Stockholmarna måste bestämma mer än proffstyckarna

De allra flesta är överens om att Stockholm är bländande vackert. Byggnader som överglänser varandra i estetik och skönhet – inte minst från stormaktstiden, den gustavianska eran och från sekelskiftets nationalromantik och nyklassicism. Att gå på stadspromenad i Stockholm är en fröjd. Den detaljrikedom, det uttryckssätt och den kärlek som finns i många byggnader ger anledning till både tacksamhet och beundran till tidigare generationers skaparglädje. Samtidigt finns områden som tillåtits förstöras med brutal arkitektur. De tydligaste exemplen är kanske Fridhemsplan och delar av City. Exemplen är dock flera.

Skokartonger, sockerbitar och staplade pizzakartonger är några av de omdömen som emellanåt ges på nybyggda objekt i Stockholm. Olika former av funkis har avlöst varandra allt sedan den slog igenom på 30-talet. För visso med olika uttryckssätt men med det gemensamma att det fyrkantiga tagit över det organiska. Det är svårt att hitta många anhängare till denna nyfunkis. Väldigt ofta klagas det över trist gestaltning, brist på variation, tråkiga färger och platta tak. Många skyller på arkitekter – jag skyller på politiker. Vi kan i princip ställa vilka krav som helst – naturligtvis med olika konsekvenser som följd – men till slut är det vi som bestämmer. Därför kan inte den monotona arkitekturen skyllas på någon annan än på oss politiker.

Just nu håller Stadsbyggnadsnämnden på att ta fram ett arkitekturpolitiskt program – Arkitektur Stockholm – som ska godkännas av Kommunfullmäktige senare i år. Programmet blir viktigt för att spetsa till Stockholm arkitektoniskt. Tjänstemän som ska göra bedömningar av vilka förslag som är rimliga behöver ha tydliga riktlinjer att gå efter – riktlinjer som är demokratiskt beslutade. Arkitektur Stockholm kan rätt använt och rätt utformat bli ett spetsigt dokument som sätter Stockholm på kartan. Stockholm är värd ett bättre öde än att byggas ut med nya skokartonger. Kärleken och det individuella uttryckssättet måste tillbaka. Arkitektur Stockholm kan vara ett steg på vägen att nå dit.

Det krävs dock fler insatser än nya dokument. Jag anser att vi behöver betydligt fler markanvisnings- och arkitekturtävlingar där många stockholmare får tycka till – inte bara närboende och proffstyckare. När markanvisningar ges måste gestaltningen få större utrymme. Det är inte rimligt att exploateringsavtal hämmar Stadsbyggnadsnämndens möjligheter att kräva god gestaltning. Jag tror också att politiken ibland måste peka mer med hela handen – som man exempelvis gjorde med Hammarby Sjöstad.

Därför föreslår jag att Slakthusområdet ska bli ett pilotprojekt där arkitekturen sätts i centrum. Slakthusområdet är en del av den framväxande Söderstaden. Uppemot 3000 lägenheter planeras här. Ett område fullt med gamla industribyggnader – flera från 1900-talets början. Här bör vi politiker redan i ett tidigt skede kräva att arkitekturen prioriteras, att gestaltningsfrågorna är tongivande redan i markanvisningsskedet, att tävlingar utlyses och att en bred sammansättning av stockholmare får tycka till. Kanske är det läge att bygga Slakthusområdet i klassicistisk stil – en stil som vi vet att många stockholmare älskar.

Av elva blåklassade byggnader i Slakthusområdet är hela tio byggda år 1907, det ger bra förutsättningar att bygga vidare i klassicistisk stil. Men vi ska inte låsa fast oss i det. Låt arkitekterna och byggföretagen vara kreativa och låt stockholmarna få tycka till om vilka förslag de gillar bäst. Nu är det dags att höja den arkitektoniska kvaliteten i Stockholm.

Erik Slottner (KD) (2 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/43301

5 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Skall folket få tycka till när det gäller markanvisninger blir inget byggt.Bygg gärna men inte här låter mantrat.Trots att Stockholm jämfört med andra storstäder i världen är extremt glesbebyggt så blir det bara gnäll om grönområden som måste värnas.

Permalänk | Anmäl #1 Sven Erik Hansson, 2012-02-23, 11:27

Hej Erik!
Vad menar du med "proffstyckare"? Vilka är proffstyckarna och varför har de fått epitetet "proffs"? Är det politiker eller branschfolk du syftar på?

Jag medhåller att fler arkitekttävlingar är rätt väg att gå, samtidigt måste juryns beslut och vinnaren i större utsträckning respekteras. En stor andel av projekten blir aldrig realiserade. Samtidigt finns många projekt som kanske aldrig skulle varit en tävling - t ex. stadsbiblioteket. Det vinnande förslaget i den tävlingen, Delphium, var helt klart bäst. Men skulle vidhålla att ett nytt bibliotek på annan plats är att föredra.

Att titta bakåt är en återvändsgränd. Nyklassicism kan många tycka är vackert, men ingen skulle vilja betala för vad det kostar.
Modern arkitektur har oförtjänt dåligt ryckte. Mycket är otroligt vackert och smälter in fint i stadsbebyggelsen.

Det viktigaste är att
1. Arkitekterna får ett starkare stöd i projekteringsfasen och att arkitektoniska kvalitéer inte kan reduceras bort av kostnadsskäl.
2. Politiker ska hålla sina fingrar BORTA. Förflytta makt till stadsbyggnadskontoret och låt de lämpligaste göra sitt jobb.

Permalänk | Anmäl #2 Sebastian Jenneteg, 2012-02-23, 12:02

Sven-Erik: Nu var det inte det min artikel handlade om utan istället hur gestaltningen på det som byggs kan bli bättre. Då anser jag att fler stockholmare ska få tycka till - exempelvis i Slakthusområdet. Jag är övertygad att nyfunkisen då skulle få stryka på fot

Permalänk | Anmäl #3 u_20672, 2012-02-24, 15:18

Sebastian: Med proffstyckare i detta fall menar jag framförallt arkitekter.
Det finns ett exempel på nyklassicism som är väldigt populärt och där människor uppenbart bor. Det är St Eriksområdet på Kungsholmen. Väldigt smafullt och uppskattat och uppenbart till en kostnad där människor kan bo. Men utformars tävlingarna tillsammans med byggföretagen så blir också kostnadskalkylen rimlig och inte utopisk.
Jag håller inte med om att politiken ska hålla sig borta. Det är vi politiker som är demokratiskt valda och ytterst ansvariga för det som byggs. Vi ska självklart se till skapa en stad som vi med stolthet kan ge vidare till kommande generationer.

Permalänk | Anmäl #4 u_20672, 2012-02-24, 15:23

Hej igen Erik!

Jag vidhåller att politiker skall hålla fingrarna borta. Att du och övriga politiker är folkvald innebär inte att ni ska få hybris.

Det är sällan jag hör att politiker vill lägga sig i hur kirurgen lägger sitt snitt, eller hur målaren ska blanda färgen. Men när det kommer till stadsplanering saknas respekt för de experter som har till yrke att planera vår gemensamma omgivning.

Det krävs många års studier på universitet för att bli arkitekt, landskapsarkitekt eller civilingenjör inom Väg & Vatten. Att politiker i allmänhet skulle veta bättre än denna yrkesgrupp - sticker i ögonen.

Vi ska vara glada för att det finns välutbildade "proffstyckare" som besitter stor erfarenhet och kunskap och som deltar i den offentliga debatten - även om det är en försvinnande liten del.

Sen tror jag det "yttersta ansvaret" du talar om är mer begränsat, framför allt till skattefinansierade investeringar, vilket i sammanhanget är en försvinnande liten andel.

Permalänk | Anmäl #5 Sebastian Jenneteg, 2012-02-26, 16:43