Så skadar den onödigt strama finanspolitiken Sveriges ekonomi

Bra Hedi,

liksom i Orwells 1984 måste det alltid finnas en kris oavsett om det finns sakliga skäl till den eller inte.

Hur ska annars Moderaterna kunna sänka skatterna och avskaffa välfärdsstaten?

Krisen måste alltid finnas som ett hot att hålla över landets befolkning så att de inte ifrågasätter övergången till en anglo-amerikansk typ av stat med minimala offentliga förmåner.

Det komiska är att alla politisk partier pratar om att sänka arbetslösheten trots att de i praktiken prioriterar låg inflation.

Arbetslinjen övergavs 1985.

Viljan att etablera sig i Sverige är obruten och stor.
Förmågan är lite sämre.
Gissar att vi får spara i ladorna för att klara framtida försörjning.

Bra Heidi staten lånar för lite i mitt namn och balans i budgeten är för mesar ....NOT.

Sedan mycket lâng tid badar hela världen i ett hav av pengar.
Det finns ingen som helst kapitalbrist.
I den överskottssituationen blir ocksâ räntorna extremt lâga.
Enkelt uttryckt lönar det sig inte alls att spara.
Ur detta över-investeringar i ungefär vad som helst annat varav en hel del sorgligt att säga är ren kapitalförstöring men eftersom det finns ännu mer är inte heller detta kritiskt pâ kort sikt. Det gäller att inse att dagens situation inte är bestâende och inte är uthâlligt hâllbar.

Därför är det klokt att skaffa sig reserver för kommande sämre tider, m.a.o. att just spara. Saken kan ocksâ uttryckas sâ att det är klokt att vänja sig vid utgifter som är rejält mycket lägre än inkomsterna. Den nettoförmögenhet som Hedi Bel Habib ondgör sig över är att se som en buffert och ett skyddsnät för kommande sämre tider.

Dessutom, och nu fullkomligt teoretiskt, mâste det ju ändâ finnas en nettoförmögenhet, nâgonstans. Inte minst all infrastrukturen i ett land har ju kostat mânga ârs arbete att bygga upp. Själva landet är alltsâ värt stora pengar. Här är det svârt att se varför inte (ocksâ!) staten, d.v.s. vi alla kollektivt, kunde, eller rent av borde, kunna direkt-äga en del av alla dessa nettotillgângar.

För min del lever jag lângt hellre i ett redan rent bokföringsmässigt rikt land än i ett med skakiga offentliga finanser.

Alltsâ: Heja Borg! Den värdige efterföljaren till 1950- och 60-talens Gunnar Emmanuel Sträng, han med bâde hängslena och svângremmen. F.ö. var det han som kallade de dâtida nationalekonomerna "dessa andens lättmatroser". Han skulle kanske ha känt igen det folket även i dagsdebatten?

Avskeda alla ekonomiforskare och "nobelpristagare i ekonomi" de senaste 50 åren. Det är deras allt mer utflippade ekonomisyn som ställt till det för oss.

Nu har vi med manipulerat låga räntor och tillhörande inflationspolitik försökt blåsa på en tillväxt som krävs för denna skulddrivna ekonomi i över fyrtio år. resultatet är det vi ser nu.

Hur i hela friden kan Hedi med att föreslå mer av samma.

Keynes kommer att gå till historien som den som krossade den västerländska ekonomin och kanske kulturen också.

Hedi nu när du är ekonom så är det dags att lära sig en endaste liten grundläggande förutsättning för ekonomi.

Det är sparande som skapar välfärd inte konsumtion. Det har människor vetat som en självklarhet i tusentals år ända tills för åttio år sedan när Keynes dök upp.

Sparande som allokerar resurser till produktivitetsökningar istället för privatkonsumtion.

Allt välstånd kommer ur produktivitetsökningar inte ur konsumtion och inte i felallokerade resurser pga manipulerat låga räntor. Tala annars om för mig hur jag får ökad välfärd genom att köpa min tredje kinesiska platt TV?

Manipulerat låga räntor och inflation (ökad penningmängd) leder till bubblor. Inte ibland utan jämt.

Så lägg ner med sabotaget av vår framtid.

Patrick du kan ju förklara varför man ska investera i en ekonomi utan någon efterfrågan. Det blir ju fallet om konsumtionen minskar.

Utan investeringar i ex. robotar och i humankapitalet - inga produktivitetsförbättringar.

#1
Låg inflation? Logga in på SCB och kolla hur mycket penningmängden ökar i Sverige varje år.

Oftast över 10% men varierar mellan 8-20%. Kallar du det för liten inflation?

Eftersom vi nu har socialister som ställer till det mest hela tiden så blir det kris ofta. Det blir förödande om sossarna vinner nästa val och Lövén inte orkar stå emot tokvänstern.

#6
Nu talade jag om välståndsökningar. Välståndet ökar när produktiviteten ökar. Produktiviteten ökar när pengar/resurser allokeras till investeringar genom sparande.

Du investerar i förbättrad produktion för att försvara eller ta marknadsandelar genom små förbättringar som mänskligheten gjort i århundraden. Konkurrens kallas det.

Som sagt Patrick, varför investera i en ekonomi utan efterfrågan? Inget svar

Jag referade för övrigt till inflation i den betydelse som det allmänt har dvs. en höjning i prisnivån.

#Väldigt bra Patrick. Du kan se denna video om du inte har gjort det redan:

http://www.youtube.com/watch?v=jj8rMwdQf6k
Notera att Peter Schiff höll detta talet 3 år före finanskollapsen.

http://www.youtube.com/watch?v=s_z5dZbgTDM

#9
Du kan ju sluta skriva ingen efterfrågan eftersom det alltid finns i ett samhälle beroende på den välståndsnivå man nått.

Pröva i din egen ekonomi att bara öka din konsumtion och se om du får en bättre ekonomi eller om det faktiskt är så att om du minskar konsumtionen och investerar lite av dina resurser för att på det sättet få det bättre lite längre fram.

Nu har ju dina gelikar totalt skjutit sönder ekonomin i princip i hela världen så det blir oerhört svårt att investera för tillfället men du får föreställa dig en sund ekonomi som går att förutse något sånär. Sparande över huvudtaget är svårt då de stjäl dina pengar ifrån dig genom inflation.

Vilket då skulle vara en ekonomi där man har strama tyglar på politikerna eller inga politiker alls som inte ges möjlighet att gå in och vända upp och ner på allt.

Bretton Woods var en nödlösning för en sund monetär situation. Sedan den kraschade pga USAs inflaterande av dollarn så har de monetära systemen i världen endast varit ett stort experiment som visar tydligt att det kommer att misslyckas.

Läs vad jag skriver istället. Här har du en film för lite mer genomgående förklaringar. Rekommenderar den så du får bilden klar för dig vad som hänt, varför det har hänt och vad som kommer hända i stort framöver.

“Why the Meltdown Should Have Surprised No One, presented by Peter Schiff of Euro-Pacific Capital. This is perhaps the most compelling and accessible explanation of boom-bust economics ever given, and by an economist who is widely acknowledged as a prophet”

www.youtube.com/watch?v=EgMclXX5msc

Patrick, om alla sparar blir det ett väldigt fall i efterfrågan, blir det ett stort fall i efterfrågan finns ingen anledning att investera i den ekonomin.

Det där har du inget svar på - uppenbarligen.

Den metod som du och andra som tuggar exakt likadana teser är att när en ekonomisk depression inträffar så ska vi sitta overksamma och låta landsändar och länder falla ned i fattigdom - staten ska alltså inte försöka höja efterfrågan genom att öka de offentliga utgiferna.

Vi ska sitta och vänta tills den osynliga handen, marknaden själv mirakulöst kommer och räddar oss.

Joseph E. Stiglitz mottagare av Riksbankens pris till Nobels minne talar här om den osynliga handen och underkänner den:

http://www.youtube.com/watch?v=9qjvwQrZmpk&feature=relmfu

Depressionen kommer ju just pga av alla felallokerade resurser. Felallokeringar som beror på låga räntor som lurar till felaktiga investeringar.

Det som driver investeringar är om någon tror de kan lösa något bättre än det som finns eller om det är en brist någonstans så stigande priser och gör det lönsamt. För det krävs ingen ständigt allt mer stegrande efterfrågan på just de produkterna. Gör någon en vara på ett effektivare sätt frigörs resurser som kan användas till annat. Mindre arbetstid t.ex

Du kan ju förklara för mig hur du skall kunna fortsätta att bränna jordens tillgångar som ett ljus i båda ändar i en allt snabbare takt. Den sjuka ekonomi du företräder kräver nämligen det. BNP är ett förödande sätt att mäta hur bra det är i ett land. Här kan du se en bra film om exponentiell tillväxt. https://www.youtube.com/watch?v=8WBiTnBwSWc&list=FLTpQklimoJCj4prcL1sjju...

Ökad produktivitet däremot är något positivt. Att producera med mindre resurser i form av råvara, energi och arbete. Det leder till ökat välstånd däremot. Har alltid och kommer alltid att göra det.

#12
Du kan ju börja med att förklara hur det skall bli resurser att investera i produktion om inte någon sparar? Bara att trycka nya som nu? Fiatpengar är inte resurser.

Kan detta pengatryckande som en följd av lågränte ekonomin vara orsaken till kaoset i ekonomin? En värld som bara översköljs av nytryckta pengar. Varför funkar det inte? Tänk efter! Inflation(pengatryckande) gör det olönsamt att spara och att investera i produktion. Tror du fortfarande att du bygger välstånd på detta sätt? Dessutom så är alla nytryckta pengar någons skuld. Hur någon ens kan komma på ett så sjukt system är anmärkningsvärt. Ren och skär ondska eller dumhet är det enda jag kan tänka mig.

Patrick, om du investerar, ökar produktiviteten, blir landet rikare, de pengarna investerar du igen - så länge det finns efterfrågan och konsumtion.

Dina teser slutar med att alla sitter på sparade högar av pengar som ingen vill investera eftersom efterfrågan är låg.

Det som kännetecknar vâr tid är nästan osannolikt lâga räntor kombinerade med en utgivning av luftpengar, garnanterade av ingenting alls. Detta bäddar för inflation. Inflationen är f.ö. redan över oss fast eftersom vi mäter den tokigt redovisas den inte som inflation.

I den här miljön bromsas diverse förnyelse. Alltför mycket av det gamla behâlls och alltför litet av det nya "lönar sig". Vi badar i kapital -som används dâligt eftersom det knappast râder konkurrens om det, eftersom räntorna hâlls nere dâ alla de nya pengarna ges ut. Att i det läget "stimulera" gör bara det onda värre.

Bâde det nuvarande onda och det kommande onda.
Tro inget annat.

Det är nu, dâ alla sâ länge har haft spenderbyxorna pâ sig och har dragit pâ sig underskott, som det gäller att spara!

Det är bra med balanserad budget och överskottsmål bör vi behålla tills vi åtminstone har en BNP i sparad nettoförmögenhet. Det är naturligtvis bra om staten kan skära ner sina improduktiva utgifter så mycket som möjligt och sänka skatterna för folk med motsvarande så att folket kan göra privata produktiva investeringar.

Politiker är världsmästare på att felallokera resurser och slösa bort dyrbart kapital, allt de gör slutar i katastrof, se bara på när politikerna stängde ett välfungerande kärnkraftverk och ersatte det med skatte-subventionerad vindkraft som är helt värdelös, 300 miljarder i sjön.

Därför är det nödvändigt att Sverige inför beslutande folkomröstningar i alla frågor som i Schweiz. Vi kan inte låta 349 politiska broilers ansvara för 50% av BNP, därför skall folket alltid ha makten, inte politiker.

Mycket bra Hedi! Nästan i klass med nobelpristagaren Paul Krugman i New York Times. Läs t ex hans artikel Europe's Economic Suicide den 16 april.

Om man ser Sveriges finanser så vet vi att hushållen är belånade på 270- 300 procent av årsinkomsten. Jag ser inte att bankerna kommer att klara stress i någon större omfattning och därigenom kommer ju en del av statens överskott att försvinna.

Vi borde kanske inse att hushållen inte kommer att ta ner sin belåningsgrad om det inte lagstiftas om detta. Nial Fergusson sa att gränsen där ett privat hushåll klarar att sänka sin skuld själv ligger på 125% av en årsinkomst och vi är inte ens i närheten.

Vi vet inte vad banksektorn innebär. Ger dom exportinkomster genom att låna utomlands eller betalar vi andra folks risker.

Vi har dålig koll på vad den stora utlåningen till svenska företag innebär.

Tyvärr ser mann bara fler frågor och otydligheter om man analyserar lånemarknaden så min uppfattning är att man väljer att blunda och köra istället för att ta tag i problemen, men Bel Habib har rätt ifråga om statens upplåning. Den, just den ,delen av ekonomin är ganska säker.

Så här skriver nationalekonomen Lars Calmfors i DN:

"Man bör vara kritisk mot regeringens ovilja att i recessionen 2008/09 föra en mer expansiv finanspolitik. Och i år kommer finanspolitiken enligt regeringens egna beräkningar att vara åtstramande trots en förväntat svag konjunktur. Detta verkar spegla finansministerns alldeles egna syn på finanspolitiken: om det blir dåliga tider ska politiken stramas åt för att öka handlingsutrymmet ifall det skulle bli ännu sämre längre fram.

Med denna uppläggning tenderar finanspolitiken att bli procyklisk så att den förstärker, i stället för motverkar, konjunktursvängningarna. I dagsläget kan följden bli en dålig stabiliseringspolitisk ”mix”. Riksbanksdirektionens majoritet vill inte stimulera konjunkturen genom fler räntesänkningar av rädsla för att det kan leda till alltför höga fastighetspriser. I den situationen är en mer expansiv finanspolitik önskvärd."

Länk: http://www.dn.se/ledare/kolumner/dampa-dogmatismen

#13 Patrick Sellman
tack videon är den bästa videon som jag har sett.
Den förklarar exakt var vi står och vad som därmed bör göras.

#20
Nu när det börjar dra ihop sig till payback time efter ett historiskt globalt experiment som pågått i 40 år med fiatpengar, manipulerat låga räntor och pengatryckande genom skuld så kanske det är bra med en återhållsam finansminister. Staten kommer att få nog med skulder inom kort i vilket fall. Varför förvärra detta redan nu?

Är det så svårt att förstå att mycket av de privata skulderna kommer att hamna hos staten inom bara ett par tre år? Sverige och Grekland har i princip lika stora skulder med skillnaden att våra ligger privat. Dessutom sitter vi med en ännu ej briserad bolånebubbla.

Det största problemet är att folk blir bestraffade för att de har sparat ihop pengar och belönade för deras skulder. Sedan tycker politikerna det är underligt att folk belånar huset till max. Spenderarekonomer leder bara vägen mot nya kriser som den stora finanskrisen 1929.

Om man tar en liten titt på infrastruktur-spendering som en form av expansiv finanspolitik kan jag bara konstatera att det pågår en rad stora infrastrukturprojekt i Sverige just nu.

Vill man öka dem så ligger planeringstiden på minst 5-10 år. Således en väldigt expansiv effekt som ligger i framtiden.

De flesta ingrepp genom politisk finansiell styrning är som att ratta en supertanker. Effekten kommer långt senare.

Att det inte skapas jobb i Sverige kan ligga på ett helt annat plan än expansiv finanspolitik utan mer i praktiska hinder, såsom lagar och regleringar. Som jag lärde mig en gång när jag läste juridik: Guds 10 budord = 70 ord,;Amerikas frihetsförklaring = 270 ord; EU-bestämmelse om gurkor = 3000 ord.

Nu vet jag inte om antalet ord stämmer exakt men det visar på proportionen om vart vi är på väg. Till slut kommer alla verksamhet vara så omgärdad av lagar och bestämmelser och nitiska byråkrater att all verksamhet upphör hur expansiv finanspolitiken än är.

Produktion och konsumtion handlar inte bara om pengar.

Skall man köra Keynes så gäller det att ta hem ett överskott i högkonjunktur så man kan sänka skatter i lågkonjunktur, men så har det aldrig fungerat i praktiken, inget överskottssparande i högkonjunktur och bara underskott som lånefinansieras i lågkonjunktur, det håller inte i längden.

Ett ekonomiskt system är aldrig i jämvikt utan pendlar mellan expansion och kontraktion, boom och bust.

Här gäller det, för alla, att ha bra koll pâ läget. Ibland (t.ex. nu sedan en tid) gäller det att agera kontracykliskt.

Det viktiga är att inse att räntorna är sjukligt lâga och lângt under den reala inflationen. Anpassningen till ett väsentligt högre ränteläge bestâr i att gâ ur ägande (t.ex. av fastigheter) till förmân för hyrande och, framför allt, att se till att anpassa sig till utgifter lägre än inkomsterna. Bi-effekten av detta, sâ länge räntorna är lâga, blir dâ ett sparande. Den skenbara förlusten, givet inflationen (t.ex. just i fortsatta stigande fastighetspriser) är dâ det pris man betalar för den förbättrade soliditeten. >> I mina ögon gör Borg fullkomligt rätt. Att sâ mânga andra fortsâtter att dumma sig (inte minst landets kommuner) gör det bara ännu mer angeläget att âtminstone storpappa staten sköter sig. Det blir nämligen där akutmottagningen kommer att behöva öppnas. Hos vem annars?

#27
Hela det ekonometriska greppet är missriktat.
Vad saken handlar om nu är att förbereda sig för kommande sämre tider. Detta gör man dâ lämpligen frân det utgângsläge som var och en râkar befinna sig i. Man minskar sina utgifter till under inkomsterna. Pâ det viset bygger man upp en buffert inför den fas dâ inflationen sätter fart och gör allting dyrare. Det är som pâ sjön inför ett befarat oväder: Man minskar segelföringen redan innan stormbyn är över en. Detta kostar dâ litet fart under mellantiden men räddar skutan frân att kanske helt kapsejsa. Pâ sjön ingâr detta i gott sjömanskap. Detta har inte heller mycket med nyckeltal och diverse kvoter att skaffa utan handlar mycket mera om att begripa läget och hur detta lämpligen bör forma det egna beteendet.

Tror att det ingår i en större strategi att ensidigt miska statsskulden. Eftersom Alliansen har som mål att sälja ut de statliga tillgångarna så blir det tvunget att minska statskulden eftersom säkerheten för denna minskas när tillgångarna avyttras vilket skulle medföra att räntan drar iväg.
När det gäller den försiktiga finanspolitiken så är den ett uttryck för samma linje eftersom Alliansen förespråkar ett system där skatterna som tas in i huvudsak används till att göda finanssektorn likt USA och på det viset få tillväxt.
Alliansen överlåter näringspolitiken till marknaden men ser till att det finns muskler i det finansiella systemet.
Kontentan blir att staten inte blir den spelare som under den socialdemokratiska eran då den använde skattemedel för att föra en aktiv näringspolitik vilket kan vara bra under t.ex lågkonjekturer.
Vad som är bäst kan man sia om men i bra tider torde Alliansens USA- inspirerade system vara bättre och i sämre tider torde S-systemet vara bättre eftersom det bättre parerar en vikande efterfrågan på marknaden.
Den stora frågan är om vi med våra skatter ska göda det finansilla systemet(storbankerna) samtidigt som vi säljer ut statliga tillgångar vilket medför att staten kommer att få mycket svårt att ta upp nya lån för investeringar eftersom panten blir begränsad, eller om vi ska använda våra skatter till att finansiera gemensamma åtaganden som infrastruktur, skola vård och omsorg.