De rikaste ska betala mer för välfärden

"Då är frågan till de som förespråkar kraftiga skattesänkningar för framförallt de som redan är rika... "

Vem förespråkar det? Ingen vad jag vet.

Det mest rättvisa är ju platt skatt. Alla betalar samma skattesats. Då betalar den som tjänar med fler kronor, den som itne tjänar så mycket kommer undan med färre kronor i skatt. Enkelt och rättvis för alla.

1. Det hade varit intressant att se artikeln utan att ordet rättvisa användes. Vem kan eller hur kan man sätta gränsen för när rättvisa övergår i orättvisa och/eller för vem?

2. Vem säger att låg- till medelinkomsttagare är mindre ambitiösa?

3. Robin Hood tog inte från de rika, utan från staten som drog in för höga skatter.

4. Förklara hur den ensamstående mamman kommer att få mer pengar när man höjer skatterna?

5. Det är helt riktigt att lönen inte står i proportion till arbetsinsatsen. Den står i proportion till ett ekonomiskt föväntat resultat, och är också beroende av tillgång och efterfrågan i marknaden.

Skatter borde inte ha något alls med rättvisa att göra. Om den ensamma mamman får 100-lappar hit eller dit spelar visserligen roll för henne. Men får den driftige IT-miljonären betala en extra miljon kanske han sätter sig i TV-soffan och tar det lugnt. Utan höga skatter kunde han satt fart och jobbat mer, startar företag, sätta andra i arbete, vilket ger mer skatt trots en lägre skattesats. För att inte tala om alla miljardärer som flytt Sverige och betalar (lägre) skatt i något annat land och noll kronor här, när de kunnat bo kvar i Sverige som de gillar. Jag tycker vi ska ta ut den skatt som gör att alla jobbar så mycket som möjligt och stannar i Sverige. Och den är garanterat inte 55% + sociala avgifter = 70%.

I riktigt liten skala kan jag berätta att jag aldrig jobbat heltid i hela mitt liv. Jag har alltid varit nöjd att dra in en årslön upp till brytpunkten ca 300.000 kr just nu. Därefter slutar jag jobba och spenederar resten av året med roligare saker än att stiga upp tidigt varje morgon. Jag vägrar helt enkelt betala 55% (egentligen 70%) i skatt på min extra inkomst. Resultatet är ett underbart och skönt liv. Med lägre skatt hade jag jobbat mer och betalat in mer i skatt. Detta samband kommer en svensk vänster-politiker aldrig att fatta. Fram för platt skatt, och bort med skatteoptimerare som mig själv.

#3 Thomas Eliasson: Hej! Först och främst, tack för ett sakligt och insiktsfullt inlägg!
Vår mening är inte att öka progressiviteten i skatteskalan, vi vill absolut minska skatteskalan, men vi vill ha kvar en skatt i olika steg där man ändå betalar mer även i procent om man är höginkomsttagare.
Vi vill inte att någon ska behöva betala halva sin lön i skatt (eller som du poängterar att man betalar sjukt mycket mer än så). Det är helt enkelt en protest mot plattskatt som begrepp.

Re: #4 Mathias Nordahl

Visst har du rätt, också. Mitt resonemang gäller "rimliga" inkomster. När en person drar hem 10-20 miljoner kronor i årslön har jag inga problem med hög skatt på toppen. För att inte tala om den som tjänar en miljard på någon slumpartad börsspekulation. Han kan gott bli av med hälften. Fast å andra sidan kommer man då in på ett resonerande kring vad som är "rimligt", och för en äkta svensk avundsjukepolitiker är nog en årsinkomst på 300.000 kr riktigt riktigt mycket, fast en sjuksköterska numera ligger där. Så jag kan därför acceptera platt skatt även för den jätterike. Det finns inte så många sådana, så skatte-förlusten är minimal.

Jag tycker det är rättvist om alla betalar samma andel av sin inkomst (lön, bidrag, aktieutdelning) och konsumtion i skatt och de sedan får ut lika i kronor, ex samma skola, vård, omsorg, pension, sjukersättning, arbetslöshetsersättning, etc.

Ett enkelt, balanserat och konkurrenskraftigt skattesystem är 20-20-20. 20% skatt av lön och bidrag, 20% skatt av utdelad vinst, 20% av konsumtion (dvs exklusive moms plus 25% som idag fast på allt). Ingen moms på arbete och inga avdrag alls.

En person som tjänar 100.000 i lön avstår 20% till gemensamma sektorn, dvs 20.000 kr, en annan som tjänar 1.000.000 kr betalar 200.000 kr, alltså 10 gånger mer in, men får ut lika mycket av välfärden som den som betalar mindre enligt resonemanget ovan.

Sveriges offentliga sektor som idag slukar nästan 50% av hela ekonomin får inte vara en kvarnsten som sänker företagens och arbetstagarnas konkurrenskraft genom att kräva skyhöga skatter. Den offentliga sektorn måste också bli konkurrenskraftig om Sverige skall överleva i den globala konkurrensen, staten får inte fortsätta läcka pengar som ett såll åt alla håll.

"Men vår syn på rättvisa är att alla ska ha samma möjligheter från start"

Då får vi väl börja med att amputera allas armar och ben. Eftersom det finns människor som föds utan den möjligheten.

"Då är frågan till de som förespråkar kraftiga skattesänkningar för framförallt de som redan är rika; om man vill ha ett samhälle där klyftorna är enorma? Klyftor drar isär folk, och ger inte alla samma möjligheter att själva påverka sina liv, och kan då aldrig försvaras som liberal."

Som liberal struntar jag i hur stora klyftorna blir. Om ni har något emot klyftor, kanske ni borde slå upp ordet liberal.

"Under George W Bushs tid som president i USA så gjordes kraftiga skattesänkningar. Det enda problemet här var att de största skattesänkningarna gick också till de som redan hade mest pengar. Detta vill vi påstå har skapat otroligt stora klyftor i det amerikanska samhället, där avståendet mellan fattig och rik är enormt."

Stoppa inte in ett sådant är resonemang i en artikel på Newsmill. Det lurar inte någon läsare på Newsmill. Möjligen de mest inbitna soscialister och USA-hatare som vill se på det hela med skygglappar. I stället förringar det bara det du vill skapa debatt om.

Personligen struntar jag i hur mycket s.k. rika betalar i skatt. De betalar bra mycket mer än vad vanlig inkomsttagare gör även om det är platt eller progressiv. Det rika betalar därutöver egna försäkringar för sjukvård och annat för att få bra vård som inte den allmänna vården kan ge.

Det jag bryr mig mer om är att låginkomsttagare betalar alldeles för mycket skatt. Fördelningspolitik går tydligen ut på att göra folk fattiga för att sedan trösta dem med att de kan få tillbaka en liten slant i bidrag.

Det alla bidragskramare inte tycks inse är att de har en kränkande människosyn och att det är förnedrande för folk att behöva vara beroende av staten för sin försörjning.

Att stjäla pengar från folk så att de inte klarar sin försörjning är så syniskt det någonsin kan bli. Precis som någon påpekats ovan. Robin Hood tog tillbaka de skattepengar som hade stulits från folket.

Skatter har i princip genom hela historien setts med ondo från folket. Det är bara de senaste 50-100 åren som skatt har fått ett annat begrepp än stöld.

Det har skett genom hjärntvätt i våra statsmaktskontrollerade skolor. Inte undra på att friskolor vill bekämpas och att vad som lärs ut ska kontrolleras genom centrala prov. Tänk om våra barn fick lära sig något annat än vad den styrande politiska makten vill.

De skulle således vara intressant med en diskussion om skatter där man i princip struntade i den lilla klicka som har höga inkomster eftersom deras överskottsbidrag till statskassan mer eller mindre är försumbar och i stället koncentrerade sig på hur skatteuttaget ska se ut så att låginkomsttagare kan klara sig på sin lön utan att samhället behövde lägga sig i.

Ett grundavdrag på 100.000 kr som föreslogs i en artikel på Newsmill kan vara en bra början.

Frågan är inte vad rika betalar i skatt utan vad fattiga betalar i skatt.

Jag vill bara tillägga att det inte är de rika som betalar för välfärden utan det är alla privata entreprenörer som skapar jobb och produktion i landet. Utan dem skulle det inte gå att stava till välfärd.

Vad är svårt att förstå med följande resonemang?
Om man ökar grundavdraget med 100.000, betyder det att de som tjänar sämst tål ytterligare 30.000 i sänkt årsinkomst innan de går under. Alltså kan de tänka sig att arbeta för ännu sämre villkor än tidigare och därmed ytterligare försämra den bransch de befinner sig i. Det betyder mer pengar i företagets kista, som kan delas ut till ägare, men även som bonus till den som sänkte lönekostnaderna. Sålunda är ett grundavdrag en omfördelning av resurser från fattiga till rika. Det tar bara några år för effekten att slå igenom. Första året upplever låglönaren så klart en förbättring, som dock för en del äts upp av höjda egenavgifter på offentlig service, med utslagning och därmed ökande kostnader som följd.

Om liberal innebär att man struntar i klyftor, behövs knappast något lexikon.

Jag vet inte var jag fick denna men den säger allt.

"Ett sällskap på tio män går ut varje dag och tar en öl tillsammans.
Notan går på 500 kronor. Männen har valt att fördela den ungefär som vi betalar våra skatter.
Då ser det ut så här:
De första fyra männen - de med lägst inkomster - betalar ingenting.
Den femte betalar 5 kronor
Den sjätte betalar 15 kronor
Den sjunde betalar 35 kronor
Den åttonde betalar 60 kronor
Den nionde betalar 90 kronor
Den tionde, sällskapets rikaste, betalar 295 kronor.
Alla var glada och nöjda. Männen fortsatte att träffas och dricka sina öl. En dag bestämde sig barägaren för att sänka priset för de tio ölen till 400 kronor. Männen dividerade om hur de på det mest rättvisa sättet kunde fördela den nyvunna hundralappen. Om den delades mellan de sex betalande skulle var och en få tillbaka 16,65 kronor, vilket skulle betyda att den femte och sjätte mannen faktiskt skulle få betalt för att dricka öl. I stället enades man kring en annan, mer progressiv, modell.
Den femte mannen slapp betala sin femma och ingick nu i gruppen som inte betalade alls
Den sjätte betalde 10 kronor mot tidigare 15
Den sjunde betalade 25 kronor mot tidigare 35
Den åttonde betalade 45 kronor mot tidigare 60
Den nionde betalade 70 kronor mot tidigare 90
Den tionde betalade 245 kronor mot tidigare 295
Alla män betalade mindre än tidigare. Men ändå var det idel sura miner när den nya finansieringen diskuterades.
"Jag fick bara ut en femma av hundralappen, men han fick ut 50", klagade den sjätte mannen och pekade på den tionde.
"Jag fick också bara en femma tillbaka", ondgjorde sig den femte mannen som numera inte betalade alls.
"Vänta lite", skrek nu den första mannen, "jag fick ingenting alls. Det här systemet exploaterar de fattiga."
De nio första männen, som alla kände sig förfördelade, gick ihop och slog ihjäl den tionde. Sedan satte de sig för att dricka öl. När notan kom upptäckte de att de inte hade tillräckligt med pengar för att ens betala halva räkningen."

Flat skatt är bäst. Då betalar de rika mera än de fattiga.
Progressiv skatt är bara för att tillfredställa avundsjukan + att inflationen snart putar över alla till topskatt för man justerar aldrig så mycket så att man kompenserar för inflationen 100%.

Problemet idag är att man viftar med progressiv skatt samtidigt som man medvetet lägger in små avsteg så att de riktigt rika kan betala 0% i skatt.

1) Bara elektroniska pengar
2) 30% skatt på inkomst alltid.
3) 20% moms på alla köp
4)Sparka sedan alla som sitter och bevakar reglerna och ersätt dem med en dator.

Kanske blir detta för effektivt då kan man sänka skatten från 0 - 120 000 kr till 0%.

Jag undrar om många skulle jobba mer med lägre skatt, de flesta jobbar heltid och en del mer än det,framförallt de med lite högre inkomster, nej det kanske t.o.m blir att folk skulle jobba mindre med mindre skatt för att få mer fritid till samma nettolön.
De flesta har inte så mycket emot skattens storlek,däremot hur den används.

@ PerkQ De första åtta personerna arbetar på den tionde personens vårdföretag där den nionde personen är tjänsteman på regionkontoret.

Bara en liten kommentar. Du börjar att, helt rätt, konstatera att rättvisa är ett ord som var och en definierar på egen hand eller i grupp.
Men i stället för att då sluta använda det ordet som inget betyder så excellerar du i användandet.
Jag kan använda ordet som har så positiva vibbar och säga att vi måste ha ett rättvist skattesystem; Alla betalar lika mycket.