Allt för optimistiska oljeprognoser leder till felinvesteringar

Den internationella energimyndigheten IEA grundades 1974 som en reaktion på oljekrisen 1973-74 och med syfte att agera för OECD-länderna vid störningar av världens oljeleveranser samt tillhandahålla statistik om oljemarknaden och andra energisektorer. OECD-länderna har sedan dess allt mer förlitat sig på IEA, exempelvis vår egen Energimyndighet har en stark koppling till IEA. Då Energimyndigheten är vår expertmyndighet inom energisektorn har de i sin tur påverkat beslut fattade av både andra myndigheter och politiker. Situationen hade varit bra om det inte vore att IEA levererat kraftigt överoptimistiska prognoser i minst 14 år, lika länge som vår egen energimyndighet existerat. För Sverige kan det här ha orsakat felinvesteringar motsvarande hundratals miljarder kronor och på lång sikt kan det leda till katastrofala ekonomiska konsekvenser.

EA ger årligen ut World Energy Outlook (WEO) – en rapport med prognoser över det framtida energiläget. Prognoserna har genomsyrats av överoptimism om oljans framtid, det finns även då och då små allvarligare inslag men dessa har inte nått fram.

Oljeprisprognoser som utfallit

Det kan vara svårt att göra träffsäkra prognoser men det anmärkningsvärda är att förutom en är alla prognoser kraftigt överoptimistiska och där man hade rätt var prognosen satt för samma år som rapporten skrevs (Figur 1). Överoptimism gör att marginaler försvinner, för en tidsoptimist leder det till att man kommer för sent eller inte hinner förbereda sig ordentligt, när det gäller samhället leder det till miljardkostnader i form av felinvesteringar, finansbubblor och sociala kostnader.

Figur 1: IEAs prognoser som har utfallit. Data från respektive World Energy Outlook.¹

Prognoser för oljeproduktion och oljepris 2030

IEA har även gjort prognoser för oljeproduktion och oljepris längre fram i tiden. IEA har gång på gång fått sänka dessa prognoser för oljeproduktion samt höja prognoserna för oljepris (Figur 2). Det går även att hitta mer överoptimism om man granskar texter och mer detaljerade prognoser. Nu är historiska missbedömningar inget som är bevis för att man fortfarande gör fel men det bör ringa en varningsklocka hos svenska myndigheter som gör att man startar en utredning. Om utfallet blir 75 Mb/d (miljoner oljefat per dag) år 2030 som i studien från Globala energisystem skulle det sannolikt innebära ett flera gånger högre oljepris än vad IEA idag förutspår, och det är innan vi vägt in andra faktorer som denna artikel kommer att gå in på.³

Figur 2: IEAs framtida prognoser i jämförelse med en beräkning från Alekletts forskargrupp på Globala energisystem vid Uppsala universitet. Data från respektive World Energy Outlook.²
 

Orsaker till dåliga prognoser

Varför har då IEA haft så fel? En anledning är att de grundat prognoserna på den framtida ekonomiska utvecklingen – de har antagit att världens ekonomiska tillväxt är det som avgör hur mycket olja som kommer att produceras i framtiden. När detta inte uppfyllts har marknadsmekanismerna tagit vid och priset stigit vilket kombinerat lett till felaktiga produktions- och prisprognoserna. År 2008 genomförde man den största studien av oljefält någonsin. I den analyserades produktionstrenden i de 811 största oljefälten och slutsatsen blev att produktionsnivåerna sjunker så snabbt att hela 76% av produktionen beräknas vara borta 2035, redan 2025 beräknas 50% av produktionen vara borta (Se Figur 3).⁴ Jämför man med historiska produktionssiffror ser det ut att bli omöjligt att ersätta detta bortfall, då får man tänka på att det är enbart för att hålla oljeproduktionen på samma nivå som idag, vill vi även upprätthålla den ekonomiska tillväxten är utmaningen ännu större.⁵

Figur 3: Potential för världens framtida oljeproduktion.⁶

IEA har gjort ytterligare ett allvarligt misstag, deras bedömning av framtida oljefynd baserar sig på en rapport från US Geological Survey publicerad år 2000.⁷ En feltolkning av rapporten gjorde att man överskattade framtida oljefynd med över det dubbla, samtidigt får man ta hänsyn till att den amerikanska studien endast beräknar ett potential. Trots att IEA blivit informerade om sitt misstag och att nya oljefynd inte levt upp till förväntningarna så har de inte ändrat sig.⁸ Ett par oberoende studier - den från Aleklett och en från UK Industry Taskforce on Peak Oil and Energy Security - bekräftar att IEA har överdrivit möjligheterna att ersätta det de sjunkande produktionsnivåerna med nya oljefält, naturgasvätskor och icke-konventionell olja.⁹

Alekletts forskarteam visar i sin studie att IEA förväntar sig att alla framtida oljefält ska bete sig helt annorlunda än vad oljefält fram tills idag gjort.¹⁰ De visar även att IEA anser att naturgasproduktionen kommer ge betydligt mer naturgasvätskor än vad som är rimligt och att de överskattar produktionen från icke-konventionella oljeresurser (orange, lila, ljusblått och grått fält i Figur 3 är enligt Alekletts studie överdrivna).¹¹

Lloyds – världsledande inom riskanalys och världens största försäkringsbolag som försäkrar näringslivet mot framtida hot – publicerade för ett par år sedan en rapport tillsammans med renommerade Chatham House (Royal Institute of International Affairs).¹² Rapporten varnar för en närliggande oljekris och författaren Antony Froggatt sa följande i en intervju:

”Any government must now prepare for a radical change in the energy sector. You are trying to grow an economy that is oil based on a resource that is depleting.
[…]
Under a sort of business as usual scenario you would see that by 2030 you would roughly have to have an output of about higher 40 percent than we have today. And the current level of depletion of the traditional reserves means that just to maintain the current output you would need to replace the production of Saudi arabia every three years. So carrying on global as we are is not going to work and we actually have to change quite quickly.”¹³ (Figur 3 visar produktionsbortfallet han talar om).

En av rapportens slutsatser var:
We are heading towards a global oil supply crunch and price spike ¹⁴

Trots fortsatt överoptimism från IEA har någon form av förändring ändå skett, i WEO 2010 säger de att världens råolja uppnådde peak oil 2006 och nu befinner sig på en platå.¹⁵ I en intervju förra året hävdar deras chefsekonom Fatih Birol att oljeproduktionsprognosen från den rapporten endast är ett potential och att de inte kan garantera de framtida produktionsnivåerna, han varnar även för att världens regeringar inte är förberedda – att de borde ha startat en omställning för tio år sedan samt att det finns risk för ett oljepris som förhindrar den ekonomiska återhämtningen eller till och med leder till olika typer av krig.¹⁶

Se gärna hela intervjun själv, den tar upp en del annat intressant, ha dock i åtanke att IEA brukar klassas som optimister. Länk till Youtube

En annan orsak som kan ha lett till överoptimismen är att USA, enligt källor inom IEA, pressat organisationen att måla upp ett mer optimistiskt läge för att förhindra panikhandel av olja och lugna marknaden.¹⁷ En av IEAs tidigare oljeanalytiker uppger även att världens oljeproduktion förväntas börja dyka någon gång mellan 2015 och 2020 - vilket är i linje med år 2017 som beräknas enligt en nyligen läckt Australiensisk rapport men också i linje med en äldre studie av Alekletts forskarteam.^{18 19 20}

Oljeexportmarknaden

Även om den totala oljeproduktionen är viktig för världsekonomin så är det relevanta för importörerna vilken mängd olja som exporteras, undantaget Norge och Mexiko är alla andra OECD-länder beroende av oljeimporter. Därför är det inte speciellt träffsäkert av Sverige att enbart att använda sig av IEAs beräkningar som utgår från hela världsproduktionen. Granskar man oljeexportmarknaden kan man se att den krympt sedan 2005 (Figur 4), nu är det i första hand USA som pga deras låga bensinskatter fått ta smällen men även vi har märkt av det stigande priset.

Figur 4: Global nettoexport av olja med Kina och Indiens importandelar.²¹

Ett par oberoende beräkningar - en från företaget Logi Energy och en från bloggaren Crash Watcher - visar att med nuvarande trend så kommer exportmarknaden att vara helt borta kring 2030.^{22 23}Det skulle då innebära att importberoende länder som Sverige blir utan olja. Nu är det mest sannolika att trenden kommer att förändras men allt pekar ändå på att mängden olja som exporteras kommer att vara betydligt mindre än idag (och det är innan hänsyn tas till sjunkande produktion efter vi passerat peak oil).

Exportörernas inhemska energibehov

En anledning till att exporten minskar är att exportörernas inhemska energibehov växer trots att deras produktion står stilla eller faller. Vi kan ta Saudiarabien, världens största oljeproducent, som ett exempel.
Med en stark befolkningstillväxt och en korrelerande oljekonsumtion är Saudiarabiens utveckling (Figur 5) inget unikt bland oljeexportörerna i Mellanöstern. Fram till 2050 förväntas Saudiarabiens befolkningsmängd växa med 74%, Iraks med 106%, Kuwaits med 76% och Irans med 37%. Detta driver på det inhemska behovet av olja och exporten minskar. Oljebolaget BP förutspår att Mellanösterns oljekonsumtion kommer att växa med 4 Mb/d till 2030.²⁴

Figur 5: Saudiarabiens oljekonsumtion och befolkningsmängd mellan åren 1980-2010.

Asiens växande energibehov

Det sker en enorm ekonomisk tillväxt i Asien, det leder till högre levnadsstandard, fler bilar och därmed ett starkt växande energibehov (Figur 6). Inom ett par decennier förväntas Kina vara det land som konsumerar mest olja och Indien förväntas ta tredjeplatsen efter USA redan 2020. Efterfrågan på olja växer så snabbt att 2030 kan dessa två länder ha lagt beslag på ytterligare 8 respektive 3,5 Mb/d, detta i kombination med deras befintliga importer motsvarar 45% av dagens exportmarknad.²⁵

Figur 6: Kinas oljekonsumtion 1980-2010

Oljeexportmarknaden till 2030

Väger vi in att oljeproduktionen börjar dyka 2015-2020, att den totala oljeproduktionen når 75 Mb/d år 2030, att Mellanösterns oljekonsumtion växer med 4 Mb/d och Asiens med 11,5 Mb/d till 2030 så kan vi tillsammans med befintliga data producera en graf (Figur 7). Ett sådant scenario innebär en växande och hård konkurrens om en allt mindre exportmarknad, något som i sin tur leder till oljeprischocker och djupa finanskriser. Även om världsproduktionen mot för modan lyckas nå en nivå på 94 Mb/d kring år 2030 så ser det ut att vara en hård konkurrens om exportmarknaden och med höga oljepriser som konsekvens.
 

Figur 7: Global nettoexport av olja med möjligt scenario fram till 2030.
 

Oljeprisets utveckling

Olja har fått väldigt låg priselasticitet på senare år. Det innebär att att det krävs ett högt pris för att driva på tillgång eller för att döda efterfrågan. Förenklat: små förändringar mellan tillgång och efterfrågan leder till stora förändringar i priset. Den kanadensiska ekonomen Jeff Rubin, som var en av de första ekonomerna att förutspå den förra oljeprischocken, anser till och med att Lagen om utbud och Lagen om efterfrågan inte längre fungerar för oljan.²⁶

Granskar vi den förra oljeprischocken och efterföljande finanskris kan vi se att redan kring 2004 började råoljeproduktionen få svårt att hänga med världsekonomins växande oljetörst (Figur 8). När produktionen sedan planade ut steg oljepriset till rekordnivåer. Enligt flera ekonomer, bland annat Jeff Rubin, var detta en större anledning till finanskrisen än den finansiella bubblan. ²⁷

Figur 8: Produktionsplatå från och med 2004-2005 leder till kraftig prisökning, regressionen visar vilken utveckling som krävts för att bibehålla samma produktion som under 2002-2004. En sådan utveckling hade dämpat prisstegringen. Vi kan även se hur oljepriset kollapsar när finanskrisen bryter ut ordentligt.

För några år sedan genomförde en stor grupp amerikanska energiexperter och tidigare högt uppsatta tjänstemän en simulering - kallad The Oil Shockwave - för att undersöka hur störningar i oljeleveranserna skulle påverka USA.²⁸ Ett utbud som minskade med endast fyra procent orsakade då en prisökning på 177 procent vilket i sin tur ledde USA in i en recession med miljontals förlorade jobb. Det innebära att utvecklingen på exportmarknaden kan leda till ett oljepris på flera hundra dollar per fat redan innan 2020, en fortsatt dålig världsekonomi kan dock dämpa det lite, om inte annat kommer en oljeprischock på flera hundra dollar sannolikt att skicka världsekonomin in i en ny recession.

Geopolitiska faktorer

Geopolitiken är en annan faktor som ofta utelämnas, i en värld med högre konkurrens om oljan riskerar det att leda till mer oroligheter – något som bland annat tyska Bundeswehr, USAs militär och The Oil Shockwave varnat för.^{29 30 31} En studie från Cambridge har också visat hur stigande matpriser är det som legat bakom i princip alla större upplopp vi sett i utvecklingsländerna på senare år, matpriserna är direkt påverkade av oljepriset (Figur 9).³² * De här typen av oroligheter kan utvecklas till inbördeskrig som i sin tur skapar störningar i oljeleveranserna.

* Råvarupriser är även till viss del påverkade av monetära faktorer och börsmarknaden men det ligger utanför ramen för denna artikel.

Figur 9: Matprisindex och upplopp. Stigande matpriser skapar förutsättningar för politisk instabilitet.³³

Länder kan även inför exportbegränsningar, exempelvis Ryssland som idag står för ungefär 40 procent av Sveriges oljeimporter har tidigare begränsat exporten på andra varor för att gynna den inhemska marknaden.³⁴ Den här riskfaktorn är något som inte heller vägs in i den energipolitik som förs hos varken IEA eller Energimyndigheten. Oljekris fanns inte ens med när Myndigheten för samhällsskydd och beredskap i slutet av förra året listade 24 potentiella hot mot Sverige.³⁵

IEAs påverkan på Sverige

När IEAs prognoser inte är annat än överskattade potential som inte ens väger in alla avgörande faktorer innebär det ett stort misstag att fortsätta förlita sig på dem. Mycket av de senaste decenniernas investeringar i transportsystem, byggnader och annan infrastruktur riskerar att uppdagas som felinvesteringar eftersom de baserats på förutsättningen att vi framöver har tillgång till billig olja - IEA har vilselett Sverige och alla andra länder som använt sig av deras prognoser.

Sverige kan inte heller enbart skylla ifrån sig på IEA, vår egen energimyndighet har tidigare blivit kritiserad för att använda sig av deras prognoser.³⁶ Jag var själv i kontakt med dem för några år sedan och min bedömning är att vi har åtminstone en inkompetent tjänstemän på en kritisk position – en åsikt jag är långt ifrån ensam om – något som kan ha lett till att vi idag har hundratals miljarder med felinvesteringar i Sverige. Dessa felinvesteringar grundar sig på att vi har byggt upp stora delar av samhället runt oljeberoende transporter, det här har skapat inlåsningseffekter som göra att det är svårt för hushåll, näringsliv och offentliga verksamheter att undvika kostnaderna från stigande oljepriser. Dessa kostnader äter upp hushållens köpkraft, antingen direkt via drivmedelspriserna eller indirekt via företagens stigande kostnader som måste tas ut genom högre priser på varor och tjänster. Konsumentprisindex stiger sedan vilket skapar inflation* som driver upp räntorna. Det påverkar även handelsbalansen negativt för Sverige och leder sannolikt till finanskris.

Figur 10: Oljans påverkan på samhällsekonomin.
 

När utbudet av olja inte ökar kan dessutom ekonomin inte återhämta sig utan att minska oljeberoendet. Risken finns också att effektiviseringarna går för långsamt och det stigande oljepriset hela tiden äter upp dem.

* Enligt den definition som används i etablerade ekonomiska modeller.

Slutsatser

Oljemarknaden ser ut att bli allt mer pressad under de närmsta två decennierna, det leder då till kraftigt stigande oljepriser som i sin tur har potential att utlösa den djupaste finanskrisen någonsin, alternativt en serie av finanskriser som en efter en krymper världsekonomin.

Det mesta talar idag för att alternativa bränslen inte kommer att kunna ersätta oljan inom det tidsperspektiv som finns, elbilar är det som långsiktigt har ett potential men fram till 2030 – som verkar bli en kritisk period – ser det inte ut som ett realistiskt alternativ.³⁷ Vi behöver inte gå in på det mer i detalj - drivmedel och framtidens transporter är ett så stort område att det kräver en helt egen artikel.

Precis som Hirschrapporten från det amerikanska energidepartementet varnade för 2005 så är världen nu sannolikt på väg in i en flera decennier lång period av drivmedelsbrist, det innebär inte brist på energi utan på högkvalitativa energibärare.³⁸ Det bästa vi kan göra är att minska efterfrågan på drivmedel genom att ställa om samhället mot ett kraftigt minskat bilberoende, annars riskerar vi katastrofala konsekvenser för ekonomi och välfärd. Den tidigare nämnda rapporten från Lloyds och Chatham House kom bland annat fram till följande slutsatser:

• Businesses which prepare for and take advantage of the new energy reality will prosper - failure to do so could be catastrophic

• To manage increasing energy costs and carbon exposure businesses must reduce fossil fuel consumption

• Business must address energy-related risks to supply chains and the increasing vulnerability of 'just-in-time' models ³⁹
   

Även IEA har varnat för att den billiga oljans tid är förbi men budskapet har antagligen inte nått fram pga den övriga överoptimismen.⁴⁰

Dessa slutsatser gäller inte bara för näringsliv utan till stor del även för hushåll och offentlig sektor. Att ställa om samhället inför en sinande och allt dyrare olja blir inte lätt men desto längre vi skjuter på det desto svårare, vi är redan sent ute – Hirschrapporten beräknade att för att undvika långvarig drivmedelsbrist och allvarliga negativa ekonomiska konsekvenser skulle USA behöva starta ett nödprogram minst 20 år innan världen når Peak oil.⁴¹ Sverige som är ett mindre land skulle kunna göra det snabbare men det innebär ändå att vi idag kan vara två decennier sent ute.

Det Sverige i första hand bör göra är att utreda om Energimyndigheten har rätt kompetens, om de uppfyller sitt myndighetsuppdrag och sedan granska IEAs prognoser samt jämföra dem med oberoende studier och rapporter för att avgöra situationens allvar.

Trafikverket måste inse att IEAs prognoser inte är verklighetsförankrade och därför blir ett dåligt underlag. Det innebär en risk för stora felinvesteringar som leder till allvarliga inlåsningseffekter och enorma samhällskostnader.

Näringsdepartementet kan inte längre skylla på att de saknar resurser att utreda Energimyndighetens passivitet, då får de istället se till att vi får en oberoende utredning som granskar situationen. Om Näringsdepartementet inte förstår allvaret i frågan så bör nog Regeringen tillsätta en utredning som granskar dem.

Vi kan inte ha ett samhälle som bygger på överoptimism och risktagande utan vi måste bygga det på marginaler och långsiktighet. Det har vi inte när näringslivet inte ser längre än till nästa kvartalsrapport eller möjligen årsrapport, när marknaden har alldeles för kortsiktig prissättning, när politikerna prioriterar den egna mandatperioden före samhällets framtid eller när ohållbar tillväxt prioriteras före hållbar utveckling.

Andreas Larsson (2 artiklar)
http://omstallninggastrikland.se/

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/43487

31 kommentarer I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

En väldigt bra sammanställning, Andreas.

När man ser framtiden an är jag dock rädd att regeringarna kommer välja en mindre effektiv väg till en post-peak oilvärld genom ransoneringar, subventioner och priskontroller. Priset måste få ge marknaden rätt signal om alternativa lösningars hållbarhet. Statliga interventioner kommer bara fördröja eller försvåra en omställning till en hållbar energiförsörjning.

Permalänk | Anmäl #1 Ragnar Danneskjöld, 2012-03-01, 11:10

Det var en bra redogörelse och det är svårt att hitta fel denna.

En förklaring till att Energimyndigheten har struntat i oljan är att koldioxidreligionen ska blåsas upp. Den förre generaldirektören Kåberger kom från institutionen för Fysisk Resursteori på Chalmers, där det är koldioxid och det politiskt korrekta som gäller. Märkligt att det heter ”fysisk”. Fysiken har ju utelämnats. Det borde heta Politisk Resursteori.

Omställningen bör främst inriktas på att exploatera den svenska alunskiffern på bland annat olja och uran. Oljan anses enligt SGU räcka ett 40-tal år med dagens konsumtion. Redan med dagens oljepris där förutsättningarna är som bäst går det nog att räkna hem en utvinning typ som skedde i Kvarntorp under kriget. Nu kan även uran utvinnas. Det är alltså bara att ge tillstånd och det behövs inga subventioner.

De som äger raffinaderierna på västkusten och snart får skrota dessa av sinande flöden från Nordsjön och Ryssland kanske är intresserade. Shell är världsledande inom utvinning av olja från skiffer. I Estland har de förövrigt planer på att täcka sin försörjning från sådan olja. Sverige var världsledande på området fram till slutet av 60-talet när fabriken skrotades.

Permalänk | Anmäl #2 Urban Persson, 2012-03-01, 12:43

Tack för denna artikel.
Vi i Sverige har gjort det rimliga, nämligen minskat vårt beroende av olja och lagt på en skatt som gör oss mindre utsatta för en höjning av underliggande oljepris.
Vi ser hur transportsektorn växer i betydelse, en sektor som nästan helt är petroleumdriven. Där kommer vi nog få se de första tecken på Peak oil och nedgången. Det talas idag om Peak car. Kanske i morgon om peak population.

Permalänk | Anmäl #3 Lars Kronqvist, 2012-03-01, 12:47

Bra artikel, men några saker har Leif D förståss att anmärka på eller tillägga:
1. Det är på gång en massa ny teknik för att få ut mer olja ur befintliga fält.
2. Merparten av all värlsdens subsea-instalationer står på djup om 200 meter eller mindre. Nästan allt hav som finns är djupare än så.
Allt mer går mot större djup, vilket öppnar upp för väldigt mycket mer olja och gas.

Men, det allra viktigaste är inte att ersätta oljan, utan att minska energibehovet. Mycket av dagens transporter behöver egentligen inte göras. Massor av nonsensprodukter och proukter av usel kvaltiet gör av med ändliga nuturresurser och sliter på planeten.

Väldigt mycket energi går åt till konstgödsel. Och vi blir snabbt fler här på planeten. Dyrare gödsel = dyrare mat = problem.
Det behövs tilltag globalt för att bromsa befolknignsökningen. Dom enda som jobbar med problemet är Kina.

Permalänk | Anmäl #4 Leif D, 2012-03-01, 13:38

Tack Andreas för den här fantastiska artikeln. Nog för att man läst en del om peak oil och för sig själv spekulerat i effekterna, men detta var träffande, skrämmande, och rent av uppkört rakt i ansiktet. Precis som det ska vara.

Permalänk | Anmäl #5 Mikael Jordnära, 2012-03-01, 13:39

Andreas Larsson!

Det är hedervärt att någon djupdyker i ett ämne och redovisar fakta.Det finns fler erfarenheter att dra ifrån de som försöker gissa framtiden varav IEA utgör ett. IEA hade inte fracking med i sina prognoser vilket ökade de fossila tillgångarna på ett generativt banbrytande sätt. Att förutse den mänskliga anpassningsförmågan och teknikutvecklingen är mycket begränsad. Det slår åt motsatt håll än den underskattning du kritiserar IEA för. IEA har ingen aning om hur mycket kolväten det finns tillgängligt på planeten och hur skall man kunna beräkna betydelsen av vad man inte vet?

Politiker besitter inte kunskapen om hur framtiden kommer att se ut och när de tror att de kan reglera den framtida "anpassningen" och förutse vilka tekniker som kommer att lyckas i konkurrens med de som ännu inte uppfunnits så blir det lika korkade lösningar som vindkraften i Sverige. Svindyrt utan någon som helst betydelse för klimatet och genuint osäker produktion som kräver exakt lika mycket reglerkraft som vindkraften producerar när det råkar blåsa.

Så din artikel är en bra genomgång av historiken.Jag är dock inte överens med dig om problemformuleringen och saknar samtal och resonemang om utveckling och förändring i ett strörre perspektiv.
Vi har betydligt större skäl att tro på framtiden och oss själva än vad siffror baserade på gårdagens kunskap ger oss kredit för.

Permalänk | Anmäl #7 Berg Säker, 2012-03-01, 17:45

Tack för att ni uppskattar artikeln, jag hade kunnat finputsa den mer men jag kände att det fick duga, det är fler artiklar som väntar på att skrivas.

#4 Leif D: Det är alltid kul med lite synpunkter.

1. Givetvis sker det hela tiden teknikförbättringar, men det räcker med att titta på Nordsjöoljan där man trots att man använder den senaste tekniken inte kan förhindra den sjunkande produktionen.
http://gailtheactuary.files.wordpress.com/2010/12/north-sea-oil-producti... (Data från EIA).

2. Visst kan det finnas stora fyndigheter med djuphavsolja men det intressanta är hur mycket olja vi faktiskt får upp. Det finns idag inga fynd som kan kompensera för det produktionsbortfall vi kommer att ha fram till 2030. Det betyder att vi faktiskt måste hitta dessa fynd och sedan börja utvinna dem tillräckligt snabbt, annars blir det en dyr chansning. Sen kan man egentligen konstatera att exportmarknaden ser ut att bli så pressad att inte ens IEAs optimistiska prognoser räcker för att förhindra ett stigande oljepris.

I övrigt håller jag med dig om att det viktigaste är att angripa efterfrågan genom att minska transportbehovet i samhället.

Permalänk | Anmäl #8 Andreas Larsson, 2012-03-01, 18:25

#7 Berg Säker:
Fracking är fortfarande ett osäkert kort, mycket av den information som spridits har varit osäker och sen har ekonomitidningarna spridit den vidare som om det vore fakta. Generellt kan man säga att det sprids mycket felaktigheter bland investerare, mycket beror på okunskap, annat beror på att företag vill locka till sig nya investerare.

EIA uppskattade tidigare att Marcellus-formationen innehöll 400 Tcf (Biljoner kubikfot) gas något som USGS sedan nedreviderade till 84 Tcf. Proven reserves för gas från fracking motsvarar idag bara 11 år av USAs konsumtion.

Potential Gas Committee (PGC) har uttalat sig rätt mycket och sagt att USA har 100 år av naturgas från fracking. Problemet med PGC är delvis att de har egna intressen i naturgasindustrin och därför ska man ta deras uttalanden med en stor nypa salt.

EIA uppskattar USAs naturgasresurser från fracking till mellan 400 Tcf (17 år) och 1200 Tcf (50 år) men det är inte proven reserves. En annan osäkerhet med naturgas från fracking är att det är väldigt varierande hur stor andel som man kan utvinna. Ska man dessutom använda naturgas som drivmedel, antingen direkt via konverterade fordon eller via Gas-to-liquids (GtL) så kommer Reserves-to-production Ratio (RPR) att sjunka snabbt.

Jag tycker inte man ska basera samhället och välfärden på ett så osäkert kort, fossila bränslen får allt sämre nettoenergi och någon generation får ta smällen när den blir för låg. Därför är det bättre att angripa problemet i den andra änden: Efterfrågan.

Permalänk | Anmäl #9 Andreas Larsson, 2012-03-01, 18:55

#7 Berg Säker:
Politiker är inte heller lösningen, däremot anser jag att naturvetenskapen är lösningen. Tekniken kan tyvärr inte lösa allt och då måste man istället anpassa sig till vad naturlagarna tillåter. Det finns enligt mig även en övertro på teknik i dagens samhälle, man glömmer bort tidsperspektiv och naturlagar.

Sen säger jag inte att tekniken inte kommer att lösa vissa problem, däremot är det vanskligt att anta att den kommer att göra det.

Permalänk | Anmäl #10 Andreas Larsson, 2012-03-01, 18:59

Vi ska inte bara se bekymmer i läget, för många Svenska och Europeiska företag innebär det nya affärsmöjligheter.

När olja blir dyr blir det inte ekonomiskt att skeppa malm till Kina framställa stål där och skeppa stål till Europa.

På samma sätt kan man inte fånga fisk i Norge , skicka den till Korea för rensning och skicka den till försäljning i Sverige.

Så om vi är vakna och på hugget så kan vi vinna mycket på peak oil också

Permalänk | Anmäl #11 Anders Olsson, 2012-03-01, 19:13

#11 Anders Olsson: Japp, det är något som Jeff Rubin tar upp i sin bok "Why Your World Is About to Get a Whole Lot Smaller: Oil and the End of Globalization"

Problemet är dock de inlåsningseffekter som vi har genom att samhället byggts upp kring bilen.

Permalänk | Anmäl #12 Andreas Larsson, 2012-03-01, 19:28

#12

Är det riktigt att naturgaspriset i USA har dividerats med 3 på 5 år?

Permalänk | Anmäl #13 Tage Fridolfssn, 2012-03-01, 19:41

#13: Japp det stämmer för den amerikanska naturgasen (henry hub). Det finns idag ett överskott på marknaden vilket dämpar priserna. Dock är det en fråga hur länge det blir så, exempelvis fracking kan kräva ett högre pris för att det ska vara lönsamt och därför kan priserna snart återhämta sig.

Permalänk | Anmäl #14 Andreas Larsson, 2012-03-01, 19:58

Ett problem med olje- och gastillgångarna i världen är att de oftast ligger i, vad vi oftast betecknar som diktaturer.
Dock har man på senare år gjort stora fynd av skiffergas i länder som USA, Frankrike, Storbritannien, Israel och Polen. Vi kan relativt enkelt gå över till gasdift av våra bilar. Stora fynd av oljesand i främst Canada med en lönsam utvinning vid ett oljepris över 75 dollar/fat kan också fördröja krisen.
I längden står hoppet kanske till elbilar. Där är batterierna en begränsning, men på senare tid har det gjorts större framsteg. Bl.a. grafenkondensatorer skulle kunna få energitäthet långt bättre än litiumjonbatterier. Fler lösningar är på gång. Sen har vi ju ecaten som ännu har mycket att bevisa men skulle den mot förmodan fungera är det inga energiproblem längre.

Permalänk | Anmäl #15 Inge Bolin, 2012-03-01, 20:11

#14

Fins det någon information om vad fracking kräver in bra skiffer?

Permalänk | Anmäl #16 Tage Fridolfssn, 2012-03-01, 20:42

#16: Tyvärr inte, det är endast industrin som vet det. Men enligt vissa är priset idag för lågt för att driva på nya investeringar i fracking. Sen hur det blir återstår att se, det kommer att märkas på hur företagen agerar.

Permalänk | Anmäl #17 Andreas Larsson, 2012-03-01, 21:31

#15: Naturgas kanske kan täcka upp för en del av oljan men det är svårt att säga, ökar konkurrensen om den kommer det priset också att stiga. Sen är naturgas ingen direkt ersättare till olja så då får man konvertera fordonen till gasdrift.

Kanadas oljesand kommer inte göra något direkt skillnad mer än det kommer att förbättra Kanadas ekonomi. De förväntas inte producera mer än kanske 4-5% av världsbehovet år 2030 och det är betydligt mindre än Nordamerikas behov.

Elbilar är helt klart där potentialen finns, men som du säger är batterierna en begränsning. Elektrifiering av vägnätet blir då ett måste om inte vi får något större genombrott för batteriteknikerna.

Angående E-caten så har Nasa bekräftat att LENR (Low Energy Nuclear Reactor) fungerar, men det råder ändå en massa oklarheter kring den. http://www.youtube.com/watch?v=mxeKeuh_2Bw

Det största problemet oavsett lösning är att tidsluckan vi har på oss krymper.

Permalänk | Anmäl #18 Andreas Larsson, 2012-03-01, 21:42

Mycket bra och välskrivet.
Viktigt att frågan lyfts för nu verkar vi mest köra på i full fart med skygglapparna på.
Och troligen blir väl överraskningen än större när det är tomt på macken en dag, alternativt kostar 48kr/l att tanka.
Så vi får väl se fram emot lite mer spridning av entropin nu när energin inte längre räcker.
Hualigen!
Ser fram mot mer i ämnet.

Permalänk | Anmäl #19 William Hemberg, 2012-03-02, 07:41

Mycket bra artikel, Andreas Larsson. Tyvärr har makthavarna för låg intelligens för att förstå innebörden av den.

Permalänk | Anmäl #20 Bo T, 2012-03-02, 08:24

Allt talar emot Peak Oil under de närmaste decennierna. Men om verkligheten inte stämmer med den politiskt korrekta kartan då är det kartan som gäller för alla er "intelligenta":
http://www.ft.com/intl/cms/s/0/8b45584e-63a1-11e1-b85b-00144feabdc0.html...

Permalänk | Anmäl #21 Lars Bern, 2012-03-02, 10:19

Lars Bern: Det stämmer inte alls och vill du bevisa din tes får du allt ta fram en bättre källa, naturgas är nämligen inte olja även om man kan få ut lite NGL i samband med utvinnandet av det. Visserligen ett stort fynd av naturgas men produktionen beräknas inte nå mer än 80 miljarder kubikmeter 2020, dvs 2,5% av dagens världskonsumtion och något som Kina med fortsatt ekonomisk tillväxt kan sluka helt själva. I övrigt så är Kinas skiffergas mer svåråtkomlig än den amerikanska.

Jag är inte politiskt korrekt, jag är vetenskaplig, jag önskar att du också kunde vara det.

Permalänk | Anmäl #22 Andreas Larsson, 2012-03-02, 10:40

Tack !

Ska det diskuteras Peakoil och prognoser , så är det såhär en slipsten skall dras.

Nu sitter en och en annan Vetenskapspolitiker (läs : Agent för big business) med byxorna nere.

Permalänk | Anmäl #23 Sven Stromitzky, 2012-03-02, 13:19

Att vara politiskt korrekt i fråga om peak oil är att hålla ögonen hårt slutna. Ingen som ser peak oil är politiskt korrekt.

Permalänk | Anmäl #24 Amon Doxa, 2012-03-02, 14:42

#11

"Politiker är inte heller lösningen, däremot anser jag att naturvetenskapen är lösningen. Tekniken kan tyvärr inte lösa allt och då måste man istället anpassa sig till vad naturlagarna tillåter."

Vem ska ta de kollektiva beslut som leder till en anpassning "till vad naturlagarna tillåter"?

#21

"den politiskt korrekta kartan"

Börjar inte den typen av argumentering bli ganska enahanda och ofruktbar, Lars Bern!?

Permalänk | Anmäl #25 Niclas Kuoppa, 2012-03-02, 19:04

Intressant och väl underbyggd artikel.

Permalänk | Anmäl #26 Per O. Svensson, 2012-03-02, 20:31

#25: Det jag menade var att lösningarna inte kommer att komma från politikerna utan från naturvetenskapen, dvs forskning, den vetenskapliga metoden, etc .Sen blir det väl politikerna som i slutändan implementerar sakerna. Men i värsta fall blir det väl så att vi måste anpassa oss till naturlagarna istället för något politiskt beslut.

Permalänk | Anmäl #27 Andreas Larsson, 2012-03-02, 20:51

Andreas, har du läst Trafikverkets kapacitetsutredning? Det skulle vara intressant att läsa vad du säger om de prognoser de använder som grund för sina investeringsförslag. I mina ögon faller de just i den fällan du varnar för i artikeln.

Permalänk | Anmäl #28 Karolina Skog, 2012-03-02, 21:55

#28 Karolina Skog: Ja, kapacitetsutredningen var faktiskt det som fick mig att publicera denna artikel, materialet var egentligen riktat till ett annat ändamål från början.

I kapacitetsutredningen kan man läsa följande:
"...antagande om oljeprisets utveckling har bestämts i diskussion med Energimyndigheten."

Samt
"Oljepriset antas liksom i IEA:s prognos vara 115 dollar per fat 2030, men oförändrat mellan åren 2030 och 2050."

Eller i en av underlagsrapporterna:

"Oljepriset antas enligt IEA´s prognos vara $62 per fat 2006, $115 per fat 2030. Oljepriset 2030 från IEA´s prognos från 2010 är diskuterad med Energimyndigheten, så att vi använder samma prognos som dom gör i sin Långsiktsprognos 2010 som i sin tur används som grund för klimatrapporteringen till EU."

Dels så är det felaktigt att IEAs prognos från 2010 hävdar ett oljepris på $115/bbl år 2030, den uppgiften kommer från en äldre prognos. I WEO 2010 är prognosen runt $129/bbl för standardscenariot 2030. Men utvecklingen på oljemarknaden sedan 2010 har redan gjort att det priset inte är så troligt.

Väger man dessutom in allt jag tar upp i denna artikel så blir det inte annat än fantasiprognoser som Trafikverket håller på med just nu. Jag har mailat Trafikverket och får jag inte ett vettigt svar kommer jag att skriva en artikel riktad mot kapacitetsutredningen.

Sen kan man väl tillägga att kapacitetsutredningen även innehåller andra brister. Det är med andra ord stor risk för enorma felinvesteringar.

Permalänk | Anmäl #29 Andreas Larsson, 2012-03-02, 23:40

Andreas, tack för artikeln. Är det så att diagram 1 omfattar alla prognoser som IEA gjorde under under åren 1998-2010 och som fallit ut?

Permalänk | Anmäl #30 Magnus Davidsson, 2012-03-11, 18:49

#30 Magnus Davidsson: Ja, dock har jag inte tagit med de prognoser där det handlar om att man angett ett tidsintervall som vi ännu inte passerat, undantaget 1998 års prognos för 2011 som ingick i ett intervall men där det framgick lite mer information än för de övriga intervallen.

Permalänk | Anmäl #31 Andreas Larsson, 2012-03-12, 13:28

En mycket bra och angelägen rapport, Andreas. Det verkar som om investeringar i att producera flytande, utra-rena, syntetiska drivmedel för dieselmotorer, till de maskiner som vi måste ha för att samhället ska kunna fungera, bör göras så snart som möjligt.
Jag avser dieseldrivna maskiner i jordbruk, skogsbruk, till långtradartransporter, i gruvor, på byggen, bussar, taxi, etc.

Enligt t.ex. World Bank i Washington DC i USA så facklas det bort mellan 100 och 150 miljarder m3 gas per år i världen. Det räcker till en produktion av ca 67 till 100 miljoner m3 flytande paraffiniska syntetdrivmedel per år. De kallas även: GTL- eller FGTL-drivmedel. GTL = Gas To Liquids. FGTL = flare gases to liquids. Som jämförelse: Tyskland förbrukar ca 33 miljoner m3 dieseldrivmedel per år. Om detta görs, fås dessutom drivmedel, som inte bidrar till att utsläppen av fossil CO2 ökar med ett enda gram, jämfört med idag. Idag facklas ju gaserna bara bort....

Sverige förbrukar ca 5 miljoner m3 dieselolja, enligt SPBI.s hemsidor. http://www.spbi.se

Sverige producerar även ca 10 miljoner ton svartlut i sina massabruk, som skulle kunna förgasas med ny teknik till
syntesgas. Ur syntesgasen skulle flera miljoner m3 bio-syntetiska drivmedel kunna produceras. Vi har även torv och vanliga sopor att förgasa, och vi kunde på sikt odla mer energiskog.

Kanske kunde man rentav tänka sig att de som oroar sig för en råoljebrist slog sig ihop med investerare, och med syntetdrivmedels-specialisten EcoPar AB och dess allierade, och därefter uppvaktade länder med naturgas och facklegaser., och ordnade produktion av syntet-drivmedel och kontrakt på leveranser av syntet-drivmedel, så skulle Sverige klara sig relativt bra i en värld med råoljebrist och höga råoljepriser.
Se även de artiklar jag skrivit på Newsmill.

Permalänk | Anmäl #32 Andreas Eklund, 2012-07-27, 17:00

Kommentarsfältet är stängt på denna artikel.