Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Mobbning

Under vårvintern har mobbning diskuterats alltmer. Växer problemet och vad ska man göra åt det? Läs (20) Skriv

Incidentberedskapen

Sverige saknade incidentberedskap när ryska flygplan övade mot svenska mål under påskhelgen. Läs (8) Skriv

Politik och PR

Aftonbladet har i en serie reportage granskat relationen mellan pr och politik. Är kritiken befogad? Läs (1) Skriv

EMU

Göran Hansson om EMU

Statens ego hindrar positiv utveckling i Europa

Författare till bland annat "EU OCH REGIONERNA Sverige - ur takt med tiden": Situationen i Grekland bara är toppen på ett isberg. De gamla statliga metoderna att spara eller investera sig ur kriser fungerar dåligt.  


Om författaren

Debattör i regionfrågor och författare till två böcker i ämnet.

Den allvarliga situationen i Grekland verkar vara ett tecken på att statssystemet är på väg mot vägs ände. De ursprungliga PIGS-staterna (Portugal, Irland, Grekland, Spanien) har fått sällskap - bl.a. Italien, Storbritannien och Frankrike som också brottas med stora offentliga underskott och skulder. 

En genomgång av EU-statistik - jag har plockat ut tio stater som exempel - pekar på att det står illa till på flera håll. De fem av de utvalda tio med sämst ekonomi - Irland, Grekland, Storbritannien, Portugal och Spanien – hade 2010 ett genomsnittligt underskott i statens finanser på 10 % (Irland 31 %) och med en genomsnittlig statskuld på 82 % av BNP (Grekland 145 %).  Genomsnittet för de fem ”bästa” i jämförelsen - Frankrike, Italien, Tyskland, Danmark och Sverige – var ett budgetunderskott på 3,7 % (Sverige 2,1 %) och med en genomsnittlig statsskuld på 51 % av BNP (Sverige 40 %). De högsta extremvärdena är borttagna i denna jämförelse. Den sammalagda statsskulden enbart för dessa tio stater var år 2010 ofattbara 8 854 miljarder euro.
 
Men de fina siffrorna för Sverige berättar inte hela sanningen. Hushållens skuldnivå ligger bland de fem högsta i Europa, motsvarande 237 procent av BNP för vilket Sverige kritiserats av EU. Lägg därtill kommunernas och landstingens skulder som uppgår i genomsnitt till runt 1 miljard kronor per kommun och landsting. Till detta kan man lägga pensionsåtaganden i kommuner och landsting som till sitt omfång liknats vid "en tickande bomb". Ytterligare skuldbörda för staten är de stora icke-fonderade pensionsåtaganden som man lovat medborgarna - löften som man troligen inte kommer att kunnat hålla. 
 
Det framgår att statsmakterna står inför en djup avgrund av budgetunderskott och ett gigantiskt berg av skulder. Frågan är om det är möjligt för staterna att ta sig ur denna djupa krissituation med de gamla verktygen spara och investera. Det verkar inte heller fruktbart att sätta tillit till den tillväxt som Europas stater ofta refererar till som räddaren i nöden. I en alltmer globaliserad konkurrenssituation är det knappast troligt att denna tillväxt kommer att infinna sig inom ett rimligt tidsperspektiv. 
 
Sammantaget tyder detta på att situationen i Grekland bara är toppen på ett isberg och att Europa står inför en svårartad och allvarlig framtidskris. De gamla metoderna fungerar dåligt och det kan bli nödvändigt att försöka finna alternativa vägar framåt. Man kan ju knappast lösa dagens problem med de metoder som ledde fram till dagens problem, för att citera Albert Einstein.  
 
Men det finns ett annat alternativ – och det är att genomföra en genomgripande omorganisation och effektivisering av statens verksamhet och därmed frigöra kapital till både välstånd och välfärd.  Verktyget är Subsidiaritetsprincipen och konceptet kallas ibland för Regionernas Europa. Men detta är något som man inte gärna talar om i Sverige.
 
Subsidiaritetsprincipen – eller närhetsprincipen - innebär att makten över politiska och offentligt/administrativa beslut skall tas på lägsta möjliga nivå – närmast medborgarna. Bara i de fall där uppgiften bäst kan lösas på en högre nivå skall besluten flyttas uppåt i systemet – mot regionen, mot staten eller mot EU. Detta är det grundläggande. Lissabonfördraget 2009 stipulerar detta på ett tydligt sätt: "Enligt principen om subsidiaritet … (Staten) skall agera endast om och i den mån målen för den föreslagna åtgärden inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås … antingen på regional och lokal nivå ..”. 
 
Regionernas Europa innebär att man skapar en reell politisk och administrativ nivå mellan staten och kommunen med starkt folkligt förhandlingsmandat, vilket innebär att man har medborgarna med sig för att legitimera de förhandlingsresultat - både uppåt och nedåt - som uppnås. Regionernas Europa förutsätter sålunda flera autonoma beslutsnivåer – EU, staten, regionen och den lokala nivån (kommunen). 
 
Verktyget Subsidiaritetsprincipen och konceptet Regionernas Europa innebär att man får en ny möjlighet att finna den bästa, mest effektiva och ekonomiskt mest gynnsamma nivån för varje enskilt politiskt beslutsområde. Regionerna spelar här en viktig roll för att samla de beslut som är för små för EU och staten men för stora och för kostsamma för de lokala beslutsnivåerna. 
 
Med utgångspunkt från de problem som staten i framtiden kan komma att stå inför och de visioner som konceptet Regionernas Europa erbjuder, har vi nu nått en tidpunkt där regionerna måste ges ansvar fullt ut i enlighet med subsidiaritetsprincipen. Denna princip skall inte bara tillämpas mellan EU och staten utan också mellan stat, region och de lokala beslutsnivåerna.  Detta upplägg har varit en politik som man från EU:s sida förespråkat under en längre tid som ett sätt att få rätsida på Europas grundläggande strukturproblem. 
 
Men statsmakten i Sverige och i flera andra europeiska centralstater trilskas och vill inte släppa ifrån sig makt och politisk kontroll. Man anser i Sverige att statsmakten skall ha beslutsmonopol på alla frågor som inte direkt styrs av kommunallagen eller av EU. Subsidiaritetsprincipen skall, menar man, endast gälla mellan staten och EU. 
 
Statens ego, som har rötter i det gamla förlegade statliga suveränitetstänkandet, verkar idag vara ett allvarligt hinder för en positiv utveckling på många områden - inte minst det statsfinansiella - både inom landet och i Europa som helhet.
 
Vissa statsmakter verkar inte ens vilja diskutera konceptet Regionernas Europa och subsidiariteten som en möjlighet att effektivisera statens verksamhet. Med begreppen spara och investera, tillsammans med sannolikt orealistiska drömmar om en snar frälsande tillväxt driver man Europa mot en osäker framtid. Ordspråket ”Om en blind leder en blind faller båda i gropen” känns på något sätt relevant i detta sammanhang. Men gropen ser mer ut som en avgrund och antalet är inte två utan tjugosju.
 




Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/43411

6 kommentarer I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Gamla kära subsidiaritetsprincipen. Som inom EU alltid slutar med att allt ska bestämmas i Bryssel. Helt ratiionellt eftersom man alltid kan fnna en samordningsfördel nånstans och det finns en armé av politiker centralt som driver på för sina egna jobb. Orättvist? Ja, skicka in några väsentliga exempel på när Brysselianarna sagt att det där tar vi inte i enligt subsidiaritetsprincipen, så ska jag fundera.

Permalänk | Anmäl #1 perper, 2012-02-28, 14:33

Det fina med subsidiaritetsprincipen är ju just det att en _domstol_, snarare än de politiker som sitter mest centralt, beslutar var den politiska frågan lämpligast ska ligga. Detta fungerar ju i Tyskland. Centralmakten har, av domstol, fått bakläxa många gånger och beslut som lämpligast tas decentralt har rätteligen hamnat hos delstaterna i stället för i Bonn/Berlin.

Permalänk | Anmäl #2 Malte Lewan, 2012-02-28, 17:51

#1 perper har helt rätt EU vill åsidosätta inte bara staten utan i allra högsta grad medborgares rätt att bestämma se bara vad som hände i Grekland när en hårt pressad statschef ville ha en folkomröstning då blev han avsatt snabbt som fan. Staten borde göra sitt för att förhindra vidare och på sitt avskaffa överstatlighet då Bryssel inte har rätt att styra över Sverige det har vi folkvald riksdag och regering för att de gör gemensam sak med Bryssel har gjort enorm skada och än är det inte slut.

Permalänk | Anmäl #3 Tor, 2012-02-28, 20:32

En utmärkt idé som skulle leda till mer effektivitet i besluten. Pengarna som betalas in skulle inte slösas bort i samma utsträckning som i dag. Man borde i Sverige redan i dag funder på hur olika regioner skulle se ut och slå ihop många mindre kommuner som inte kan stå på egna ben.

Helt klart en bra tanke som bör få utvecklas för Europas bästa.

Permalänk | Anmäl #4 Fredriks, 2012-02-28, 21:32

Är det inte bättre att varje nationalstat beslutar om sina egna lagar i stället för att betala 16 miljarder netto till EU för att de skall bestämma våra lagar?

Det är en väldig oreda i Europa både politiskt och ekonomiskt, EU-Stat-Landsting-Kommun och nu en region på det, väldigt mycket organisation och politik, tror det är bäst att varje land löser sina egna problem och samarbetar som fria och självständiga stater med varandra och delar på kostnaderna.

EU(SSR) fungerar allt sämre och kostar allt mer och man bara längtar ut ur skiten.

Permalänk | Anmäl #5 Johnny Andersson, 2012-05-09, 18:59

Subsiadaritetsprincipen har inte hindrat Amerikanska delstater att bli konkursmässiga.

Den bittra sanningen är att bara Tyskarna kan styra Europa.

Men det kommer inte många Svenskar att tåla.

Permalänk | Anmäl #6 Anders Olsson, 2012-05-10, 11:30

Kommentarsfältet är stängt på denna artikel.



annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill till TV4 News

 Nyhetsbolaget, som bla producerar Nyheterna i TV4 och TV4 News tar över Newsmill. För våra ...

annons:
annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Newsmill är en del av TV4-gruppen.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill till TV4 News

 Nyhetsbolaget, som bla producerar Nyheterna i TV4 och TV4 News tar över Newsmill. För våra ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.