Skolan

Anders Mebius om Skolan

Skolan behöver inte skandalsökande sensation

Publicerad: 2012-03-07 06:03, Uppdaterad: 2012-05-08 09:05

Utbildnings- och kvalitetschef på John Bauer Education svarar på kritiken: Det är anmärkningsvärt att en tidigare lärare ”efterfrågar” en Caremaskandal inom skolans område. Om den skandal som Örjan Hansson påstår att skolan ”behöver” skulle inträffa innebär detta ytterst att Sveriges elever drabbas.

6 kommentarer
Bokmärk & dela artikelnTipsa om artikeln vie e-post
Facebook
Twitter
dela
skriv ut
Facebook
Twitter

Om författaren

Anders Mebius är Utbildnings- och kvalitetschef på JB Education.

Varför söka en skandal? Vi vill rikta all vår energi mot det viktiga arbetet att konstruktivt utveckla skolan. För mig är det oklart vad Örjan Hansson vill med sin text. Det är många frågor, men inga svar eller konstruktiva förslag. En sak kan vi dock vara överens om. Det är bra att man gör ett aktivt val av skola. Det är bra att man faktiskt kan det i Sverige, förälder som elev. Att vi har det unika systemet, där alla direkt kan påverka sin framtid och välja en skola som passar just dem, oavsett hur tjock plånbok man har, är något vi ska vara stolta över.

Hansson utgår i sin kritik generellt från statiska underlag från den nationella databasen SIRIS. Motsvarande statistiska slutsatser skulle lika gärna kunna appliceras på kommunala skolor eller andra fristående skolor. Att låta ägandeform utgöra den enda förklaringen till elevernas kunskapsresultat framstår som en alltför förenklad förklaringsmodell.

Låt oss ändå utgå från annan statistik, som också redovisas i SIRIS, och som skulle ge en annan slutsats vad gäller kvalitet inom JB Educations olika verksamheter.

Inom JB Grundskola gick eleverna förra läsåret ut 9:an med det genomsnittliga meritvärdet 215,8, vilket kan jämföras med 210,6 i riket som helhet.
95,1% av våra var elever var behöriga till gymnasiet efter nian, motsvarande andel i riket var 87,7%.
Andelen elever som gick ut med betyg i alla ämnen var 80,8% och i riket som helhet 77,3%.

Med utgångspunkt från denna statistik kan vi således dra slutsatsen att våra grundskolor håller en hög kvalitet i förhållande till riket som helhet.

Tittar vi istället på SIRIS statistik om John Bauergymnasiet kan man dra följande slutsatser.

Meritvärden ligger generellt något under riksgenomsnittet om vi jämför våra utbildningar med motsvarande utbildningar i riket, nämligen 12,92 jämfört med 13,4. Detta skulle kunna betyda att vi inte har betygsinflation inom våra utbildningar, något som Örjan Hansson anklagar oss och fristående skolor för. Detta är alltså inte något som kan anses utmärkande för betygsättning vid John Bauergymnasiet.
Om vi däremot jämför hur många elever som genomför sina gymnasiestudier inom 4 år (nationellt fastställt jämförelsemått i SIRIS) så ligger vi bättre till vid jämförelse med riket, 84,4% av våra elever i relation till 80% av eleverna i riket som helhet.
Förra läsåret var 88,2% av våra gymnasielever behöriga till högskolestudier jämfört med 82,2% i riket.

Ur ett kvalitetsperspektiv kan man således komma till olika slutsatser beroende på vilken statistik man väljer att redovisa. Inom JB Education, där John Bauergymnasiet ingår, arbetar vi med att ständigt förbättra oss. Därför har vi utformat ett utbildningskoncept med tydlig förankring i både styrdokument och pedagogisk forskning. En annan viktig framgångsfaktor i väl fungerande skolor är att alla är överens om målen och att vi följer upp status och utfall i relation till målen vi satt. Vi har därför implementerat ett kvalitetssystem som vi systematiskt använder för att utvärdera våra verksamheter och vidta rätt åtgärder för att hela tiden bli bättre.

Vi är alltså väl medvetna om att vi, likväl som andra aktörer, har förbättringsområden. Inom kommunala såväl som fristående skolor finns områden som minst sagt kan bli bättre, men att endast polarisera skolverksamhet i kommunala och fristående alternativ gynnar inte debatten. Den statistik som Hansson väljer att utgå från i sina tämligen svepande analyser, skulle likaväl kunna appliceras på kommunala verksamheter i olika delar av landet.

Det är som sagt lite oklart för mig vad Örjan Hanssons text syftar till. Han efterfrågar bättre information till föräldrar (och elever hoppas jag). Absolut, vi är eniga. Även inom detta område strävar vi efter att bli bättre hela tiden. Han verkar efterfråga bättre webbverktyg för gymnasievalet. Gärna det. Han inleder sin text med ett exempel på en skoltrött elev som därför, något stereotypt, skulle välja ett yrkesprogram. När han sedan hänvisar till vårt arbetssätt lyfter han information om våra högskoleförberedande program. Analysen haltar. Tretimmarspassen är inget vi gömmer undan. Tvärt om vet vi att våra elever verkligen uppskattar de sammanhängande passen. I vårt kvalitetsarbete fokuserar vi hela tiden på de områden vi kan förbättra, och i detta utvecklingsarbete finns inga ”heliga kor”.

Problemet är dock att Örjan Hansson missar själva grundpoängen. Vi vet att längre sammanhållna lektionspass är uppskattat av många men inte passar alla. Det är därför vi värnar den unika möjligheten för varje individ att välja den skola som passar just dem och därmed aktivt påverka sin framtid. Att man har möjligheten att välja sammanhängande lektionspass eller inte är själva poängen. En ensidig fokusering på ägandeform och en rigid polarisering mellan fristående och kommunala utförare blir i grunden kontraproduktiv. Vi är gärna med i debatten och driver utvecklingen inom skolan som helhet framåt För att skapa den ”skola i världsklass” Hansson hänvisar till behövs en berikande mångfald bland aktörer med konstruktiva idéer, förslag och metoder. Vi behöver inte skandalsökande sensation.

Avslutningsvis vill jag bara kort kommentera Örjan Hanssons svepande utsago om våra ägare. Vi ägs av Axcel, inte heller det något vi gömmer undan. Vi hade 2010 en vinstmarginal på 3%, i nivå med vad som anses vara god hushållning i kommunal verksamhet. JB Education har inte delat ut någon vinst till våra ägare, utan överskottet har återinvesterats i verksamheten. Vi skattas i Sverige, och skickar inga pengar till skatteparadis. Vi har inga så kallade räntesnurror med avancerad skatteplanering eller interna aktieägarlån.

Anders Mebius (1 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/43606

6 kommentarer I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Örjan Hansson är troligen en socialist. Han motarbeta alla privata initiativ för att de uppfattas som ett hot mot socialismen.
Det han menar är att man bör leta efter fel i privata bolag och använda det som case i för att svarta alla privata bolag. Han tror att han har hittat ett sånt case i John Bauer Education. Jag vet naturligtvis inte vad som är fakta här men ni verkar vara bra och bör inte ha några problem att vara bättre än de kommunala skolerna.
3% överskott i driften i ett privat bolag är bara problem för socialister.

Permalänk | Anmäl #1 u_19023, 2012-03-07, 07:22

Ingen betygsinflation i JB?
Min kusin gick på JB och hon fick minst G i ämnen som hon inte ens skrev prov i eller var med på lektionerna.

De blev lovade bra betyg för fortsatta studier på högre utbildning av rektor och lärare.

En kompis jobbade som lärare på JB och han fick direkta order från rektor att alltid sätta höga betyg. Det var ett sådant fiffel med betygen att han slutade förra året.

Nä, vad Sverige behöver är en oberoende myndighet som testar och betygsätter eleverna.
Det skulle sätta press på alla, både skola och lärare.

Permalänk | Anmäl #2 Fredric Nomael, 2012-03-07, 08:00

Jag återkommer gärna med en längre replik i Newmill, men kommenterar nu bara kort:
1
Kritiken mot John Bauer är massiv:
Staten bör syna Bauer-skolorna, skriver tre forskare på Charlmers i dec 2011 i Göteborgposten.
http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.805854-staten-bor-syna-bauer-skolorna
2
Jag är övertygad om att Carema-skandalen höjde lägstanivån hos alla aktörer inom vården, oberoende av om de nämnts i media. Därför tror jag att en skandal inom skolan också skulle vara bra.
3
Betygen sätts godtyckligt i Sverige, John Bauer är ett utmärkt exempel på det.
4
Långa lektionspass i t.ex. samhällskunskap är bra: inledning, genomgång, diskussion, sökning på nätet osv. Men i matematik? Att år efter år ha elevgrupper om 30-60% som får underkänt på de nationella proven i matematik utan pröva andra organisationsformer stavas inte pedagogik utan e-ko-no-mi. En bra början vore att tillåta eleverna på alla JB-gymnasier ta hem ”sina” matteböcker för att plugga hemma

Permalänk | Anmäl #3 Örjan Hansson, 2012-03-07, 08:15

Anders Mebius artikel är den första på mycket länge som är skriven av en vuxen människa med vuxna värderingar på skolområdet.

Vilket säger lite om JB men desto mer om de som sysslar med skolpolitik.

Permalänk | Anmäl #5 Anders Olsson, 2012-03-07, 11:43

#2 "Nä, vad Sverige behöver är en oberoende myndighet som testar och betygsätter eleverna.
Det skulle sätta press på alla, både skola och lärare"

Exakt och detta är statens uppgift och detta kan staten göra bra.

Permalänk | Anmäl #6 u_19023, 2012-03-07, 13:27

"Med utgångspunkt från denna statistik kan vi således dra slutsatsen att våra grundskolor håller en hög kvalitet i förhållande till riket som helhet."

Fast det Örjan Hansson pekar på är ju att det är en väldigt stor skillnad mellan resultatet på de nationella proven och på slutbetygen. Slutbetygen är alltid ganska mycket högre än betygen på de nationella proven. Då duger det inte att säga att "vi har så höga slutbetyg".

Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Mobbning

Incidentberedskapen

Politik och PR

Välkommen

Logga in

Logga in med Facebook

Skolan

Skolan behöver inte skandalsökande sensation

Om författaren

Länka till Blogg

Skolan

Bloggar om artikeln

Dagens populäraste artiklar

Newsmill seminarier

Newsmill-bloggen

Newsmill till TV4 News

Om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill till TV4 News

Vad är att Milla?

Prenumera på artiklar