Skolan skulle behöva en rejäl Carema-skandal

Är det de privata initiativen som du är ute efter en skandal i?
Eller räcker det med en skandal i valfri kommunal skola?
Jag har hört tals om skolor med dubbla kostnader för eleverna men där väldigt få blir godkända. Nästan inga killar kommer , trots satsningen, ut med betyg som ger dem tillträde till högre skolor.
Då är man nog tacksam för privata alternativ, även om de har mindre resurser.

Om det finns elever som vill gå på John Bauer borde det vara något med de skolorna som gör att de attraherar elever. Har Örjan Hansson frågat någon eller några elever vad de tycker och vad som avgjorde deras val?

Eftersom Örjan Hansson är läromedelsförfattare kan jag konspiratoriskt anse att problemet för honom är att de privata skolor inte vill köpa hans böcker.

Spinner jag vidare på min konspiration kan jag förstå att även staten ser med ogillande på att det kommer ut en mängd olika läroböcker eftersom staten då inte kan ha kontroll på vad som är godkänt tyckande och tänkande.

Angående val av skola, tror jag att många väljer skola på rekommendationer. De har hört någon annan elev som tycker om skolan. Vice versa lär dåliga skolor ur elevernas synpunkt inte bli valda.

Själv tycker jag elevernas inställning till skolor och lärare är viktigare än t.ex. om en lärare är legitimerad eller inte. Om det anses viktigt bör det införas en tribunal där elever avgör om en lärare ska få undervisa eller inte.

Det kommer alltid att finnas privata skolor som inte är tip-top på samma sätt som det kommer finnas kommunala skolor som inte är det. Skillnaden är bara att den privata skolan kan väljas bort som därmed enligt "marknadskrafterna" tvingas bli bättre för att få elever. Detsamma kan inte sägas om kommunala skolor.

Det går även att se på privata skolor och offentliga skolor på sådant sätt att privata skolor ger ett större utbud på olika individers tyckande om vad som är bra skola medan offentliga skolors utbud är begränsat till några få människors tyckande. Det finns ingen regel vad som är bra eller dåligt, så ett större svängrum än vad kommunala skolor kan erbjuda behövs.

Det här var lite snurrigt. Om överskottet går till en anonym ägare i ett skatteparadis, en rik svensk, ett börsbolag, någon religiös verksamhet, en grupp som vill bevara en skola och arbetstillfällen i bygden, en pedagogisk filosofis expansion med mera har ingen större betydelse för skolans incitament att trissa upp betygen. Till och med en kommunalt anställd lärare kan lockas att skriva upp betygen och höja dessa med åren för att denne bara känner sig nöjd med sitt eget arbete. Hansson säger inte hur han vill reglera ägandet, men oavsett hur det görs kan det inte påverka betygskorruptionen mer än obetydligt.

Lösningen är en användning antagningsprov som i bland annat USA. Praktiskt är då om alla universitet inom åtminstone en viss verksamhet använder samma prov. Och det finns ju ett högskoleprov. Det är bara att låta alla göra det. Sedan kan resultatet publiceras av Skolverket som inom Siris för information om skolorna.

Visst går det att reglera skolorna och få dessa närmast identiska som McDonaldsrestauranger, men då försvinner mycket av vitsen med att ha fria skolor, Än mer blir det nog en fråga om att slimma verksamheten för att få något över. Hur man än vänder sig har man ändan bak.

”Det är lätt att se organisatoriska och därigenom ekonomiska fördelar med att ge olika ämnen ett enda långt lektionspass per vecka.” För mig är det inte lätt se. Om det bara fanns en klass så vore det naturligvis så. Nu är det ju många klasser och det kan inte vara något problem att lägga matten på flera dagar. Jag kan tänka mig att vissa elever ser fördelar med ha all matte på 3 timmar eftersom de då lätt kan strunta i den. Alla behöver inte ha mattekunskaper och då blir det lite marknadsstyrningn där också. Oavsett är detta en detalj som redovisas tydligt av skolan och då kan kunden välja. Och om kunden ska välja så kan ju inte denne tvingas samtidigt.

Som Hansson framhåller i en artikel i en länk väljer elever mellan skolor som ger bra utbildning och skolor som ger höga betyg. Att eleverna blir dummare och dummare i internationella mätningar är inte så konstigt. Så visst skulle det behövas en Carema-skandal på det här området.

Du bör också det kommunala skolor och ej enbart så kallade fri skolor. Sedan finns fri skolor som gör ett bra jobb som det finns kommunala skolor! Är du bara ute efter JB eller...?

Avregleringen med så kallade friskolor är lite av en låtsasmarknad eftersom vad kunden betalar inte kopplas till vad denne får. Företaget betalas ju efter schloner och avgifter är förbjudna. Om kunden å andra sidan skulle betala allt blir det orimliga skattekilar och allt för få utbildade.

Idag finns en överutbildning på många områden. Eftersom det är gratis kommer vad som ger jobb och en hög lön ofta i andra hand. Många kommer sent ut i arbetslivet. Det finns många flumutbildningar. Lönsättningen är inte efter kompetens och vad som uträttas utan efter toppstyrda avtal, eftersom fackföreningar skyddas av lagar och har högre anslutningsgrad och mer inflytande än i något annat land.

Om kommunen eller staten betalade lika mycket som eleven till anordnaren inom gymnasier och högskolor skulle utbildningen förbättras på många sätt. Allt skulle bli mer affärsmässigt. Å andra sidan skulle många inte ha råd att utbilda sig. Många skulle få varva utbildning och arbete och det finns pedagogiska fördelar med sådant. För folk i avlägsna länder som saknar pengar och talanger blir det inte intressant att komma hit. Jämfört med exempelvis Kanada verkar det vara dumhuvuden som kommer hit.

Eftersom eleverna blir allt dummare i internationella jämförelser och skolan är otroligt dyr så visar det att systemet inte fungerar. På liknande sätt är det inom forskningen. Betalningskonstuktionen gör det intressant att sänka kvalitén och höja vinsten. Siffrorna inom lärartäthet och behörighetgrad visar också på att det görs. En marknadslösning som bara gäller inom politiska teorier och inte ger någon större marknad kan mycket väl vara sämre än en helt allmänt ordnat utbildningssystem och det behöver man inte vara kommunist för att inse.

Slutsatsen jag drar är att skolorna och det gäller inte bara John Bauer borde kopplas bort från betygsättningen eftersom den uppenbarligen inte fungerar.
Det finns något som heter oberoende revision och kvalitetskontroll.

För att ta ett exempel. Bilverkstäder.

Tänk om bilverkstäderna som samarbetar med bilprovningen blev fullständigt avreglerade och helt fria att fuskreparera och godkänna undermåliga bromsar.

Marknadstänkande i kombination med slappa regelverk får lätt katastrofala följder.

Utbildning är jämförbart med bilverkstäder såtillvida att den måste hålla en viss kvalitetsstandard som går att kontrollera av oberoende bedömmare.
Men fusket märks inte lika fort inom utbildningen.

Bilprovningen liknar betygsystemet på så sätt att svenskarna kan kämpa och bli godkännda och få stjärnor.

Betygen kom för flera hundra år sedan när prästerna ville få fart på de viktiga gudstjänsterna. För att kunna sjunga ur psalmboken tvingades folk att läsa. Prästerna höll husförhör med barnen redan innan de nådde en ålder motsvarande dagens första klass i grundskolan. Detta var ett mycket effektivt sätt att höja läsförståelsen och betyg kom in som en logisk del. Nästan alla kunde läsa enkel text för två hundra år sedan, vilket var unikt i Europa. Men någon igentlig nytta hade de inte av detta. Landet var efterblivet och fattigt. Många flydde från galenpannorna som styrde. Betyg sitter därför djupt i svenskarnas tänkande och det är kopplat till nationalkaraktären..

Bilprovningens verksamhet behöver inte förklaras närmare. Ett resultat av denna är att bilägana fastnar i en reparationsspiral, vilket förlänger bilarnas livslängd. Det går inte att planerat köra en bil till skrot på mest kostnadseffektiva sätt. Något fel repareras och sedan kommer något nytt fel på bilprovningen och så vidare. När bilen slutligen hammar på skroten har den en mängd fina ersatta delar. Eftersom de nya bilarna är säkrare fås en sämre trafiksäkerhet och miljö. Totalt med allt krångel och alla kostnader för hela karusellen är det en samhällsekonomisk katastrof. Men vad gör man inte för att få stjärnor.

Borgarna har trasslat till systemen med stjärnor ytterligare genom privatisering. Både prestandakraven och betygen som man får i skolan och på bilprovningen borde bara läggas ner. Vanligt folk och speciellt i det här landet saknar förnuft och älskar politiska teorier och diskussioner. De får rysningar bara genom att tänka på hur det skulle bli utan betyg och bilprovning.

Lite ensidigt tänkande att privata skolor skulle fuska med betyg och lärande. Vad ska de föräldrar tänka som tog sina barn ur en dålig kommunal skola och satte dem i en privat skola med följden att barnen blev gladare, återfick intresset för studier. En naturlig följd av det är bättre betyg. Fusk behövs inte.

Jag kan dock medge att min syn är färgad av de goda exempel jag har stött på i min vänkrets och i arbetslivet. Jag har faktiskt inte hör någon säga något negativt om deras barns placering i privata skolor.

Det talas alltid om att skolan ska leverera elever som uppfyller samhällets mål. Bättre att tänka att skolan ska leverera de mål varje individ förväntar sig. Det medför att de elever som är väldigt duktiga kan få sina mål uppfyllda och elever med sämre motivation kan få studier i sin takt. Måste alla passa in i samma mönster uppställda centralt av politiker?

Det är en omöjlighet att en enskild skola ska kunna ta hand om alla situationer och alla enskilda behov eleverna har. Därför behövs skolor med olika inriktning.

När man tar in privata intresse får man räkna med att en privat organisation dels drivs av ett vinstintresse beroende av vilka investeringar och risker som krävs. Vinsten uppkommer dock ofta genom avskalande av ineffektiv administration i den offentliga verksamheten. Likaväl som att kritisera en vinst kan man gott kritisera vad det offentliga gjorde med de pengar som nu blev en vinst.

Det är inte så viktigt att skolorna är privata eller kommunala utan att det finns många olika alternativ att välja mellan. Problemet är mer att det inte är eleven som är köparen av tjänsten utbildning utan en liten grupp politiker som ska köpa in tjänsten enligt deras åsikter. Föräldrarna tillsammans med eleverna klarar av det mycket bättre.

Slutligen skulle jag vilja säga att en affärsmodell som går ut på att sänka kvalitén för att höja en vinst är en väldigt dålig affärsmodell. T.ex. Japan och idag Sydkorea har byggt sina framgår på hög kvalité. Utan ett högt kvalitetstänkande skulle Sydkorea inte vara så framgångsrika som de är idag.

Om man äger en skola är det naturligt att slimma verksamheten för ett överskott och orientera verksamheten mot ett bra resultat på de central proven för att kunna visa upp en hög kvalitet. Naturligtvis måste också eleverna hållas nöjda. Men om de dåliga hoppar av så gör det inte så mycket.

Jag missade att nämna att om privata skolor trissar upp betygen och tar elever från kommunala skolor så är det naturligt att de gör samma sak. Det är alltså inte de privata skolorna i sig som ger betygsinflationen utan konkurrensen. Om undervisningen orienteras mot de centrala proven, eleverna väljer skola och utbildning efter betygsmöjligheter och lärarna förlorar mycket tid på betygssättning så är det inte konstigt om eleverna blir dummare och dummare.

Lägg av med att mata froiskolornas ägare med pengar för
undermåliga motprestaioner!

Om prestationen på de nationella proven också är ett mått på elevernas mentala förmåga ska man då återgå till pluggskolans korvstoppning för att göra eleverna mindre dumma. Betygen är väl ett mått på elevens prestation under hela terminen, inte under 1 timme vid ett givet tillfälle.

Det finns privata aktörer inom barnomsorg, för personer med funktionshinder, rehabilitering av missbrukare och omhädertagande av invandrare. Inom dessa områden är det ingen debatt om kvalité och vinster.

En illvilig tanken kan vara att offentlig sektor inte klarar av att konkurera med de privata aktörernas kvalité och effektivitet. D.v.s fortsätta att slösa med skattepengar och klaga på vinsterna hos de privata aktörerna. I stället för att ge skattebbetalarna en kostnadseffektiv verksamhet.

Kommunala skolor har så många svårigheter och hinder för att kunna bli effektivare. Först och främst det kommunala inköpsavtalen hindrar att skolor köper in varor och tjänster på ett effektiv sätt och ibland till ett dyrare pris. kommunens svarta hål äter mer och mer resurser som skulle kunna användas till "undervisning". Skolans organisation är gammal modigt på många ställe, strukturerat för ett industriell samhälle. Scheman görs många gånger utifrån lärarnas behov och ej utifrån ett pedagogiskt perspektiv Jag är lärare men snart vet jag inte om jag orka stanna kvar under denna stressiga miljö med en organisation som har utlevat sig själv. Sorry for my Swedish but I hope my mesige got through despite my grammatical faults!

Det är klart att det är stötande att det möjligen görs en och annan storvinst på privata skolor. Att från det dra slutsatsen att privata skolor inte kan existera tycker jag är tråkigt.

Ett argument för att bra skolor jämställs med offentliga skolor är att de producerar elever med de kunskaper som samhället behöver. Eller att offentliga skolor skulle producera elever som har kompetens för att slippa vara arbetslösa.

Likaväl som ovan kan vi sätta upp ett lotteri med jobb. Varje elev får dra en lott och utifrån vilket jobb eleven blir tilldelad utbildar man eleven för att få kompetens för det jobbet.

Det behövs en mångfald av pedagogiska inriktningar och skolor som kan uppfylla specifika behov vad gäller t.ex. vissa ämnen. Jag tror aldrig att det kan uppfyllas inom den kommunala skolan eller genom statlig styrning eftersom den styrningen bestäms av ett begränsat antal politiker med oftast dåliga kunskaper och i mångt och mycket av fördomar.

Försök att acceptera privata skolor och diskutera hur de kan utformas för att t.ex. bli ointressanta för s.k. riskkapitalister.

Sedan kan man börja slakta de heliga kona betyg och centralprov. Sätter man sig ner och verkligen försöker övertyga sig själv om att betyg inte behövs i grundskolan så går det faktiskt att tänka sig det.

Icke-vinstdrivande privata skolor är ett fungerande koncept. Jag tror inte på andra former av privata skolor, finns lite för många problem. Att aktörerna har ekonomiska skäl att ge höga betyg leder självklart till betygsinflation om det inte regleras på något sätt. Det är enkel marknadsdynamik. Sen är problemet att ungdomarna inte väljer utifrån särskilt rationella grunder, utan det kommer i hög utsträckning handla om kompistryck, andra sociala faktorer, och "perks" som datorer. Skolorna selekteras alltså inte efter det som ifrån samhälleligt håll är målet med verksamheten, och resultatet kommer bli därefter. Sen tvingas skolorna att bygga image och satsa pengar på reklam, vilket kostar pengar. Var tror man att dom pengarna tas ifrån? Sen är ett ytterligare problem att utbildningsplatserna inte står i nåt som helst samband med arbetsmarknadens behov. Vi kastar miljarder i soptunnan genom att ha utbildningar som leder raka vägen till en tillvaro på arbetsförmedlingen. Marknad fungerar bra i vissa sammanhang men det här är inte ett av dom.

Ja vinsten kan vara ett problem i sig för att den kan bli ett mål i sig när det enda skolorna behöver bekymra sig om är utbildning.
Den nuvarande regeringen har tyvärr ingen vilja att röra vinstmotivet då det upphöjts till religiös dogm.

Örjan Hanssons artikel och kommentarerna handlar om betygsinflation, marknadsföring av skolor och friskolor i.f.h. till kommunala skolor bl.a. vinstintressen och allt detta kopplas till kvalitet. Låt oss därför diskutera förutsättningar för god kvalitet.
De väsentliga komponenterna är (i) att satsa på läsutvecklingen; (ii) den diagnostiska bedömningen med återkoppling och individuell rådgivning; (iii) metoderna i offentlig kvalitetssäkring. Sedan spelar det nog mindre roll vem huvudmannen är.
(i) Om läsutveckling. Ingen enskild faktor har starkare samband med totala skolresultat och kognitiv utveckling än läsfärdigheten. Den är också kopplad till skrivfärdigheter ((SOU 2010:97, rapport XIII). Avgörande är att läsningen först automatiseras och sedan koncentreras till läsförståelse vars bärande ingredienser är vokabulär, snabb igenkänning av ord och bekantskap med innehållets kontext. ju mer man läser, ju mer exponeras man för olika kontexter och ju mer utvecklas läslusten. Detta gäller från lågstadiet till doktorandstadiet. Språk och tänkande är inte samma sak men intimt förknippade och därför medför expanderande språkfärdighet genom att läsa och skriva att tankeskärpan stärks. Svenskaskolan kunde göra mycket mer genom att i kursplanerna lägga större vikt vid läsning och skrivning på alla nivåer och med särskilda åtgärder för pojkar, vilka ligger långt efter flickorna upp till senare delen av gy-skolan.
(ii) Diagnostisk bedömning. Denna bedömning är dels central via nationella prov, dels en angelägenhet för skolbaserad bedömning. Denna bör vara kontinuerlig och den ska syfta till individuel låterkoppling med stödåtgärder när det behvövs. Uppgifter för diagnostisk bedömning ska baseras i "översättning" av kursplanernas mål till aktuella uppgifter såsom inlämningsuppgifter, muntliga redovisningar (vilka skall åtföljas av skriftlig sammanfattnng), prov etc. Elvernas alster skall sparas och dokumenteras och vara öppna för kontroll. Lärare skall jämföra sin bedömningar med varandra. Särskilt dokumentationen har utvecklats och prövats i Reggio Emíliapedagogiken och visat sig vara ett mycket framgångsrikt recept.
(iii) Kvalitetssäkring. Det betyder kort och gott att när det finns formulerade mål att uppnå i kursplanerna skall Skolinspektionen och huvudmannen kolla upp att godkända betyg svarar mot uppnående av målen. Om det råder stor diskrepans mellan resultat i nationella prov oh slutbetyg, så skall den dokumenterade bedömningen granskas.

ÖRJAN HANSSON:
Utbildnings- och kvalitetschef på John Bauer har skrivit en artikel som replik på min artikel. Så här kommenterade jag den vid hans inlägg:
1
Kritiken mot John Bauer är massiv:
Staten bör syna Bauer-skolorna, skriver tre forskare på Charlmers i dec 2011 i Göteborgposten.
http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.805854-staten-bor-syna-bauer-skolorna
2
Jag är övertygad om att Carema-skandalen höjde lägstanivån hos alla aktörer inom vården, oberoende av om de nämnts i media. Därför tror jag att en skandal inom skolan också skulle vara bra.
3
Betygen sätts godtyckligt i Sverige, John Bauer är ett utmärkt exempel på det.
4
Långa lektionspass i t.ex. samhällskunskap är bra: inledning, genomgång, diskussion, sökning på nätet osv. Men ett enda pass om cirka 3 timmar per vecka i matematik? Att år efter år ha elevgrupper om 30-60% som får underkänt på de nationella proven i matematik utan pröva andra organisationsformer stavas inte pedagogik utan e-ko-no-mi. En bra början vore att tillåta eleverna på alla JB-gymnasier ta hem ”sina” matteböcker för att plugga hemma

Det pågår en kontinuerlig Caremaskandal i den svenska skolan men mer utdragen och med mindre akuta men mer långsiktiga konsekvenser!
Ja , det här vet alla som verkar i skolans värld såväl lärare som elever! Även de som är förblindade av "naiv liberalism" (se ovan) och är beredda att offra några ungdomsgenerationer vet, men anser det är värt priset.
Elever byter till vår, relativt välfungerande kommunala, skola från friskolor (bl.a. JB) för de "vill inte bara ha höga betyg utan lära sig något också" medan andra lämnar oss för de "vill inte behöva plugga så mycket för höga betyg."
Eftersom vi gjort misstaget att släppa in Mammon i kunskapens tempel drabbas vi, som har som främsta intresse att förmedla kunskaper också. Vi måste anpassa oss till "marknaden" och vara "kundorienterade" etc..
Skolan är, och bör förbli, en förtroendebransch så det är ytterligare ett uttryck för "naiv liberalism" att tro att skolans kan släppas "fri" och att problem kan "kontrolleras bort" som i t.ex. i bilverkstäder som det refereras till ovan.
Visst fanns det en del argument för "kommersiellt motiverade skolor" som lät bra (valfrihet, alternativa pedagogiker etc.) när vi valde att ta "fan i båten". Nu har vi facit och det är därför tid att "sätta honom i land"!
Är det någon som har träffat en lärare verksam på en friskola ,utan egenintressen, som är stolt över sitt verv? Inte jag!

/FS

Intressant läsning.