Publicerad: 2012-02-25 17:02, Uppdaterad: 2012-08-14 10:08
Vårdexpert: Finansieringen av den allmänna välfärden äventyras inte av en åldrande befolkning eller teknisk utveckling i vården. Systemet har hittills visat en stor förmåga att anpassa sig.
Ulf Öfverberg är näringspolitisk expert på Vårdföretagarna och landstingspolitiker (fp) i Stockholm.
Åtskilliga gånger har vi fått höra att pengarna riskerar att ta slut, att välfärden eroderar och att vi måste ha ett större inslag av privat finansiering av den framtida välfärden. Ibland, när botten gått ur debatten, har det nästan hetat att vi måste rasera välfärden innan den raseras.
Ingen av dessa domedagsprofetior har ännu slagit in. Och risken att de ska göra det i framtiden är tämligen små.
För det första har Sverige just klarat av det som många säger att vi inte kommer att klara i framtiden.
Huvuddelen av äldreexplosionen ligger faktiskt bakom oss. Sedan 1980 har antalet över 85 år ökat med omkring 150 procent. 1980 var andelen av befolkningen som var 80 år och uppåt 2,9 procent. Idag, 2010, är andelen 5,3 procent. Samtidigt har livslängden ökat och det är framförallt friska år som lagts till livet, inte sjuka år.
Under denna tid har även sjukvården utvecklats till det bättre. Nya innovationer har introducerats och kommit medborgarna till del. Överlevnaden i stora folksjukdomar som stroke, vanliga cancerformer och hjärtinfarkt har kraftigt förbättrats. Ny teknik och nya läkemedel har förändrat behovet av operationer och slutenvårdsplatser. Vilka fördelar och effektiviseringsvinster som ligger i utvecklingen av dagens biologiska läkemedel vet vi inget om, men kan anta att de kommer att finnas.
Ett ökat antal äldre, en höjd medellivslängd och förbättringar i sjukvården har skett utan att kostnaderna för sjukvården ökat nämnvärt. Sjukvårdens och äldre- och handikappomsorgens andel av BNP har endast ökat med ett par procent mellan 1980 och 2010, från cirka 11 till knappt 13 procent.
Vi har således klarat det som många påstår att vi inte kommer att klara i framtiden.
Den rimliga slutsatsen är att sjukvården även i framtiden bör kunna klara sig med ungefär samma andel av BNP som hitintills. Äldreomsorgen däremot kommer p.g.a. den demografiska utvecklingen kräva ökade resurser. Men inte tillnärmelsevis i den utsträckning som domedagsprofetiorna gör gällande, utan kanske som högst en till ett par procent i ökning som andel av BNP.
För det andra är det långt ifrån säkert att den framtida efterfrågan på vårdtjänster kommer att öka i takt med att vi blir rikare.
Det finns inget förutbestämt att efterfrågan på sjukvårds- och äldreomsorgstjänster ska öka i takt med att inkomsterna ökar. Medborgarna kan istället välja att lägga pengarna på konsumtionsprylar, upplevelsekonsumtion eller på den växande turismnäringen.
Om vi kommer att lägga mer pengar av en växande inkomst på sjukvård eller framförallt på andra tjänster avgörs av hur vi organiserar våra välfärdssystem och är inte förutbestämt.
Det tredje antagandet som ofta förs fram av dem som säger att pengarna inte kommer att räcka är att välfärdstjänsterna inte kommer att ha någon större produktivitetsökning. Det, om något, kan ifrågasättas.
Sjukvården handlar inte särskilt mycket om personalintensiva tjänster som inte kan effektiviseras. Vårdens innehåll består av att behandla sjukdomar och att förebygga dem. Innovationer, förnyelse och teknisk utveckling möjliggör produktivitetsökning även inom vård och omsorg. Inom äldreomsorgen har produktiviteten ökat radikalt. Exempelvis har introduktionen av mikrovågsugnen revolutionerat mathanteringen och ökat produktiviteten.
Problemet är inte att det saknas en produktivitetsutveckling inom vården och omsorgen – för det gör det inte – utan att det är svårt att mäta den.
Det finns en hel del som vi kan göra för att klara den finansieringsutmaning som det ökade antalet äldre ändå kommer att innebära. Vi kan, exempelvis, betala av mer av dagens statsskuld för att öka låneutrymmet i framtiden.
Det är också viktigt att upprätthålla ett stort effektivitetstryck i välfärden. Det kan ske genom fler privata aktörer inom vård och omsorg. Politikerna måste våga lagstifta om ett nationellt ramverk eller basnivå för valfrihetsreformerna inom vård och omsorg. Det skulle inte bara garantera medborgarna mer valfrihet utan också stärka konkurrensneutralitet mellan offentliga och privata aktörer och därmed säkra effektivitetstrycket.
En annan stor utmaning ligger på det arbetsmarknadspolitiska området. Den yrkesaktiva tiden av våra liv har krympt. Det är ett faktum som också försämrat den s.k. försörjningskvoten, d v s hur många som arbetar i förhållande till dem som inte arbetar. Sverige har i dag en av världens högsta inträdesåldrar på arbetsmarknaden.
Vi behöver jobba lite högre upp i åldrarna. Kanske behöver vi återuppta diskussionen kring en åldersindexering av pensionsåldern. Samtidigt behöver vi möjliggöra att grupper som unga och invandrare träder in på arbetsmarknaden tidigare.
Det finns ingen anledning till oro men det hänger givetvis, som ofta i livet, på hur vi gör det. Rätt reformer och den generella och offentligt finansierade välfärden klarar sig bra även i framtiden.
Den svenska sjukvården får allt hårdare kritik. Finns det ett systemfel i köp- säljmodellen eller är kritiken orättvis?
Alliansen: Vi säger nej till rödgrön skattechock i landstinget

Herr Hakelius, sluta klappa oss kvinnor på huvudet

Den skånska sjukvårdsmardrömmen måste få ett slut!

Nu har skåningarna fått nog av sin dåliga sjukvård

Vården har viktigare frågor än vinst
Patientens rättigheter, en stor fråga för Socialstyrelsen

Sjukvården ska styras och ledas från sjukhusen; avveckla den så kallade primärvården

Vårdföretagen bidrar till vårdens utveckling

Djursjukvården kan visa vägen ur vårdkrisen

Filippa & finanskapital förstör för folkhälsan

Det är något som inte stämmer i vårdkrisen

Samsyn behövs kring smärta och psykisk ohälsa

Bristen på sjuksköterskor leder till dödsfall

Godtycke gör att svenska patienter nekas behandlingar

S måste svara på varför de motarbetar valfriheten i vården

Vården klarar inte kommunikationskraven från krävande patienter


Åldersexplosionen ökar inte kostnaderna för vården

Socialstyrelsens passivitet hotar patientsäkerheten

Behöver vi stoppa vattenkraften för att få behålla läkarna?

Okunnigt av Socialstyrelsen om sjukhussmutsen

Landstingens besparingar på psoriasisvården blir dyr i längden

För alliansen är privatisering viktigare än kvalitet i vården

Dags att reformera både vården och vår syn på vård

Skrota landstingens sjukvårdsansvar!

Sjukvårdskatastrofen - ett nationellt trauma

Samhället förlorar miljarder på att förhala hjälpmedel

Med en direktlänk till beslutsfattarna blir vården bättre

Fredrik Reinfeldt måste ta ansvar för regeringens vårdreformer

Oseriösa vårdföretag gör att politiken för äldrevården havererar

Fel av oss att förespråka särskilda vårdmottagningar för flyktingar

The Worried Healthy eller Kräv Din Rätt!

Moderaterna odlar myter om vårdens driftsformer

Vi måste våga tänka högt om privat finansiering av vården
Varken stat eller landsting kan garantera bra sjukvård i brist på nationell kvalitetsstyrning

Incitamentsproblemet inom vården

Landstingens frihet måste minska och statens ansvar öka för att säkra jämlikheten
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Newsmill är en del av TV4-gruppen.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.




4 kommentarer I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
Trevlig och balanserad artikel. Men jag skulle gärna se en djupare analys av om/hur privata aktörer ökar effektiviteten med bibehållen kvalitet. Det kom nyligen en SNS rapport som verkar ifrågasätta det. Exemplet USA förskräcker. Det finns ingen automatik privat - value for money. Antagligen är det en fråga om hur vården och vårdbeställningarna designas.
Ulf, vilka reformer är viktigast om vi får en period med krympande ekonomi?
En mycket viktig artikel. Vi har under mer än två decennier fått höra dessa lögner, inte minst den om all omvälvande konsekvenser vi kommer att få se när 40-talisterna pensioneras. Vi kommer då knappt att ha råd med dem, och måste skynda med att ersätta dem via massinvandring, har det hetat. Nu har nästan alla 40-talister fått pension, men något behov av människor för att ersätta dem har vi inte sett. Tvärtom har vi en gigantisk ungdomsarbetslöshet.
Kul inlägg!
Kommentarsfältet är stängt på denna artikel.