Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv
Publicerad: 2012-02-22 11:02, Uppdaterad: 2012-02-22 13:02
Chefekonom vid Svenskt Näringsliv: Tyvärr har den svenska regeringen på flera områden visat skepsis, och ibland rent motstånd, till genomgripande reformer. Men det är glädjande att en ny nyfikenhet på andra länders reformframgångar tycks finnas hos Socialdemokraterna.
Stefan Fölster är Chefekonom vid Svenskt Näringsliv.
Sverige exporterar inte bara verkstadsmaskiner, skogsprodukter och telefonilösningar, utan också politiska reformer. De framgångsrika rot- och rut-avdragen är till exempel på väg till Storbritannien. Under toppmötet Nordic Future Forum i Stockholm förklarade premiärminister David Cameron att han vill utreda möjligheterna att införa liknande avdrag. Sedan tidigare har Camerons regering importerat den svenska friskolereformen, och vid terminsstarten i höstas öppnade Storbritanniens 24 första friskolor.
En annan politisk innovation är på väg söderut. Den danske skatteministern Thor Möger Petersen – som tillhör Danmarks motsvarighet till Vänsterpartiet – vill införa ett jobbskatteavdrag liknande det svenska. Att Sverige exporterar idéer är bra, men precis som inom ekonomin är det sunt att också importera det andra gör bättre och effektivare. Tyvärr är Sverige dåligt på att lära av sin omvärld.
På Reformbanken, ett initiativ där svenskt Näringsliv uppmärksammar framgångsrika reformer från hela världen, har vi bland annat lyft fram ett lyckosamt exempel från just Storbritannien. Där får privatpersoner som satsar pengar i små företag dra av en del av investeringsvärdet i deklarationen. Avdraget har hjälpt tusentals företag att växa, och statens kostnad i form av uteblivna skatteintäkter har mer än väl kompenserats av de nya jobb som skapats i småföretagen.
Ändå fick härom veckan ett liknande avdrag tummen ner av regeringens utredare, som istället vill införa en hemsnickrad, komplicerad och sannolikt verkningslös skattekredit.
Den som lyfter blicken bortom Sveriges gränser hittar många andra framgångsexempel att ta efter. I Finland har de planekonomiska hyresregleringarna avskaffats, med en bättre fungerande bostadsmarknad som följd. I USA har prestationsbaserade lärarlöner lyft resultaten i skolorna. Genom en rad arbetsmarknadsreformer har Australien haft obruten ekonomisk tillväxt sedan början av 1990-talet, och är den rika världens entreprenörstätaste land.
Tyvärr har den svenska regeringen, precis som Timbros vd Markus Uvell skriver i Expressen idag, på alla dessa områden visat skepsis, och ibland rent motstånd, till genomgripande reformer. Men det är glädjande att en ny nyfikenhet på andras reformframgångar tycks finnas hos Socialdemokraterna. Låt mig nämna två exempel.
Det första är skolan. Medan utbildningsminister Jan Björklund kategoriskt avfärdade Sollentuna kommuns försök med surfplattor till alla förskoleelever, är Socialdemokraternas talesman Mikael Damberg mer positiv till att pröva och jämföra skolpolitiska idéer. Precis som Reformbanken har han till exempel lyft fram det brittiska Teach First-projektet, som lockat nyutexaminerade toppstudenter från universiteten att under två år vidareutbilda sig och pröva läraryrket. Projektet har förbättrat resultaten i landets mest problemtyngda skolor.
Det andra är småföretagens svårigheter att hitta riskkapital. Istället för regeringens skattekredit vill Socialdemokraterna införa ett riktigt riskkapitalavdrag, och partiets förslag är tydligt inspirerat av den brittiska avdragsmodellen.
Så borde alla partier göra mer och oftare. Det vi själva gör bra ska vi sprida till andra, där vi lyckas sämre ska vi lära oss av dem som lyckats bra istället för att försöka uppfinna hjulet själva. Utan intryck utifrån stagnerar politiken, precis som ekonomin och samhället i stort.

Sverige bör experimentera mera

Alliansen fick ett reformmandat som måste tas tillvara
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.




9 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
Hej Stefan tack för en intressant artikel den säger mycket.
Jag har ett förslag kan inte du och Anders Thorén bytta jobb.
http://www.newsmill.se/artikel/2012/02/13/svensk-f-retagarpolitik-kan-l-...
Anders skriver om de stora frågorna medans du funderar på sufrplattor till barn.
Anders är Civilingenjör och du är Chefekonom.
Det medför att Anders vet vad som ska till för att bygga industri medans du kan räkna plus och minus på resultatet.
Visst är det konstigt att så många ledande politiker i Sverige vägrar ta till sig vad som i näringslivet är etablerade metoder för att slippa återuppfinna hjulet, och tillförsäkra företaget hävstång på ANDRAS innovationer.
Benchmarking, best-in-class, erfarenhetsutbyten m.m. som i näringslivet är självklart.
Hur många tillväxt % går inte Sverige miste om till följd av detta hårdnackade Not-Invented-Here-syndrom som du pekar på.
Själv har jag alltid röstat borgerligt, men är nog inte ensam om , att till följd av Alliansens som jag uppfattar det självtillräcklighet och uppenbara ointresse för att ta till sig och utveckla metoder för Innovations- och Tillväxtföretagsutveckling , för första gången överväga att nästa val rösta S, då jag anser att Alliansen suttit på händerna vad gäller att åtgärda bristen på växande arbetsgivare.
Detta definitivt om (S) med Löfven presenterar strategier för hur Sverige skall ta tillvara näringslivets utvecklingskraft på ett betydligt effektivare sätt än Alliansen har haft förmåga till.
Regeringen verkar inte ha insett, att det enda som på lång sikt kan rädda svenskarnas välfärd, i konkurrensen med Kina och Indien, är att bana vägen för svenskar att utveckla nya konkurrenskraftiga, nischade ,globala tillväxtföretag, varför inte inom världens drivmotor- Digital Integration.
Jag har av självgoda kommentarer fått en känsla av att Allianspolitikerna felaktigt av statistiken över antalet nystartade företag förblindas att tro, att allt är gott och väl.
Men hur många av dessa nystartade företag är enmansföretag för att ersätta en förlorad anställning, och hur många är framtida globala tillväxtföretag?
Vad skulle vara mera effektivt att skaffa fler jobb, än att se till att sjösätta ekonomiska styrsystem som gör det möjligt och intressant för entreprenörer i Sveriga att utveckla företag internationellt på basis av svensk forskning , svenska patent, och svenska råvaror
Det finns ju många beprövade metoder, och vågar man som politiker inte det, finns det väl få områden där trial-and-error skulle kunna ge en så hög avkastning för ett land, som inom det internationella företagsutvecklingsområdet.
Att göra ingenting för det den del av näringslivet som inte finns, men som med rätt regeringspolitik SKULLE kunna finnas, är att garantera Sverige en successivt sjunkande ranking i den internationella välståndsligan.
Men det verkar ligga bortom nuvarande regeringspolitikers intressehorisont.
Ja, Sverige borde lära sig göra bättre bench-marking genom att lära sig denna konst av de länder som gör bäst bench-marking. Det finns också lärdomar att dra från länder som är oförmögna att lära av omvärlden. Jag bor sedan många år i det EU-land som nog har den mest efterblivna offentliga adminstrationen och en urmodig dokumentfetischism, nämligen Portugal. Talar men med en högre statstjänsteman om att studera modernare metoder i mer försigkomna länder så gapar de av förvåning eftersom lagarna och de administrativa metoderna är av Gud och naturen givna och inte skulle kunna vara annorlunda. Lärdomen är att landet balanserar på statsbankruttens gräns och att alla framgångsrika företag är utlandsägda och att det därmed finns mindre inhemskt inversteringskapital för tillväxt. Det finns en exportpotential som inte tas tillvara och landet har negativ tillväxt. Portugal kan tjäna som ett bra exempel på hur det kan gå om man inte lär av omvärlden utan i stället bara blickar tillbaka på sin ( i egna ögon) stolta hostoria. Bra att Stefan Fölster uppmärksammar inåtblickande tendenser i Sverige.
" Sedan tidigare har Camerons regering importerat den svenska friskolereformen, och vid terminsstarten i höstas öppnade Storbritanniens 24 första friskolor."
Är vår modell för friskolor verkligen någonting att vara stolt över att den exporteras? Vems behov är det nu den primärt har uppfyllt? Elevernas? Lärarnas? Föräldrarnas? Samhällets? Politikernas? Riskapitalisternas?
Att Lövén är intresserad av jobbtillväxt betyder att han har analysförmåga, inte att han saknar det. De reformer alliansen med Timbro och SN i ryggen lyckat tvinga på oss blir nog bara kvar om dom givit något positivt utbyte. Väldigt få uppfyller det kravet. Ekonomisk segregering, större otrygghet, lägre löner och sämre anställningsvillkor levererar helt enkelt inte resultat till andra än SN:s egna medlemmar.
Om du tror att S applåderar reformer som inte ger sysselsättning utan bara löneklyftor och ökade vinster är du hoppfull i onödan.
I längden kan ni inte prata bort konsekvenserna av er splittringspolitik.
Kan chefsekonom Fölster förklara vad friskolorna och kommunalisering tillfört det svenska skolsystemet. Mer än valfrihet. Alla fakta pekar på att alla reformer som genomförts efter 90 talet vad det gäller skolan har varit negativa för resultaten. England borde ha kollat på Finland om de vill göra en lyckad skolreform.
Sverige och svensk konkurrenskraft hade antagligen varit mycket bättre om både Persson och Bildt inte varit så nyfikna på reformer vad det gäller skolan under 90 talet.
Som chefsekonom borde du försöka hålla dig till fakta och inte bara tycka.
Bra artikel och en del bra förslag, men det är helheten som måste bli konkurrenskraftig. Mer forskning, bättre utbildning, lägre lönekostnader, sänkta skatter på arbete, kapital och produktion, energiförsörjning med nya generationen kärnkraft, effektivisera och rationalisera offentliga sektorn så att vi får bättre välfärd till lägre kostnad.
Hela Sverige måste bli effektivt och konkurrenskraftigt, den offentliga sektorn som slukar nästan 50% av BNP får inte vara en kvarnsten som sänker företagens och arbetstagarnas konkurrenskraft genom att kräva skyhöga skatter på arbete och företag.
Ett nytt skattesystem, 20-20-20, med 20% skatt av arbete/bidrag, 20% skatt av utdelad vinst, 20% skatt av konsumtion (ingående moms). Ev extra konsumtionskatter på hälso- och miljöfarlig konsumtion. Ingen moms på arbete/tjänster. Inga avdrag.
Lätt, enkelt, balanserat, inga skadligt höga skatter, goda skatteintäkter som kan finansiera en prioriterad välfärd där alla får ut lika a-kassa, sjukersättning, pension, skola, vård, omsorg, etc.
Det skulle stärka företagens och arbetstagarnas konkurrenskraft mot Asien som har 90% lägre löner.
Sveriges konkurrenskraft måste styra alla politiska beslut i framtiden om vi skall överleva i den brutala globala konkurrensen.
Stefan Fölsters öppna och positiva syn på Sveriges framgena förändring är go. Jag är dock lite mer pessimistisk. Glaset är nog faen halvtomt... Det går inte att sticka under stol med att Stefan Löfven är en Metallpamp, och som sådan har prio 1 sedan decennier tillbaks varit ökade löner för arbetarna. I kombinationen med att Sverige haft en av västvärldens högsta lönebeskattning så har det receptet helt förväntat lett till nedlagd produktion eller utflyttad produktion. Det har inte lett till fler arbeten för Metallarna eller LO-kollektivet som helhet. Men låsningen har varit så bergfast så det har inte förts någon pragmatisk debatt kring hur vi ska kunna få fler nya arbeten i Sverige. Det här är skette- och lönefrågor som Stefan Fölster kan väldigt bra. Vore kul om detta togs upp som viktiga framtida strategier för hur Sverige ska kunna gå framåt i en mer konkurrensutsatt värld. Vi kan inte alla pyssla med att sälja tjänster till varandra. Landet behöver en stark och fungerande exportindustri, vilket vi fortfarande har, till skillnad mot Grekland (fetaost, tvättsvampar, Metaxa, Ouzo - det räcker inte långt). Vi behöver industristärkande reformer som bygger en fortsatt stark produktion och export.
I Nordkorea avskaffade man inkomstskatten på 1970-talet. Det är en reform att ta efter.