sig om man har de löner du räknar procent utifrån. De kommer inte få se Thailand, kanske Åland en vacker dag!

Permalänk | Anmäl #14 Daniel Rova, 2012-04-28, 21:46

Svenska beslutsfattare tål inte verkligheten som dom själva bestämt. Jag undrar hur länge detta inlägg får stå kvar.

Exakt hur många ingenjörer eller professorer vi har i vårt land som har sitt ursprung i Irak och/eller Somalia låter jag vara osagt. Dock kan dessa nog räknas på en hands fingrar. Jaha.. Och? Ja, då återstår försörjningsstöd. Och det blir ingen rik på.

Så vad är problemet? Invandringen är enorm. Och hittills har jag inte hört hur någon utomeuropeisk invandrare blivit rik i vårt land. Möjligtvis Refat El-Sayed, men han uppgavs ju bluffa. Han är säkert ensam om det.

Permalänk | Anmäl #15 Janne Berggren, 2012-04-29, 20:31

Man kan inte massivt öka ett lands befolkningsmängd och samtidigt förhindra att ett "helt gäng" klassas som fatttiga. Jag behöver inte vara en "rocket scientist" för att räkna ut detta. Och inte heller har vi fler "rocket scientists" idag än för 30 år sedan... Slumpen?

Permalänk | Anmäl #16 Janne Berggren, 2012-04-29, 20:33

När jag numer allt oftare läser och hör talas om barnfattigdom, blir jag lätt illamående. Växte upp under enkla yttre förhållanden, men skulle aldrig ha kommit på att beklaga mig över att jag inte hade det lika bra ekonomiskt förspänt som andra. Inte märkte jag av något liknande i min omgivning, alltifrån barnaåren upp i vuxen ålder, då jag studerade vid universitet.
Naturligtvis var det ett helt annat samhälle då, men jag blir ändå tveksam, när jag ser mig omkring. Konstaterar då att kraven för många unga rör sig om yta och mycket lite´ om innehåll! Nu har jag gnällt nog för i dag!

Permalänk | Anmäl #17 Eva Holm, 2012-05-29, 18:02

Kommentarsfältet är stängt på denna artikel.



annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill till TV4 News

 Nyhetsbolaget, som bla producerar Nyheterna i TV4 och TV4 News tar över Newsmill. För våra ...

annons:
annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Newsmill är en del av TV4-gruppen.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill till TV4 News

 Nyhetsbolaget, som bla producerar Nyheterna i TV4 och TV4 News tar över Newsmill. För våra ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.