Attackerna i Norge

Jonas L Lundström om Attackerna i Norge

Spela inte med i Breiviks narcissistiska teater

Publicerad: 2012-04-23 13:04, Uppdaterad: 2012-04-25 11:04

Musiker: Att politiska och mediala aktörer använder händelserna i Utöya för att främja sin egen ideologiska världsbild ger falsk legitimitet till Breiviks skådespel, ett skådespel som egentligen inte har med politik att göra överhuvudtaget.

32 kommentarer
Bokmärk & dela artikelnTipsa om artikeln vie e-post
Facebook
Twitter
dela
skriv ut
Facebook
Twitter

Om författaren

Musiker

Genom studier i persiska och persisk/kurdisk folkmusik har jag en mycket stor bekantskapskrets med ursprung Mellanöstern och har sedan många år satt mig in i ämnen om "multikulturalismen".

”Varför? Varför?”

Dessa ord har ropats mot himlen många gånger genom historien. Det har gjorts vid en kär persons bortgång, vid ett svek, vid en naturkatastrof och vid ett massmord. Av någon anledning verkar vi kunna gå genom de mest tortyrliknande förhållanden, så länge vi ser en mening med smärtan. I efterdyningarna av massmordet på Utöya ser vi en desperat kamp att hitta förklaringar till tragiken. Ett svar på frågorna. En klarhet i dimman. Det sorgliga är att nästan alla hypoteser som läggs fram om Utöya och Brevik spelar hatet och rädslan rakt i händerna. Även i de fall där intentionen är den motsatta.

Katrine Kielos skriver på ledarsida i Aftonbladet 15/4 under rubriken: ”Hans politik gör att vi känner oss ertappade”. Hon kommer med hypotesen att det bakomliggande skälet till massmorden på Utöya är vad hon beskriver som ”acceptansen i Europas offentliga rum av paranoida fantasier om Islamisering”. Kielos menar att vi alla har del i anammandet av liknande tankegångar och känner oss indirekt delaktiga i hans dåd. Hon avslutar med sin huvudpoäng angående Breiviks motiv: ”…svaret gällande Anders Behring Breivik är det mest skrämmande av dem alla: För att han var politiskt övertygad om att det var rätt sak att göra.”

Jag erkänner motvilligt att jag först inte riktigt förstod poängen i Kielos artikel, ända tills jag började fundera på om min bristande förståelse kunde bero på att Kielos helt enkelt kommer med ett påstående som är så chockerande att jag till en början inte kunde ta in det. Menade Katrine Kielos att en mentalt stabil skandinav, om denne anammar en viss politisk övertygelse, är kapabel att vandra iväg med ett automatvapen för att skjuta barn i huvudet? Allvarligt? Skulle detta vara huvudanledningen till morden i Utöya? Om K.K har rätt i detta så är vi alla, milt uttryckt, illa ute. Då jag fortfarande inte kan tro att detta är Kielos poäng så är den enda rimliga tolkningen att hon helt enkelt simplifierar sin hypotes så grovt att om ”analys” vore en person så hade Kielos just gjort sig skyldig till ärekränkning. Låt oss reda ut några av de falsarier och effekter som direkt och indirekt kommer av Kielos påståenden.

Inom psykologin existerar ett välkänt fenomen som sker då man ger en i grund och botten neutral åsikt eller handling värderingen som ”god” eller ”ond”. Säg att du t ex utmålar ”äta godis på andra dagar än lördagar” som en ondsint och självisk handling. Det kan fungera ett tag för att få ett barn att undvika denna handling. Men om frestelsen att utföra handlingen blir så stor att barnet VILL utföra den och till slut gör detta så är barnet också tvunget att acceptera bilden av sig själv att denne nu begår en ond handling. I värsta fall leder detta, grovt beskrivet, till att barnet helt enkelt accepterar bilden av sig själv som ondsint. Framför allt leder detta till att barnet lyssnar allt mindre till verkligt rationella motiveringar om varför det skulle vara fel att äta godis på vardagar.

På samma sätt så är det absolut värsta man kan göra i denna situation att som Kielos indirekt likställa alla som är kritiska till Islamism med en massmördare vid namn Anders Breivik. När Katrine Kielos tar bort alla individuella, psykologiska, detaljer från Breviks massmord och dessutom förenklar de politiska aspekterna runt ämnet till en så grovhuggen nivå att hennes beskrivning närapå blir en skymf mot analytiskt tänkande, så sker samma psykologiska fenomen som med barnet och lördagsgodiset. Kielos, och andra debattörer med samma retorik, dödar all form av konstruktivt klargörande av ämnet genom ensidigt svartmåleri av åsiktsmotståndare. Som svar får hon det självklara: en lika enögd, trångsynt, motreaktion.

Kielos rör sig i de postmoderna och nihilistiskt färgade tankegångar som menar att all form av kritik mot andra människors ideologiska eller religiösa övertygelser och beteenden, individuellt eller kollektivt, är av ondo. Detta eftersom all form av rätt och fel menas vara subjektivt och därigenom inte kan kritiseras. Dessa tankegångar fick sitt klimax i anslutning till 68-revolutionen och har genomsyrat den offentliga debatten i Sverige sedan dess. Att denna hållning innebär en hel del motsägelser är en sak, men låt oss lämna den diskussionen till ett annat tillfälle. I grund och botten var intentionen god. 50- och 60-talen innehöll en frigörelse från tidigare normer, sociala spelregler och maktstrukturer som ansågs ha varit förtryckande och hämmande. Problemet var, precis som med de flesta ideologiska stora rörelser, att 68-vågen körde sitt fordon rakt ner i diket på andra sidan vägen. De kraschade sina goda intentioner i ett vrak av kvasifilosofi, ställningskrig och förnekande av det sunda förnuftet.

Paradoxalt nog så lade denna nihilistiska tankegång och ”Kielos-istiska” retorik grunden för den främlingsfientlighet vi nu ser blåsa genom Europa. Ända fram till mitten av 00-talet förbjöd den nihilistiska piskan alla slags yttranden av problem med integration. Många ansåg att något var fel, men ingen fick prata om det offentligt. Vad som hände sedan var samma sak som alltid händer när åsikter förtrycks på ett ställe. De ploppar upp någon annanstans. Då de enda som tog upp denna problematik offentligt tyvärr var de grupper som grundade sina politiska åsikter om integration på ren främlingsfientlighet så blev dessa i slutändan sorgligt nog enda utloppet överhuvudtaget för alla kritiska tankar och åsikter runt invandring.

Även om partiet nu blir mer och mer rumsrent så gick Jimmie Åkesson med i nuvarande Sverigedemokraterna på den tiden dess medlemmar fortfarande stod i Nazi-uniform och skrek ”sieg heil” på sina möten. Det är inte svårt att räkna ut att hans politiska åsikter har sin huvudsakliga grund i något annat än ett ansvarstagande för flyktingar, som denne insinuerat i olika intervjuer. Efter många år av växande frustration så började små delar av vår befolkning strunta i den uppenbara främlingsfientligheten inom partikärnan enbart för att få ventilera åsikterna i den specifika frågan integration, något de tidigare inte fick göra någon annanstans. Det är ingen slump att Sverigedemokraterna, till skillnad från andra partier, inte tappar något som helst stöd i samband med politiska skandaler, som t ex situationen med William Petzälls avhopp. Anledningen till detta är att majoriteten av dess väljare helt enkelt inte röstar på SD av andra anledningar än just invandringen. Hade det tidigare funnits ett offentligt samtal som tog upp funderingar och frågeställningar inom ämnet på ett sakligt sätt så hade både relevanta frågeställningar kunnat redas ut och eventuella "paranoida fantasier" kunnat bli avslöjade. Nu fick de istället växa oemotsagt.

Det ytterst skamliga greppet att låta sin politiska övertygelse surfa på händelsen gäller långt ifrån bara Katrine Kielos och andra debattörer från den politiska vänstersidan.

Så fort det blev klart att det var en blond skandinav som begått massmordet på norska ungdomar, med liknande politiska åsikter som Sverigedemokraterna själva anammar, så blev det helt plötsligt märkligt tyst från dessa håll. Man kan ju tycka att det självklara vore att uttrycka någon slags bestörtning och medlidande för de oskyldiga och deras familjer. Men icke. Erik Hellsborn, känd sverigedemokrat, gör till och med detta bisarra uttalande strax efter morden: ”…det som triggade honom (var) hans oro över mångkulturens och islamiseringens konsekvenser. Om inte Norge varit mångkulturellt hade det inte det funnits något motiv för Breivik, och hans attacker hade aldrig ägt rum.” Breivik var alltså ”oroad”, enligt Hellsborn, och därför slaktade han 69 st oskyldiga! Jag ska erkänna att det inte är lätt att fortsätta skriva denna artikel, efter att ha återgett detta citat, utan att göra det i affekt. Hellsborns uttalande är så själviskt, skamligt och känslokallt att det borde bryta mot någon slags paragraf i lagboken.

Var det där det viktigaste han hade att säga i situationen? Hans attityd genomsyrar också andra kända SD:ares reaktion. Inte ett ord i bestörtning över de obeskrivligt fruktansvärda dåden. Inte ett ord av medlidande med de hundratals människor som förlorat sina älskade barn. Inte ett ord! Tvärtom använder man 69 ungdomar, barn och oskyldiga människors död till att promota sin egen ideologi.

Nej, Kielos, det som är absolut mest skrämmande med denna situation är att den ens kan bära iväg till att främst bli en diskussion om politiska och ideologiska ideér. Stanna upp en sekund och läs detta ordentligt: Anders Breivik gick omkring med ett eldvapen och sköt barn i huvudet! Läste du ordentligt? Mannen. Mördade. Barn. Denna handling går långt, mycket långt, utanför vad som kan påverka en mentalt stabil persons beteende i form av politiska ideér.

Så vad är svaret på frågan ”varför”, om huvudanledningen inte är politisk? Vissa gör det enkelt för sig: Brevik måste vara ond. Det är det simplaste sättet att besvara frågan. Med det svaret behöver ingen analysera något mer. Framför allt slipper vi fundera på om vi själva och samhället i övrigt kan ha gjort något annorlunda. Denna ”lösning” är vanlig vid alla typer av frågor, politiska som psykosociala. Är det riktigt illa så används den av politiska ledare. George W Bush hade en förklaring till terrorism: ”They hate freedom”. Dom hatar frihet. Punkt. Så där ja. Med den slutsatsen så har man alla skäl nog för att starta ett krig.

Terroristerna kör samma retorik. De ser sig ”frihetskämpar” och beskriver USA som det ondaste som existerar: ”den store Satan”. Där hittar de sin anledning att döda oskyldiga amerikaner. Breivik ser ”kulurrelativister” som onda och landsförrädare och gör det vidrigt fega att mörda försvarslösa. Det existerar i princip inte en enda part överhuvudtaget i någon större konflikt, på vår jord och genom historien, som inte ser sig själv som ”god” och sin motpart som mer eller mindre ”ond”. På detta sätt rättfärdigas ens egna handlingar. Att utmåla en åsiktsmotståndares åsikter eller handlingar som onda eller själviska är den vanligaste slutsatsen då vi ska förklara allt ifrån mordiska handlingar ner till vanliga politiska åsiktsskillnader.

Det stora problemet i efterdyningarna och analysen av Utöya är vår infantila oförmåga att se psykosociala företeelser i andra nyanser än bara svart eller vitt. Först har vi de grupperingar som hävdar att Utöya är ett resultat av ”högerideologi” ( tex Göran Greider). För det andra har vi den vansinniga åsikten om att när folkslag blandas så leder detta automatiskt till att i övrigt mentalt stabila människor plockar upp vapen och mördar varandra (tex Erik Hellsborn). För det tredje har vi dom som menar att allt i livet handlar om fri vilja och att inga yttre faktorer, vare sig din egen familj och uppväxt eller det samhälle du omges av, kan påverka dina individuella val. Deras slutsats är att Breivik är ond. De två förstnämnda utesluter totalt Breiviks person och alla tre utesluter helt en människas mentala tillstånd och uppväxtmiljö. Verkligheten är att mer än bara en enda enskild komponent påverkar den människa som begår en handling som Breiviks. Men det finns en specifik ingrediens som i större utsträckning än alla andra behövs.

Svaret på frågan om ”varför” har inte först och främst med ideologier att göra. Svaret är mycket enklare än så, och kanske just därför svårare att acceptera. Det finns väl dokumenterat.

Vi hittar inledningen till det i den utredning av Anders Breiviks familj som tog plats redan under hans första år i livet. Den psykolog som utredde familjen redan då Breivik var 4 (!) år gammal rekommenderade att han skulle flyttas från modern då denne menade att Brevik uppenbart for mycket illa. En nära vän till familjen från den tiden, säger: ” – På den tiden hade jag inte hört talas så mycket om sexuella övergrepp mot barn. Men jag var rädd att han var utsatt för saker han inte borde behöva uppleva”. Människor i deras närhet verkar alla ha ansett att något var allvarligt fel. 1995 slutade fadern höra av sig och Breivik blev samtidigt utstött ur kompisgänget. Allt detta med den barndom som grund där Breivik farit mycket illa redan som nyfödd. Vi kan prata hur mycket vi vill om ”maskrosbarn” och att alla inte reagerar likadant på likartad uppväxt. Men det är ett obestridligt faktum att upplevelser av övergivenhet och otrygghet av den graden, en sådan brist på kärlek och identitet allt ifrån spädbarnsstadiet och framåt, sätter avgörande spår hos ett psykiskt skört barn.

Vad som hände sedan skulle varje psykolog i landet kunna gissa sig till utan facit i handen. Det svarta hål av tomhet och övergivenhet som fyllde Anders Breivik fylldes snart av bitterhet och ilska. Då undertryckt hat måste ha ett utlopp så började detta infiltrera hans tankegångar och ideologiska funderingar. Hatet hittade vad det behövde i ”araber” och ”mångkultur”. Ensam på sitt rum framför datorn under nästan ett decennium av sitt liv växte sig tomheten, hatet och verklighetsfrånvaron starkare och starkare och genomsyrade alltmer av hans tankeliv, om än med hjälp av externa influenser.

Varför det huvudsakliga svaret på frågan om bakgrunden till dåden är så svårt att acceptera är för att svaret är så enkelt och samtidigt får dåden att kännas så meningslösa. Anders Behring Breivik utförde dåden som det sista steget i att fylla det vacuum av brist på kärlek och identitet som han varit utsatt för ända sedan han var nyfödd. Även om det innebar att bli hatad av miljontals människor. Det blir så otroligt tydligt vid den nu inledda rättegången. Breiviks ögon lyser av njutning vid varje kamerablixt. Han vänder sitt ansikte i samma position varje gång en fotograf siktar in sig, hakan något uppåt och samma kontrollerade min, hela tiden oerhört medveten om fotografens position. Han berättar om sig själv att han är en ”riddare” i en orden som han själv varit med och hittat på. Han lägger ut bilder på sig själv i ”ordenskläder” som han själv har sytt. Det här är inte politik. Det här är narcissism. Vad Breivik säger om politik är lika irrelevant som vad Charles Manson säger om religion.

Varför vi har så otroligt svårt att acceptera ett så enkelt svar som rejäl avsaknad av kärlek, trygghet och identitet, i kombination med en psykiatrisk diagnos, är för att vi har så svårt att acceptera att det inte ska finnas en högre mening med det obeskrivligt fruktansvärda som har hänt. Och finns det inte en högre mening så vill vi åtminstone få hata. Vi vill absolut inte att Breivik själv ska vara ett offer eller på något sätt verklighetsfrånvarande. Vi behöver få hata. Och det är helt ok att göra det. Det är en vanlig missuppfattning att psykiatriska diagnoser totalt utesluter den egna viljan. Det är inte sant. Men ju allvarligare störningen är, desto mindre är verklighetsuppfattningen och därigenom förutsättningen för att kunna ta verklighetsförankrade beslut. Jag vill få bjuda dig på en ”aha-upplevelse”. Jag insisterar att du ordentligt läser igenom kriterierna för ”narcissistisk personlighetsstörning” och sätter in dom i kontexten till Breiviks beteende. Prova, tack. Jag tror du kommer att få en uppenbarelse.

Så vad har vi i slutändan för komponenter att främst ta hänsyn till i frågan om ”varför” Utöya? Jo, för det första den nihilistiska filosofi och vänsteranda som alltsedan 60-talet indirekt förbjuder människor att ventilera sig och tala om saker som de faktiskt är, i tron att allt blir bra om man inte pratar om det. För det andra så har vi den starka motreaktionen till det förstnämnda: en rörelse som i frågan om flyktingskap och integration inte kan skilja på äpplen och päron. Med skygglapparna på så blandar dom ihop orsak och verkan, makthavare och kultur, politik och folkslag, sak och person. Men framför allt, för det tredje och mitt i alltihop, har vi ett vilset litet barn med en abnorm psykisk skörhet och ett icke bemött behov av kärlek och identitet. Ett barn vars tomhet och ensamhet genom åren alltmer börjar fyllas med hat, ett hat som hittar ett utlopp och där ger sig ut på jakt efter att fylla tomheten inombords.

Jag dedikerar denna dikt till Anders Behring Breivik:

”Först av allt vill jag bli älskad

Blir jag inte det så vill jag bli respekterad

Blir jag inte det så vill jag bli fruktad

Blir jag inte det så vill jag bli hatad

Vad som helst…

…förutom att aldrig någonsin bli sedd”

(inspirerad av ”Doktor Glas”, av Hjalmar Söderberg)

Jonas L Lundström (2 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/44495

32 kommentarer I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Intressant artikel med enkel och lättförståelig slutsats. Och det brukar ju vara så att den mest närliggande förklaringen är den sanna, välkänt från t.ex. polisutredningar.

Sanningen är väl att när svenska debattörer, ledarskribenter osv ska, till synes , besvara frågan varför Breivik utförde dessa dåd så underordnas denna fråga (om orsaken till Breiviks dåd) en helt annan agenda. Främst se till att ingen politisk motståndare ska kunna använda det man skriver till sin egen fördel. Sedan möjligen att gynna sin egen politiska inriktning.

Det här utnyttjandet av olika aspekter på Breivik för egna politiska syften som man ändå sett en hel del prov på vid det här laget.... är det lika utbrett i våra grannländer. Norge-Danmark-Finland-Tyskland som hos oss? Nån som har koll?

Permalänk | Anmäl #1 perper, 2012-04-23, 14:09

Mycket intelligent och djuplodande text, det finns få sådana på newsmill.
Dessutom verkar Lundström faktiskt vara en person som skulle kunna diskutera och byta argument i ordets verkliga betydelse. Jag håller inte med om allt och kan inte heller kommentera allt, för texten är mycket innehållsrik. Men det här med att "vänsterfolk" driver människor till främlingsfientlighet är en analys som jag tycker är rätt men jag har sällan eller aldrig läst det i någon artikel.

Analysen att tystnadens kultur drivit folk i armarna på SD är helt sant. Det finns stora, stora problem med invandringen som man inte behöver vara rasist (detta numera urvattnade ord som missanvänts så mycket att det inte betyder något längre) för att påpeka. Dessa problem borde diskuteras, problematiseras och åtgärdas utan att det kallas rasism. Till exempel överrepresentationen i brottslighet hos vissa invandrargrupper. Det är ju sant, människor som bor i utanförskapsområden vet det, de är utsatta för det, deras grannar och familj är utsatta för det. Varför då låtsas som om det inte finns? Hur kan man då åtgärda det?

Den stora faran här ligger i att det till sist kan leda till etniska motsättningar, vi kan få typ English Defense League som jag vet beskrivs i svenska media som högerextrema. De har säkert folk i leden som är det, men de allra flesta är folk som organiserat sig, de som bor i förorter typ Luton där islamisterna är starka, där shariadomstolar finns, där icke muslimer trakasseras och utsätts för brott på gatorna. Det är inte heller jag som påstår att det finns många områden i England med shariazoner, muslimerna i dessa områden skyltar själva överallt på busshållplatser osv. att där gäller sharialag. Hur som helst - EDL är ett symptom på ett samhälle som inte lyssnar på de mest utsatta människornas problem.

Jag tror faktiskt, om inte invandringen i Sverige börjar diskuteras både med tanke på de goda sidorna och de problem som finns, att SD i vissa städer och på vissa orter, kan få 20% av rösterna i nästa val.
De övriga partierna kan inte hejda detta genom att tiga ihjäl människors åsikter, de partierna är inne på fel väg och jag undrar när de ska inse det, om någonsin innan valet 2014.
Människor röstar SD för att de tänker att det är bra om de blir lite större så de får inflytande, för den skull behöver inte dessa väljare vara främlingfientliga, rasister och inte heller instämma i SD:s övriga politik.

Och Lundström: Får jag "varna" dig lite i all välmening, jag menar inget illa. Men jag tror du ska akta dig för att säga att SD:are inte visade sympati med offren i Utöya. Jag gick in på SD:s hemsida för att kolla, och det är inte sant. Om du skriver det så går du i samma fälla, driver in folk till SD.
Jag citerar bara en enda bloggpost, det finns många om dåden, på deras hemsida. Jimmie Åkesson från juli 2011:
"Dels är jag givetvis förbannad på den till synes mycket sjuka människa som utfört dessa dåd. Det finns inte ord för att beskriva den avsky jag känner inför honom och hans handlingar. Så många människors liv som han tagit och så många fler människors liv han raserat. Det är obeskrivligt vidrigt...."
Svara mig gärna om åtminstone det sista jag skriver.

Permalänk | Anmäl #2 Viktoria Larsson, 2012-04-23, 15:25

#2 Viktoria Larsson

Du har delvis rätt i din sistnämnda poäng. Jag var inte tillräckligt nyanserad just där. Främst av denna anledning: För att kunna beskriva komplexiteten i detta ämne, just en av de saker som jag anser att många debattörer förbiser, så var jag tvungen att ta med så många olika perspektiv att jag helt enkelt inte kunde ge varenda ett av dem det uttrymme som det krävs för att förklara exakt allt på ett 100% rättvist sätt, i alla fall inte med de högst 3000 tecken som Newsmill rekommenderar. Däremot SKREV jag faktiskt vad du efterlyser. Om du läser precis vad jag skriver så står det så här:

"Hans attityd genomsyrar också ANDRA kända SD:ares reaktion"

Jag skriver alltså INTE så här:

"...ALLA kända..."

Jag hade i åtanke andra kända SD:are som uttryckte betydligt mer intresse för de egna politiska aspekterna än tragiken i stuationen. Däremot borde jag ha förstått att läsaren, i en sådan lång artikel, kan missa dessa ord. I detta känsliga ämne borde jag kanske ha ansträngt mig ytterligare för att hitta ett sätt att, kortfattat, nyansera mig även gällande dessa meningar. Det var slarv från min sida och jag ber om ursäkt om någon oförtjänt tog illa upp.

Permalänk | Anmäl #3 Jonas L Lundström, 2012-04-23, 16:24

Tack Jonas, nu säger jag Jonas... för att du visar så mycket respekt att du svarar. Det gör inte alla artikelförfattare på newsmill, och att du gör det gör mig glad.
Du behöver inte be om ursäkt, jag tog inte illa upp. Jag var mer ute efter att all din nyansering och all din djupa analys, inte skulle dunklas av en sak som inte var sann. Det hade varit synd.
Allt gott

Permalänk | Anmäl #4 Viktoria Larsson, 2012-04-23, 16:33

Vissa inom SD försökte uttrycka sympati offentligt men blev nekade det.

SDU nekades delta i sorgemanifestation för de döda i Norge
"Sverigedemokratisk Ungdom (SDU) var på plats på Sergels Torg i Stockholm på den minnesstund som arrangerades för offren i terrordåden i Norge. De andra ungdomsförbunden bjöds upp på scenen för att uttrycka sin sorg och tända ett ljus – men SDU nekades att delta."
http://sdu.nu/2011/07/29/sdu-nekades-delta-i-sorgemanifestation-for-de-d...

Permalänk | Anmäl #5 Alf Karlsson, 2012-04-23, 19:48

Oerhört välskriven och tänkvärd text !!
Jag frågar mej oupphörligt vad det är som gör att vänsterskribenterna på Aftonbladet m.fl tidningar kan hålla sig kvar på sina positioner, deras analys ligger på en så oerhört mycket lägre nivå än vad många fria skribenter här på newsmill presterar.

Vänsterns genomtarvliga försök att nyttja denna bottenlösa tragedi för att flytta fram sina positioner fyller mej med total avsmak.

En klockren analyser är även Henrik Arnstads artikel i DN i fredags där Breiviks ideologiska hemvist bestämdes till fascismen. hatet mot liberalismen, fokuseringen på våldet, uppfattningen om kriget som renande, ultranationalismen, reaktionen mot en värld i förfall och försvagning, idén om att via våldet återknyta kontakten med ett "rent" förflutet, avskyn mot intellektualism, reflektion och boklig bildning mot vilket man sätter handlingen och kroppskulten. (Jag klipper lite ur Axess och Johan Lundbergs blogg )

Konservatismen är genomgående det direkt motsatta: man vurmar för den långsamma förändringen, det som sker oberoende av statliga interventioner. Fokus ligger på det icke-impulsiva, icke-revolutionära, på respekten för traditionerna snarare än på en vilja att skapa framtiden här och nu. Man ser det som viktigt att bibehålla regelverk som kontrollerar och hämmar impulsivt agerande. Man ser kultur och utbildningsväsende som viktiga medel för att skapa incitament för ett civiliserat, ödmjukt och ansvarsfullt agerande hos individen gentemot omvärlden.

Vänstern har inte koll på på detta eller vill inte ha den kollen, då faller deras omsorgsfullt uppbyggda demoniserade motpart på vilken man kan projicera all onska

Tack igen Jonas

Permalänk | Anmäl #7 lars-johan lindberg, 2012-04-23, 21:51

Men om människor mördas för att de är organiserade socialdemo-krater, vänsterpartister, invandrare, då måste ju dessa drabbade, som politisk grupp, få uttrycka sin rädsla och hat mot dem / den som gör sig skyldig till dådet. Är det för mycket begärt ? Nu tillämpas samma förhatliga censur mot vad dessa presumtiva måltavlor kän-ner och tycker, som man anklagar " vänstern" för att tillämpa mot sverigedemokrater.

Inte ens Reinfeldt och regeringen/ B. Ohlsson kunde stanna upp inför detta exempellösa politiska våld, och döden utan buntade ihop mördaren med " vänsterextremister" i en DN-artikel dagarna efter. Alltså en regeringschef och media, som tolkar och utnyttjar situat-ionen, politiskt, för att slå mot offren - i princip. Jävligaste skymf jag varit med om, på mången dag. Juholt kallade mördaren för " Anders"
i sitt sommarprogram, lika illa det.

Att en regeringschef inte klarar av de känslomässiga och politiska blindskären är allvarligt, men ingat annat kunde förväntas. Reinfeldt är en spiritus rector för det enbart politiska perspektiv som sd:aren tillämpat, "lärjungen äro icke förmer än sin mästare". Tror detta spelat in i högeralliansens nergång. Alla dessa har använt dådet politiskt, skamlöst, fast de inte själva drabbats, "blame-the-victim".

Jonas , du representerar verkligen en ultravänsterattityd, ett barn av vänstern, som försöker se mördaren som ett offer. Det var ju det som vänstern fick så mycket stryk för, (KRUM) att man "förstod" bankrån-arna, m.m. fast det var dåv. högerledaren Hjalmarsson, som besök-te Kumla och Hall, som internernas medmänniska. Och så hamnar bollen ändå hos "vänstern", vilket den tycks göra idag, oavsett vad som inträffar. Spel mot ett mål. Vänstern har halva jobbet kvar.

Permalänk | Anmäl #8 Patrik Matsson, 2012-04-24, 00:18

Att be Kielos analysera Breivik är väl ungefär lika relevant som att be Breivik analysera Kielos.
Fast jag tror skrämmande nog att Breiviks analys skulle vara den bättre av de två.

Det är möjligt att Kielos känner sig ertappad men det kommer sig nog mest av att hon själv börjat komma i kontakt med sin inre rasist vilket i och för sig är ett sundhetstecken.
Mer oroväckande är att hon upplever det som att den inre rasisten genast ska börja skjuta ner folk pga politiska skäl.
Det verkar som att mördar man inte moralen och sanningen (nihilism) så är det enda alternativet att mörda människor.
Den agressiva vänstern har med andra ord bara förskjutit sin destruktivitet och sina undertryckta agressioner till andra domäner än den agressiva högerns.

Kielos har ironiskt nog samma problem som Breivik och resten av mänskligheten. Personlig mognad och personligt mentalt växande är den enda vägen framåt.
Den många gånger grandiosa självbilden hindrar dock detta. Den grandiosa självbilden fungerar som ett kvävande lock under vilket hatet och bitterheten frodas.

Permalänk | Anmäl #9 Erik Adolfsson, 2012-04-24, 00:36

En av de bästa artiklar jag hittills läst!

Permalänk | Anmäl #10 Joakim Jacobsson, 2012-04-24, 02:02

#8 Nils Jansson, 2012-04-24, 01:18

Anders Behring Breivik kan få sitta isolerad tills han dör. Anders Behring Breivik kan få torteras. Anders Behring Breivik kan få förslavas. Anders Behring Breivik kan få avrättas. Norrmännen kan helt få bestämma hans öde om de vill, kanske vill de själva få tillstånd att tortera honom till döds. Låt gå då, Anders Behring Breivik har ändå redan förbrukat sina mänskliga rättigheter och det finns ingen vi hatar så mycket som honom. Anders Behring Breivik har själv försatt sig i situationen att rättsväsendet ska bestämma hans öde och det är hans eget val. Men det ändrar inte det faktum att Anders Behring Breivik hade kunnat räddas från att bli förlorad i galenskap. Hatar du verkligen Anders 4 år? Känner du inte hur du bara vill adoptera honom och ge honom en riktigt bra uppfostran skyddad från sin mors sexuella övergrepp? Vi måste bli bättre på att förebygga grova våldsbrott av alla slag! Vi måste bli bättre på att se de barn som far illa innan det är försent - innan vi får skäl att hata dem!

Permalänk | Anmäl #11 Joakim Jacobsson, 2012-04-24, 02:59

#11 Nils Jansson.

Jag håller givetvis med dig i stort, som kan läsas i min artikel, jag vill bara för saklighetens skull säga att det inte är bevisat att Breiviks mor utnyttjade honom sexuellt. Det var ett citat från en närstående till familjen:

"På den tiden hade jag inte hört talas så mycket om sexuella övergrepp mot barn. Men jag var rädd att han var utsatt för saker han inte borde behöva uppleva".

Läs mer här:

http://www.dn.se/nyheter/varlden/psykolog-breivik-kan-ha-utsatts-for-sex...

Bara så att vi inte sprider felaktig information.

I övrigt, tack för dina fina ord.

Permalänk | Anmäl #12 Jonas L Lundström, 2012-04-24, 05:43

Föregående inlägg var riktat till Joakim Jacobsson, sorry.

Permalänk | Anmäl #13 Jonas L Lundström, 2012-04-24, 05:53

#8 Nils Jansson (på riktigt den här gången...)

Givetvis ska offer få känna både rädsla och hat. Ingenting i texten motsäger det, tvärtom, jag skriver så här:

"Vi behöver få hata. Och det är helt ok att göra det. Det är en vanlig missuppfattning att psykiatriska diagnoser totalt utesluter den egna viljan. Det är inte sant. Men ju allvarligare störningen är... etc etc"

******

Angående vänster eller högerpolitik så talar jag aldrig om det i artikeln, än mindre lägger jag värderingar i dessa poltiska åsikter. Har du uppfattat det så, så har du missuppfattat texten. Texten talar om debattörer från olika sidor av den politiska kartan som använder händelsen för att främja sin egen ideologi.

*****

Det som du beskriver och sen kallar för "ultravänsterattityd" är något jag själv mestdels känner igen från den kristna gruppering som oftast håller sig till höger på den politiska skalan. Jag tror du har fel i att det skulle vara uteslutande ett vänsterfenomen. Men vad det än är så berör jag inte just detta i artikeln, som sagt.

Permalänk | Anmäl #14 Jonas L Lundström, 2012-04-24, 06:06

Hej igen Jonas!
Sedan igår har jag gått och funderat på din text.
Breivik är galen, spritt språngande, det tvekar jag inte om. Men hans barndom hade jag ingen aning om. Det har inte stått i någon text jag tidigare läst.

Därför har jag hittills ansett honom vara psykopat. Psykopati är en neuropsykiatrisk funktionsstörning och inget man blir av en olycklig barndom, det är medfött. Bla psykiater David Eberhard har skrivit om detta, jag känner också till en rättspsykiater (har viss kunskap om psykiatri pga mitt yrke) som jobbat med de allra grövsta psykiskt sjuka brottslingarna, som säger detta.

Psykopater är alltså sjuka. Hur gärna man än vill tro att ondskefulla handlingar har en förklaring och att den ofta finns att söka i en svår barndom.

Naturligtvis kan även psykopater ha haft en svår barndom, så det är inte alltid lätt att särskilja vad som är vad, svårt att sätta diagnos. Och alla har väl något i sin barndom som var mindre bra. De flesta repar sig från detta och lever ett gott liv ändå. Sedan finns det människor som är psykopater där det eg. inte finns något att hämta i barndomen som "förklaring", trots det letar man gärna efter det.

Men det finns en skillnad jag kom att tänka på nu, som efter vad du skriver, gör att jag inte längre tror att Breivik är psykopat. Hans svåra barndom där en av förklaringarna måste vara att han inte fått utveckla ett Jag, det som sker när barnet relaterar till en förälder, ett Jag som bildas i mötet med det Du som är föräldern (eller i och för sig någon annan som sköter barnet). Med andra ord att barnet inte blir sett och inte får kärlek. I Breiviks fall har han väl skapat sig ett Jag genom att "bli" någon (för övrigt kunde han ju lika gärna ha utvecklats till en islamist eller något annat extremt).

Det som skiljer Breivik från en psykopat och som gör att jag nu tror (även om jag vet att "vanligt" folk inte ska tro, utan att människor med kunskap ska veta, så har jag ju lov att tänka över saken) att han inte är psykopat, är att en psykopat visserligen har samma empatilöshet som Breivik och att Breivik förmodligen har samma förmåga som en psykopat att läsa andra människors personlighet, önskningar och känslor, så att han kan manipulera efter det, men att Breivik särskiljer sig från en psykopat på det viset att en psykopat styrs av sina impulser, av att tillfredsställa sina behov och agera efter vad som är "bäst" för honom/henne (obs! alla psykopater är inte brottslingar, det är värt att komma ihåg).

Till skillnad från en psykopat har Breivik ett "högre mål". Därför tror jag att även om han är galen, så är han inte psykopat.

Permalänk | Anmäl #15 Viktoria Larsson, 2012-04-24, 07:30

Din analys av personen bakom dåden känns mycket skarpsinnig men jag håller inte helt med dig i din kritik av Greider. Utan den allt starkare fascismen i Europa hade det inte varit lika lätt för Breivik att hitta sin rational.

Debatten om invandring och islam är mycket snårig men ska självklart kunna föras. Problemet är bara att de flesta debattörerna tenderar att generalisera. Istället för att kritisera integrationspolitiken så kritiserar man "invandrare", istället för att kritisera muslimska fundamentalister kritiserar man alla muslimer. Det blir kränkande och fånigt. Att t.ex fastna i diskussionen om ensamkommande flyktingbarn är barn eller inte är en återvändsgränd.

Debatten behöver nyanserade debattörer och SD hör inte dit

Permalänk | Anmäl #16 Björn Skölving , 2012-04-24, 07:43

Breiviks vansinnesdåd är bara symptomen på mycket allvarligare underliggande samhällsproblem.

Breiviks narcissism är typisk för Norge och Sverige.
Etablissemanget fullkomligt frossar i sin egen imbillade godhet och storhet.
Breivik levde i en narcissistisk anda och blev smittad precis som många andra.
Så alla som deltagit i denna narcissistiska teater är medskylldiga, åtminstone i moralisk mening.
Därför blir det också komiskt självbedrägeri när vissa nu skyller allt på Breivik och den populistiska högern.

Breivik fick sin narcissistiska näring från ett Norskt etablissemang som ständigt avvisar den del av verkligheten som inte bekräftar dess egen storhet.
Vi har exakt samma sak i Sverige. SD får sin näring från ett självförhärligande etablissemang som ständigt förnekar sina egna tillkortakommanden och istället skyller på SD.
Även Svensson därhemma framför TV:n kan bekvämt luta sig bakåt och sjunga med i den änglakör där vi en gång för alla bekräftar vår egen imbillade godhet.

Denna typ narcissistisk egotripp som bara söker väbefinnande är farlig eftersom den är ytlig och inte söker sanningen.
Det är bekvämt och behagligt att STÄNDIGT KÄNNA SIG GOD 24 timmar om dygnet 365 dagar om året utan att behöva tänka och ta egentligt ansvar.
I många fall är det betydligt allvarligare när man tom börjar bygga en egen välfärdssjuka identitet på en falsk uppfattning om den egna imbillade godheten.

Den samanhållning som fanns för 25 år sedan är till stor del borta. Nu ska istället narcissistiska storheter stångas mot varandra där den som är brutalast vinner.
När den narcissistiska godhetens tunna yta brister ökar risken att verbalt våld istället övergår till fysiskt våld.
Därför är det inte helt otänkbart att vi snart får se en ny men istället vänsterorienterad Breivik begå ett nytt vansinnesdåd.

Permalänk | Anmäl #17 Erik Adolfsson, 2012-04-24, 10:02

#16 Björn Skölving , 2012-04-24, 08:43

Breivik behövde en identitet. Identiteten blev kontrajihadism och kristen fundamentalism, men det hade lika gärna kunnat bli just kulturmarxism. Du kan hursomhelst inte bara hävda att ena sidan är onyanserad när den andra sidan stängt dörren för debatten, stämplat hela ena sidan som ond och låtit extremismen inom den blomstra som en mögelskada i ett slutet rum.

Permalänk | Anmäl #18 Joakim Jacobsson, 2012-04-24, 13:29

Stilsäker och glasklar analys utifrån distans med känsla. Kunnig, modig och imponerande!

I en mediavärld, där ångesten över att någon kanske skulle misstagas för eller framstå som en försvarare av Breivik, har invektiven överräffat varandra i sin svulstighet och alla har vågat kasta första stenen, nu "när ondskan själv identifierats och objektifierats i monstret Breivik" och projektionen av vår inre skröpliga mänsklighet fått ett mål för sin överföring. Rättsstatsoraklet Silbersky, i egen hög person, har dundrat från TV-rutan att denne Angelo Caido, nedstigen från sin sockel, "är för farlig för oss vanliga Svenssons att ens lyssna på. Att endast en upplyst elit är kapabel att motstå denne djävuls onda ideers inflytande." Vittnesspsykologin har visat sig i sin fulla otillförlitlighet och psykiatrin i sin komplicerade motsägelsefullhet.

I detta mediaklimat, där Anders Behring Breivik, önskad av ingen, saknad av ingen och hatad av alla, står symbol för vårt psykes mörkaste vindlingar, har Jonas L. Lundström vågat se barnet i bubblan.

Permalänk | Anmäl #19 birgitta ellis, 2012-04-24, 13:39

Givetvis har ABB en uppväxthistoria, som omgivningen bör ha respekt för till en viss gräns. Hela detta synsättet emanerar ju från Freud, psykoanalys, m.m. och har mest placerats hos vänstern, oftast föraktligt kallat " flum", flumskolan", etc. när samhället anses ha visat för stor förståelse för individers uttryck, "snällism,". Nu plöt-sligt skall det ösas flum, över ABB. Narcissismen går hand i hand, med det typiskt borgerliga, tänka på sig själv, inga gemensamma lösningar etc.

Jan Guillou skriver i Aftonbladet, att ABB utgör den revolutionära grenen av det islamfientliga komplexet, som tar till våld. JG, menar att Jimmie Åkesson utgör den reformistiska delen av "rörelsen", som arbetar parlamentariskt.

Även Timbros: Poirier, gör klart i DN, att dådet var politiskt motiverat och växte ur den islamofobiska politiska miljön, han ger vänstern rätt.

Lena Andersson i DN, menar att sd, drar nytta av vänsterns gamla'
tes att främmande kulturer måste beskyddas från påverkan utifrån, som förändrar livsvillkoren, negativt, men anser att samtliga måste acceptera förändring. Narcissismen i detta fallet består i att sverige-demokrater nu plötsligt drar fördel av den förhatliga vänsterns tanke-modeller, och gör sig själva till "offer", förordar personlig förståelse, påminner om Reinfeldts triangulering av arbetarrörelsens teser.

Det är verkligen "narcissism" , att placera sig i centrum, dra nytta av
alla fördelar, tycka synd om sig själv, ett korthus. Man hatar vänst-ern men vill dra nytta av dess framsteg. Så ynklig är inte ens ABB.
Och egentligen har Newsmill spelat med i detta, och efter 2010
tog sd:are över hela sajten, som får upprepa sina mantran, flera gånger dagligen. Newsmill och P.M;. Nilsson borde tänka över sin policy, det som nu spårat ur till desperat "terrorism", som kan drabba
vilket inlägg som helst.

Permalänk | Anmäl #20 Patrik Matsson, 2012-04-24, 16:03

#16 Björn Skölving

Citat: "Din analys av personen bakom dåden känns mycket skarpsinnig men jag håller inte helt med dig i din kritik av Greider. Utan den allt starkare fascismen i Europa hade det inte varit lika lätt för Breivik att hitta sin rational"

Detta går helt i linje med vad jag skriver i artikeln:

"Så vad har vi i slutändan för komponenter att främst ta hänsyn till i frågan om ”varför” Utöya? Jo, för det första....

.....För det andra så har vi den starka motreaktionen till det förstnämnda: en rörelse som i frågan om flyktingskap och integration inte kan skilja på äpplen och päron. Med skygglapparna på så blandar dom ihop orsak och verkan, makthavare och kultur, politik och folkslag, sak och person...

...för det tredje och mitt i alltihop, har vi... etc etc"

Vi ser ut att vara överens här, Björn.

Samtidigt så är en del i min poäng att Breivik hade, under andra omständigheter, lika gärna kunnat ta kulturmarxismen som drivkraft i sin verklighetsfrånvarande, narcissistiska och empatilösa strävan efter uppmärksamhet, identitet och mening. Eller religionen, om omständheterna varit sådana.

Permalänk | Anmäl #21 Jonas L Lundström, 2012-04-24, 17:07

Jag tycker artikelförfattaren uttrycker sig märkligt i det här stycket:

"Den nihilistiska filosofi och vänsteranda som alltsedan 60-talet indirekt förbjuder människor att ventilera sig...".

"Vänsterandan" på 60 & 70-talen var väl knappast nihilistisk i någon fråga alls! Dagens kristdemokrater framstår ju som liberala under jämfört med 68-rörelsens bergfasta uppfattningar om moral och omoral.

Permalänk | Anmäl #22 Mattias Berggren, 2012-04-24, 17:15

#22 Mattias Berggren

Nu är jag inte helt säker på att vi har tankarna på exakt samma del av de filosofiska och politiska vindar som svepte förbi oss under dessa årtionden. Jag tror att du tänker mest på den politiska rörelsen, medan jag syftar till delar av den filosofiska.

En av min poänger i artikeln är att komplexiteten i ämnet Breivik/utöya är något som många debattörer förbiser. Jag försökte själv ta med så många olika perspektiv att jag helt enkelt inte kunde ge varenda ett av dem det uttrymme som det krävs för att reda ut exakt alla delar av dessa på ett 100% rättvist sätt.

Jag insinuerar att det finns mer att förklara runt mitt uttalande så här, citat:

"Att denna hållning (nihilismen) innebär en hel del motsägelser är en sak, men låt oss lämna den diskussionen till ett annat tillfälle."

Nihilism och och ett flertal postmoderna filosofier, t ex dadaismen, leder ofrånkomligen till motsägelser om man hårddrar dom.

Mycket förenklat: "Döm inte någon annans åsikter, för då dömer jag dig. Stenhårt. Jag kanske slår dig också".

Är du med? Motsägelser finns det gott om i dessa tankegångar. Eller åtminstone hur de praktiskt sett har tagit sig uttryck.

Permalänk | Anmäl #23 Jonas L Lundström, 2012-04-24, 17:53

#23 Jonas L Lundström

Om vi bara tar ditt mycket förenklade sista stycke där: "Döm inte någon annans åsikter, för då dömer jag dig. Stenhårt. Jag kanske slår dig också".

Jag vill nog mena att detta knappast är "vänsteranda" varken idag eller någonsin tidigare.

Vi kan ta Göran Greider som ett talande exempel, några problem med att döma andras åsikter har han definitivt inte. Hans kritik mot sverigedemokrater, och folk med liknande åsikter, går så vitt jag kan se inte ut på att kritisera meningsmotståndare för att de tillämpar en moralistisk syn på samhället. Det är deras syn på vad som är moraliskt han angriper, inte att de tycker att det finns moral och omoral.

MEN om man skriver om meningen till ""Döm inte någon annans etnicitet, för då dömer jag dig. Stenhårt. Jag kanske slår dig också" så stämmer ditt resonemang in på en del våldsbejakande vänsterkrafter, typ AFA.

Men det är ju givetvis en helt annan femma, och då har vi hamnat i extremisternas territorium.

Är du med?

Permalänk | Anmäl #24 Mattias Berggren, 2012-04-24, 18:40

Är alla som är kritiska till kapitalismen presumtiva massmördare a'la Pol Pot eller Stalin? Självklart inte! Man kan vara kritisk till islam eller andra religioner utan att vara massmördare och heta Anders.

Permalänk | Anmäl #25 Tomas Felezzo, 2012-04-24, 18:54

Ingen vet väl egentligen om Breiviks barndom var fruktansvärd.Man säger det, men på vilket sätt var den det? Vad utsattes han för som är så ohyggligt att man kan söka orsaken där? Ett skilsmässbarn, so what?Jag letar efter den informationen som alla tycks ha, men hittar den inte. Det enda jag ser är ett konsekvent skuldbeläggande av Breiviks mamma, en nu svårt chockad kvinna som vårdas på sjukhus. Också en verklig person. Det är skamligt, rent ut sagt, att påstå sig veta att hon aldrig älskade eller "såg" sitt barn. Usch.

Permalänk | Anmäl #26 Catja Christina Frisk, 2012-04-24, 19:49

#25 Tomas Felezzo, 2012-04-24, 19:54

Men gud, det var ju precis det han sa -.- Har du ens läst igenom artikeln?

#26 Catja Christina Frisk, 2012-04-24, 20:49

Breiviks mamma ligger redan, så det är försent att sparka på henne nu. Vi går bara efter de uppgifter vi fått, och de som i så fall verkligen ska skuldbeläggas är de norska myndigheterna som inte tog sitt ansvar och skyddade lille Anders från sin mors eventuellt destruktiva livsstil. Idag när allt är försent är det naturligtvis bara Breivik själv som kan offras eftersom hämnd, för att tala klarspråk, faktiskt hjälper oss att bearbeta processen och frustrationen, men det hade säkert kunnat undvikas och det får bara inte hända igen med någon annan - framförallt för dödsoffrens skull. Vi måste hursomhelst lägga det här med ideologier åt sidan och tänka ur ett humanistiskt perspektiv istället - det kan nog de flesta politiska läger göra. Exakt vem Breiviks mamma är är irrelevant ur Breiviks barndomsperspektiv.

http://www.dn.se/nyheter/varlden/psykolog-breivik-kan-ha-utsatts-for-sex...

Permalänk | Anmäl #27 Joakim Jacobsson, 2012-04-24, 20:35

#24 Mattias Berggren

Citat: "Vi kan ta Göran Greider som ett talande exempel, några problem med att döma andras åsikter har han definitivt inte. "

Det är just detta jag syftar på med ordet "motsägelse". Om du tittar på vilka typer ideologier, som det som jag simplifierat pratade om som en våg av nihilism och postmoderna filosofier, brukar kritisera som hårdast så är det tankegångar som direkt eller indirekt leder till specifika grupperingar beter sig fel i enlighet med normer de fastslagna normerna. Det finns en artikel här på Newsmill som uttrycker min egen ståndpunkt i detta ämne rätt bra, i just det fallet är ämnet genusvetenskap med det är inte det viktiga, du kan hitta flera av mina synpunkter väl sammanfattade i det artikelförfattaren beskriver som "postmodern teori":

"http://www.newsmill.se/artikel/2012/02/28/ingen-vetenskap-bakom-tanken-om-det-postmoderna-k-net#comment-344940"

Permalänk | Anmäl #28 Jonas L Lundström, 2012-04-24, 22:28

Berggren:

Gick lite fort där...

"...leder till att specifika grupperingar beter sig fel i enlighet med de fastslagna normerna".

Permalänk | Anmäl #29 Jonas L Lundström, 2012-04-24, 22:31

#26 Catja Christina Frisk

Vad vi kan veta är dokumenterade indikationer. Och dessa tydde starkt på att Barnet Breivik var väldigt illa ute redan som 4-åring, miljömässigt och mentalt. Om det sen handlar om mamman, pappan, styvfarsan, andra rådande omständheter eller allt tillsammans är en annan fråga. Som jag påpekade så ser det ut som att Breivik har en grav personlighetsstörning också och en av mina ledande poänger i artikeln är situationen är mer komplex än att man kan hitta en enda enskild anledning till hans utveckling.

Citat, Frisk: "Jag letar efter den informationen som alla tycks ha, men hittar den inte"

Här är har du några av flera källor du kan läsa igenom:

http://www.dn.se/nyheter/varlden/psykolog-breivik-kan-ha-utsatts-for-sex...

http://www.expressen.se/nyheter/sag-breiviks-leende---nar-han-var-fyra-ar/

http://www.expressen.se/nyheter/1995---aret-som-forandrade-breivik/

Vad eller vem som är största anledningen till detta är mer irrelevant. Men att Breivik redan nära födelsen mådde mer än vad som kallas dåligt är så långt ett faktum som den typen av vetskap kan kallas, dokumenterad av ett flertal psykologer som den är.

Permalänk | Anmäl #30 Jonas L Lundström, 2012-04-24, 22:38

Väldigt bra Jonas. Med Kielos logik kan man lika gärna säga att det var bristen på islamkritik som gjorde Breivik till massmördare. Om inte media hade lagt lock på allt som hette invandringskritik i 20 år, så hade han inte blivit arg och bitter. Ironiskt nog har debatten i Norge blivit mycket öppnare än förut. Och - tack och lov - kulturmarxisterna har förlorat sitt tolkningsmonopol. De kan inte längre själva bestämma vilka åsikter som är riktiga.

Permalänk | Anmäl #31 Kerstin Dahl, 2012-04-25, 12:44

#31 Kersin Dahl

Nu är jag inte riktigt säker på om jag förstår exakt vad du menar, men jag vill betona att en av mina huvudpoänger är att situationen är komplex och att det inte existerar en enskild anledning bakom dåden. Breivk hade med all sannolikhet kunnat begå dåden med andra typer av motiv, om influensera i övrigt såg annorlunda ut.

Jag menar hur som helst att hans personlighetsstörning i kombination med uppväxtfaktorer lade grunden för hur han sedan reagerar på stimuli av olika nivåer.

Permalänk | Anmäl #32 Jonas L Lundström, 2012-04-25, 14:59

Tack för en mycket tänkvärd artikel!

Det är tråkigt, att så fort någon antyder att händelser i barndomen skulle kunna vara en av orsakerna till att en person senare spårar ur, är det någon som tar illa upp och ser det som ett försök att kasta skulden vidare bakåt mot gärningsmannens föräldrar. Men så uppfattade jag inte alls artikeln, som var mycket mer nyanserad än så.

Att något fattades Breivik som barn framgick klart av barnavårdsrapporten, men det är ju inte nödvändigtvis detsamma som att det var någon speciell persons fel att han mådde dåligt. Så mycket spelar in när ett barns personlighet grundläggs - inte minst medfödda anlag. Det är ju samspelet av arv och miljö som gör en till den man är, och i slutänden väljer individen alltid själv vem han vill vara. Den som mår dåligt och utvecklar ett syndabockstänkande som försvar för den egna känslan av ensamhet, misslyckande och utanförskap hittar alltid någon att skylla på. I det här fallet blev det muslimer, men i en annan situation, eller en annan tid kunde det ha blivit några andra.

Permalänk | Anmäl #33 Cissi Blom, 2012-08-25, 18:52

Kommentarsfältet är stängt på denna artikel.