Var är friheten för elever, Björklund?

"Att avfärda en stor rättvisereform som ”ökad byråkrati” är bara larvigt..."

"Vad den svenska skolan behöver kan inte vara disciplin."

Högermänniskor som röstar på M bör ta tid på sig att läsa utsagor som dessa med viss eftertanke. Såhär är det. Så här ser det ut när Vänsterpartiet Moderaternas unga eldsjälar spontant sjunger ut från sin överbeskyddade tillvaro i valfritt villaområde. Just därför att en kille som Gustaf är så ung och inget vet om vare sig världen eller historien, så kan man utgå ifrån att det är just den här typen av hållningar och tänkesätt som han har fostrats i och som dagens M genuint omfattar.

Hur någon konservativ person eller äkta högermänniska idag kan vara så stollig som att rösta på Vänsterpartiet Moderaterna är verkligen ett stort mysterium.

Gustaf Göthberg, din "rättvisereform" kommer bara leda till att massa familjer med språksvårigheter å ena sidan samt etniska Djursholmssvenskar med för mycket självförtroende och för hög uppskattning av sina halvbegåvade telningar å den andra, kommer att stjäla viktig arbetstid av en redan överbelastad yrkeskår och med sina ständiga överklaganden av fullt rättvisa betyg hindra läraren att fullgöra sin undervisande uppgift.

Disciplin handlar inte vidare primärt om att upprätthålla "lydnad" utan om att upprätthålla "ordning". Det är nämligen bara när ordning och lugn råder som det är möjligt att tillägna sig de sakkunskaper som till och med du medger är viktiga.
Därmed inte sagt att du inte skulle må bra av att även tvingas praktisera en del lydnad.

Frihet är vad skolelever i Sverige minst av allt behöver. Eller önskar artikelförfattaren ett nytt "Färila 2000", men i nationell skala? I Färilaprojektet gavs elever full frihet. På två år lyckades man sänka prestationerna för en normal svensk klass till rinkebynivå.

Björklund plankar konceptet för världens bästa skola, den finländska. Det gör han rätt i.

Jag är inte moderat men jag kan hålla med om mycket i artikeln. Lydnad och diciplin passar bättre inom militären än inom skolan. Det Sverige saknar nu är nytänkande inte längtan tillbaka till 60-talet.

Angående skolelever och frihet kan ju en viktig sak nämnas och det är att skolelever vanligen INTE är myndiga vuxna och därför inte kan behandlas som sådana. Det är välkänt att barn har ett större behov av ordning, struktur och disciplin än vuxna. För inlärning bör lugn och ro vara en av de viktigaste faktorerna. I många klassrum är det så stökigt att eleverna skulle behöva hörselskydd på grund av ljudnivån. I ett klassrum utmynnade att en elev upplevde ljudnivån jobbig i att denne fick ett bänklock i huvudet av läraren. Elever är i mycket barn, det är först på gymnasiet som det fungerar någorlunda att rucka på struktur och ordning, detta förutsatt att eleverna faktiskt fått ordning och reda med sig från tidigare.

Sedan då vad gäller överklagan tror jag att detta är en viktig funktion, och det är löjligt att detta ännu inte finns. Att avfärda det med att det blir mer byråkrati håller inte. I stort sett varje annat myndighetsbeslut går att överklaga. Alltifrån bygglov på grannens tomt till detaljplaner och så vidare. Betyget är ett långt viktigare dokument som avgör våra möjligheter i livet. Det är av största vikt att detta dokument är rättssäkert.

Jag tror på en modell där man examinerar varje kurs redan i gymnasiet, ungefär som det fungerar på universitetet. Denna modell ligger nära hur det fungerar i större delen av världen utanför Sverige. Elever i Spanien, Storbritannien, Amerika etc klarar det utmärkt att skriva examinationer såsom GCSE och liknande på bara någon vecka i samtliga ämnen. Varför skulle inte elever i Sverige klara detta?

Om betyget sätts med ett prov som bas är det också ett lätt jobb att utvärdera om betyget blivit rättvist satt. Det är lätt för elever och föräldrar att få svart på vitt hur bra eleven presterat. På högskolan, åtminstone på CTH, finns möjligheten att bestrida tentaresultaten om man inte tycker att de stämmer. Det fungerar utmärkt men vad som är intressant är att det knappast är en överanvänd möjlighet.

Så för att summera upp kan man konstatera att där examinationer med möjlighet att bestrida resultaten redan används fungerar det utmärkt. Det finns inget skäl till att detta inte skulle fungera utmärkt även i vanliga "småskolan", dvs gymnasiet.

Friheten har eleverna precis som det arbetande folket över hela Sverige efter arbetstidens slut.
Precis så ser verkligheten bakom flumridån ut.

Unge Gustaf är ganska klok och har en insiderblick för hur gymnasieskolan fungerar. Han skriver angående studentexamen och extern examination:
"Men en total återgång är inte på något sätt önskvärd. Det vore helt orimligt att hela betyget i en kurs ska hänga på ett prov."
Detta är helt riktigt. Antag att vi återinör studentexamen med extern examination. Det kan vara bra som en kvalitetssäkring av gymnasiekompetens men samtidigt kan vi inte (som på min tid) låta studentskrivningen vara avgörande för slutbetyget. Det behövs en kombination av extern examination i vissa kunskapskapsformer såsom vetande om fakta, begrepp och samband liksom t.ex. tillämpning av algoritmer i matematik. Detta behöver kombineras med skolbaserad bedömning i andra kunskapsformer som mer lutar åt "open ended questions" t.ex. bedömning av texttolkkning, kritisk analys och sådant som t.ex. muntlig framställning i svenska och moderna språk. Det är viktigt att studentexamen inte gör våld på ett styrsystem där mål och betygskriterier uttrycks just som MÅL i form av kunskapsrelaterade verb och där skolorna har frihet att designa kurser som skall leda till målen. Detta styrsystem har fördelen att leda fram till en ökad professionalisering av lärarkåren. Det går inte att bara "täcka av" ett innehåll utan kräver arbete med kursutveckling. Bedömningssytemet får då inte leda tillbaka till en regelstyrning bakvägen med risk för en snäv kunskapssyn där det lättast mätbara blir det enda viktiga och det viktiga inte låter sig mätas. Rättvisa i skolbaserad bedömning och betygssätttning är krävande. Det som krävs är att lärarna översätter betygskriterierna till de konkreta uppgifter eleverna har såsom redovisningar, inlämningsuppgifter och prov och att lärare samverkar i att bedöma vad eleverna dokumenterat. I ett sådant system bör det inte vara svårt eller överväldigande byråkratikrävande att ockå införa överklaganderätt. Det enklaste är att en extern examinator tillsätts och denne granskar essäer, läsloggar och andra inlämningsuppgifter och jämför med andra elever som bedömts med samma betyg. Det bör inte vara svårt att avgöra om den överklagande eleven presterat bättre i.f.h. till lärarnas "översättning" av betygskriterierna till den aktuella uppgiften. Jag har själv haft uppdrag som examinator med ansvar för överklagande av underkända alster eller betyget Godkänt när studenten vill ha Väl Godkänt i universitetsutbildning. Det tog ofta inte många minuter att konstatera att överklagandet var obefogat eller ibland men mer sällan att den bedömande läraren missat poängen i ett bra alster.
Lycka till Gustaf
Göran Linde, Professor emeritus i pedagogik vid Stockholms universitet

#6 Göran Linde: Jag anser att du snackar helt i nattmössan. Att man är professor emeritus betyder inte att man har rätt. Varför är din titel ens intressant i sammanhanget? Det är som vanligt inom vetenskapens utkanter såsom pedagogik viktigare vem som säger något än vad som sägs.

Det fungerar alldeles utmärkt att skriva tentamensuppgifter som testar den kunskapen man vill åt. Jag har utsatts för ett antal tentor inom ämnesområden såsom programmering, datavetenskap, matematik, fysik och hållbar resursanvändning på universitetsnivå. Det går absolut att utforma uppgifter sådana att studenter får möjligheten att demonstrera sin kunskap. På gymnasiet och högstadiet där det faktiskt rör sig om ganska översiktliga och förenklade modeller och analyser borde det gå att göra med en handens lilltå samtidigt som man kollar på sporten. Det är skitsnack att kunskap inte går att mäta. Något som däremot är svårmätt är exempelvis problemlösningsförmåga, kreativitet och liknande. Men det ska ju eleverna inte ha betyg i heller.

Fel Johannes Westlund. Svårmätbara förmågor såsom kreativitet, problemlösningsförmåga m.m. ingår i målen i ett flertal kursplaner för gymnasieskolan. Det kan man konstatera om man läser dem. Dessutom påstår jag på intet sätt att kunskap inte går att mäta men mätbarheten är inte lika enkel och mätmetoderna är inte lika dana för alla kunskapsmål och i alla de kunskapsformer som skrivs fram i kursplanerna. Extern examination kan vara bra och rättsäkert för många kunskapsmål och skolbaserad bedöming fungerar bättre för vissa förmågor som också skall ingå i examination. är det så konstigt? Jag påpekade också vikten av rättssäker skolbaserad bedömning med konkreta förslag på hur den kan stärkas, beprövade förslag i vissa skolor.

Om den externa rättningen av nationella prov införs kommer det med säkerhet att bli lägre betyg satta i fortsättningen. Helt enkelt av det skälet som artikelförfattaren Gustaf G. själv konstaterar nämligen att elev och lärare ofta utbildar en sorts kompisrelation där betyget då tyvärr sätts för högt. Om det är många elever idag som anser att de fått för låga betyg så ökar denna skara när extern bedömning tillämpas.
Om elever dessutom, som artikelförfattaren vill, ska ha rätt att överklaga satta betyg måste han förstå att det blir fler elever än för närvarande som kommer att vara missnöjda med sina betyg. Och då skapas den byråkrati som skolnister Björklund är rädd för. Vid överklagan av betyg måste ju ytterligare en annan person, än den vanliga läraren och examinatorn av nationella provet, granska denna överklagan. Tala om att resurser kommer att behöva tiilföras. När ett av skolans större problem idag är betygsinflationen kan de förslag som föreslås av moderat skolungdom genom Gustaf Göthberg inte vara förnuftiga.

Valfrihet för eleverna är inte att tvingas flytta för att byta skola! För att politikerna har bestämt att i just denna skola skall det gå 60 elever i åk 8 t ex och det är dessa 60, bor du i grannhuset så får du gå i en annan skola. Kvoten i denna (närmsta) skolan är full! Som för 20-25 år sedan!

Intressant läsning